Exciterat tillstånd hos β-naftol.
|
|
- Kerstin Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Exciterat tillstånd hos β-naftol. Laboration på ursen emis fysi
2 Exciterat tillstånd hos β-naftol. nledning den här laborationen sa vi med hjälp av absorptions- och fluorescensmätningar studera protolysen av ß-naftol (en svag aromatis syra) både i grundtillstånd och i exciterat tillstånd. en teoretis del av laborationen sa vi utgå från reationsinetisa samband och formulera uttryc för hur fluorescensintensiteten från syra och basform varierar med ph. En ingående analys av dessa uttryc ommer att leda oss fram till en metod att bestämma syraonstanten för det exciterade tillståndet. Många av de teoretisa och experimentella principer som ommer att beröras är grundläggande för studier av reationer i exciterade tillstånd. Laborationsinstrutionen ger ingen fullständig besrivning av de experiment som sa göras, istället är den tänt att ligga till grund för självständigt arbete såväl med teorin som med det pratisa. llmän teori Den centrala frågan under den här laborationen är hur en moleyl förändras då den tar upp energi från en foton och bildar ett exciterat tillstånd. tt excitera en moleyl innebär att man förflyttar en eletron från en orbital upp till en högre liggande orbital. Det exciterade tillståndet har högre energi, och ofta är antibindande orbitaler inblandade. tt placera en eletron i en antibindande orbital ommer att påvera bindningar i moleylen. Bindningslängder, vinlar etc an förändras; t ex en proton an omma att sitta svagare bunden. Det är därför rimligt att anta att en syra-bas jämvit ommer att vara annorlunda för en exciterad moleyl. Vidare, genom att populera olia orbitaler, ommer man att förändra eletronfördelningen hos moleylen. En moleyl med ett visst dipolmoment i grundtillståndet ommer att ha en annan eletronfördelning i exciterat tillstånd, vilet ger ett annat dipolmoment. Dipolen ommer att vara sild både i storle och ritning från grundtillståndet. Även absorptionsspetra ommer att förändras för det exciterade tillståndet. En moleyl, som befinner sig i ett omgivande lösningsmedel, ommer att ha en bur av lösningsmedel runt sig. Dessa lösningsmedelsmoleyler är orienterade för att erhålla lägsta möjliga energi. Vad händer med denna bur, när man exciterar moleylen? Hur snabbt ser förflyttningen av eletronen jämfört med förflyttningen av atomer/ moleyler? Franc Condon principen säger oss att det är rimligt att anta att excitation av en eletron ser så snabbt, att inga nuleära förändringar hinner se. lltså ommer buren att se liadan ut runt den exciterade moleylen omedelbart efter absorption av ljus. Kommer den bur som omgav grundtillståndet att vara bästa möjliga även för det exciterade tillståndet? Om inte, vad an man vänta sig händer, och hur snabbt ser det i förhållande till livslängden för det exciterade tillståndet? Dessa frågor an vara bra att ha med sig när vi tittar på olia metoder att studera syra-bas jämviten hos betanaftol i grund- resp exciterat tillstånd. För att unna studera protolysen i det exciterade tillståndet måste lösningen belysas med ljus av lämplig våglängd. Under onstant belysning av en ß-naftollösning ommer ett "steady-state" att inställa sig.reationsschemat an srivas:
3 3, B, *, B * betecnar ß-naftols syra och basform i grund respetive exciterat tillstånd. och är :a ordningens hastighetsonstanter för deativering av * och B * via fluorescens, "internal conversion" och utsläcning. Obs! / τ fluorescenslivslängd. 3 och är hastighetsonstanter i det exciterade tillståndets protolysjämvit. K a är syraonstanten för ß-naftol. och B är excitationshastigheter; X ω ε X [X], där ω är en apparatonstant, ε X och [X] står för absorptionsoefficienten och oncentrationen av X. Det som an sägas ligga till grund för laborationen är att i absorptionsspetra är ß- naftols basform röd-siftad i förhållande till syraformen. Det innebär att man finner basformens absorptionsband vid längre våglängder, vilet även återspeglas i emissionsspetra. Vi sa utnyttja detta för att bestämma K a och K a * genom att följa hur absorptions och emissionsspetra förändras med ph. K a bestäms lätt från absorptionsmätningar eftersom oncentrationen av och B i princip an bestämmas med Lambert-Beers lag. det exciterade tillståndet ompliceras situationen av att systemet inte är i jämvit under försöet. Vi tillför hela tiden energi i form av ljus. Syraonstanten an doc uttrycas med hjälp av hastighetsonstanterna för association och dissociation enligt K a * 3 /, så problemet an överföras till bestämning av förhållandet mellan dessa. Eftersom fluorescensintensiteten an anses vara proportionell mot oncentrationen av exciterade moleyler förvänter man sig att emissionen från syra respetive basform
