6 Lönegapet mellan kvinnor och män

Transkript

1 129 6 Lönegapet ellan kvinnor och än I detta kapitel analyseras lönegapet ellan kvinnor och än ur olika perspektiv. Inledningsvis presenteras skattningar på totalt och oförklarat lönegap för 11 uppdelat på arbetare och tjänsteän i den privata sektorn. Därefter dekoponeras lönegapens förändring ellan och 11. För arbetare sjönk lönegapet ed 1,4 procentenheter ellan åren. Motsvarande förändring för tjänsteännen uppgår till 3,6 procentenheter. I avsnittet beskrivs också hur både lönepåverkande faktorer och otsvarande lönepreier har påverkat lönegapets förändring ellan tidpunkterna. Ansatsen so används gör det dessuto öjligt att säga något o hur förändringar i icke-observerbara faktorer har påverkat lönegapets storlek sat i vilken ofattning dessa faktorer skiljer sig ellan kvinnor och än. Resultaten visar att kvinnors position på arbetsarknaden har stärkts och att detta har varit den huvudsakliga orsaken till lönegapets förändring hos arbetarna. Kapitlet avslutas ed en analys av den så kallade glastakseffekten. Där frakoer att lönegapet ökar relativt kraftigt i de högsta inkostgrupperna en att skillnaden har inskad sedan år. 6.1 Inledning När ekonoisk jäställdhet ellan kvinnor och än diskuteras används ofta det så kallade lönegapet so ett ått på hur nära ett ekonoiskt jäställt sahälle vi har koit. 18 Det är dock inte helt oprobleatiskt att använda lönegapet so en indikator på bristfällig jäställdhet efterso dess storlek påverkas av en ängd olika faktorer varav en del är direkt eller indirekt relaterade till individers beteende på arbetsarknaden (se förklaring i arginalen). 186 En vanlig ansats för att bestäa hur stor del av det totala lönegapet so förklaras av direkt lönediskriinering är att kontrollera för skillnader i lönepåverkande faktorer (exepelvis utbildning och yrke). Förhoppningen är att o alla relevanta lönepåverkande faktorer beaktas koer endast osakliga löneskillnader att återstå av det observerade lönegapet. Det so blir kvar brukar i det här saanhanget kallas för oförklarat lönegap. Storleken på det oförklarade lönegapet är dock direkt relaterat till vilka förklarande variabler so ingår i beräkningen. 18 Lönegapet ellan kvinnor och än definieras i det här kapitlet so gruppen äns genosnittliga heltidsekvivalenta grundlöner i procent av gruppen kvinnors otsvarande löner. Ett lönegap på 1 procent innebär därför att än har en genosnittlig lön so är 1 procent större än otsvarande lön för kvinnor. Lönediskriineringens forer 1) Direkt lönediskriinering Osakliga löneskillnader ellan kvinnor och än på saa arbetsplats. Det vill säga när kvinnor och än ed otsvarande utbildning, yrke, kopetens, arknadsanknytning och prestation på saa arbetsplats har olika lön. Förekosten regleras av diskriineringslagen. 2) Fördelningsdiskriinering Kvinnor och än ed otsvarande egenskaper och kopetenser har olika yrken eller befattningar på grund av diskriinering vid anställning eller befordran. Här kan det till exepel handla o att kvinnors tillträde till en viss typ av yrke begränsas på grund av att det finns förutfattade eningar o att könet i sig skulle vara en begränsande oständighet, exepelvis so brandan eller so chef på ett företag. 3) Värdediskriinering Yrken eller sektorer ed hög andel kvinnor har lägre löneläge på grund av att dessa arbetsuppgifter värderas lägre ur lönehänseende där orsaken till detta är att yrket utförs fräst av kvinnor. Här är det i första hand yrket so drabbas och berör därför både kvinnor och än so arbetar i yrket. Efterso det är antalsässigt fler kvinnor so drabbas påverkar detta lönegapet. 186 Beteende kan till exepel handla o individers val av utbildning, yrke eller löneanspråk vid löneförhandling. Dessa val blir relevanta när utfallet i genosnitt skiljer sig ellan kvinnor och än.

2 13 Lönegapet ellan än och kvinnor Efterso alla lönepåverkande faktorer inte går att observera koer alltid uppsättningen av förklarande variabler att vara ofullständig. 187 Det so slutligen kallas för oförklarat lönegap är därför en blandning av olika koponenter vars storlek påverkas av icke-observerbara faktorer, observerbara faktorer so inte finns tillgängliga för analys sat fall av direkt lönediskriinering. 188 Detta är något so åste hållas i åtanke när oförklarade lönegap analyseras. DIREKT LÖNEDISKRIMINERING FÖRKLARAR LITEN DEL AV TOTALT LÖNEGAP Efterso oförklarade lönegap är något so återstår efter att ett antal faktorer har beaktats är det oklart hur stor del av det oförklarade lönegapet so är kopplat till direkt lönediskriinering. Att direkt granska företagens lönesättning skulle kunna vara ett sätt att sprida ljus över hur stort probleet ed direkt lönediskriinering är på arbetsarknaden. År 6 gav regeringen JäO i uppdrag att granska arbetsgivarnas arbete ed lönekartläggningen enligt jäställdhetslagens bestäelser. Uppdraget ko att kallas för iljongranskningen efterso ålsättningen var att granska arbetsgivare so tillsaans har en iljon anställda. Uppdraget genofördes i två etapper och slutrapporten presenterades i noveber 8. Resultaten antyder att förekosten av osakliga löneskillnader är ett ganska utbrett fenoen där närare 44 procent av de granskade företagen ko att beröras av lönejusteringar. Totalt handlade det dock endast o drygt individer, vilka utgjorde okring,7 procent av de undersökta löntagarna. 189 Det visade sig dessuto att okring procent av dessa var än, vilket visar att både kvinnor och än kan drabbas av osakliga löneskillnader, även o kvinnor är klart överrepresenterade. Trots att förekosten av direkt lönediskriinering kunde identifieras på relativt ånga företag, handlar det dock o ett förhållandevis begränsat antal individer. Granskningen ger vid 187 Med icke-observerbara faktorer avses faktorer so har en inverkan på lönen en so inte observeras av statistikern so analyserar lönegapet. Den lönesättande chefen observerar dock dessa faktorer eller egenskaper. Det handlar till exepel o hängivenhet för arbetet, självförtroende och social kopetens. Det kan också handla o vanligtvis observerbara faktorer so vid tillfället för undersökningen inte är tillgängliga för statistikern. Lönediskriinering är också en icke-observerbar lönepåverkande faktor. 188 Det so betraktas so oförklarat är också beroende av hur de förklarande variablerna är definierade. Hur finfördelad yrkesvariabeln är har till exepel en relativt stor inverkan på det oförklarade lönegapets storlek. När analysen är baserad på relativt få individer definieras faktorn yrke ofta ed få kategorier. Det innebär per autoatik att faktorn yrke förklarar en indre del av totalt lönegap, vilket edför ett något större oförklarat gap. Effekter av diskriinering kan även fångas upp av de förklarande variablerna. Det skulle till exepel kunna ske vid förekost av värdediskriinering på arbetsarknaden. Geno att kontrollera för vilka yrken eller sektorer individer arbetar i koer förekosten av värdediskriinering att förklaras bort. Den här typen av analys kan därför inte användas för att analysera och fastställa förekosten av värdediskriinering. 189 I 7 procent av fallen handlar det o kvinnor och än so utfört liknande arbete, edan det i övriga fall handlar o osakliga löner ellan kvinnodoinerade arbeten och likvärdiga arbeten so inte är kvinnodoinerade på saa arbetsplats. För de berörda uppgick den genosnittliga lönejusteringen till okring 1 kronor per ånad (för er inforation o iljongranskningens resultat se

