GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER"

Transkript

1 GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna

2 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR B UDGET Budget kärnverksamhet Utbildning... 4 A Studenter från ett lärosäte, lärare från båda... 5 B Studenter och lärare från båda lärosätena Forskning Budget stödverksamhet L OKALER Fakturering av stödverksamhet Fakturering av kärnverksamhet B Integrerade kurser Beskrivning av externredovisningen utifrån exemplet ovan Forskningsverksamhet Gemensam resultaträkning Gemensamma satsningar inom kärnverksamhet Momsbefrielse... 13

3 3(13) 1. INLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Dessa uppdaterade anvisningar är ett förtydligande av beslutet från den 23 januari , särskilt vad gäller pålägg vid försäljning av tjänster inom såväl stöd- som kärnverksamhet. Indirekta kostnader på alla nivåer inom ett lärosäte ska finansieras av kärnverksamheten, vilket innebär att dessa måste läggas på vid försäljning av tjänster inom kärnverksamheten, se vidare avsnitt 2.2 och 4. Göteborgs universitet (GU) och Chalmers tekniska högskola AB (Chalmers) har i ett huvudavtal fastställt former för samarbetet mellan lärosätena. Avtalet anger att när det gäller köp av tjänster gäller för prissättning att köpande lärosäte betalar säljande lärosätes självkostnad enligt den av SUHF rekommenderade modellen för fördelning av direkta och indirekta kostnader. Ett integrerat institutionspar har gemensam ledning och integrerad grundutbildning och forskning. Institutionsledningen önskar därför uppföljning av det ekonomiska resultatet för hela den integrerade verksamheten i ett slags koncernredovisning. Detta kan vi naturligtvis inte åstadkomma i den ordinarie redovisningen, utan det måste ske utanför ekonomisystemen. Den redovisningsmodell som gäller vid respektive lärosäte ska tillämpas utan några undantag, även av de integrerade institutionerna. Redovisningsmodellerna kompletteras med delar som enbart gäller för de integrerade institutionerna. Internrevisionen vid båda lärosätena framför tydliga önskemål om en reglering av redovisningen, som inte lämnar öppet för tolkningar, för att uppnå god intern 2 styrning och kontroll. Båda lärosätena har uttryckt krav på att man går ifrån nettoredovisning, eftersom det strider mot gällande lagstiftning och god redovisningssed. Det är en grundläggande redovisningsprincip att inte kvitta fodringar och skulder eller intäkter och kostnader mot varandra så att endast mellanskillnaden återstår att redovisa. När det gäller utbyte av tjänster är det också helt nödvändigt att följa principen om bruttoredovisning för att kunna leverera korrekt moms till staten. Nettoredovisning försvårar även löpande uppföljning samt intern styrning och kontroll. En ytterligare effekt är att man då enbart ser en del av kostnaderna i ekonomisystemen. Det går därmed inte att genom att titta i GUs ekonomisystem svara på frågan hur mycket t ex en student i matematik kostar inom GU. Alla kostnader måste alltså redovisas fullt ut på respektive lärosäte. Vid Chalmers fördelas inte hela anslaget för grundutbildning till institutionerna och de bär inte heller alla kostnader. För att lärosätena ska fakturera varandra samma kostnadsslag inom ett integrerat institutionspar borde därmed även de kostnader inom grundutbildningen som inte förs ut till institutionerna på Chalmers följa med fakturan till GU för grundutbildningsinsatser. I nuläget finns det dock ingen metod för den andelsberäkning som krävs. 1 dnr C2008/1118 resp. A3 0437/08 2 Med intern menas här inom lärosätet, inte inom det integrerade institutionsparet.