4 visar stort ph-beroende då ph pk a och ph pk a *. Vi an mäta ph och fluorescensintensiteten och söer därför en modell som an hjälpa oss att bestämma K a * från experimentella data. Då det är enlare att analysera fluorescensintensiteten om man redan änner ungefärliga värden på pka resp. pka*, börjar vi med att bestämma dessa med absorptionsmätningar. () - Bestämning av pka från absorptionsspetra pk a an bestämmas om vi an mäta voten [B]/[] vid olia ph. Ett sätt är att ställa in ett högt och ett lågt ph, bestämma absorptionsoefficienten för bas respetive syraform vid två våglängder och sen mäta absorbansen vid intermediära ph-värden (jmf grundursens laboration "BTB"). Här sa vi använda en enlare metod där det räcer med en våglängd. Under förutsättningen att absorbansen från ren syra och basform ( och B ) vid denna våglängd an mätas separat genom inställning av lågt respetive högt ph an vi tecna voten ( ) B ( ) [ B] [ ] ε B ε [ ] [ ] B ε [ B] ε B ε B ε [] B + ε o ε B [] B o B tot o o B tot ( [ ]) B ε C tot [ ] ε B ( C tot [ B] ) eftersom tot + B och C tot [ ] [B ] förutsatt att totalhalten ß-naftol är onstant. [ ] och [B ] är oncentrationen av ren syra respetive ren basform. Observera att tot ommer att ändras med ph, men och B är onstanter vid en given våglängd. Uppgift: Fundera ut ett experiment för bestämning av pk a samt gör en preliminär beräning utifrån bifogade absorptionsspetra. Vid vilen våglängd sulle du mäta? Hur varierar du ph med onstant betanaftolhalt? ()- Bestämning av pka * från absorptionsspetr För en emis jämvit gäller allmänt för ändringen i Gibbs fria energi vid standardtillståndet: G - T lnk, där är Boltzmanns onstant. Det innebär att både K a och K a * an uttrycas med hjälp av sillnaden i (fri-) energi mellan protolyserad och ice protolyserad form. nformation om energisillnader an inhämtas från absorptionsspetra. Följande energischema an användas: () * (ΔH o ) * B * ΔE B Energy ΔE B ΔH o
5 5 E hν och E B hν B, där ν är den absorptionsfrevens som motsvarar övergång mellan lägsta vibrationsnivåerna i grund och exciterat tillstånd (00-övergången). H > ( H ) * vilet återspeglas i basens "rödsift". Uppgift: Förväntar man sig att H och ( H ) * är positiva? Motivera!) Ni sa nu unna tecna ett uttryc för differensen pk a * - pk a som en funtion av ν och ν B. Tips: Tillämpa Hess lag på energischemat. nvänd därefter G H -T S, G -T lnk, lgklnk / ln0, samt approximationen S ( S ) *. Uppgift: är approximationen rimlig? Vari består det största bidraget till entropi i reationen? Ett problem är att vi inte vet vilen våglängd i absorptionsspetrumet som motsvarar 00-övergången. Upplösningen är inte tillräclig för att vi sa unna ursilja ensilda toppar. Observera att maximat endast indierar den mest sannolia övergången. En saplig approximation är doc λ 00 (λ abs,max + λ em,max ) /, dvs medelvärdet av våglängderna för absorptions och emissionsmaxima. Uppgift: förlara med en enel figur varför denna approximation är rimlig. Vila fatorer påverar emissionens rödsift i förhållande till absorptionen? Tecna nu ett approximativt uttryc för pk a *, passa på att byta ut frevens mot våglängd. Utifrån bifogat absorptionsspetra gör en uppsattning av pka*. ()- ß-naftols fluorescens Vi börjar med att formulera generella uttryc för hur fluorescensintensiteten från exciterad syra och basform ändras med ph. Om man ställer upp uttryc för hur oncentrationen av * och B * ändras med tiden enligt reationsschemat ( ω ε X är :a ordningens hastighetsonstant för excitation av X), samt gör ett steady state antagande, [ ] d * dt [ ] db* dt an oncentrationen av exciterad syra uttrycas: 3 [ * ]+ [ * ] [ B* ] 0 () [ B* ]+ [ B* ] 3 [ * ] B 0 (3) [ ] B + () Bryter vi sedan ut ur täljaren och ur nämnaren får vi
6 6 [ ] B (5) som efter förlängning med / ger [ ] B + (6) Om vi använder oss av att ω ε [], B ω ε B [B], 0 -ph, [B]/[]0 ph-pk a, samt att []C tot -[B], där C tot är totala halten ß-naftol, får vi ett mycet användbart uttryc för syraformens fluorescens: D F * +0 ph pk a + 0 ph + ε B 0 ph pk a ( ε ) ph D (P * ω ε C tot ) / är en onstant om C tot är onstant. Vi har även använt oss av att F * P * [Α ], där P * är sannoliheten för utsändandet av fluorescens för en exciterad syramoleyl. På ungefär motsvarande sätt an ett uttryc för basformens fluorescens härledas: F B* D B 0pH pk a +0 ph pk a ε 0 pk a ph εb ( ) ph (7) (8) där D B (P B * ω ε B C tot ) /. Uppgift: utför denna härledning. Tips: förläng med 3 och bryt ut ur täljaren och ur nämnaren) Genom att undersöa egensaperna hos funtionerna i olia ph-intervall (experimentiellt rimligt är ph ungefär från 0-3), samt vid olia extitationsvåglängder, an vi omma fram till en metod för att bestämma pka resp. pk a *.