3 Lönebildningsrapporten handen att direkt lönediskriinerings betydelse för lönegapets storlek är liten. Det är därför huvudsakligen andra faktorer än direkt lönediskriinering so driver lönegapets storlek. 19 TOTALT LÖNEGAP FÖRKLARAS TILL STOR DEL AV DEN KÖNSUPPDELADE ARBETSMARKNADEN En viktig oständighet so ofta kopplas till storleken på det totala lönegapet har att göra ed hur kvinnor och än är fördelade över olika yrken, näringsgrenar och sektorer på arbetsarknaden. 191 Detta har betydelse efterso de genosnittliga lönerna i olika sektorer och yrkesgrupper skiljer sig åt. O kvinnor har en högre grad av koncentration i sektorer ed lägre genosnittlig lön koer det att bidra till lönegapets storlek. I Lönebildningsrapporten, 9 gjordes en tentativ analys av könsuppdelningens betydelse för lönegapets storlek. Beräkningarna indikerade att upp eot 8 procent av lönegapet för arbetare i privat sektor skulle kunna härledas till att kvinnor och än är ojänt fördelade på arbetsarkanden. Motsvarande siffra för tjänsteännen uppskattades till närare 6 procent. Att arbeta i en sektor eller en näringsgren ed ett förhållandevis lågt löneläge innebär också att avkastningen på observerbara faktorer för dessa individer i genosnitt blir lägre jäfört ed individer so arbetar i andra sektorer eller näringsgrenar där löneläget är högre. Det innebär att även det oförklarade lönegapets storlek påverkas av könsuppdelningen på arbetsarknaden efterso det innebär att avkastningen (lönepreien) från de lönepåverkande faktorerna blir lägre. I det här kapitlet koer totalt och oförklarat lönegap ellan kvinnor och än att analyseras ur olika perspektiv. I det följande avsnittet beskrivs inledningsvis hur stort lönegapet var under 11 och vilka faktorer so huvudsakligen förklarar dess storlek för arbetare och tjänsteän i privat sektor. Därefter jäförs 11 års lönegap ed års lönegap för att beskriva vilka faktorer so huvudsakligen varit drivande i förändringen ellan åren. Metoden so används i detta avsnitt gör det öjligt att i någon ån ta hänsyn till icke-observerbara faktorer och beskriva i vilken ofattning dessa har påverkat lönegapets förändring under perioden. Därefter följer en analys av hur lönegapet varierar över lönefördelningen och hur detta är kopplat till den så kallade glastakseffekten, det vill säga den effekt so ofta tolkas so att kvinnor har svårt att ta sig upp i företagens hierarkier. Det gör att kvinnor faller efter löneässigt i den övre delen av lönefördelningen. Kapitlet avslutas ed en saanfattning. 19 Detta är också en spridd åsikt bland forskare so studerar lönegap ellan kvinnor och än (för referenser se till exepel Andrén, T., Ekonoisk jäställdhet ellan kvinnor och än en kunskapsöversikt, Specialstudier, nr 31, Konjunkturinstitutet, 12). Det finns dock andra potentiella forer av lönediskriinering utöver direkt lönediskriinering so påverkar lönegapet en so inte fångas i den här typen av analys. Det kan till exepel handla o värdediskriinering eller fördelningsdiskriinering (se förklaring i arginalen). 191 Se till exepel Den könsuppdelade arbetsarknaden, SOU 4:43.

4 132 Lönegapet ellan än och kvinnor 6.2 Lönegapet i privat sektor Lönegapet ellan kvinnor och än kan ätas på ett antal olika sätt. Ino den nationalekonoiska forskningslitteraturen görs detta nästan uteslutande ed hjälp av regressionsanalys, vilket också sker i denna rapport. I det här avsnittet presenteras och beskrivs lönegapet för arbetare och tjänsteän i privat sektor för Uppdelningen på arbetare och tjänsteän är intressant efterso den individuella lönesättningen i någon ån skiljer sig ellan grupperna. Dessuto illustreras hur totalt och oförklarat lönegap har utvecklats sedan. FAKTARUTA DEKOMPONERING AV LÖNEGAP För att analysera skillnader i genosnittlig grundlön ellan två olika grupper använder Konjunkturinstitutet en ansats so bygger på idéer presenterade av Blinder (1973) och Oaxaca (1973). Deras etod kallas här fortsättningsvis för BO-dekoponering och utgår från två statistiska löneekvationer. Denna odell foruleras därför ofta på följande sätt: Y X B U (1) Y k X B U (2) k k k Y och Y k avser observerbar heltidsekvivalent (logariterad) grundlön per ånad för än respektive kvinnor. Storleken på individernas löner kan bestäas ed hjälp av ett antal observerbara lönepåverkande faktorer so ingår i atriserna X och X k. Vektorerna B och B k innehåller koefficienter so representerar de observerbara faktorernas arginaleffekter på lönen och kan betraktas so priser eller lönepreier satta på arbetsarknaden. Efterso vissa individer har olika lön trots identiska observerbara karaktäristika behöver ekvationerna kopletteras ed individspecifika slupterer (U och U k). Dessa utgör ett salat ått på övriga icke-observerbara faktorer so påverkar storleken på individens lön. Paraetrarna i ekvationerna (1) och (2) kan skattas ed hjälp av insta kvadratetoden. Metoden innebär att genosnittslöner för kvinnor och än kan foruleras på följande sätt ed hjälp av löneekvationerna: Y X B och Yk X kbk. Strecken över variabler och atriser indikerar att det handlar o edelvärden av löner och lönepåverkande variabler. 192 Lönestrukturstatistiken innehåller variabeln personalkategori so anger o en individ är arbetare eller tjänstean. Variabeln är konstruerad för att identifiera arbetare och icke-arbetare (tjänsteän, edarbetare, chefer). Arbetare avser personer so går under kollektivavtal ed Landsorganisationen (LO). O facklig anslutning saknas kategoriseras personen efter den kategori so han eller hon noralt skulle tillhöra.