4 4(13) 2. BUDGET För de integrerade institutionsparens arbete inom grundutbildning och forskning ska det inte spela någon roll om man är Chalmers- eller GU-anställd. Däremot ska det i redovisningen och följaktligen i budgeten tydligt framgå att det rör sig om två juridiska personer. Det behövs därför en komplett budget för respektive lärosäte inom det integrerade institutionsparet. Med dessa som grund skapas den sammanlagda budget för det integrerade institutionsparet som den gemensamma institutionsledningen har behov av. Figur 1 Budget & planering 2.1 Budget kärnverksamhet Utbildning Inom ett integrerat institutionspar finns det tre typer av grundutbildningskurser: kurser där både studenter och lärare kommer från ett och samma lärosäte kurser där studenterna hör till ett lärosäte och lärarna kommer från båda kurser där både studenter och lärare kommer från båda lärosätena Den första typen behandlar vi inte här eftersom det förfarandet inte skiljer sig från andra institutioner.

5 5(13) A Studenter från ett lärosäte, lärare från båda Budgeten kan utgå ifrån en gemensam bemanningsplanering. Det viktiga är att man håller reda på insatserna från det andra lärosätet. Antingen ska säljande lärosäte uppfylla en avtalad insats eller så håller man reda på hur många timmar respektive lärare gör för respektive lärosäte. I de budgeterade kostnaderna kommer både löner och övriga personalkostnader samt köpta tjänster att finnas. Vi rekommenderar att både kostnader och intäkter alltid budgeteras för att underlätta uppföljning. Flödet i budgetarbetet 1. Varje verksamhetsdel budgeteras i sin helhet utan hänsyn till från vilket lärosäte en resurs kommer. 2. Ta reda på vad de resurser som behövs från det andra lärosätet kostar (t ex antal timmar x självkostnad). 3. De budgeterade kostnaderna för verksamheten ska innehålla både egna lönekostnader och köpta tjänster. 4. Motsvarande för det andra lärosätet blir lönekostnader och intäkter för sålda tjänster. B Studenter och lärare från båda lärosätena Budgeten ska utgå ifrån en gemensam bemanningsplanering. De budgeterade totala kostnaderna för en gemensam grundutbildningskurs fördelas mellan lärosätena med ett nyckeltal som beslutas av prefekten. Vi rekommenderar att både kostnader och intäkter alltid budgeteras för att underlätta uppföljning. Denna metod är endast tillämplig i redovisningen på väl avgränsade delar av grundutbildningen, så som kurs, för att undvika att endast skillnaden mellan lärosätenas resursanvändning syns i respektive redovisning, sk nettning. Metoden kan dock vara ett bra verktyg för budgetering inför en offertförfrågan. Flödet i budgetarbetet 1. Varje verksamhetsdel, kurs, program, projekt etc. budgeteras i sin helhet utan hänsyn till från vilket lärosäte en resurs kommer. Detta ger svar på frågan Vad kostar kursen/projektet? 2. Nästa fråga att besvara är Vilket lärosäte är mottagare av resultatet?. Om båda lärosätena ska tillgodoräknas resultatet blir frågan Hur ska resultatet fördelas mellan lärosätena? Med resultat menas här produkten av arbetet som utförs, för en grundutbildningskurs kan det mätas i t ex antal HST eller HPR. 3. De budgeterade kostnaderna för kursen/projektet fördelas på samma sätt. 4. Svaret på frågan Vilka budgeterade kostnader har respektive lärosäte för den aktuella kursen? ger lärosätets budget. Om man väljer att budgetera lärarna på individnivå ska även kostnaden per individ fördelas med samma nyckeltal.