7 7 (V)- Bestämning av pka från fluorescensspetra den här avdelningen sa vi i detalj studera funtionerna F * f(ph) och F B * f(ph). Först sa vi se att man an bestämma pk a även från fluorescensmätningar dvs att exciterade moleyler an ge information om egensaper hos grundtillståndet. Kan man i absorptionsspetrat hitta en våglängd, där enbart basen absorberar? Dvs 0, B >0? Vad händer med utrycet för F B *? Uppgifter: Bestäm värdet av F B * då phpk a. Notera att vi redan vet hur D B an bestämmas. Det är nödvändigt att uppsatta värdet av 0 -ph / : 0 0 M - s -. Om vi antar att alla ollisioner leder till reation, dvs en diffusionsontrollerad process. Diffusionsonstanten i vatten är av storleen 0 0 M - s s -, / τ fluorescenslivslängden. Denna an enelt bestämmas t ex med single photon counting. För enla aromatisa föreningar är τ typist några nanoseunder. Vi har därför att 0 -ph / 0 -ph << för ph>. För en så svag syra som ß-naftol är med säerhet pk a >. Föreslå ett experiment för att bestämma pk a! nge lämplig excitationsvåglängd samt vid vilen våglängd du sulle mäta emissionen. Sissera hur FB* som f(ph) sulle se ut! (V)- Bestämning av pka * från fluorescensspetra Det är lite rångligare att bestämma pk a *. Enlast är i alla fall att använda F * -uttrycet, och välja lämpliga ε, ε B. Metoden bygger på att man an visa att vid ph-värden högre än pk a * men lägre än pk a är fluorescensintensiteten från såväl syra som basform oberoende av ph, dvs man får en platå. Betrata uttrycet för F *. Om 5 < ph < pk a - är 0 ph-pk a << och 0 -ph / <<. En god approximation i detta intervall är därför: F * D + 3 F * D + 3 R p (9) R p definieras som funtionens platåvärde. Vi ser att i princip an voten 3 / bestämmas. Uppgift: Visa att F * har en platå även vid mycet låga ph-värden. 3 / an uppsattas med hjälp av det approximativa värdet ni ränat fram för pk a *. Obs!. Sissa funtionens utseende, dvs F * f(ph) för ph 0-3 Om ph<<pk a vet vi sedan förut att 0 ph-pk a <<. Då an vi för rimliga värden på ε B /ε
8 8 göra förenlingen + 0 ph F * D ph (0) Genast ser vi att vid det ph-värde då 3 / 0 -ph / blir + 3 F * D + R a () 3 och vi finner sambandet R a () R p Från en experimentiell bestämning av platåvärdet R p an R a beränas. Från den experimentiella urvan då F * / D R a an vi alltså erhålla det ph-värde som satisfierar liheten 3 / 0 -ph /, som är evivalent med 3 / 0 -ph /.Vi har redan visat att K a * 3 /, så K a * 0 -ph /. Om det erhållna ph-värdet sätts in i pk a * ph + lg( / ) an pk a * bestämmas om vi änner och. Fluorescenslivslängder är inte så svåra att mäta, men det hinner vi inte med i denna laboration så vi får nöja oss med tabellvärden: s - och s -. Uppgift: Man an på samma sätt använda F B * f(ph) för att bestämma pk a *. Visa att i detta fall. R a R p / (+ R p ) om ε /ε B.( Finns det någon sådan våglängd? ), Sissa F B*! Experiment: Det återstår nu att utforma experiment där pk a och pk a * an bestämmas. Vi har tillgång till absorptions och fluorescensspetrofotometrar och naturligtvis ph-meter! Gör en sammanställning av vila experiment som sall utföras, vila våglängder för excitation och emission som sall användas vid de olia experimenten. Övrigt: - ß-naftol (-hydroxinaftalen) är en potentiell carcinogen. Syddshandsar remenderas. - Tän på att ß-naftol är ett ljusänsligt ämne. Referenser: () - Laws W.R. ; Brand L. Journal of Physical Chemistry, Vol. 83, page 759. () - van Stam J. ; Löfroth J.-E. Journal of Chemical Education, Vol. 63, page 8. (3)- Laowicz, Principles of Fluorescence Spectroscopy, 983.
9 9 bsorption spectra of β-naphtol at different ph values: Curve (a), ph3.3; (b), ph0.0; (c), ph9.6; (d), ph9.0; (e), ph0.0
10 Fluorescence spectra of β-naphtol at different ph values Curve (a), ph3.6; (b), ph9.; (c), ph8.3; (d), ph7.8; (e), ph.8; (f), ph.0 0
6.4 Svängningsrörelse Ledningar
6.4 Svängningsrörelse Ledningar 6.166 b) Krafterna i de båda fjädrarna är lia stora och lia med raften på roppen (inses genom att man frilägger roppen och de två fjädrarna var för sig). Kroppens förflyttning
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslag till deltentamen i IM601 Fasta tillståndets fysi Onsdagen den 5 maj, 011 Teoridel Magnetism i MnF 1. a) Vi ser från enhetscellen att den innehåller 8 1 =1 Mn-atom med spinn upp (hörnen)
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning det finns ett tal k så att A=kB
MATEMATISK MODELLERING Att ställa upp en differentialevation som besriver ett förlopp Följande uttryc används ofta i olia problem som leder till differentialevationer: Text A är proportionell mot B (A
Läs merdt = x 2 + 4y 1 typ(nod, sadelpunkt, spiral, centrum) och avgöra huruvida de är stabila eller instabila. Lösning.