5 Lönebildningsrapporten BO-dekoponering innebär att skillnaden i genosnittlig lön ellan kvinnor och än kan delas upp i en del so förklaras av skillnader i observerbara faktorer och en del so förklaras av skillnader i arknadens prissättning av dessa faktorer. Efterso det ur odellens synvinkel är okänt varför prissättningen av faktorer skiljer sig ellan grupperna kallas den senare delen för oförklarad edan den förstnända delen betraktas so förklarad. I ateatiska terer foruleras ofta dekoponeringen av lönegapet på följande sätt: Y X X B X B B Yk (3) k k k Förklaraddel Oförklaraddel Referenser Blinder, A. S., Wage discriination: reduced for and structural estiates, Journal of Huan Resources, 8(4), Oaxaca, R. L., Male-feale wage differentials in urban labor arkets, International Econoic Review, 14(3), OFÖRKLARAT LÖNEGAP ÄR STÖRRE FÖR TJÄNSTEMÄN ÄN FÖR ARBETARE I tabell 18 presenteras lönegapet för arbetare och tjänsteän i den privata sektorn. För arbetare uppgår det totala lönegapet till 13,9 procent, vilket innebär att än ino arbetarkollektivet i genosnitt har en grundlön so är 13,9 procent högre än otsvarande genosnittliga lön för kvinnor. So beskrevs ovan kan en del av detta gap förklaras av att lönepåverkande faktorer är ojänt fördelade bland kvinnor och än. När hänsyn tas till en uppsättning lönepåverkande faktorer kan 74 procent av det totala lönegapet förklaras ed hjälp av saansättningsskillnader ed avseende på dessa faktorer. Det innebär att 26 procent av lönegapet eller 3,6 procentenheter av ännens högre genosnittliga lön återstår so oförklarat. Tabell 18 Totalt, förklarat och oförklarat lönegap ellan kvinnor och än i privat sektor, 11 Procent Arbetare Tjänsteän Tjänsteän exklusive chefer Totalt lönegap 13,9 () 19,7 () 17,2 () Förklarat lönegap,3 (74) 11,1 (6) 9, () Oförklarat lönegap 3,6 (26) 8,6 (44) 7,7 (4) An. Beräkningarna är baserade på heltidsekvivalent grundlön per ånad. Värden ino parentes avser procent av totalt lönegap. Bland tjänsteännen är lönegapet större. Det finns flera bidragande orsaker till det. En viktig orsak kan vara att lönespridning-

6 134 Lönegapet ellan än och kvinnor en är något större bland tjänsteännen. En annan och relaterad förklaring kan vara att lönesatal och löneförhandling är viktigare koponenter vid tjänsteäns lönesättning. Lönen blir på detta sätt något er individualiserad och dessuto beroende av individens löneanspråk. Forskningslitteratur på orådet antyder att kvinnor i genosnitt har lägre löneanspråk än än ed otsvarande kopetens, vilket i sig leder till ett lönegap. 193 Lönegapet för tjänsteän i privat sektor uppgår till 19,7 procent 11 (se tabell 18). Detta kan förklaras till 6 procent av observerbara lönepåverkande faktorer. Det innebär satidigt att 44 procent eller 8,6 procentenheter återstår so oförklarat, vilket är er än dubbelt så ycket jäfört ed otsvarande siffra för arbetare. Efterso chefer ingår i gruppen tjänsteän har även lönegapet beräknats utan chefer, för att få en uppfattning o vilken betydelse de har för lönegapet. 194 Det är inte helt oriligt att anta att chefslöner sätts på ett annat sätt än för övriga anställda. Frånvaron av chefer vid beräkningen av lönegapet visar sig dock ha en liten betydelse för lönegapets storlek. Det oförklarade lönegapet reduceras ed,9 procentenheter, vilket kan betraktas so arginellt. En direkt orsak till detta koer av att antalet individer ed arbetsledande befattning är förhållandevis litet jäfört ed det totala antalet tjänsteän Det finns en ofattande forskning so studerar skillnader ellan kvinnor och än när det gäller löneförhandlingsföråga och beteende (löneanspråk) vid löneförhandling. För en beskrivning av resultaten från denna forskning, se till exepel Andrén, T., Ekonoisk jäställdhet ellan kvinnor och än en kunskapsöversikt, Specialstudier, nr 31, Konjunkturinstitutet, Chefer identiferas ed hjälp av SSYK (svensk standard för yrkesklassificering) där personer ed arbetsledande befattningar ingår so kategori. Chefer ingår alltid i gruppen tjänsteän o inget annat fragår av texten. 19 Lönestrukturstatistiken för 11 innehåller tjänsteän i privat sektor. Av dessa innehar individer en arbetsledande befattning, det vill säga drygt procent.

7 Lönebildningsrapporten Tabell 19 Detaljerad dekoponering av förklarat lönegap för arbetare och tjänsteän i privat sektor, 11 Procent Lönepåverkande faktorer Arbetare Tjänsteän Tjänsteän exklusive chefer Region,21,7,44 Ålder 1,42,98,49 Näringsgren 3,38 2,33 2,49 Födelseland,11,13,11 Utbildningsnivå,2,9, Utbildningsinriktning,63,67,87 Arbetsplatsstorlek,7,13,3 Tilön (ja=1),23,9,2 Deltid (ja=1) 1,83,7,84 Yrke 2,98 6, 4,4 Förklarat lönegap (totalt),32 11,4 9,1 Andel kvinnor 32,4 44,8 47,22 An. Beräkningarna är baserade på heltidsekvivalent grundlön. Tabell 19 presenterar en detaljerad dekoponering av det förklarade lönegapet för de grupper vars lönegap redovisades i tabell 18. Tabellen innehåller satliga lönepåverkande faktorer so ingår i analysen och visar hur ycket respektive faktor bidrar till lönegapet i terer av skillnader i saansättning. Den detaljerade dekoponeringen i tabellen avser dock enbart den förklarade delen av lönegapet. Detta på grund av det invariansproble so präglar detaljerad dekoponering av det oförklarade lönegapet när BO-dekoponeringsansatsen används. 196 För arbetare i privat sektor är det fyra faktorer so utärker sig speciellt. Det handlar o ålder, näringsgren, deltidsarbete och yrke, där näringsgren och yrke står för er än häften av den förklarade delen av lönegapet. För tjänsteän har ålder och deltidsarbete indre betydelse för lönegapet. Här är det i stället huvudsakligen näringsgren och yrke so utärker sig av att förklara en förhållandevis stor del av lönegapet. För tjänsteännen inklusive chefer svarar yrke för er än häften av det förklarade lönegapet. Att yrke har en så central betydelse för lönegapets storlek koer av den relativt höga graden av könsuppdelning på arbetsarknaden, och att än i ånga fall arbetar i yrken där den genosnittliga lönen är något högre jäfört ed yrken där kvinnor doinerar. Att vissa yrkesgrupper ed hög andel kvinnor har ett förhållandevis lågt löneläge betraktas ibland so ett uttryck för värdediskriinering, det vill säga att den höga andelen kvinnor leder till att yrket värderas lägre, vilket i sin tur leder till lägre löner. Detta är dock svårt att belägga epiriskt ino raen för den lönebildning vi har i Sverige idag. 196 För en beskrivning av identifieringsprobleet vid detaljerad dekoponering av oförklarat lönegap se till exepel Andrén, T., Detaljerad dekoponering: alternativa lösningsetoder för invariansprobleet, Fördjupnings-p, nr 11, Konjunkturinsititutet, 12.