6 6(13) Utifrån kursplaneringen kommer lärosätena alltså överens om vilka lärare som ska undervisa och hur mycket. Denna överenskommelse dokumenteras och utgör underlag för kostnadsfördelningen mellan lärosätena. 1) Vid det integrerade institutionsparet planeras kärnverksamheten gemensamt. I exemplet ges formellt två separata kurser, en vid Chalmers och en vid GU. 2) Man kommer överens om vem som ska undervisa och hur mycket. 3) För att underlätta kostnadsfördelningen ska överenskommelsen dokumenteras. Figur 2 Budgetering av integrerad kurs 4) De överenskomna kostnaderna utgör den integrerade budgeten för kursen. Budgeten används för att möjliggöra integrerad uppföljning samt för att svara på vad det kostar att producera en HST t ex Forskning Forskningsprojekt som finansieras med hjälp av externa medel, dvs från en tredje part, kan i huvudsak vara av två slag. Antingen söker lärosätena medel gemensamt och utför arbetet i projektet gemensamt eller så är ett lärosäte ägare av projektet och det andra deltar i moment under arbetet. I gemensamma forskningsprojekt sker inga transaktioner av intäkter eller kostnader mellan lärosätena. Förvaltande lärosäte gör däremot en transferering av utbetalda medel från finansiären. I de projekt där man planerar viss medverkan av det andra lärosätet budgeteras detta som en köpt tjänst. Det deltagande lärosätet fakturerar det projektägande lärosätet för de insatser som man gör, vilket budgeteras som intäkt av uppdrag. Budget för projekt av det här slaget görs på samma sätt som inom övriga delar av lärosätet. För den här typen av projekt kommer endast det projektägande lärosätet att kunna redovisa någon intäkt av bidragsmedel i den ekonomiska redovisningen.

7 7(13) 2.2 Budget stödverksamhet Alla kostnader för universitetens och högskolornas stödverksamhet ska bäras av deras kärnverksamhet. I den av SUHF rekommenderade modellen som tillämpas av både GU och Chalmers sker detta genom pålägg. Påläggen beräknas utifrån de budgeterade kostnaderna för stödverksamhet på de olika organisatoriska nivåerna, två för Chalmers och tre för GU, fördelat på kostnadsomslutningen för kärnverksamheten (basen ser något olika ut på respektive lärosäte). Eftersom utgifterna för institutionernas stödverksamhet inom ett integrerat institutionspar kan vara fördelade på ett annat sätt än hur de nyttjas mellan lärosätena måste en omfördelning av dessa ske för att påläggen för de institutionsgemensamma kostnaderna ska bli korrekta. Vanligen sköts stödverksamheten inom ett integrerat institutionspar av det ena lärosätet, men undantag finns eftersom det ibland finns anställda inom stödfunktionen på båda lärosätena. Stödverksamheten budgeteras därför i sin helhet, inklusive lokalkostnader, för det integrerade institutionsparet. De budgeterade kostnaderna för denna institutionsgemensamma verksamhet fördelas sedan mellan lärosätena utifrån ett nyckeltal som prefekten beslutar om. Figur 3 Beräkning och fördelning av institutionsgemensamma kostnader Precis som vid andra institutioner ska budgeten fördelas i de sex funktionskategorierna enligt SUHF samt mellan grundutbildning (GRU) och forskning (FO) i budgeten, vilket enklast sker efter att fördelningen mellan Chalmers och GU har gjorts. Högskole- respektive universitetsgemensamma kostnader fördelas till institutionen på hela institutionens lönekostnader respektive kostnadsomslutning. Detta utgör sedan påläggen på Chalmers respektive GU på direkt lönekostnad respektive direkta löne- och övriga driftskostnader. Inom GU fördelas fakultetsgemensamma kostnader på direkta löne- och övriga driftskostnader. Varken institutionens löpande stödverksamhet eller köp av denna typ av stödverksamhet inom ett integrerat institutionspar ska belastas av indirekta kostnader från