Lösningsförslag till tentamenssrivning i SF633 Differentialevationer I Måndagen den 5 otober 0, l 0800-300 Hjälpmedel: BETA, Mathematics Handboo Redovisa lösningarna på ett sådant sätt att beräningar och
Läs merUppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB
Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB Rederiet Sealine AB har undersöt specialfartygsmarnaden under senaste året för 700 000 r och funnit en lämplig fartygsstorle, som det an tecna ontrat på. Vid
Läs mer[ E][ S] Användning av bindningsenergi mellan E och S för katalys
Användning av bindningsenergi mellan E och S för atalys Reation S P utan enzym ΔG S S (pos) = ativeringsenergin för S S ΔG 0 (neg) = Sillnad i Gibbs energi mellan S och P S ΔG S S Reation S P med enzym
Läs merL HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.
L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER Läs avsnitten 73 och 8-82 Lös övningarna 78-75, 82, 84a,b, 85a,c, 89, 80 samt 8 Avsnitt 73 L Hospitals regel an ibland vara till en viss nytta, men de flesta gränsvärden
Läs merVerkningssätt hos verkliga balkar. Lund University / Roberto Crocetti/
Verningssätt hos verliga balar Lund University / Roberto rocetti/ Initialroighet i sidled - Balens sidoutböjning och vridning startar så fort man startar belastningen -Då momentet närmar sig M cr öar vippningen
Läs mer1 Jag själv lärde om detta av en kollega som, kanske, heter Joel Andersson
1 Kryptering 11 Vi sall 1 idag titta lite på ryptering, och mera specifit hur elliptisa urvor används i ryptering, såallad ECDSA Vi sall ocså se ett atuelt exempel på hur detta inte sall användas 12 Problemet
Läs merDEL I. Matematiska Institutionen KTH
1 Matematisa Institutionen KTH Lösningar till tentamenssrivning på ursen Disret Matemati, moment A, för D2 och F, SF161 och SF160, den 9 mars 2009 l 14.00-19.00. DEL I 1. (p Lös reursionsevationen med
Läs merIV. Ekvationslösning och inversa funktioner
Analys 360 En webbaserad analysurs Grundbo IV. Evationslösning och inversa funtioner Anders Källén MatematiCentrum LTH andersallen@gmail.com IV. Evationslösning och inversa funtioner 1 (11) Introdution
Läs merSvar till tentan
UPPSALA UNIVERSITET Matematisa institutionen Sigstam, Styf Prov i matemati Alla program o frist urs ENVARIABELANALYS 0-08- Svar till tentan 0-08-. Del A Bestäm alla punter P 0 på urvan y = x + sådana att
Läs merKursens mål är, förutom faktakunskaper om kursinnehållet, att ge:
Inlämningsuppgifter i Funtionsteori För att man sa bli godänd på ursen rävs att såväl tentamen som inlämningsuppgifter och laborationer är godända. Inlämningsuppgifterna är alltså obligatorisa. Enligt
Läs merTentamen SF1661 Perspektiv på matematik Lördagen 18 februari 2012, klockan Svar och lösningsförslag
Tentamen SF1661 Perspetiv på matemati Lördagen 18 februari 01, locan 09.00 1.00 Svar och lösningsförslag (1) Sissera den mängd i xy-planet som består av alla punter som uppfyller oliheten (x + ) + (y )
Läs mera k . Serien, som formellt är följden av delsummor
Kapitel S Mer om serier I dettapitel sall vi fortsätta att studera serier, ett begrepp som introducerades i Kapitel 9.5 i boen, framförallt sa vi bevisa ett antal onvergensriterier. Mycet ommer att vara
Läs mer12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER
122 12 NUMERISKA SERIER 12. Numerisa serier Vi har tidigare i avsnitt 10.9 sett ett samband mellan summor och integraler. Vi har ocså i avsnitt 11 definierat begreppet generaliserade integraler och för
Läs merCentrala gränsvärdessatsen (CGS). Approximationer
TNG006 F7 25-04-2016 Centrala gränsvärdessatsen (CGS. Approximationer 7.1. Centrala gränsvärdessatsen Vi formulerade i Sats 6.10 i FÖ6 en vitig egensap hos normalfördelningen som säger att en linjär ombination
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på sammandragningarna.