8 136 Lönegapet ellan än och kvinnor Diagra 11 Lönegapets utveckling, arbetare i privat sektor Procent Oförklarat Förklarat Diagra 12 Lönegapets utveckling, tjänsteän i privat sektor Procent LÖNEGAPET SJUNKER LÅNGSAMT ÖVER TIDEN So fragår i diagra 11 har det totala lönegapet för arbetare i privat sektor inte rört sig speciellt ycket under perioden 11. Det oförklarade lönegapet inskade relativt stabilt fra till 7. Därefter har det huvudsakligen ökat o än i arginell ofattning. De exakta orsakerna till ökningen av det oförklarade gapet är svårt att förklara. I avtalsförhandlingarna för 7 enades LO-förbunden o att kräva en särskild jäställdhetspott so skulle fräja lågavlönade i kvinnodoinerade avtalsoråden, vilket de också fick. I Lönebildningsrapporten, 9 skattades effekten av dessa låglönepotter på lönegapet för arbetare. Resultaten visade på en initialt reducerande effekt på det oförklarade lönegapet en so över tiden var avtagande och saknade signifikans efter tre år. De exakta orsakerna till att effekten var tillfällig var dock svåra att fastställa. För tjänsteännen har förändringen av det totala lönegapet varit något större (se diagra 12). Nedgången beror fräst på att skillnaden i observerbara faktorer ellan kvinnor och än har inskat. Det oförklarade lönegapet har dock legat på en relativt oförändrad nivå under perioden, ed en svagt avtagande trend från 8 och fraåt Dekoponering av lönegapets förändring 1 2 Oförklarat Förklarat Att analysera och beskriva hur lönegapet ellan kvinnor och än ser ut ett givet år är intressant, en ännu er kan sägas o dekoponeringen även sker över gapets förändring ellan två tidpunkter. Det gör det öjligt att säga något o huruvida förändringar i lönestrukturen har gynnat eller issgynnat kvinnor respektive än sat vilken betydelse icke-observerbara lönepåverkande faktorer har haft för utvecklingen av lönegapet. Syftet ed det här avsnittet är dels att ge en bild av hur observerbara och icke-observerbara faktorer har påverkat lönegapet ellan och 11, dels beskriva hur kvinnors genosnittliga position i lönefördelningen förändrats och vilken påverkan detta har haft på lönegapet. 197 FÖRÄNDRINGAR I LÖNESPRIDNING PÅVERKAR LÖNEGAPET MELLAN KVINNOR OCH MÄN Mellan 196-talet och 198-talet skedde en relativt stor utjäning av genosnittslöner ellan kvinnor och än i Sverige. Det var en utveckling so gick hand i hand ed en krypande lönespridning totalt på arbetsarknaden. Sabandet ellan löne- 197 Med position i lönefördelningen avses den residuala lönefördelningen, det vill säga den spridning av löner so återstår när lönepåverkande faktorer (så so utbildning och yrke) har beaktats. Denna fördelning av löner är därför ett utfall av skillnader i icke-observerbara faktorer och hur dessa värderas på arbetsarknaden.

9 Lönebildningsrapporten spridning och lönegap ellan två grupper är tydligt när den ena gruppen har en säre position på arbetsarknaden. 198 När lönespridningen ökar på grund av förändrad lönestruktur, koer ofta den grupp ed säre position på arbetsarknaden att falla efter i genosnittlig lön, vilket är ett resultat av att de lönepåverkande faktorerna är ojänt fördelade över grupperna. 199 Kvinnors löner relativt ännens har förändrats i någon ån sedan. I diagra 13 och diagra 14 presenteras kvoter av kvinnors percentilått i relation till äns percentilått för arbetare och tjänsteän i privat sektor. För arbetare är det fraför allt lågavlönade kvinnor och än so har närat sig varandra (se tjock heldragen linje, diagra 13). Detta är delvis ett utslag av att äns lönespridning har inskat något över tiden satidigt so kvinnors har varit er eller indre oförändrad under saa period. De övriga åtten bland arbetare har utvecklats relativt stabilt under perioden. För tjänsteännen är det den andra sidan av lönefördelningen so har förändrats. Här är det högavlönade kvinnor och än so har närat sig varandra (se tunn heldragen linje, diagra 14). Detta är delvis ett utslag av att kvinnors lönespridning har ökat något över tiden, edan äns lönespridning har varit relativt oförändrad. Saantaget ger detta en bild av att kvinnors och äns genosnittliga löner i vissa avseenden har närat sig varandra. Från itten av 199-talet fra till idag har dock det totala lönegapet varit relativt oförändrat även o det har krypt något de senaste åren fraför allt för tjänsteännen. Från avsnitt 6.2 fragår att det totala lönegapet har inskat från drygt 1 procent år till något under 14 procent år 11 för arbetare i privat sektor (se diagra 11). För tjänsteännen har inskningen varit något större o än från en något högre nivå (se diagra 12). Vilka enskilda faktorer so bidragit till förändringen av lönegapet över tiden kan illustreras ed hjälp av så kallad JMPdekoponering (se faktaruta). Metoden gör det också öjligt att separera effekten av förändrad lönestruktur från effekten av kvinnors förändrade position på arbetsarknaden. Diagra 13 Kvinnors löner i relation till äns, arbetare i privat sektor Andel P/P P/P P9/P9 An. Avser ånatlig heltidsekvivalent grundlön. Percentilkvoterna avser kvoten ellan kvinnors och äns tionde (P), fetionde (P) och nittionde (P9) percentil. Diagra 14 Kvinnors löner i relation till äns, tjänsteän i privat sektor Andel P/P P/P P9/P An. Avser ånatlig heltidsekvivalent grundlön. Percentilkvoterna avser kvoten ellan kvinnors och äns tionde (P), fetionde (P) och nittionde (P9) percentil. 198 För en diskussion o sabandet ellan lönespridning och lönegap se Edin, P-A och K. Richardsson, Swiing with the tide: solidarity wage policy and the gender earnings gap, Working paper nr. 3, IFAU, Denna effekt var en av orsakerna till att lönegapet ellan kvinnor och än inskade under 197-talet när lönespridningen krypte. Under den perioden inskade till exepel preien för lång yrkeserfarenhet. Efterso kvinnor generellt sett hade kortare yrkeserfarenhet än än bidrog den lägre preien till ett indre lönegap. Percentilått avser den lön so en viss procentuell andel ligger under. Till exepel avser den :e percentilen den högsta lönen bland de tio procent lägst avlönade individerna i en lönefördelning.

10 138 Lönegapet ellan än och kvinnor FAKTARUTA DEKOMPONERING AV LÖNEGAPETS FÖRÄNDRING En uppärksaad etod för att beskriva hur olika faktorer har påverkat ett lönegap ellan två tidpunkter föreslogs av Juhn, Murphy och Pierce (se Juhn.fl. 1991, 1993). Metoden kallas fortsättningsvis JMP-dekoponering och är nära besläktad ed BO-dekoponeringen so beskrevs tidigare (se faktarutan ovan). Vid JMP-dekoponering är utgångspunkten en odell ed två lönefunktioner; en för än och en för kvinnor: Y Y U (4) X B U X B, X B U X B, k k k k k k Uk () Ekvation (4) representerar lönefunktionen för än där löner (Y ) avser heltidsekvivalent (logariterad) grundlön per ånad. Lönen är en funktion av observerbara lönepåverkande faktorer representerade i variabelatrisen X. Variabelatrisen är ultiplicerad ed otsvarande arginaleffekter representerade i paraetervektorn B. Dessa arginaleffekter kan betraktas so priser (lönepreier) eller vara ett ått på den arginella avkastningen relaterad till respektive variabel. Behandlingen av residualen gör att ekvationerna skiljer sig på ett konceptuellt plan ed de ekvationer so presenterades vid BO-dekoponeringen. Här standardiseras residualen (U ) och dekoponeras i två delar. Den första koponenten utgör en skalfaktor ( ) so är identisk ed residualens standardavvikelse. Den ges en viktig tolkning i det här saanhanget och representerar en priskoefficient (lönepreie) för ickeobserverbara egenskaper, precis på det sätt övriga koefficienter tolkas i ekvationen. Den andra delen är en lägesfaktor ( ) so är stokastisk och är definierad so en standardiserad residual. Det senare innebär att edelvärdet är lika ed noll och att variansen är lika ed ett. Den här faktorn betraktas so ett ått på ängden icke-observerbara faktorer so har relevans för äns löner. Det kan till exepel handla o olika grader av generell föråga, abitionsnivå eller självförtroende. Den andra ekvationen () är relaterad till kvinnors löner. Vänsterledet utgörs av observerad heltidsekvivalent (logariterad) grundlön per ånad. Högerledets första del består av en variabelatris X k so innehåller kvinnornas observerbara faktorer och so är ultiplicerad ed ännens paraetervektor B, vilket innebär att kvinnors och äns observerbara faktorer koer att vara prissatta på saa sätt i odellen. Det so kräver extra uppärksahet i denna ekvation är hur kvinnornas residual skapas och behandlas. För det första skapas kvinnors residual (U k) geno differensen ellan kvinnors observerade löner och predikterade löner där kvinnors observerbara karaktäristika är prissatta ed ännens priskoeffi-