8 8(13) överliggande nivå. Vid försäljning av tjänster inom kärnverksamheten ska även indirekta kostnader faktureras. Kostnaden för den köpta tjänsten utgör dock inte grund för pålägg inom det köpande lärosätet, trots att den är en direkt kostnad. Flödet i budgetarbetet 1. Budgetera hela kostnaden för stödverksamheten för det integrerade institutionsparet 2. Fördela kostnaderna för stödverksamheten mellan Chalmers och GU med ett nyckeltal som fastställs av prefekt. 3. Fördela i GRU och FO för de poster som går att fördela direkt 4. För de delar som inte går att fördela direkt i GRU respektive FO används ett nyckeltal som fastställs av prefekt. Alt 1. Fördela ofördelade kostnader i två steg, först mellan Chalmers och GU och sedan i GRU och FO med ett nyckeltal för respektive lärosäte. Alt 2. Fördela ofördelade kostnader med ett nyckeltal för båda lärosätena 5. Fördela i de 6 funktionskategorierna 6. Kärnverksamheten inom respektive institution inom det integrerade institutionsparet ska enbart belastas med den del av stödkostnaderna som fördelats till denna enligt ovan. Figur 4 Budgetering och fördelning av indirekta kostnader, integrerad institution Modellen strävar efter att, i allt väsentligt, likna den som gäller institutioner utan integrerad verksamhet. Stödverksamhetens kostnader på varje nivå fördelas från överliggande till underliggande nivå och slutligen belasta kostnadsbärarna som indirekta kostnader. Fördelade belopp utgörs av den budget som fastställts för stödverksamheten och består därför av fasta

9 9(13) belopp, alltså inte de faktiska kostnaderna som uppkommer inom stödverksamheten. De indirekta kostnaderna bokförs efter hand som direkta kostnader uppstår på kostnadsbärarna. Figur 5 Budgetering och fördelning av indirekta kostnader vid Chalmers och GU 3. LOKALER Bidrag till lokalkostnader ska inte förekomma, GU ska fakturera Chalmers kostnaderna för de lokaler som nyttjas av Chalmers och vice versa. Om fördelning av lokalkostnaden inte kan ske utifrån utnyttjad yta, fördelas den integrerade institutionens lokalkostnad mellan lärosätena med ett nyckeltal t ex direkta lönekostnader. Figur 6 Hantering av lokalkostnader inom ett integrerat institutionspar Eftersom de lokalkostnader som hör till stödverksamheten ingår i de indirekta kostnaderna ska de dras av före fördelning mellan lärosätena, alltså måste institutionsparets lokalkostnad delas upp mellan stöd- och kärnverksamheterna och först därefter mellan lärosätena. Delas lokalkostnaden först mellan lärosätena riskerar man att budgeten (och därmed påläggen) för institutionens stödverksamhet blir felaktig, det är ju inte säkert att kostnaderna stödverksamheten och kostnaderna för lokalerna fördelar sig på samma sätt mellan lärosätena.

10 10(13) Vid budgetering av lokalkostnader måste skillnaden mellan lärosätena när det gäller kostnadsuttag för utbildningslokaler inom grundutbildningen beaktas. Institutionsparet måste därför ta fram en budget för nyttjande av lärosalar och andra utbildningslokaler. Inom GU fördelas hyreskostnader från fastighetsavdelningen till fakultetsnämnderna. Nämnderna hanterar lokalvård, bevakning etc. och fördelar hela lokalkostnaden till institutionerna. Inom Chalmers fördelas hyreskostnaden av Chalmersfastigheter till institutionerna. Vid integrerade institutioner måste alltså dessa nivåer ingå i arbetet med att fördela lokalkostnaderna, precis som för övriga institutioner inom lärosätena. En GU-institution ska därmed inte fakturera lokalkostnader till en Chalmersinstitution. Lokalhyra ska faktureras av fastighetsavdelningen till Chalmersfastigheter och övriga lokalkostnader (lokalvård, bevakning etc.) av fakulteten. På motsvarande sätt ska en Chalmersinstitution inte fakturera lokalhyra, utan fakturan går från Chalmersfastigheter till GUs fastighetsavdelning. För lokalvård, bevakning etc. ska Chalmersinstitutionen fakturera fakulteten på universitetet.