Uppsala Universitet Matematisa Institutionen Bo Styf Basurs, 5 hp Distans 0-0-3 Genomgånget på sammandragningarna. Sammandragning, 5/ 0: Handlade om ombinatori multipliationsprincipen, permutationer, ombinationer,
Läs merDeltentamen. TMA044 Flervariabelanalys E2
Deltentamen godäntdelen, del TMA44 Flervariabelanalys E 4-9-7 l. 8:3-:3 Eaminator: Peter Hegarty, Matematisa vetensaper, Chalmers Telefonvat: Åse Fahlander, telefon: 73 88 34 Hjälpmedel: bifogat formelblad,
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik
Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det
Läs merDigital signalbehandling Kamfilter och frekvenssamplande filter
Institutionen för eletroteni 999--9 Kamfilter och frevenssamplande filter I frevenssamplande filter utgår vi från en filterstrutur som har ett stort antal nollställen i frevensgången och modellerar filtrets
Läs merTentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen
011-03-17 Tentamen i Meani SG1130, basurs P1. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och srivdon får användas! KTH Meani 1. Problemtentamen Ett tunt hyllplan (plana) med massan m är fäst i en led (gångjärn)
Läs merTentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen
013-03-14 Tentamen i Meani SG1130, basurs. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och srivdon får användas KTH Meani 1. Problemtentamen En ub med massa m står lutad mot en vertial sträv vägg och med stöd på
Läs merRSA-kryptering. Torbjörn Tambour
RSA-rytering Torbjörn Tambour RSA-metoden för rytering har den seciella och betydelsefulla egensaen att metoden för rytering är offentlig, medan metoden för derytering är hemlig. Detta an om man funderar
Läs merBinomialtal. Olof Bergvall. Algebra och Kombinatorik Stockholms Universitet 1 / 13
1 / 13 Olof Bergvall Algebra och Kombinatori Stocholms Universitet 2 / 13 Definition: Antalet sätt att välja en delmängd med element ur en mängd med n element betecnas. Talen ( n ) allas binomialtal eller
Läs merLösningsförslag, v0.4
, v.4 Preliinär version, 6 februari 28, reservation för fel! Högsolan i Sövde Tentaen i ateati Kurs: MA52G Mateatis analys MA23G Mateatis analys för ingenjörer Tentaensdag: 27-5-2 l 8:3-3:3 Hjälpedel :
Läs merPotensserier och potensserieutvecklingar av funktioner
Analys 36 En webbaserad analysurs Analysens grunder Potensserier och potensserieutveclingar av funtioner Anders Källén MatematiCentrum LTH andersallen@gmail.com Potensserier och potensserieutveclingar
Läs merBestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen
Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Jesper Hagberg Simon Pedersen 0 november 20 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Nils Carlsson
Läs merInlämningsuppgifter i Funktionsteori, vt 2016
Inlämningsuppgifter i Funtionsteori, vt 2016 För att man sa bli godänd på ursen rävs att såväl tentamen som inlämningsuppgifter och laborationer är godända. Inlämningsuppgifterna är alltså obligatorisa.
Läs merLösningsförslag till tentamen MVE465, Linjär algebra och analys fortsättning K/Bt/Kf
Lösningsförslag till tentamen MVE4, Linjär algebra och analys fortsättning K/Bt/Kf 64 l. 8.3.3 Examinator: Thomas Wernstål, Matematisa vetensaper, Chalmers Telefonvat:, telefon: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merEN 1990 Eurokod: Grundläggande dimensioneringsregler för bärande konstruktioner Elisabeth Helsing, Boverket
EN 1990 Eurood: Grundläggande dimensioneringsregler för bärande onstrutioner Elisabeth Helsing, Boveret EN 1990 den innehåller de grundläggande dimensioneringsreglerna för bärande onstrutioner och är uppdelad
Läs merHur Keplers lagar för planetrörelser följer av Newtons allmänna fysikaliska lagar.
Hur Keplers lagar för planetrörelser följer av Newtons allmänna fysialisa lagar. 1. Newtons gravitationslag och Newtons andra lag. Vi placerar ett rätvinligt oordinatsystem i solsystemet med solens medelpunt
Läs merbetecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)
PARTIELLA DERIVATOR Partiella derivator deinieras enom ränsvärden Deinition Låt vara en reellvärd untion deinierad på en öppen mänd n n Ω R Den partiella derivatan av i punten Aa a n Ω med avseende på
Läs mer4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar
Signler och system i frevensplnet Övningr. Bestäm fourierserieoefficientern för de periodis signlern ) 7 δ [ n ] N = b) { δ [ n ] δ [ n 6] } N = c) { δ [ n + ] δ [ n ] } N =. T frm fourierserieoefficientern
Läs merInlämningsuppgifter i Funktionsteori, ht 2018
Inlämningsuppgifter i Funtionsteori, ht 208 För att man sa bli godänd på ursen rävs att såväl tentamen som inlämningsuppgifter och laborationer är godända. Inlämningsuppgifterna är alltså obligatorisa.
Läs merA12. Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler
GÖTEBORGS UNIVERSITET CHALMERS TENKISKA HÖGSKOLA Avdelningen för Experimentell Fysik Göteborg april 2004 Martin Sveningsson Mats Andersson A12 Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler Namn... Utförd
Läs merSteady state spektroskopi samt bestämning av luminescenslivslängden
Steady state spektroskopi samt bestämning av luminescenslivslängden för Ru(bpy)3 2+ i frånvaro och närvaro av utsläckare. Innehåll: Jabłonskidiagrammet. Praktisk absorptions och fluorescensspektroskopi.
