förutsättningar och mål
|
|
- Solveig Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖP 2002 Tanums ommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Kapitel 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Tanums ommun allmänna drag Tanums ommun har en omväxlande, ri natur- och ulturmiljö och an besrivas som ett Bohuslän i miniatyr. Inom sina gränser rymmer ommunen alla de naturtyper som Bohuslän an visa upp. Den marina miljön är uni och ännetecnar ommunen tillsammans med andra vacra och värdefulla naturmiljöer. Landsapets historia speglas väl genom den mångfald av ulturmiljöer som finns inom ommungränsen. Tanums hällristningar, som har fått stor internationell uppmärsamhet, är bara en del av alla de unia ulturmiljöer ommunen rymmer, alltifrån ustens övärld och samhällsbyggen till utmarerna vid Kynnefjäll. Tanum har en lång ustlinje från Gerlesborg i söder till Galtö i norr. Fjordar och havsviar förlänger ustlinjen med åtsilliga mil. Utanför strandlinjen finns ett av den svensa ustens saltaste och renaste hav. Här utbreder sig särgården med sina öar och obbar. Hav och stränder locar många att njuta av Tanums ust. Vid usten dominerar slätpolerade berg med insprängda strandängar. Innanför ustremsan breder jordbrusbygden ut sig. Förr gav jordbruet, ofta i ombination med fiset, försörjningen till flertalet av bygdens männisor. Bebyggelsen ligger därför tätt intill bergssidorna, för att inte inräta på den odlingsbara jorden. Där flera dalgångar möts har större sammanhängande slätter bildats. I anslutning till slättlandsapet finns de välända hällristningsmiljöerna, vila tillom under bronsåldern när dessa slätter var täcta av vatten. I de östligaste delarna av ommunen dominerar sogslandsapet med mätiga bergspartier, sjöar och vattendrag och här finns stora fjällinande områden med myrmarer och små sogstjärnar. I öster finns ocså de långsträcta Bullaresjöarna i ett storslaget spricdalslandsap med en uppodlad bygd runtom. Tanum är Bohusläns till ytan största ommun, med en landyta på 909 m 2. Kommunen har drygt invånare, vilet innebär en befolningstäthet på endast ca 13 invånare per m 2. Befolningstätheten är störst längs usten, glesare i jord- och sogsbrusområdena i inlandet och lägst längst i öster mellan Bullaresjöarna och gränsen mot Dalsland. Karatäristist för Tanum är det stora antalet små samhällsbildningar, varav de flesta ligger vid usten. Det har sin historisa bagrund i fisets utvecling, inte minst under de stora sillperioderna, samt i fratfartens och stenindustrins blomstringstid i slutet av 1800-talet och under 1900-talet. Samhällena i de inre delarna av ommunen har ofta utveclats ring vitiga nutpunter. Centralorten Tanumshede utveclades relativt sent till ommunens huvudort, från att tidigare varit en handelsplats mellan inlandet och usten. 9
2 2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums ommun Geologi Berggrunden inom ommunens västra delar utgörs av den relativt unga bohusgraniten, som återfinns utmed norra Bohusläns ust. Längs en diffus linje från Rabbalshede i söder till Tormosserödsfjället i norr går gränsen mot de i ommunens östra delar uppträdande äldre gnejserna, tillhörande den s Stora Le-Marstrandsformationen. Berget är genomdraget av djupa, maranta spricsystem, där framförallt de i nordsyd dominerar ommunens östra delar. Här representeras spricsystemen bl a av Bullaresjöarnas dalgång samt öster därom av Kynnefjäll med Kornsjöarnas spricsystem. Inom ommunens västra delar uppträder spricsystem i nordostsydväst samt nordväst-sydost mer frevent. Tillsammans med spricor i nord-syd är berggrunden här uppdelad i ett rutmönster med ur ustplatån brant uppsticande bergplintar. Spricdalarna, där större delen av ommunens odlingsmarer återfinns, är till största delen utfyllda av lera och andra finorniga jordarter. Kommunens västra del ingår ocså i vad som geologerna benämner västsveriges ala berg- och lerområde, medan ommunens östra delar, särsilt Kynnefjällsområdet, erbjuder en större variation när det gäller jordarter. Här finns såväl morän- och isälvsmaterial som torvjordar. Statisti och uppgifter om invånarantal, åldersstrutur, versamma företag etc i ommunen och för respetive ort finns att tillgå på ommunens ansli eller via ommunens hemsida: 10