11 11(13) 4. OM FAKTURERING OCH REDOVISNING Den löpande redovisningen utförs i enlighet med respektive lärosätes redovisningsmodell. Kontering av fakturering mellan lärosätena sker på särskilda konton som kan användas för eliminering, för att underlätta konsolidering av respektive redovisning för rapportering till den gemensamma institutionsledningen. I samband med tertialbokslut T1 och T2 ska bokning av skuld respektive fordran ske utifrån beräknat utfall för perioden för både kärn- och stödverksamhet. De indirekta kostnaderna kan då räknas fram m h a påläggsprocenten. För stödverksamheten faktureras sedan faktiskt utfall för T1 under T2 och faktiskt utfall för T2 under T3. Kärnverksamhet faktureras när kursen/projektet är avslutat och delfaktureras vid tertialbokslut. I samband med årsbokslut stäms fakturerade kostnader av mot utfallet och regleras vid behov med hjälp av en slutfaktura. Det är viktigt att de tjänster som utbyts mellan lärosätena bokförs i ekonomisystemen så att redovisnings- och momsregler efterlevs samt att kostnadsuppföljningen blir korrekt inom respektive lärosäte. 4.1 Fakturering av stödverksamhet När anställda inom stödverksamheten finns på båda lärosätena måste fakturering av köpt respektive såld tjänst ske åt båda håll: Figur 7 Fakturering av institutionsgemensamma kostnader Ett integrerat institutionspar kan ha olika nyckeltal för kostnadsfördelningen mellan lärosätena inom varje funktion, men samma nyckeltal är tillräckligt rättvisande. Precis som inom en institution finansieras stödverksamheten genom pålägg på direkta kostnader (direkt lön resp. direkt lön och övriga driftkostnader).

12 4.2 Fakturering av kärnverksamhet I budgetavsnittet (2.1.1) identifierade vi tre olika sätt att ge utbildning inom ett integrerat institutionspar: separerat, gemensamt eller integrerat Bilaga 1 12(13) A Gemensamma kurser För gemensamma kurser bör det finnas en dokumenterad överenskommelse utifrån den budget som lagts (se A). Fakturering sker därmed enligt denna överenskommelse som såld tjänst (alltid momspliktigt). B Integrerade kurser Nedan följer ett exempel på beräkning av respektive lärosätes kostnad och vad som ska faktureras genom användning av nyckeltal: Formellt ges två separata kurser, en vid Chalmers och en vid GU. I praktiken sker utbildningen i samma lokaler med studenter från båda lärosätena och undervisningen utförs av lärare från både Chalmers och GU. För att avgöra lärosätenas respektive andel av kursens totala kostnad används ett nyckeltal, i det här exemplet baserat på helårsprestationer (hpr). GUs resursinsats i form av lärare mm Chalmers resursinsats i form av lärare mm Total kurskostnad Valt nyckeltal GUs resultat {15 hp*20 stud/helår} Chalmers resultat {15 hp*15 stud/helår} Totalt kursresultat GUs andel av kostnaderna vid Chalmers {(5/8,75)*500} Chalmers andel av kostnaderna vid GU {(3,75/8,75)*200} 200 tkr 500 tkr 700 tkr HPR 5 hpr 3,75 hpr 8,75 hpr 286 tkr 86 tkr Figur 8 Fakturering av integrerad kurs - nyckeltalsfördelning