11 Lönebildningsrapporten cienter (Y k X kb =U k). Därefter ultipliceras och divideras residualen (U k) ed ännens residuala standardavvikelse ( ). Detta edför att den konstruerade lägesfaktorn ( k) har ett edelvärde so skiljer sig från noll. Syftet ed konstruktionen är att kvinnors icke-observerbara faktorer ska kunna jäföras ed äns icke-observerbara faktorer. Faktorn ( k) blir däred ett ått på var kvinnor befinner sig i ännens residuala lönefördelning, det vill säga hur kvinnors föråga, abitionsnivå eller självförtroende förhåller sig till otsvarande egenskaper för ännen. Här ingår också potentiell diskriinering. Det vill säga, en öjlig orsak till att ängden icke-observerbara faktorer skiljer sig ellan kvinnor och än kan bero på att arbetsarknaden uppfattar kvinnors icke-observerbara egenskaper so indre trots att de är lika stora i genosnitt. Det skulle i så fall innebära att diskriinering ingår so del av dessa faktorer. En förändring i denna faktor innebär således en förändring i ängden ickeobserverbara faktorer för kvinnor relativt ännen. Med denna utgångspunkt kan följande differens och dekoponering foruleras för ett givet år: D Y Y ( X X ) B ( ) k XB k k (6) Ekvation (6) gäller för satliga individer so ingår i analysen och variablerna är nu uttryckta i terer av edelvärden för att grupperna ed kvinnor och än ska kunna jäföras. Dekoponeringen är i stora delar identisk ed BO-dekoponeringen. Det so skiljer sig åt är tolkningen av koponenterna i den andra delen av högerledet, efterso dessa antas representera icke-observerbara faktorer sat hur de är prissatta på arbetsarknaden i terer av lön. O (6) används för att konstruera differensen ellan två tidpunkter erhålls följande uttryck: D 1 D ( X 1B1 X B ) ( 1 1 ) (7) Predikterat gap Residualt gap Förändringen av det totala lönegapet har här delats upp i en del so förklaras av observerbara faktorer, vilket benäns predikterat gap, sat en del so förklaras av icke-observerbara faktorer. Den senare delen kallas för residualt gap. Det predikterade gapet koer att ge en bild av vilka faktorer bland de förklarande variablerna so varit drivande i förändringen av det totala lönegapet ellan tidpunkterna. Det residuala gapet är på otsvarande sätt relaterat till förändringen i den oförklarade delen av det totala lönegapet. De två gapen i högerledet kan i sin tur dekoponeras och delas upp i två ösesidigt uteslutande delar so dels avser förändringar i kvantiteter av faktorer, dels avser förändringar i priser av faktorer. När så sker följer den så kallade JMP-dekoponeringen:

12 14 Lönegapet ellan än och kvinnor D 1 D X B X ( B B X ) (Predikterat gap)(8) Kvantitetseffekt Priseffekt (Residualt gap) (9) Gapeffekt Priseffekt Diagra 1 Kvinnors position i ännens residuala lönefördelning An. Residual lönefördelning för än avser fördelningen av löner baserade på individer ed likartade observerbara faktorer. Spridningen orsakas av skillnader i icke-observerbara faktorer so exepelvis kvalifikationer eller föråga (skills). Den genosnittliga skillnaden ellan kvinnor och än drivs därför av att dessa egenskaper skiljer sig ellan grupperna och av diskriinering. Källa: Konjunkturinstitutet. JMP-dekoponeringen resulterar följaktligen i fyra unika delar enligt ekvation (8) och (9) vars koponenter består av genosnittliga värden för kvinnor och än. Den vänstra delen i det predikterade gapet anger vilken betydelse förändringen i genosnittliga värden hos de observerbara faktorerna (exepelvis utbildning, näringsgren och yrke) har haft på det totala lönegapets förändring. O till exepel kvinnors utbildningsnivå ökar och allt annat är oförändrat, så koer lönegapet att inska. Den högra delen i det predikterade gapet avser förändringar i de observerade faktorernas prissättning (lönepreier) och i vilken ofattning detta har påverkat lönegapet. O till exepel lönepreien för utbildning ökar generellt under tidsperioden så leder det till att lönegapet inskar, allt annat saa, efterso kvinnors utbildningsnivå är något högre än äns i genosnitt. Det residuala gapet avser icke-observerbara faktorer. Den vänstra delen av det residuala gapet kallas gapeffekt och representerar ett ått på hur ycket förändringen av kvinnors position i ännens residuala lönefördelning har påverkat det totala lönegapet ellan tidpunkterna. Gapet utgör en beskrivning av hur kvinnornas genosnittliga percentila ranking i ännens residuala lönefördelning har förändrats ellan de två tidpunkterna och hur detta har påverkat lönegapet. Diagra 1 illustrerar hur en sådan förändring skulle kunna se ut. Här avser kvinnors position i ännens residuala lönefördelning vid den första tidpunkten edan 1 avser den förbättrade positionen vid den andra tidpunkten. Efterso det är ännens residuala fördelning so redovisas ligger deras genosnittliga värde i itten av fördelningen (edelvärde lika ed noll). En förändring av det här slaget innebär därför att skillnaden i icke-observerbara faktorer ellan kvinnor och än har inskat ellan tidpunkterna och att kvinnor därför rangordnas högre löneässigt i fördelningen ed individer ed likartade observerbara faktorer. Det kan till exepel bero på att kvinnors beteende via högre grad av engageang på arbetsarkanden har förändrats eller att diskriinering ot kvinnor har inskat. Det kan också bero på att egenskaper so är er betonade hos gruppen kvinnor har fått en större betydelse när företagen sätter löner för sina anställda. De exakta orsakerna till förändringen går dock inte att fastställa ino raen för odellen. Den andra delen av det residuala gapet är en priseffekt relaterad till de icke-observerbara faktorerna och är ett ått på den residuala lönestrukturens effekt på lönegapets förändring, det vill säga i vilken ofattning förändringen i arbetsarknadens värdering (lönepreier) av icke-observerbara faktorer har bidragit till