3 ÖP 2002 Tanums ommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Befolningsutvecling Befolningsutvecling Folmängden i ommunen har varierat under hela 1990-talet, från att inledningsvis öa till att minsa. En uriosa är att folmängden för decenniets första- respetive sista år är identis, det vill säga respetive personer. Den högsta befolningsmängden under 1990-talet uppmättes den 31 december 1993, då befolningen uppgic till personer. Från 1994 och framåt har befolningen minsat onstant. Det senaste årssiftet, d vs den 31 december 2000, marerade återigen ett trendbrott då befolningen öade med 36 personer. Vid årssiftet 2000/2001 uppgic befolningen till personer. Figur 1 Befolningsutvecling Invånare År Inflyttnings- och födelsenetto Inflyttningsnettot har under 1990-talet i huvudsa varit positivt. Frånsett negativa nettotal har nettot pendlat mellan +175 personer som mest (1990) och +10 personer som lägst (1997). Fördelat på åldrar finns det största positiva inflyttningsnettot i åldersintervallet år (+140 personer), medan det största negativa nettot återfinns i åldersintervallet år (-259 personer). Födelsenettot har i stort sett varit negativt under hela 1990-talet. Det lägsta nettotalet uppnåddes 1997 (-74 personer). Positivt födelsenetto har endast uppvisats vid två tillfällen, 1991 och Födelsenettot per den 31 december 2000 uppgic till -65, medan inflyttningsnettot uppgic till 104 personer. 11
4 2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums ommun Figur 2 Inflyttnings- och födelsenetto Infl.netto Föd.netto Netto Ålderssammansättning I en diret jämförelse mellan 1990 och 2000 an vissa förändringar onstateras på olia ålderslasser. Förändringarna i ålderssammansättning, med utgångspunt från 5-årslasser, an utläsas i figur 3 nedan. Figur 3 Åldersgrupper fördelat på andel av befolningen 1990 och År Andel av befolningen (%) Ålderslass Den största minsningen har sett i åldersgruppen 0-4 år (-310 personer). Andra åldersgrupper där antalet minsat relativt mycet är ungdomar i gymnasie- och högsoleåldern samt i åldersgruppen år. 12
5 ÖP 2002 Tanums ommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Den största öningen i absoluta tal uppvisar åldersgrupperna år och år. Andra åldersgrupper som uppvisar en relativt stor öning är barn i grundsoleålder, d v s åldrarna 5-9 år och år. De ålderslasser med högst andel befolning är för närvarande 5-9, 10-14, och år. Dessa ålderslasser representerar 7,2%, 7,0%, 6,8% respetive 7,3% av befolningen. Sammanfattningsvis an onstateras att inflyttningsnettot i huvudsa varit positivt under 1990-talet. Tendensen under 1990-talet har varit att befolningen i ommunen blivit äldre. Medelåldern har öat med 1,1 år, från 41,7 år 1990 till 43,1 år Figur 4 Medelålder Medelålder Tanum Länet Riet År Bosättning År 1990 var 45,0% av befolningen bosatt i någon av ommunens tätorter (enligt Statistisa Centralbyråns definition), d v s Tanumshede, Grebbestad, Fjällbaca, Hamburgsund, Rabbalshede och Östad. Samtidigt uppgic befolningen bosatt i övriga samhällen till 10,4% och på landsbygden till 44,6%. År 2000 hade befolningen i tätorterna samt övriga samhällen öat sina andelar till 46,4% respetive 10,9% av totalbefolningen. Andelen av befolningen bosatt på landsbygden minsade däremot till 42,7%. 13
