GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER"

Transkript

1 GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna

2 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR B UDGET Budget kärnverksamhet Utbildning... 4 A Studenter från ett lärosäte, lärare från båda... 5 B Studenter och lärare från båda lärosätena Forskning Budget stödverksamhet L OKALER Fakturering av stödverksamhet Fakturering av kärnverksamhet B Integrerade kurser Beskrivning av externredovisningen utifrån exemplet ovan Forskningsverksamhet Gemensam resultaträkning Gemensamma satsningar inom kärnverksamhet Momsbefrielse... 13

3 3(13) 1. INLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Dessa uppdaterade anvisningar är ett förtydligande av beslutet från den 23 januari , särskilt vad gäller pålägg vid försäljning av tjänster inom såväl stöd- som kärnverksamhet. Indirekta kostnader på alla nivåer inom ett lärosäte ska finansieras av kärnverksamheten, vilket innebär att dessa måste läggas på vid försäljning av tjänster inom kärnverksamheten, se vidare avsnitt 2.2 och 4. Göteborgs universitet (GU) och Chalmers tekniska högskola AB (Chalmers) har i ett huvudavtal fastställt former för samarbetet mellan lärosätena. Avtalet anger att när det gäller köp av tjänster gäller för prissättning att köpande lärosäte betalar säljande lärosätes självkostnad enligt den av SUHF rekommenderade modellen för fördelning av direkta och indirekta kostnader. Ett integrerat institutionspar har gemensam ledning och integrerad grundutbildning och forskning. Institutionsledningen önskar därför uppföljning av det ekonomiska resultatet för hela den integrerade verksamheten i ett slags koncernredovisning. Detta kan vi naturligtvis inte åstadkomma i den ordinarie redovisningen, utan det måste ske utanför ekonomisystemen. Den redovisningsmodell som gäller vid respektive lärosäte ska tillämpas utan några undantag, även av de integrerade institutionerna. Redovisningsmodellerna kompletteras med delar som enbart gäller för de integrerade institutionerna. Internrevisionen vid båda lärosätena framför tydliga önskemål om en reglering av redovisningen, som inte lämnar öppet för tolkningar, för att uppnå god intern 2 styrning och kontroll. Båda lärosätena har uttryckt krav på att man går ifrån nettoredovisning, eftersom det strider mot gällande lagstiftning och god redovisningssed. Det är en grundläggande redovisningsprincip att inte kvitta fodringar och skulder eller intäkter och kostnader mot varandra så att endast mellanskillnaden återstår att redovisa. När det gäller utbyte av tjänster är det också helt nödvändigt att följa principen om bruttoredovisning för att kunna leverera korrekt moms till staten. Nettoredovisning försvårar även löpande uppföljning samt intern styrning och kontroll. En ytterligare effekt är att man då enbart ser en del av kostnaderna i ekonomisystemen. Det går därmed inte att genom att titta i GUs ekonomisystem svara på frågan hur mycket t ex en student i matematik kostar inom GU. Alla kostnader måste alltså redovisas fullt ut på respektive lärosäte. Vid Chalmers fördelas inte hela anslaget för grundutbildning till institutionerna och de bär inte heller alla kostnader. För att lärosätena ska fakturera varandra samma kostnadsslag inom ett integrerat institutionspar borde därmed även de kostnader inom grundutbildningen som inte förs ut till institutionerna på Chalmers följa med fakturan till GU för grundutbildningsinsatser. I nuläget finns det dock ingen metod för den andelsberäkning som krävs. 1 dnr C2008/1118 resp. A3 0437/08 2 Med intern menas här inom lärosätet, inte inom det integrerade institutionsparet.