Läs merArbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Läs merAnalys o linjär algebra. Fortsatt analys.. p.1/81
Analys o linjär algebra Fortsatt analys. p.1/81 Konvergenshastighet Har sett att bisetion och fixptsiteration, under lämpliga förhållanden, ger en följd, dvs onvergerar mot en lösning till den givna ev.
Läs merÖvningar i Reglerteknik
Fysialisa esrivningar Övningar i eglerteni Inom reglertenien är det vitigt att unna ta fram ra esrivningar av verliga system. Oftast anlitas olia fysialisa lagar för detta ändamål. Vanliga typer av fysialisa
Läs merLösningar till Matematisk analys
Lösningar till Matematis analys 0820. Stationära punter. f (x, y) = 8x(x 2 y), f 2(x, y) = 4(y x 2 )). Vi ar alltså att f (x, y) = f 2(x, y) = 0 { x(x 2 y) = 0 y x 2 = 0. Första evationen ovan är uppfylld
Läs merTentamen del 2 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering
KTH Matemati Tentamen del 2 SF1511, 2017-03-16, l 800-1100, Numerisa metoder och grundläggande programmering Del 2, Max 50p + bonuspoäng (max 4p) Inga hjälpmedel Rättas endast om del 1 är godänd Betygsgränser
Läs merExperimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband
Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska
Läs merLösningsförslag Dugga i Mekanik, grundkurs för F, del 2 September 2014
Lösningsförslag Dugga i Meani, grundurs för F, del 2 Septemer 2014 Till varje uppgift finns det ett lösningsförslag som exempel på hur uppgiften an lösas. Lösningsförslaget visar även hur lösningen ungefärligt
Läs mer1 Föreläsning II, Vecka I, 5/11-11/11, avsnitt 2.3
1 Föreläsning II, Veca I, 5/11-11/11, avsnitt 2.3 1.1 Kombinatori Ex 2.1 I ett rutnät går man åt höger eller uppåt. Hur många vägar finns det mellan A och B? B A Vi har 8 (del-)sträcor att välja uppåt
Läs merHjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. 0 x < 0
LÖSNINGAR TILL Deltentamen i kvantformalism, atom och kärnfysik med tillämpningar för F3 9-1-15 Tid: kl 8.-1. (MA9A. Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. Poäng: Vid varje uppgift
Läs merYlioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden
Ylioppilastutintolautaunta S tudenteamensnämnden MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 0..0 BESKRIVNING AV GODA SVAR De besrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studenteamensnämndens bedömning.
Läs merBiomekanik, 5 poäng Kinetik
Teori: F = ma Dessutom gäller, som i statien, Newtons 3: lag! Newtons lagar 1. Tröghetslagen: En ropp utan yttre raftpåveran förblir i sitt tillstånd av vila eller liformig, rätlinjig rörelse.. Accelerationslagen:
Läs merProv i matematik Fristående kurs Analys MN1 distans UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström
UPPSALA UNIVERSITET Matematisa institutionen Anders Källström Prov i matemati Fristående urs Analys MN1 distans 6 11 Srivtid: 1-15. Hjälpmedel: Gymnasieformelsamling. Lösningarna sall åtföljas av förlarande
Läs mer7. Atomfysik väteatomen
Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta
Läs merEtt M/M/1 betjäningssystem har följande egenskaper: 1. Systemet har en betjänare. Betjäningstiderna är exponentialfördelade med medelvärde 1 μ
M/M/ ösystem M/M/ ösystem Ett M/M/ betjäningssystem har följande egensaper:. Systemet har en betjänare. Betjäningstiderna är exponentialfördelade med medelvärde x =.. Kunder anommer enligt Poissonprocess
Läs merLösningar till problemtentamen
KTH Meani 2006 05 2 Meani b och I, 5C03-30, för I och BD, 2006 05 2, l 08.00-2.00 Lösningar till problemtentamen Uppgift : En platta i form av en lisidig triangel BC med sidolängderna a och massan m står
Läs merTeori för flervariabelsanalys
Teori för flervariabelsanalys Robin Andersson 28 otober 2013 1 Innehåll 1 Differentierbarhet 3 2 Kedjeregeln 4 3 Formel för beräning av ritningsderivatan av en differentierbar funtion 5 4 Taylors formel
Läs merVariansjämförelse av excess-of-loss-kontrakt med och utan aggregerat självbehåll
Matematis statisti Stocholms universitet Variansjämförelse av excess-of-loss-ontrat med och utan aggregerat självbehåll Sabina Jusupovic Examensarbete 003:9 Postadress: Matematis statisti Matematisa institutionen
Läs merArbetsutvecklingsrapport
Arbetsutveclingsrapport Vad tycer bruarna? Den andra länsgemensamma bruarundersöningen för personer med insatsen bostad med särsild service enligt LSS Författare: Eva Rönnbäc Rapport: nr 2011:7 ISSN 1653-2414
Läs merYlioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden
Ylioppilastutintolautaunta S tudenteamensnämnden PROVET I MATEMATIK, LÅNG LÄROKURS 5.9. BESKRIVNING AV GODA SVAR De besrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studenteamensnämndens
Läs mer10. MEKANISKA SVÄNGNINGAR
10. MEKANISKA SVÄNGNINGAR 10.1 Den enla harmonisa oscillatorn. Ett föremål med massan m, som hängs upp i en lätt fjäder, får svänga ring sitt jämvitsläge. Under svängningen påveras föremålet av en raft
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Torsdagen den 5:e juni 2008, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merFaktorer som påverkar aktiefondsparandet
Kandidatuppsats vårterminen 2006 Nationaleonomisa institutionen EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Fatorer som påverar atiefondsparandet en studie av fem grupper fondsparare på den svensa atiefondsmarnaden
Läs mer5 Klämkraft och monteringsmoment
5 Klämraft och monteringsmoment 5 Klämraft och monteringsmoment Målsättningen med ett sruvförband är att sapa en lämraft mellan de sammanfogade delarna. Sruvförbandets målvärde är således dess lämraft.