13 13(13) Beskrivning av externredovisningen utifrån exemplet ovan Resultaträkn Chalmers tekn högskola Resultaträkn Göteborgs universitet Grundutbildningsintäkt 420 tkr Grundutbildningsintäkt 560 tkr Intäkt GU såld tjänst 286 tkr Intäkt Chalmers såld tjänst 120 tkr Personalkostnader 500 tkr Personalkostnader 200 tkr Köpt tjänst GU 120 tkr Köpt tjänst Chalmers 400 tkr Indirekta kostnader 200 tkr Indirekta kostnader 80 tkr Resultat: 0 tkr Resultat: 0 tkr Momsredov Chalmers tekniska högskola Momsredov Göteborgs universitet Ingående moms 30 tkr Ingående moms 100 tkr Utgående moms 100 tkr Utgående moms 30 tkr Om så önskas och bemanningsplaneringens detaljeringsnivå tillåter, kan varje lärares insats fördelas med nyckeltal Forskningsverksamhet Forskning som utförs åt det andra lärosätet faktureras som såld tjänst (momspliktigt). För gemensamma forskningsprojekt skickas aldrig några fakturor, utan förvaltande lärosätet för över medel som en transferering via balansräkningen. (Se 2.1.2) 4.3 Gemensam resultaträkning För att få en resultaträkning för ett integrerat institutionspar krävs att bokförda kostnader och intäkter från Raindance och Agresso summeras. För att underlätta denna konsolidering av resultaträkningarna finns konton för eliminering (se respektive lärosätes kontoplan). 4.4 Gemensamma satsningar inom kärnverksamhet Om anslagsmedel ska användas för t ex strategiska satsningar för institutionsparet kan det inte komma i form av bidrag mellan lärosätena. Antingen kan båda lärosätena satsa lika mycket resurser eller så ger det lärosäte som avsätter anslagsmedel ett uppdrag till det andra, som fakturerar kostnaderna för detta. Efter noggrann prövning mot regleringsbrevet/motsv. och verksamhetsuppdraget kan även överföring av medel genom transferering vara aktuellt. Den typ av ekonomiska förehavanden mellan lärosätena då transferering kan komma i fråga är dock mycket ovanlig. 4.5 Momsbefrielse Endast de grundutbildningskurser som finns i GUs ordinarie kursutbud och som har en (inom GU) antagen kursplan kan säljas utan moms till Chalmers, och vice versa, eftersom det enbart är då det anses vara en utbildningstjänst enligt Skatteverkets ställningstagande från dnr /111

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor 2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer

Läs mer

Full kostnadsredovisning på SOFI

Full kostnadsredovisning på SOFI SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Dnr 2008/579 Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Avsändare Claes Falk 2008-06-03 Innehållsförteckning Ansvar för ekonomiadministration 3 Ekonomiavdelningens uppdrag 3 Prefektens uppdrag

Läs mer

5. Interna transaktioner... 2

5. Interna transaktioner... 2 Sid 1 (13) Innehållsförteckning 5. Interna transaktioner... 2 5.1 Bakgrund... 2 5.2 Intern försäljning/köp... 2 5.2.1 Internfaktureringsmodul... 2 - Säljarens kundfaktura - Mottagarens leverantörsfaktura

Läs mer

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Ekonomihandboken Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum: 2011-11-01

Läs mer

Rapporter i Agresso. 1. Utdata

Rapporter i Agresso. 1. Utdata Rapporter i Agresso 1. Utdata I Agresso finns stora möjligheter för användaren att bygga egen unik utdata. Som stöd finns ändå ett antal färdiga rapporter. Rapporterna finns samlade under fem flikar i

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå Dnr SLU ua 2014.1.1.1-572 1(5) Utbildningsnämnden BESLUT 2014-02-20 Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå 1. Bakgrund och motiv Styrelsen beslutade

Läs mer

Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31

Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31 Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31 * Med fakultet avses här även övriga enheter Datum Arbetsmoment Ansvar November/ december Bokslutsanvisningar skickas ut från ekonomiavdelningen.

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2 Sid 1 (9) Innehållsförteckning.. 1 20 Bokslutsinformation.. 2 20.2 Årsredovisning (årsbokslut) per den 31 december 2014 2 20.2.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.2.2 Periodiseringar. 2 - Förutbetalda

Läs mer

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 SRT011 DE13, TE13,BC13,IMIT13 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2014-03-20 Tid: 14:00 16:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Delkurs: [Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530] Datum: [2013-12-14] Antal timmar: [14:15-19:15] Ansvarig lärare: [Per

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2015. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Namn: Personnummer: Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Välkommen till Ekonomidagen maj 2015

Välkommen till Ekonomidagen maj 2015 Välkommen till Ekonomidagen maj 2015 Ekonomidagen 21 maj 2015 Presentation av ekonomiavdelningen Bokslutsinformation + projekthantering Kaffepaus Framtidens inköp Raindance - systeminformation Aktuellt