4 4(13) 2. BUDGET För de integrerade institutionsparens arbete inom grundutbildning och forskning ska det inte spela någon roll om man är Chalmers- eller GU-anställd. Däremot ska det i redovisningen och följaktligen i budgeten tydligt framgå att det rör sig om två juridiska personer. Det behövs därför en komplett budget för respektive lärosäte inom det integrerade institutionsparet. Med dessa som grund skapas den sammanlagda budget för det integrerade institutionsparet som den gemensamma institutionsledningen har behov av. Figur 1 Budget & planering 2.1 Budget kärnverksamhet Utbildning Inom ett integrerat institutionspar finns det tre typer av grundutbildningskurser: kurser där både studenter och lärare kommer från ett och samma lärosäte kurser där studenterna hör till ett lärosäte och lärarna kommer från båda kurser där både studenter och lärare kommer från båda lärosätena Den första typen behandlar vi inte här eftersom det förfarandet inte skiljer sig från andra institutioner.

5 5(13) A Studenter från ett lärosäte, lärare från båda Budgeten kan utgå ifrån en gemensam bemanningsplanering. Det viktiga är att man håller reda på insatserna från det andra lärosätet. Antingen ska säljande lärosäte uppfylla en avtalad insats eller så håller man reda på hur många timmar respektive lärare gör för respektive lärosäte. I de budgeterade kostnaderna kommer både löner och övriga personalkostnader samt köpta tjänster att finnas. Vi rekommenderar att både kostnader och intäkter alltid budgeteras för att underlätta uppföljning. Flödet i budgetarbetet 1. Varje verksamhetsdel budgeteras i sin helhet utan hänsyn till från vilket lärosäte en resurs kommer. 2. Ta reda på vad de resurser som behövs från det andra lärosätet kostar (t ex antal timmar x självkostnad). 3. De budgeterade kostnaderna för verksamheten ska innehålla både egna lönekostnader och köpta tjänster. 4. Motsvarande för det andra lärosätet blir lönekostnader och intäkter för sålda tjänster. B Studenter och lärare från båda lärosätena Budgeten ska utgå ifrån en gemensam bemanningsplanering. De budgeterade totala kostnaderna för en gemensam grundutbildningskurs fördelas mellan lärosätena med ett nyckeltal som beslutas av prefekten. Vi rekommenderar att både kostnader och intäkter alltid budgeteras för att underlätta uppföljning. Denna metod är endast tillämplig i redovisningen på väl avgränsade delar av grundutbildningen, så som kurs, för att undvika att endast skillnaden mellan lärosätenas resursanvändning syns i respektive redovisning, sk nettning. Metoden kan dock vara ett bra verktyg för budgetering inför en offertförfrågan. Flödet i budgetarbetet 1. Varje verksamhetsdel, kurs, program, projekt etc. budgeteras i sin helhet utan hänsyn till från vilket lärosäte en resurs kommer. Detta ger svar på frågan Vad kostar kursen/projektet? 2. Nästa fråga att besvara är Vilket lärosäte är mottagare av resultatet?. Om båda lärosätena ska tillgodoräknas resultatet blir frågan Hur ska resultatet fördelas mellan lärosätena? Med resultat menas här produkten av arbetet som utförs, för en grundutbildningskurs kan det mätas i t ex antal HST eller HPR. 3. De budgeterade kostnaderna för kursen/projektet fördelas på samma sätt. 4. Svaret på frågan Vilka budgeterade kostnader har respektive lärosäte för den aktuella kursen? ger lärosätets budget. Om man väljer att budgetera lärarna på individnivå ska även kostnaden per individ fördelas med samma nyckeltal.