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
Läs merLinköpings universitet 2007 IFM-Kemi. Enzymkinetik. enzymet mättat på substrat. Hastigheten maximal = V max.
Linöpings uniersitet 2007 IF-emi Enzymineti - - - - -- - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - hyperbel enzymet mättat på substrat. Hastigheten imal. [S] En reations initialhastighet mäts
Läs mer1 Föreläsning IV; Stokastisk variabel
1 FÖRELÄSNING IV; STOKASTISK VARIABEL 1 Föreläsning IV; Stoastis variabel Vi har tidigare srivit P (1, 2, 3, 4, 5) = P (C) för sannoliheten för att få 1, 2, 3, 4 eller 5 vid ett tärningsast. Vi sall använda
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA Tisdagen den 26/4 2011 kl. 08.00-12.00 i TER3 Tentamen består av 4 sidor (inklusive denna sida)
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs merInlämningsuppgifter i Funktionsteori, vt1 2012
Inlämningsuppgifter i Funtionsteori, vt1 01 För att man sa bli godänd på ursen rävs att såväl tentamen som inlämningsuppgifter och laborationer är godända. Inlämningsuppgifterna är alltså obligatorisa.
Läs merTNA004 Analys II Tentamen Lösningsskisser
TNA004 Analys II Tentamen 07-06-0 - Lösningssisser. y ( ) y( ) e är linjär av första ordningen. Välj integrerande fator Multipliation av (*) med IF ger oss IF ln( ) e d e (Obs! ty vi har y(0) 0 ). ( )
Läs merIsentropisk verkningsgrad hos turbiner, pumpar, kompressorer och dysor
Isentropis verningsgrad hos turbiner, pumpar, ompressorer och dysor Verningsgraden försämras vid närvaro av irreversibiliteter. En reversibel modell används för att utreda utrustningens ideala prestanda.
Läs merTENTAMEN I KOTEORI 20 dec 07 Ten2 i kursen HF1001 ( Tidigare kn 6H3012), KÖTEORI OCH MATEMATISK STATISTIK,
TENTAMEN I KOTEORI dec 7 Ten i ursen HF Tidigare n 6H), KÖTEORI OH MATEMATISK STATISTIK, och TEN i 6H7, Dataommuniation och nätver, ) Srivtid: :-7: Lärare: Armin Halilovic Kursod HF Hjälmedel: Miniränare
Läs merIdentification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Fysik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm
Identification Label Student ID: h Student Name: Elevenät Fysi Solveret Bo Palaszewsi, Proetledare 106 20 Stocholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA,
Läs merKvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501
Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501 TENTAMEN, 013-06-05, 8.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, bifogade formelsamlingar. Börja på nytt blad för varje nytt problem, och skriv din kod på varje
Läs merDriftskostnader -150 tkr
Uppgift övning I4: Uppgift nr 1 Bima AB Bima AB tär öppna en biltvättanläggning och har därför öpt in en anläggning som är installerad och färdig att tas i drift vid årssiftet. Följande gäller för biltvättanläggningens
Läs merMatematik 5 Kap 1 Diskret matematik I
Matemati 5 Kap 1 Disret matemati I Inledning Konretisering av ämnesplan (län) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matemati/strutur_äm nesplan_matemati/strutur_ämnesplan_matemati.html Inledande ativitet
Läs merMotivering av högerledet i Maxwells 4:e ekvation
1 Motivering av högerledet i Mawells 4:e evation tudera följande eletronisa rets: I J 1 3 Q -Q Gaussdosa 4 I Vi väljer att använda cirulationssatsen på urvan. Ytan i högerledet an ju väljas på ett otal
Läs merKinetik. Föreläsning 4
Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks
Läs merKombinatorik. Karl-Heinz Fieseler. Uppsala 2016
Kombinatori Karl-Heinz Fieseler Uppsala 2016 1 Contents 1 Enumeration 2 2 Reursion 13 3 Genererande funtioner 21 4 Inlusion och Exlusion 29 1 Enumeration Referens: Jf. Cameron, Ch.3 och 10; se ocså SK,
Läs merSF2715 Tillämpad kombinatorik Kompletterande material och övningsuppgifter Del I
SF2715 Tillämpad ombinatori Kompletterande material och övningsuppgifter Del I Jaob Jonsson 2 augusti 2009 Detta häfte innehåller ompletterande material till Del I av ursen SF2715 Tillämpad ombinatori,
Läs merMatematisk statistik
HF, repetitionsblad Mateatis statisti Uppgift Fördelningsfuntionen för en ontinuerlig stoastis variabel X är F ( x) cx x < x x > Bestä värdet på onstanten c, edianen och täthetsfuntionen för X a) Enligt
Läs merOm α är vinkeln från dörröppningens mitt till första minimipunkten gäller. m x = 3,34 m
LÖSNINGSFÖRSLAG 007 KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLINGEN 1 februari 007 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET UPPGIFT 1. Enelspaltsproblem. Med sedvanliga betecningar erhålles: λ v / f 340/ 680 m 0,50 m Om α är vineln
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs mer4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella
KVANTMEKANIKFRÅGOR Griffiths, Kapitel 4-6 Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths.