Läs mer

Dokumentnamn Värdering 2013-07-01 1 / 8. Innehållsförteckning

Dokumentnamn Värdering 2013-07-01 1 / 8. Innehållsförteckning 2013-07-01 1 / 8 Innehållsförteckning Inledning... 2 Allmänt om värdering... 2 Värdemässig genomgång av projekten... 2 externfinansierade bidrags- och uppdragsprojekt... 3 Konto 1632/1672, Upplupna bidrags-

Läs mer

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB R5 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1 (5) Göteborgs universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB Riksrevisionsverket (RRV)

Läs mer

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Skriftligt prov i delkurs Företagsekonomi 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi Introduktionskurs 5p Med kurskod FEK070 Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Tentamen

Läs mer

Seminarium 28 januari 2015

Seminarium 28 januari 2015 Seminarium 28 januari 2015 Ansökan om avräkning och Villkor för verksamhetsbidrag, Resurscentra för kvinnor 2013-2015 1 Verksamhetsbidrag i förskott Ansökan om verksamhetsbidrag och förskott, gäller för

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut ger 6 poäng.

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0008N Inledande extern redovisning Datum 2013-10-31 Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Tentamen Monika Kurkkio G 42; VG 56 58

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul

Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul 1. Kontrollrapport... 2 När används rapporten?... 2 Vad visar rapporten?... 2 Hur beställs rapporten?... 6 2. Ofullständiga periodiseringsförslag... 8 När används

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Mats Andersson, Risk Manager Henrik Friang, Risk Manager September 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 SRT011 DE13, TE13,BC13,IMIT13 samt övriga Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-02-18 Tid: 14:00 16:00

Läs mer

AVSTÄMNINGSLISTA inför månads-, kvartals- del- och helårsbokslut OBS! Punkterna ligger i fallande ordning utefter tidsföljd och prioritet

AVSTÄMNINGSLISTA inför månads-, kvartals- del- och helårsbokslut OBS! Punkterna ligger i fallande ordning utefter tidsföljd och prioritet AVSTÄMNINGSLISTA inför månads-, kvartals- del- och helårsbokslut OBS! Punkterna ligger i fallande ordning utefter tidsföljd och prioritet Institution: Period: Det finns förtydliganden/anvisningar för vissa

Läs mer

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Tentamenskod: Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Delkurs: Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530 Datum: 2013-11-07 Antal timmar: 14:15-19:15 Ansvarig lärare: Per Forsberg, Mats

Läs mer

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder

Revisionsrapport Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa redovisningen enligt lag om insyn

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING UTBILDNINGSDAGARNA 2013 GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING för kassörer och ekonomiansvariga Spår B, söndag Som kassören ansvarar du för: - Budgetering - Löpande redovisning - Betalning av fakturor - Fakturering

Läs mer

LATHUND BOKSLUT 2015 VERSION 2015-10-15. Redaktör: Gabriele Nilsson

LATHUND BOKSLUT 2015 VERSION 2015-10-15. Redaktör: Gabriele Nilsson LATHUND BOKSLUT 2015 VERSION 2015-10-15 Redaktör: Gabriele Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING Anläggningar... 2 Anslagsmedel... 2 Avstämning annan myndighet... 2 Bokföringsorder... 2 Depositioner... 3 Ekonomikalendern...

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering. (AU 152) KS 2014-228

Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering. (AU 152) KS 2014-228 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-06-03 139 Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering.

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0008N Inledande extern redovisning Datum 2013-03-23 Material Omtentamen Kursexaminator Betygsgränser G = 42-55,5 ; VG = 56- Tentamenspoäng 73

Läs mer

Attestordning för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Attestordning för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Attestordning för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Antagen av förbundsdirektionen den 8 januari 2015, 9 1 Attest 1.1 Omfattning Denna attestordning gäller för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

Godkända kostnader i Mistras projekt

Godkända kostnader i Mistras projekt Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk

Läs mer

Landstinget i Uppsala län. Granskning av periodiseringar i redovisningen. Rapport. KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 10

Landstinget i Uppsala län. Granskning av periodiseringar i redovisningen. Rapport. KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 10 i redovisningen KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte, revisionsmål och metod 2 3.1 Syfte 2 3.2 Revisionsmål 2 3.3 Metod 3 4. Projektorganisation 3