6 6(13) Utifrån kursplaneringen kommer lärosätena alltså överens om vilka lärare som ska undervisa och hur mycket. Denna överenskommelse dokumenteras och utgör underlag för kostnadsfördelningen mellan lärosätena. 1) Vid det integrerade institutionsparet planeras kärnverksamheten gemensamt. I exemplet ges formellt två separata kurser, en vid Chalmers och en vid GU. 2) Man kommer överens om vem som ska undervisa och hur mycket. 3) För att underlätta kostnadsfördelningen ska överenskommelsen dokumenteras. Figur 2 Budgetering av integrerad kurs 4) De överenskomna kostnaderna utgör den integrerade budgeten för kursen. Budgeten används för att möjliggöra integrerad uppföljning samt för att svara på vad det kostar att producera en HST t ex Forskning Forskningsprojekt som finansieras med hjälp av externa medel, dvs från en tredje part, kan i huvudsak vara av två slag. Antingen söker lärosätena medel gemensamt och utför arbetet i projektet gemensamt eller så är ett lärosäte ägare av projektet och det andra deltar i moment under arbetet. I gemensamma forskningsprojekt sker inga transaktioner av intäkter eller kostnader mellan lärosätena. Förvaltande lärosäte gör däremot en transferering av utbetalda medel från finansiären. I de projekt där man planerar viss medverkan av det andra lärosätet budgeteras detta som en köpt tjänst. Det deltagande lärosätet fakturerar det projektägande lärosätet för de insatser som man gör, vilket budgeteras som intäkt av uppdrag. Budget för projekt av det här slaget görs på samma sätt som inom övriga delar av lärosätet. För den här typen av projekt kommer endast det projektägande lärosätet att kunna redovisa någon intäkt av bidragsmedel i den ekonomiska redovisningen.

7 7(13) 2.2 Budget stödverksamhet Alla kostnader för universitetens och högskolornas stödverksamhet ska bäras av deras kärnverksamhet. I den av SUHF rekommenderade modellen som tillämpas av både GU och Chalmers sker detta genom pålägg. Påläggen beräknas utifrån de budgeterade kostnaderna för stödverksamhet på de olika organisatoriska nivåerna, två för Chalmers och tre för GU, fördelat på kostnadsomslutningen för kärnverksamheten (basen ser något olika ut på respektive lärosäte). Eftersom utgifterna för institutionernas stödverksamhet inom ett integrerat institutionspar kan vara fördelade på ett annat sätt än hur de nyttjas mellan lärosätena måste en omfördelning av dessa ske för att påläggen för de institutionsgemensamma kostnaderna ska bli korrekta. Vanligen sköts stödverksamheten inom ett integrerat institutionspar av det ena lärosätet, men undantag finns eftersom det ibland finns anställda inom stödfunktionen på båda lärosätena. Stödverksamheten budgeteras därför i sin helhet, inklusive lokalkostnader, för det integrerade institutionsparet. De budgeterade kostnaderna för denna institutionsgemensamma verksamhet fördelas sedan mellan lärosätena utifrån ett nyckeltal som prefekten beslutar om. Figur 3 Beräkning och fördelning av institutionsgemensamma kostnader Precis som vid andra institutioner ska budgeten fördelas i de sex funktionskategorierna enligt SUHF samt mellan grundutbildning (GRU) och forskning (FO) i budgeten, vilket enklast sker efter att fördelningen mellan Chalmers och GU har gjorts. Högskole- respektive universitetsgemensamma kostnader fördelas till institutionen på hela institutionens lönekostnader respektive kostnadsomslutning. Detta utgör sedan påläggen på Chalmers respektive GU på direkt lönekostnad respektive direkta löne- och övriga driftskostnader. Inom GU fördelas fakultetsgemensamma kostnader på direkta löne- och övriga driftskostnader. Varken institutionens löpande stödverksamhet eller köp av denna typ av stödverksamhet inom ett integrerat institutionspar ska belastas av indirekta kostnader från