13 Lönebildningsrapporten lönegapets förändring. O till exepel social kopetens är en faktor so fått större betydelse (högre lönepreie) vid lönesättningen generellt i ekonoin och det finns genosnittliga skillnader ellan kvinnor och än i det avseendet skulle det kunna vara en drivande orsak till lönegapets förändring. Referenser Juhn, C..fl., Accounting for the slowdown in black-white wage convergence, I Kosters, M. (red.), Workers and their wages, Washington, DC: AEI, Juhn, C..fl., Wage inequality and the rise in returns to skill, Journal of Political Econoy 1, DEKOMPONERING AV LÖNEGAPETS FÖRÄNDRING MELLAN OCH 11 För att få en uppfattning o vilka faktorer so varit drivande vid förändringen av lönegapet ellan två tidpunkter kan JMPdekoponering användas (se faktaruta). Tabell visar aggregerad statistik för åren och 11 för arbetare och tjänsteän i den privata sektorn. Här redovisas det totala lönegapet för respektive år dekoponerat i en del so kan förklaras av observerbara faktorer och i en residual del so är relaterad till ickeobserverbara lönepåverkande faktorer. I den tredje kolunen i tabellen presenteras respektive dels förändring ellan åren och 11. Tabell Dekoponering av totalt lönegap för arbetare och tjänsteän i privat sektor och 11 Procent respektive procentenheter Arbetare 11 Differens Totalt lönegap 1,24 13,88 1,3 Förklarat lönegap,26 (67),32 (73),3 (2) Oförklarat lönegap 4,97 (33) 3,6 (27) 1,32 (98) Tjänsteän Totalt lönegap 23,26 19,6 3,61 Förklarat lönegap 13,81 (9) 11,4 (6) 2,77 (77) Oförklarat lönegap 9,4 (41) 8,61 (44),84 (23) An. Differensen i förklarat gap ellan två tidpunkter kallas i texten predikterat gap. Motsvarande differens i oförklarat gap kallas för residualt gap (se ekvation 7). Värden ino parentes avser procentuell andel av totalt värde. För arbetare har det totala lönegapet inskat ed 1,3 procentenheter ellan tidpunkterna. Denna förändring kan till stor del (98 procent) förklaras av att den oförklarade delen av lönegapet har inskat. Det innebär också att det blir något svårare att exakt fastställa vad det är för ekaniser so driver denna förändring. Det residuala gapet koer dock att analyseras

14 142 Lönegapet ellan än och kvinnor ytterligare lite längre fra ed hjälp av JMP-dekoponering. De observerbara lönepåverkande faktorernas betydelse för lönegapet har således varit i stort sett oförändrade ellan åren. För tjänsteännen uppgår förändringen i det totala lönegapet till 3,61 procentenheter. Jäfört ed arbetarna är detta en er än dubbelt så stor förändring ätt i procentenheter. Dekoponeringen av lönegapet antyder att 77 procent av förändringen går att härleda till genosnittliga förändringar i de lönepåverkande faktorerna. Det är dock fortfarande en relativt stor del av förändringen so är kopplad till den oförklarade delen av lönegapet. NÄRINGSGREN OCH YRKE HAR STOR BETYDELSE FÖR LÖNEGAPETS FÖRÄNDRING I tabell 21 redovisas en detaljerad dekoponering av det predikterade lönegapet (se faktaruta) so presenterades för arbetare och tjänsteän i den tredje kolunen i tabell. Det predikterade gapet är ett ått på hur ycket de observerbara faktorernas förändring har bidragit till lönegapets förändring. Dekoponeringen innebär att gapet delas upp i en kvantitativ del och en del so kan associeras till skillnader i priser. Den kvantitativa effekten ger ett ått på hur stor inverkan observerbara faktorers saansättningsförändringar har haft på lönegapets förändring, edan priseffekten visar hur stor effekt förändringar i priser (lönepreier) av observerbara faktorer har haft för varje enskild faktor. Tabell 21 Detaljerad dekoponering av predikterat gap för arbetare och tjänsteän i privat sektor 11 Procentenheter Pred. gap Arbetare Kvant. effekt Pris effekt Pred. gap Tjänsteän Kvant. effekt Pris effekt Totalt,3,3,27 2,77 3,91 1,14 Region,9,7,2,16,1,1 Ålder,36,44,8,7,21,14 Näringsgren 1,17,81,36 1,39,77,62 Födelseland,3,2,1,,11,6 Utbildningsnivå,1,6,7 1,68 1,8, Utbildningsinr.,24 1,,76,66,4,7 Arbetsplatsstorl.,,,,4,2,2 Yrke 1,66,1 1,1 3,68 3,,68 Tianställd,2,1,1,1,6, Deltidsanställd,3,16,7,4,4,49 An. Kvantitativ effekt avser den del av det predikterade gapet so kan förklaras av observerbara faktorer. Priseffekt avser den del av det predikterade gapet so kan förklaras av skillnader i hur de observerbara faktorerna prissätts för kvinnor och än. En närare granskning av resultaten visar att näringsgren och yrke är två faktorer so haft stor inverkan på lönegapets föränd-

15 Lönebildningsrapporten ring hos arbetare. Effekten av näringsgren uppgår till 1,2 procentenheter. Det innebär att fördelningen av kvinnor och än ino olika näringsgrenar har förändrats på ett sådant sätt att lönegapet ökat något bland arbetare. Fördelningen av kvinnor och än ino och ellan olika yrkesgrupper har dock förändrats på ett sådant sätt att lönegapet inskat något. Här uppgår den isolerade effekten till -1,7 procentenheter. Det är intressant att notera att den senare effekten koer av att förändringen av den relativa prissättningen bland olika yrken har förändrats till kvinnors fördel edan förändringen i saansättningen av kvinnor och än i olika yrken har varit ytterst arginell. Den otsatta situationen gäller för näringsgrenar. Efterso effekterna från flertalet faktorer går åt olika håll, blir nettoeffekten totalt sett relativt liten. För tjänsteän i privat sektor är det tre faktorer so utärker sig speciellt. Här handlar det o faktorerna näringsgren, yrke och utbildningsnivå. Effekten av näringsgren koer i ungefär lika hög ofattning från förändringar i saansättning över olika näringsgrenar so från förändringar i lönepreier. Båda delar bidrar till att lönegapet ökar något. Faktorn yrke har en otsatt effekt på lönegapet och bidrar till att lönegapet inskar något. Yrkeseffekten är er än dubbelt så stor ätt i procentenheter jäfört ed otsvarande effekt för arbetare. Denna förändring förklaras till största del (82 procent) av att saansättningen av kvinnor och än har förändrats över olika yrkesgrupper. Priseffekten står i detta fall för endast en indre del (18 procent). Den tredje faktorn so utärker sig är utbildningsnivå. Den har också haft en reducerande inverkan på lönegapet. Det vill säga, faktorns genosnittliga värde har förändrats på ett sådant sätt att lönegapet har inskat ed 1,7 procentenheter. Från dekoponeringen frakoer att detta nästan uteslutande beror på förändringar i saansättning ellan tidpunkterna edan förändringen i avkastning på utbildning bidrar ed endast en arginell del. Av allt att döa är detta ett resultat av att andelen kvinnor ed högre utbildning har ökat er än otsvarande andel än under tidsperioden. KVINNORS FÖRBÄTTRADE POSITION BAKOM STOR DEL AV FÖRÄNDRAT OFÖRKLARAT LÖNEGAP Det oförklarade lönegapets förändring (residualt gap) kan dekoponeras i två delar enligt JMP-ansatsen (se tabell 22). Den första delen kallas gapeffekt och den andra delen kallas priseffekt. Dessa effekter är relaterade till icke-observerbara faktorer. De exakta storlekarna på dessa effekter är därför behäftade ed stor osäkerhet. 1 1 För en kritisk beskrivning av denna etod, se till exepel Suen, W. Decoposing wage wesiduals: Uneasured skill or statistical artifact, Journal of Labor Econoics, Vol. 1, 1997.