6 2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums ommun Kommunal målsättning För att unna bibehålla och vidareutvecla dagens samhällsservice fordras att ommunens befolning öar i förhållande till dagens nivå. Den ogynnsamma åldersfördelningen an brytas genom ett födelseöversott och genom att det i första hand blir ett inflyttningsöversott av personer under 45 år. Målsättningen är att befolningen i Tanums ommun sa öa. För att åstadomma en positiv befolningsutvecling fordras bland annat: - attrativa boendemiljöer - öade möjligheter till förvärvsarbete - ett bra ommunalt serviceutbud - goda utbildningsmöjligheter - hög valité på vård och omsorg - god livsmiljö 14
7 ÖP 2002 Tanums ommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Sysselsättning och näringsliv I ommunen finns ca 5000 arbetstillfällen, varav ungefär en tredjedel inom den offentliga setorn. Näringslivet ännetecnas av många små företag. Arbetstillfällena inom de tidigare så vitiga basnäringarna jordbru, fise och stenindustri har stadigt minsat under senare delen av 1900-talet. Kommunfullmätige har antagit ett näringslivsprogram för Tanums ommun. Programmet utgår från de ommunövergripande målsättningar som gäller för ommunen och de målsättningar som särsilt anges för utvecling av näringsliv och arbetsmarnad. Som utveclingsområden för att åstadomma en positiv näringsutvecling anger ommunens näringslivsprogram följande utveclingsområden: miljö turism ompetensutvecling ommunal service ultur Programmet visar strategier och ativiteter för dess genomförande. Kommunal målsättning Kommunens målsättning är att sysselsättningsnivån sall bibehållas och helst öa. För att fler sysselsättningstillfällen sall sapas vill ommunen bland annat: - främja utveclingen av befintliga företag - förbättra företagens onurrensförmåga - främja etablering och start av nya företag - förbättra företagens tillgång till nya marnader - utvecla och utnyttja ommunens naturliga förutsättningar - utvecla landsbygden - genom medvetna utbildningsinsatser och arbetsmarnadsåtgärder öa företagens och invånarnas onurrensraft. Kommunen sall ativt vera för att utbildningsnivån generellt höjs och ta initiativ till och stödja en för ommunens näringar anpassad utbildning. Fortsatt utvecling inom t.ex. data och teleommuniation an förväntas och ommer att stödjas. En vitig förutsättning för att näringslivet sall unna utveclas är ett väl utbyggt vägnät med god standard. Den vitigaste vägen, som räver upprustning och förbättring är E6. En upprustning av Bohusbanan är ocså angelägen. Se även avsnittet "Kommuniationer". 15
8 . Vassbotten Mellan- Kornsjön Lindön Kalvön. Resö Ñ D Galtö Trossö Havstenssund. Knäm Lur D Nedre Bolsjön Övre Bolsjön Baca Östad N Bullaresjön Ñ D S Bullaresjön ( # & ç. Naverstad S Kornsjön Långesär Sannäs «Tanumshede Ñ B ( 28. w & ç# D% 3C x Kynne älv Kynnefjäll Pinnö Grebbestad &#. % ç Ñ D Mo Otterön Kämpersvi Norra Väderöarna deröarna 16 Musön Valön Hamburgö & ( Anråsälven ç. # C Fjällbaca ç &. # D ( 8 x D % Ñ D & Ñ Hamburgsund Slottet Heestrand Svenneby Sala 1: Joreälven Ñ Rådhuset Ariteter AB Gerlesborg 5 m Kville Bottna «&. # Ñ D SKOLA OCH BARNOMSORG Ñ Eftermiddags- och fritidshem Försola 1-5år D x Försolelass och/eller grundsola å1-6 Grundsola å7-9 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG LSS-bostad/Gruppboende B för utveclingsstörda Rabbalshede Grind Särsilt boende för äldre SERVICE MM 2 & ( 8 ç 3. w # C Apote/apotesombud Arbetsförmedling Ban Bensin Bibliote Brandstation Distritssötersa Försäringsassa Livs Polisstation Post/Post i buti Vårdcentral % Komvux/Folhögsola/Konstsola Samlingsloal ALLMÄNNA KOMMUNIKATIONER «Busslinje Järnvägsstation BOENDE OCH SAMHÄLLSSERVICE ÖP 2002 TANUMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN
Kommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken
ÖP 2002 Tanums kommun 3 Allmänna intressen Kommunikationer Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken "Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för... kommunikationer... skall så långt möjligt
Läs merKommunala tomter. Kommunala tomter. Lur. Kville. Tanumshede. Grebbestad. Rabbalshede. Fjällbacka. Hälevadsholm. Hamburgsund.