8 8(13) överliggande nivå. Vid försäljning av tjänster inom kärnverksamheten ska även indirekta kostnader faktureras. Kostnaden för den köpta tjänsten utgör dock inte grund för pålägg inom det köpande lärosätet, trots att den är en direkt kostnad. Flödet i budgetarbetet 1. Budgetera hela kostnaden för stödverksamheten för det integrerade institutionsparet 2. Fördela kostnaderna för stödverksamheten mellan Chalmers och GU med ett nyckeltal som fastställs av prefekt. 3. Fördela i GRU och FO för de poster som går att fördela direkt 4. För de delar som inte går att fördela direkt i GRU respektive FO används ett nyckeltal som fastställs av prefekt. Alt 1. Fördela ofördelade kostnader i två steg, först mellan Chalmers och GU och sedan i GRU och FO med ett nyckeltal för respektive lärosäte. Alt 2. Fördela ofördelade kostnader med ett nyckeltal för båda lärosätena 5. Fördela i de 6 funktionskategorierna 6. Kärnverksamheten inom respektive institution inom det integrerade institutionsparet ska enbart belastas med den del av stödkostnaderna som fördelats till denna enligt ovan. Figur 4 Budgetering och fördelning av indirekta kostnader, integrerad institution Modellen strävar efter att, i allt väsentligt, likna den som gäller institutioner utan integrerad verksamhet. Stödverksamhetens kostnader på varje nivå fördelas från överliggande till underliggande nivå och slutligen belasta kostnadsbärarna som indirekta kostnader. Fördelade belopp utgörs av den budget som fastställts för stödverksamheten och består därför av fasta

9 9(13) belopp, alltså inte de faktiska kostnaderna som uppkommer inom stödverksamheten. De indirekta kostnaderna bokförs efter hand som direkta kostnader uppstår på kostnadsbärarna. Figur 5 Budgetering och fördelning av indirekta kostnader vid Chalmers och GU 3. LOKALER Bidrag till lokalkostnader ska inte förekomma, GU ska fakturera Chalmers kostnaderna för de lokaler som nyttjas av Chalmers och vice versa. Om fördelning av lokalkostnaden inte kan ske utifrån utnyttjad yta, fördelas den integrerade institutionens lokalkostnad mellan lärosätena med ett nyckeltal t ex direkta lönekostnader. Figur 6 Hantering av lokalkostnader inom ett integrerat institutionspar Eftersom de lokalkostnader som hör till stödverksamheten ingår i de indirekta kostnaderna ska de dras av före fördelning mellan lärosätena, alltså måste institutionsparets lokalkostnad delas upp mellan stöd- och kärnverksamheterna och först därefter mellan lärosätena. Delas lokalkostnaden först mellan lärosätena riskerar man att budgeten (och därmed påläggen) för institutionens stödverksamhet blir felaktig, det är ju inte säkert att kostnaderna stödverksamheten och kostnaderna för lokalerna fördelar sig på samma sätt mellan lärosätena.

10 10(13) Vid budgetering av lokalkostnader måste skillnaden mellan lärosätena när det gäller kostnadsuttag för utbildningslokaler inom grundutbildningen beaktas. Institutionsparet måste därför ta fram en budget för nyttjande av lärosalar och andra utbildningslokaler. Inom GU fördelas hyreskostnader från fastighetsavdelningen till fakultetsnämnderna. Nämnderna hanterar lokalvård, bevakning etc. och fördelar hela lokalkostnaden till institutionerna. Inom Chalmers fördelas hyreskostnaden av Chalmersfastigheter till institutionerna. Vid integrerade institutioner måste alltså dessa nivåer ingå i arbetet med att fördela lokalkostnaderna, precis som för övriga institutioner inom lärosätena. En GU-institution ska därmed inte fakturera lokalkostnader till en Chalmersinstitution. Lokalhyra ska faktureras av fastighetsavdelningen till Chalmersfastigheter och övriga lokalkostnader (lokalvård, bevakning etc.) av fakulteten. På motsvarande sätt ska en Chalmersinstitution inte fakturera lokalhyra, utan fakturan går från Chalmersfastigheter till GUs fastighetsavdelning. För lokalvård, bevakning etc. ska Chalmersinstitutionen fakturera fakulteten på universitetet.