16 144 Lönegapet ellan än och kvinnor Tabell 22 Dekoponering av residualt gap för arbetare och tjänsteän i privat sektor 11 Procentenehter Arbetare Tjänsteän Totalt -1,32 () -,84 () Gapeffekt -1,31 (99) -,3 (63) Priseffekt -,1 (1) -,31 (37) An. Värden ino parentes avser procentuell andel av total förändring. Gapeffekten utgör ett ått på hur kvinnors relativa löneposition i ännens lönefördelning för individer ed likartade observerbara faktorer har förändrats och vilken effekt detta har haft på lönegapet. Måttet är en skattning av hur kvinnor förhåller sig till ännen i terer av icke-observerbara faktorer och hur detta har förändrats ellan åren och 11. Skillnader i ickeobserverbara lönepåverkande faktorer kan till exepel avse skillnader i abitionsnivå, självförtroende eller löneförhandlingsföråga i terer av löneanspråk ellan kvinnor och än. 2 Men skattningen kan också innehålla spår av diskriinering. Från inledningen till detta kapitel vet vi att det förekoer en viss ängd direkt lönediskriinering på arbetsarknaden, o än i liten ofattning. Det betyder dock att en del av skillnaden i genosnittlig ängd icke-observerbara faktorer kan bero på diskriinering. Resterande del består av skattade genosnittliga skillnader i icke-observerbara egenskaper. Hur stor andel respektive koponent står för går dock inte att uttala sig o ino raen för denna odell. Däreot går det att uppskatta hur ycket kvinnors relativa position i det här saanhanget har förändrats över tiden. Den andra delen av det oförklarade lönegapets förändring är en priseffekt och är ett ått på hur icke-observerbara faktorers värdering (lönepreier) på arbetsarknaden har förändrats och vilken betydelse detta har haft på lönegapets förändring. Gapeffekten är den helt doinerade faktorn för det residuala gapet bland arbetarna. Hela 99 procent av det residuala gapets storlek kan förklaras av gapeffekten. Det innebär satidigt att det är gapeffekten so i princip förklarar hela förändringen av arbetarnas lönegap ellan och 11. Tolkningen av detta är att kvinnor och än har närat sig varandra i terer av ickeobserverbara faktorer. En del av detta skulle kunna vara en effekt av iljongranskningen so justerade för osakliga löneskillnader. Efterso det handlar o just icke-observerbara faktorer går det dock inte att säga något er exakt o vad det beror på. Däreot fragår det ed all tydlighet att förändringen i värde- 2 Det kan också vara så att vissa egenskaper värderas olika för kvinnor och än på grund av stereotypa förhållningssätt. Det finns till exepel epiriska studier so antyder att beteende so avviker från individens könsroll kan ha en negativ inverkan på lönen. Se Mueller, G. och E. J. S. Plug, Estiating the effect of personality on ale-feale earnings, Tingbergen Institute Discussion Paper 4-87/3,.

17 Lönebildningsrapporten ringen av dessa faktorer inte har haft någon betydelse för lönegapets förändring. För tjänsteännen är det fler faktorer so har haft betydelse för lönegapets förändring. Gapeffekten är en viktig förklaring till det residuala gapets storlek en svarar här för endast 63 procent. Den resterande delen förklaras av att arbetsarknadens prissättning av icke-observerbara faktorer har förändrats på ett sådant sätt att lönegapet inskat. KVINNORS PERCENTILA RANKING I MÄNNENS LÖNEFÖRDELNING ÖKAR LÅNGSAMT Tidigare studier på svenska förhållanden visar att kvinnors position på arbetsarknaden relativt ännen har förbättrats förhållandevis stadigt sedan slutet av 196-talet. Detta illustreras ofta ed hjälp av JMP-dekoponering där kvinnors percentila ranking i ännens residuala lönefördelning beräknas över tid. 3 Här handlar det o hur de genosnittliga ängderna ickeobserverbara faktorer närar sig varandra för kvinnor och än. Kvinnors genosnittliga percentila ranking i ännens residuala lönefördelning har gått från runt 26 procent 1968 till okring 4 procent 2 (se diagra 16). Utvecklingen var speciellt stark ellan 1968 och Under den här perioden ökade kvinnors percentila ranking ed okring procentenheter. På 198-talet avstannade dock denna utveckling något för att åter i början av 199-talet långsat börja växa igen. Utvecklingen under 198-talet karaktäriserades av så årliga förändringar i lönegapet. Detta trots att antalet sysselsatta fortsatte att öka fra till den ekonoiska krisen i början av 199-talet. Tidsperioden präglades dessuto av relativt låga arbetslöshetsnivåer även o 1983 års nivå kunde uppfattas so relativt hög vid tidpunkten. Det är därför inte helt uppenbart varför kvinnor faller efter i relativlöner under denna period. Kvinnors försärade position skulle kunna vara ett utslag av ökad diskriinering, en det kan även bero på andra faktorer so inte kan identifieras ino raen för denna studie. Från och 3 Kvinnors percentila ranking i ännens residuala lönefördelning avser kvinnors position i ännens lönefördelning för individer ed likartade observerbara faktorer. O till exepel kvinnors percentila ranking uppgår till 3 procent innebär det att kvinnors genosnittliga lön i denna fördelning är större än 3 procent av ännens löner i den residuala fördelningen av löner. O kvinnors percentila ranking i ännens lönefördelning är procent så är kvinnors genosnittliga lön i den residuala lönefördelningen saa so för ännen (o fördelningen är noralfördelad). Diagra 16 Kvinnors percentila ranking i ännens residuala lönefördelning Procent Uppgifterna i diagraet är lånade från två tidigare studier. Skattningarna för åren 1968, 1974, 1981 och 1991 koer från Edin, P-O. och K. Richardsson, Swiing with the tide: solidarity wage policy and gender earnings gap, Working paper nr. 3. IFAU, Skattningarna för åren 1993 och 2 koer från Johansson, M. och K. Katz, Wage differences between woen and en in Sweden the ipact of skill isatch, Working paper nr. 13, IFAU, 7. Edin och Richardsson (se fotnot 4) visar att lönegapet ökar ed 1,84 procentenheter ellan 1981 och Deras analys indikerar att den enskilt viktigaste orsaken till att gapet ökade ko av att lönestrukturen på näringsgrensnivå (industry) förändrades ofördelaktigt för kvinnor relativt ännen. Det vill säga, avkastningen av att arbeta ino en speciell näringsgren förändrade sig till kvinnors nackdel An. Diagraet illustrerar hur kvinnors position i ännens residuala lönefördelning har förändrats över tiden. Skattningarna koer från två olika studier och är av den anledningen inte helt jäförbara i nivå. Det är därför i första hand förändringarna so är intressanta här. För er inforation se fotnot 3 och 4.