Kommunala tomter Häm men Vas sbotten Lur Tanum Torim Bac ka Tov a Ös tad Greby Tanumshede Liv eröd Grebbestad Tegneby Sm evik en St Anrås Fjällbacka Hud Rabbalshede Hamburgsund Ön Kville Hälevadsholm Dingle
Läs merBetr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314
Havstenssunds Samhällsförening Sida 1 av 6 Havstenssund 2011-02-14 Tanums Kommun Miljö- och byggnadsnämnden 457 81 TANUMSHEDE Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet,
Läs merförutsättningar och mål
ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Kapitel 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Tanums kommun allmänna drag Tanums kommun har en omväxlande, rik natur- och kulturmiljö
Läs mer25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)
25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak
Läs merInnehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
Läs merEuropaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (18) Europaparlamentsval, valdeltagandeundersöningen 2014 ME0110 Inneåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistiområde... 2 0.3 SOS-lassificering...
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merPIREN TILL STORTÅNGSKÄR
Detaljplan för Antagandehandling Antagen av Miljö- och Byggnämnden 2001-03-19 Sotenäs kommun, 2004-04-22. Justerad 2004-04-22 Laga kraft 2006-12-07. PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Kungshamn, Sotenäs kommun PLANBESKRIVNING
Läs merMÄKLARHUSET BO-OPINION
MÄKLARHUSET BO-OPINION 1 Mäklarhuset Bo-opinion tar tempen på: Bostadsrätts- och villa/radhusägare i storstadsregionerna Bostadsmarknaden i storstadsregionerna är ett omdebatterat ämne. Inte minst i fråga
Läs mera k . Serien, som formellt är följden av delsummor
Kapitel S Mer om serier I dettapitel sall vi fortsätta att studera serier, ett begrepp som introducerades i Kapitel 9.5 i boen, framförallt sa vi bevisa ett antal onvergensriterier. Mycet ommer att vara
Läs merBRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merFÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD
FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD INNEHÅLL Trafikverkets plan Tidsanalys Olycksstatistik Boendemiljö Backaryd Alternativ till förbifart Miljöpåverkan Backaryds framtid Sammanfattning
Läs mer4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merMatematik 5 Kap 1 Diskret matematik I
Matemati 5 Kap 1 Disret matemati I Inledning Konretisering av ämnesplan (län) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matemati/strutur_äm nesplan_matemati/strutur_ämnesplan_matemati.html Inledande ativitet
Läs merDetaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen
Öckerö kommun Detaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen Göteborg 2015-04-15 Detaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen Datum 2015-04-15 Uppdragsnummer 1320011995 Utgåva/Status
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merDetaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19
Beställare: Rådhuset Arkitekter AB Detaljplan Finntorp Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Finntorp\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Läs merRiksintressenas behandling
339 ÖP 2002 Tanums kommun 9 nas behandling Kapitel 9 nas behandling Allmänt I den följande sammanställningen av riksintressena i Tanums kommun redovisas hur dessa har behandlats i översiktsplanen. I kapitel
Läs merÖP 2002 TANUMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN. % Nedlagd tipp VATTENFÖRSÖRJNING, AVLOPPS- OCH AVFALLSHANTERING. VATTEN Skyddsområde för vattentäkt
Vassbotten Mellan- Kornsjön Galtö Lur N Bullaresjön Resö Lindön Nedre Bolsjön Övre Bolsjön Backa S Kornsjön Kalvön S Bullaresjön Trossö Havstenssund Knäm Östad Naverstad Långeskär Sannäs 4 Tanumshede Kynne
Läs mer3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merTANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
Läs merVandra på Irland. Connemara & Western Way, 6 nätter Oughterard - Westport, 5 vandringsdagar
Connemara & Western Way, Oughterard - Westport, 6 nätter 1(5) Vandra på Irland Erriff River och Devilsmother Connemara & Western Way, 6 nätter Oughterard - Westport, 5 vandringsdagar Western Way slingrar
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-12 1(7) Kalibreringsrapport 1 Inlening I en urvalsunersöning är allti sattningarna behäftae me urvalsfel beroene på att enast en elmäng (urval) av populationen stueras.