11 11(13) 4. OM FAKTURERING OCH REDOVISNING Den löpande redovisningen utförs i enlighet med respektive lärosätes redovisningsmodell. Kontering av fakturering mellan lärosätena sker på särskilda konton som kan användas för eliminering, för att underlätta konsolidering av respektive redovisning för rapportering till den gemensamma institutionsledningen. I samband med tertialbokslut T1 och T2 ska bokning av skuld respektive fordran ske utifrån beräknat utfall för perioden för både kärn- och stödverksamhet. De indirekta kostnaderna kan då räknas fram m h a påläggsprocenten. För stödverksamheten faktureras sedan faktiskt utfall för T1 under T2 och faktiskt utfall för T2 under T3. Kärnverksamhet faktureras när kursen/projektet är avslutat och delfaktureras vid tertialbokslut. I samband med årsbokslut stäms fakturerade kostnader av mot utfallet och regleras vid behov med hjälp av en slutfaktura. Det är viktigt att de tjänster som utbyts mellan lärosätena bokförs i ekonomisystemen så att redovisnings- och momsregler efterlevs samt att kostnadsuppföljningen blir korrekt inom respektive lärosäte. 4.1 Fakturering av stödverksamhet När anställda inom stödverksamheten finns på båda lärosätena måste fakturering av köpt respektive såld tjänst ske åt båda håll: Figur 7 Fakturering av institutionsgemensamma kostnader Ett integrerat institutionspar kan ha olika nyckeltal för kostnadsfördelningen mellan lärosätena inom varje funktion, men samma nyckeltal är tillräckligt rättvisande. Precis som inom en institution finansieras stödverksamheten genom pålägg på direkta kostnader (direkt lön resp. direkt lön och övriga driftkostnader).

12 4.2 Fakturering av kärnverksamhet I budgetavsnittet (2.1.1) identifierade vi tre olika sätt att ge utbildning inom ett integrerat institutionspar: separerat, gemensamt eller integrerat Bilaga 1 12(13) A Gemensamma kurser För gemensamma kurser bör det finnas en dokumenterad överenskommelse utifrån den budget som lagts (se A). Fakturering sker därmed enligt denna överenskommelse som såld tjänst (alltid momspliktigt). B Integrerade kurser Nedan följer ett exempel på beräkning av respektive lärosätes kostnad och vad som ska faktureras genom användning av nyckeltal: Formellt ges två separata kurser, en vid Chalmers och en vid GU. I praktiken sker utbildningen i samma lokaler med studenter från båda lärosätena och undervisningen utförs av lärare från både Chalmers och GU. För att avgöra lärosätenas respektive andel av kursens totala kostnad används ett nyckeltal, i det här exemplet baserat på helårsprestationer (hpr). GUs resursinsats i form av lärare mm Chalmers resursinsats i form av lärare mm Total kurskostnad Valt nyckeltal GUs resultat {15 hp*20 stud/helår} Chalmers resultat {15 hp*15 stud/helår} Totalt kursresultat GUs andel av kostnaderna vid Chalmers {(5/8,75)*500} Chalmers andel av kostnaderna vid GU {(3,75/8,75)*200} 200 tkr 500 tkr 700 tkr HPR 5 hpr 3,75 hpr 8,75 hpr 286 tkr 86 tkr Figur 8 Fakturering av integrerad kurs - nyckeltalsfördelning