Läs merTENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!
TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Del: QSM Göteborgs Universitet Datum: 111206 Tid: 8.30 14.30 Ansvariga: Gunnar Nyman tel: 786 9035 Jens Poulsen tel: 786 9089 Magnus Gustafsson
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merUppgift 2. För två händelser A och B gäller P(A B)=0.5, P ( A ) = 0. 4 och P ( B
TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 3 juni 8 Ten i ursen HF3, 6H3, 6L3 MATEMATIK OH MATEMATISK STATISTIK, Ten i ursen HF ( Tidigare n 6H3), KÖTEORI OH MATEMATISK STATISTIK, Ten i ursen HF4, (Tidigare
Läs merExamensarbete. Radiella vikter i R n och lokala dimensioner Hanna Svensson. LiTH-MAT-EX2014/03SE
Examensarbete adiella viter i n och loala dimensioner Hanna Svensson LiTH-MAT-EX2014/0SE adiella viter i n och loala dimensioner Matematisa institutionen, Linöpings universitet Hanna Svensson LiTH-MAT-EX2014/0SE
Läs mer2BrO 2 (mycket snabb) Härled, med lämpligt valda approximationer, uttryck för (a) förbrukningshastigheten
1 Uppgifter 1.1 Steady-state-approximationen I en natriumnitratsmälta sönderfaller bromatjoner BrO 3 i bromidjoner Br och syrgas O 2. Kinetiska undersökningar antryder att mekanismen för sönderfallet är
Läs mer4.5 LOKALBUSSTERMINAL PÅ LAHOLMSVÄGEN, ALT B1, B2 OCH B3
an Kungsgatan HALMSTADS 4.5 LOKALTERMINAL Å LAHOLMSVÄGEN, ALT B1, B2 OCH B3 Sysonhamnsgatan 30 05 65 +5 Lof Samtliga dessa förslag bygger på att man behåller befintlig järnvägsbro över. Docningsterminalen
Läs merAnalys av polynomfunktioner
Anals av polnomfuntioner Anals360 (Grundurs) Blandade uppgifter När du har löst dessa övningar, ta dig tid att gå igenom vad du gjort. Tän igenom att dina argument inte bara är rätt, utan att du tdligt
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen
Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla
Läs merFöreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen
Föreläsning Att uppbygga en bild av atomen Rutherfords experiment Linjespektra och Bohrs modell Vågpartikel-dualism Korrespondensprincipen Fyu0- Kvantfysik Atomens struktur Atomen hade ingen elektrisk
Läs merTENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.
TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna
Läs merPeriodisk summa av sinusar
1 Periodis sua av sinusar Låt x( t) = Asin( ω a t + α ) + Bsin( ω b t + β ). O ω a! x( t) är T-periodis, dvs. x( t) = x( t +T ) ω b ed T = π ω 1, där ω 1 = SGD( ω a,ω ) Största Geensaa Delare (SGD) b =
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merNumber 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Hans Weber, Avdelningen för Fysik, 2004 Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). 1. Partikel i en en dimensionell
Läs merKONTROLLSKRIVNING 2 Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: 14 apr 2014 Skrivtid: 13:15-15:00
KONTROLLSKRIVNING Kurs: HF atematis statisti Lärare: Armin Halilovic Datum: ar Srivtid: :-: Tillåtna hjälmedel: iniränare av vilen ty som helst. Förbjudna hjälmedel: Telefon lato och alla eletronisa medel
Läs merÖversikt. Effektiva algoritmer. En telefonlista. Algoritm
Översit Effetiva algoritmer Håan Jonsson Slides och od av Fredri Bengtsson Algoritm? Vad är det? Effetiva algoritmer En telefonlista! Hur hittar man namnet? I telefonlistan Två olia metoder Slutsatser
Läs merInformationsteknologi
Bengt Carlsson Informationstenologi En översit av Kap 7 Systemteni Informationstenologi Tillbaablic, återoppling Reglering av vätsenivån i en tan Nivågivare Reglerventil Inflöde TANK Varierande utflöde
Läs mer1 Föreläsning 14, följder och serier
Föreläsning 4, följder och serier. Följd I en följd {a n } n= sriver vi istället elementen som f(n). Följden {sin(n)} n= är begränsad, ty sin n. Följden {/ n} n= är onvergent mot 0: { Följden 2n 2 3n }
Läs mer