18 146 Lönegapet ellan än och kvinnor ed 1993 fra till 2 har dock kvinnors position i lönefördelningen förbättrats o än i långsa takt. Tabell 23 Kvinnors percentila ranking i äns residuala lönefördelning, arbetare och tjänsteän i privat sektor Procent År Arbetare Tjänsteän 4, 43,7 11 4,8 44, An. Värdena i tabellen ska jäföras ed ännens referensvärde so är lika ed procent när fördelningen är noralfördelad. Tabell 23 visar hur kvinnors genosnittliga percentila ranking ser ut åren och 11. So fragår är utvecklingen inte draatisk ellan åren, en närar sig långsat - procentsnivån so innebär en likställd situation ur lönefördelningshänseende. Det vill säga ett scenario där inga genosnittliga skillnader i ängden icke-observerbara lönepåverkande faktorer finns ellan kvinnor och än. DEN KÖNSSPECIFIKA EFFEKTEN DOMINERAR EFFEKTEN FRÅN LÖNESTRUKTUREN Dekoponeringsetoden so används i detta avsnitt gör det öjligt att säga något o den totala effekten av könsspecifika faktorer och effekter av förändrad lönestruktur. Med könsspecifika effekter avses här vilken effekt de lönepåverkande faktorernas förändring har haft på lönegapet, edan förändringen i lönestruktur avser på vilket sätt olika lönepåverkande faktorers prissättning på arbetsarknaden har förändrats. Det är viktigt att påpeka att lönepåverkande faktorer ed otsvarande faktorpriser nu avser observerbara så väl so icke-observerbara faktorer och priser. Effekterna so redovisas i tabell 24 är alltså suan av effekterna på predikterat gap (se tabell 21) och effekterna på residualt gap (se tabell 22). Tabell 24 Lönestruktur och könsspecifika faktorers bidrag till förändringen av lönegapet ellan och 11 Procentenheter Arbetare Tjänsteän Könsspecifik effekt (saansättning) 1,61 4,44 Lönestruktureffekt (prissättning),26,83 Total förändring 11 1,3 3,61 An. Könsspecifik effekt avser genosnittliga förändringar i observerbara och ickeobserverbara faktorer. Lönestruktureffekt avser förändringar i prissättningen (lönepreien) av observerbara och icke-observerbara faktorer. Resultaten indikerar att det huvudsakligen är saansättningsförändringar i observerbara och icke-observerbara faktorer so bidragit till att lönegapet har inskat i den privata sektorn (se

19 Lönebildningsrapporten tabell 24). För arbetare är denna effekt stor ed en reducerande effekt på lönegapet. Motsvarande effekt från förändringar i lönestrukturen är liten och so gjort att lönegapet ökat något. Det innebär att den salade prissättningen av observerbara och ickeobserverbara faktorer har förändrats på ett sådant sätt att lönegapet blivit något större. I förhållande till den förstnända effekten är dock lönestruktureffekten arginell. Motsvarande situation gäller också för tjänsteän fast ed en betydande skillnad i nivå. Att lönestrukturförändringar är negativa för kvinnor har också observerats i andra svenska studier på data från 198-talet och fraåt. 6 Det är dock inte helt klarlagt vad detta beror på. Det finns därför ett behov av er forskning so belyser de bakoliggande orsakerna till detta. 6.4 Glastakseffekter i privat och offentlig sektor Diskriinering på arbetsarknaden kan ta sig uttryck på en ängd olika sätt. Direkt lönediskriinering är den for so är lättast att upptäcka och so därför är reglerad i lag. 7 Det finns dock andra forer av diskriinering so är svårare att exakt fastställa efterso de är relaterade till strukturer och värderingar so finns på arbetsarknaden. Ett sådant exepel är förekosten av vertikal könssegregering, vilket i praktiken handlar o att kvinnor och än är ojänt fördelade hierarkiskt ino företagen på arbetsarknaden. Det behöver dock inte vara ett utslag av diskriinering, en i det fall den ojäna fördelningen är systeatisk och ofrivillig skulle det kunna handla o diskriinering. I det här saanhanget talas det o en så kallad glastakseffekt, det vill säga att kvinnor och än inte har saa öjligheter att ta sig upp i företagens hierarkier efterso det finns osynliga barriärer ( glastak ) so hindrar de från avanceang. Det har gjorts ett ganska stort antal studier på detta oråde på både nordaerikanska och europeiska förhållanden. Den initiala debatten i USA under 199-talet präglades dock av en del otsägelsefulla påståenden från olika debattörer och so hade sin grund i att fenoenet inte var väl definierat. Cotter.fl. (1) ställde därför saan fyra kriterier so de tyckte skulle vara uppfyllda för att individer tillhörande en viss grupp skulle kunna anses vara utsatta för en glastakseffekt. 8 1) Olikheten jäfört ed andra kan inte förklaras av andra jobb-relevanta karaktäristika. 6 Se Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde, SOU 1:3. 7 Direkt lönediskriinering ed avseende på kön regleras av diskriineringslagen so trädde i kraft den 1 januari 9. 8 Cotter, D. A..fl., The glass ceiling effect, Social Forces, 8(2), 1.

20 148 Lönegapet ellan än och kvinnor 2) Olikheten jäfört ed andra är större vid högre grad av utfall (till exepel lön) jäfört ed lägre grad av utfall. 3) Olikheten jäfört ed andra åste avse chansen till avanceang inte enbart vara en andelsskillnad. 4) Olikheten ska vara växande över yrkeskarriären. Syftet ed detta avsnitt är att belysa vad tidigare svensk och internationell forskning har funnit i detta avseende sat presentera nya skattningar ed uppdaterad data för att på så sätt ge en bild av hur ofattningen av detta fenoen har förändrats. TIDIGARE STUDIER ANTYDER ATT GLASTAKSEFFEKTER ÄR ETT UTBRETT FENOMEN I EUROPA Under 198-talet pågick en debatt i USA o svårigheterna för kvinnor och inoritetsgrupper att nå positioner högre upp i företagens hierarkier. Detta edförde att det aerikanska arbetsarknadsdeparteentet 1991 tillsatte en koission ed syfte att studera ofattningen av probleet (the Federal Glass Ceiling Coission). Koissionen bekräftade förekosten av ganska ofattande glastakseffekter, speciellt för svarta kvinnor. Dessuto fann de att probleen började relativt tidigt i karriären. Intresset för glastakseffekter spred sig även till Europa, vilket gav upphov till ett antal studier där länder ino EU jäförs. Christofides.fl. () studerar hur lönegapet varierar över lönefördelningen för 24 länder ino EU ed hjälp av data från 7. 9 Ansatsen innebär dels att det går att säga något o huruvida det finns tecken på glastakseffekter i dessa länder, dels o det finns tecken på klibbiga-golv-effekter, det vill säga o det finns tecken på att vissa grupper av kvinnor hanar i låglönejobb ed liten eller ingen öjlighet att byta arbete eller position för att höja lönen. Dessuto innebär tillgången till data från olika länder att det går att säga något o hur olika politiska syste är relaterade till effekterna. Resultaten i studien antyder att länder ed er generös failjepolitik har högre lönegap i lönefördelningens extreer, det vill säga lönegapet tenderar att vara större för lågavlönade och för högavlönade. När lönegapet är större i den nedre delen av lönefördelningen kopplas det till ett högre deltagande bland lågutbildade kvinnor so ansluter till arbetskraften på grund av en förbättrad och er tillgänglig offentlig barnosorg ( klibbiga-golv-effekten ). Det innebär i praktiken att en högre andel kvinnor tar jobb i lågavlönade yrken utan karriäröjligheter och so därför blir kvar i denna position under lång tid. Att lönegapet ökar i den övre delen av lönefördelningen kopplar författarna till att en högre grad av högutbildade kvinnor ed goda karriäröjligheter ökar sin frånvaro på grund av er generösa föräldraledighetsvillkor. Det har en kostnad för karriä- 9 Christofides, L. N..fl., The gender wage gaps, sticky floors and glass ceilings of the European Union, IZA Discussion paper No. 44,.