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. EXTERNREDOVISNING I OFFENTLIG SEKTOR 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. EXTERNREDOVISNING I OFFENTLIG SEKTOR 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS EXTERNREDOVISNING I OFFENTLIG SEKTOR 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 21XO1A Tentamen ges för: ADM 10;ADM11 och Fristående kurs Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum:

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Ekonomiadministration av lokalprojekt

Ekonomiadministration av lokalprojekt O Om du ska skriva ut på framsida med förtryckt logotyp dubbelklicka på logotypen och tryck delete Glöm inte att skriv in dnr Ekonomiadministration av lokalprojekt, version 5, 2010-05 Denna revidering

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen

Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Ung Pirats ekonomiska berättelse för 2012 Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Ung Pirats ekonomiska berättelse för 2012 Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Budget

Läs mer

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 1 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, inklusive komplettering, daterad 2019-02-19. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Detta remissvar ersätter tidigare översänt svar.

Detta remissvar ersätter tidigare översänt svar. Remissvar om "Bokförings nämndens vägledning om bokjföring" Synpunkt på skrivning på sid 15 av remissförslag Detta remissvar ersätter tidigare översänt svar. Svaret koncentrerar sig på en mening på sid

Läs mer

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Granskning mervärdesskatt Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser

Läs mer

Frågor och svar budgetering i UUplus Innehåll

Frågor och svar budgetering i UUplus Innehåll Frågor och svar budgetering i UUplus Innehåll Frågor och svar budgetering i UUplus... 1 Om jag ändrar utseende på UUplus på min dator, påverkar jag någon annan då?... 2 Hur väljer jag värden i drop-downlisterna

Läs mer

Revisionsrapport. Mjölby Kommun. Exploateringsverksamheten kontroll, uppföljning och redovisning. Matti Leskelä Stefan Knutsson

Revisionsrapport. Mjölby Kommun. Exploateringsverksamheten kontroll, uppföljning och redovisning. Matti Leskelä Stefan Knutsson Revisionsrapport Exploateringsverksamheten kontroll, uppföljning och redovisning Mjölby Kommun Matti Leskelä Stefan Knutsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfrågor

Läs mer

Att bli fiberförening 5 steg

Att bli fiberförening 5 steg Att bli fiberförening 5 steg Hitta entusiaster och utse en interrimsstyrelse Stadgeförslag, låna inte grannens-fråga oss! Kalla till, och håll, en bildandestämma Konstituerande styrelsemöte hålls efter

Läs mer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för

Läs mer

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET Antagna av kommunfullmäktige 1989-03-21. Ändrade av kommunstyrelsen 1992-08-12, 201. *) Ändrade av kommunfullmäktige 1998-03-26,

Läs mer

Anvisningar för hantering av kontanta medel vid Linnéuniversitetet

Anvisningar för hantering av kontanta medel vid Linnéuniversitetet Anvisningar för hantering av kontanta medel vid Linnéuniversitetet Författare: Ekonomiavdelningen År: 2010 Uppdaterad: 2010-11-22, Asn Innehåll 1 Regler för kontanta medel 3 1.1 Gemensamma regler för kontantkassa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Förtydligande Innehåll

Förtydligande Innehåll Förtydligande Innehåll På kommande sidor förtydligas Vad Ansökan om utbetalning ska innehålla Hur kostnader redovisas Vad som ska bifogas Hur verifieringen ska ske Rapportering Viktigt! Redovisning av

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital Kostnadsbaserad anslagsavräkning Mt Mats Tolander Tl och hanna Loréhn Seminarium i 10 juni 2009 Innehåll Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel Positiv respektive negativ övergångseffekt

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Revisionsrapport Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Solna stad April 2010 Josefin Loqvist 2010-04 Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning Revisionsrapport Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning Marks kommun November 2009 Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Uppdrag och genomförande... 3 2 Bakgrund... 3 3 Revisionsfråga...

Läs mer