Läs merUppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011
Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Tenis rapport 2011-11-28 1(9) Inledning Enheten för statisti om utbildning och arbete vid Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under hösten 2011 en postenät
Läs merVEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09
Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70
Läs merKortruttsutredning, Åland Geoteknisk utredning inför förstudie. Kapitel 4 Delprojekt 10 Sund-Vårdö
Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Ålands Landskapsregering Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Daniel Strandberg Uppdragsnr: 103 05 15 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck:
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merFaktorer som påverkar aktiefondsparandet
Kandidatuppsats vårterminen 2006 Nationaleonomisa institutionen EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Fatorer som påverar atiefondsparandet en studie av fem grupper fondsparare på den svensa atiefondsmarnaden
Läs merUtdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merDiagnostiskt test 1 tid: 2 timmar
Diagnostist test tid: timmar Detta är ditt första diagnostisa test i matemati å den är reetitionsursen. Ge dig själv oäng för varje rätt svar. (ge inga ½ oäng). edömning: - oäng Du ar tillräcliga förunsaer
Läs merBefolkning & tillgänglighet
Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merInvestera i Uppsalas landsbygd!
Skyttorp 2014-03-04 Investera i Uppsalas landsbygd! Sex punkter och 20 förslag för jobb och tillväxt i hela kommunen Uppsala är en expansiv storstad men också en vidsträckt landsbygdskommun. En fjärdedel
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merBefolkning i Nyköpings kommun 2012
Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar
Läs mer2007-01-04 10083754. Rev. A 2007-06-20. Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström
Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun Geoteknisk undersökning. PM Handläggare: Mats Granström WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Tel: 026-66 35 50 Fax: 026-66 35 60 WSP Sverige
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merGrundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl
Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...
Läs mer9. Säkerhet och riskbedömningar
9. Säkerhet och riskbedömningar Sammanfattning Det ska vara tryggt och säkert att bo och leva i Karlskoga kommun. Kunskap och erfarenhet om hur man skapar trygghet och säkerhet i vardagsmiljön ska användas
Läs merMÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.
Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merMultiplikationsprincipen
Kombiatori Kombiatori hadlar oftast om att räa hur måga arragemag det fis av e viss typ. Multipliatiospricipe Atag att vi är på e restaurag för att provsmaa trerättersmåltider. Om det fis fyra förrätter
Läs merINLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby
INLEDNING 1 Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby Genomförd i juni 2015 Örebro kommun, Sam 405/2015 2 SAMMANSTÄLLNING AV MEDBORGARDIALOG
Läs merBeskrivning av kommunen
(Bakgrundsfakta i Vindelns biblioteks medieplan) Beskrivning av kommunen Vindelns kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten. Centralorten är Vindeln, och de största kringliggande
Läs merUtvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker
(5) PM till Nämde för KPI [205-05-8] PCA/MFO Kristia tradber Aders Norber Utvärderi av tidiarelad start av prismätiar i ya radio- och TV-butier För iformatio Prisehete har atait e stevis asats av implemeteri
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merFördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.
Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN 9.1 Bakgrund I samband med upprättandet av översiktsplan för Vilhelmina kommun har det ansetts nödvändigt att fördjupa översiktsplanen för vissa områden.
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merVälkommen till Bengtsfors vid Dalslands Kanal
Välkommen till Bengtsfors vid Dalslands Kanal Saker vi är EXTRA stolta över... I vår kommun präglas landskapet av spricksjöar och vidsträckta skogar. Sjöarna används extra flitigt i samband med Dalsland
Läs mer- plankarta i skala 1:500 med bestämmelser - denna planbeskrivning - genomförandebeskrivning
VAXHOLMS STAD 2008-09-24 Detaljplan för Vega 10 och 11 Vaxholms stad, Stockholms län Dp 351 Planbeskrivning Handlingar - plankarta i skala 1:500 med bestämmelser - denna planbeskrivning - genomförandebeskrivning
Läs merPerspektiv Helsingborg
Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor
Läs merResanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional
Läs merFramtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.
ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. de vi En står framtidsbild inför. En framtidsbild har tagits fram har tagits utifrån fram målen. utifrån ramtidsbilden som visar
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merRapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 mars 2015
Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 s 2015 SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan
Läs merMotion 1983/84:415. Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Transportrådets bedömning
16 Motion 1983/84:415 Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik bör hänföras till riksbanenätet eller erhålla ett statsbidrag av samma omfattning
Läs merBehovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby
Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Tumba, maj 2013 Behovsbedömningen av detaljplan vid Rågången är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
Läs merInnehåll. Flerdagarsäventyr
Innehåll Endagspass 30-40 km Hälleforsnäs-Bälgviken, km Mörkö-Trosa, km Mölnbo-Gnesta, 33 km Hälleforsnäs-Malmköping, 33 km Björkhagen-Handen, 38 km 74 76 78 80 84 88 1000 kilometer löpäventyr Introduktion
Läs merUtvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad
Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merRiskanalys & Sårbarhet 2012 Räddningstjänsten Tanum
Riskanalys & Sårbarhet 2012 Räddningstjänsten Tanum 1 Utvecklingen av samhället går i dag mot en alltmer komplicerad inriktning där hot och risker är av skiftande karaktär, allt från fel i tekniska system,
Läs merUddevalla i regionen; Mellankommunala frågor
20 Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor 21 Detta kapitel visar Uddevalla i regionen och utvecklingsfrågor som Uddevalla delar med kommuner i närheten. Uddevalla i regionen Uddevallas läge vid E6
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Läs merMaka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg
001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till
Läs merHushållsbarometern våren 2007
Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merEtt Sverige i miniatyr. Höstprogram
Ett Sverige i miniatyr. Höstprogram 2012 Kullens fyr på Kullaberg är Sveriges högst belägna och ljusstarkaste fyr med 4,2 miljoner candela och en lysvidd på 27,5 nautiska mil. naturum Kullaberg alltid
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merplanprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)
planprogram --7 Detaljplan för KUNGBÄCK :38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län. () Innehållsförteckning INLEDNING 3 Bakgrund Planens syfte och huvuddrag PLANDATA 3 Läge, areal och
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merTrafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE
SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk
Läs mer4.5 LOKALBUSSTERMINAL PÅ LAHOLMSVÄGEN, ALT B1, B2 OCH B3
an Kungsgatan HALMSTADS 4.5 LOKALTERMINAL Å LAHOLMSVÄGEN, ALT B1, B2 OCH B3 Sysonhamnsgatan 30 05 65 +5 Lof Samtliga dessa förslag bygger på att man behåller befintlig järnvägsbro över. Docningsterminalen
Läs merVÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena
Läs merPrognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014
2014-03-27 1 (9) Lärande och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 Varje sommar anordnar kommuner och landsting feriejobb för ungdomar, syftet är dels
Läs merFrågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för förhindrande av att rötslam lagras på orten
1 18 januari 2016 Bygg & Miljönämnden i Upplands-Bro kommun Upplands-Bro kommun 196 81 Kungsängen Frågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för
Läs merMollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till tidigt 1500-tal.
Vy över Mollösund från Mollön. Mollösund ett gammalt fiskeläge En orientering om Mollösund, utgiven av Hembygdsmuseet Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till
Läs merVilka erbjuds förskola och pedagogisk omsorg? Kommunerna är skyldiga att erbjuda förskola eller annan pedagogisk omsorg till barn från ett år:
Hur söker jag barnomsorgsplats? Dukanansökaomplatsibarnomsorgentidigastsexmånaderoch senasttremånaderinnanduönskarplatstilldittbarn.ansökerdu tidigaresättsanmälningsdatumtillsexmånaderinnanplatsenönskas.
Läs merVärdskapsinformation
Värdskapsinformation Varmt välkomna ut till Väderöarnas Lotsutkik! Denna korta sammanställning är till för er som är Värdar i den unika lotsutkiken och för er som känner er manade eller intresserade av
Läs merPLANBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397. november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE
SAMRÅDSHANDLING Dnr:2011.0712 315 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397 november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE Storumans Kommun Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Läs merÖDEGÅRDEN 1:9 M.FL SOTENÄS KOMMUN. Tekniskt PM, Bergteknisk besiktning. Skanska Sverige AB Skanska Teknik Geoteknik och Infra
PM Skanska Sverige AB 2011-08-24 Vår referens/nr 133898-150 ÖDEGÅRDEN 1:9 M.FL SOTENÄS KOMMUN Tekniskt PM, Bergteknisk besiktning Skanska Sverige AB Post 405 18 GÖTEBORG Besök Johan på Gårdas gata 5 Telefon
Läs merSkärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01
Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs merOch alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?
Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit
Läs merResanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1
Läs mer