13 13(13) Beskrivning av externredovisningen utifrån exemplet ovan Resultaträkn Chalmers tekn högskola Resultaträkn Göteborgs universitet Grundutbildningsintäkt 420 tkr Grundutbildningsintäkt 560 tkr Intäkt GU såld tjänst 286 tkr Intäkt Chalmers såld tjänst 120 tkr Personalkostnader 500 tkr Personalkostnader 200 tkr Köpt tjänst GU 120 tkr Köpt tjänst Chalmers 400 tkr Indirekta kostnader 200 tkr Indirekta kostnader 80 tkr Resultat: 0 tkr Resultat: 0 tkr Momsredov Chalmers tekniska högskola Momsredov Göteborgs universitet Ingående moms 30 tkr Ingående moms 100 tkr Utgående moms 100 tkr Utgående moms 30 tkr Om så önskas och bemanningsplaneringens detaljeringsnivå tillåter, kan varje lärares insats fördelas med nyckeltal Forskningsverksamhet Forskning som utförs åt det andra lärosätet faktureras som såld tjänst (momspliktigt). För gemensamma forskningsprojekt skickas aldrig några fakturor, utan förvaltande lärosätet för över medel som en transferering via balansräkningen. (Se 2.1.2) 4.3 Gemensam resultaträkning För att få en resultaträkning för ett integrerat institutionspar krävs att bokförda kostnader och intäkter från Raindance och Agresso summeras. För att underlätta denna konsolidering av resultaträkningarna finns konton för eliminering (se respektive lärosätes kontoplan). 4.4 Gemensamma satsningar inom kärnverksamhet Om anslagsmedel ska användas för t ex strategiska satsningar för institutionsparet kan det inte komma i form av bidrag mellan lärosätena. Antingen kan båda lärosätena satsa lika mycket resurser eller så ger det lärosäte som avsätter anslagsmedel ett uppdrag till det andra, som fakturerar kostnaderna för detta. Efter noggrann prövning mot regleringsbrevet/motsv. och verksamhetsuppdraget kan även överföring av medel genom transferering vara aktuellt. Den typ av ekonomiska förehavanden mellan lärosätena då transferering kan komma i fråga är dock mycket ovanlig. 4.5 Momsbefrielse Endast de grundutbildningskurser som finns i GUs ordinarie kursutbud och som har en (inom GU) antagen kursplan kan säljas utan moms till Chalmers, och vice versa, eftersom det enbart är då det anses vara en utbildningstjänst enligt Skatteverkets ställningstagande från dnr /111

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildning Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till? Syftet

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN 2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor 2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer

Läs mer

BOKFÖRINGSEXEMPEL. Grundutbildning och fakultetsmedel. Regeringen 1 3b. 2 3a. 4a 9 4b 7a

BOKFÖRINGSEXEMPEL. Grundutbildning och fakultetsmedel. Regeringen 1 3b. 2 3a. 4a 9 4b 7a 2002-12-06 BOKFÖRINGSEXEMPEL Grundutbildning och fakultetsmedel Regeringen 1 3b 2 3a 11 12 8 4a 9 4b 7a 5a 5b 7b 13 Fakultetsnämnden/ enhetsstyrelsen Lönekostnader anställda 10 5c 6 Löpande kostnader (exkl

Läs mer

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg

Läs mer

Budget & Prognosportalen

Budget & Prognosportalen Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet

Läs mer

Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor

Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Genomgång av definition av full kostnadstäckning Bilaga 1 Bilaga 1 A = Full kostnadstäckning Genomgång av definition Genomgång av definition

Läs mer

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Forskningens och utbildningens kostnader Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Innehåll Introduktion 2 Den nya modellen för redovisning av kostnader 3 Bakgrund till förändringen 4 Tydlig

Läs mer

Kostnadsomsättning per fakultet 2017

Kostnadsomsättning per fakultet 2017 Kostnadsomsättning per fakultet 2017 Används för fördelning av kostnader för universitetsgemensamma verksamheter ( GV-fakturan ) och universitetsbibliotekets allmänna del. Fakulteternas andel av kostnaderna

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

Välkomna till utbildningen Budget och prognos

Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till?

Läs mer

Full kostnadsredovisning på SOFI

Full kostnadsredovisning på SOFI SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

FS Bilaga p 6

FS Bilaga p 6 Bokslut Lärarhögskolan Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Gemensamma anvisningar och tidplan fo r uppfo ljningsarbetet under 2015 samt gemensamma planeringsanvisningar info r 2016 integrerade institutioner

Gemensamma anvisningar och tidplan fo r uppfo ljningsarbetet under 2015 samt gemensamma planeringsanvisningar info r 2016 integrerade institutioner Matematiska vetenskaper Data- och informationsteknik Tillämpad informationsteknik NFS ITFS Gemensamma anvisningar och tidplan fo r uppfo ljningsarbetet under 2015 samt gemensamma planeringsanvisningar

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2011

Totalbudget för Lunds universitet 2011 BESLUT 1(6) 2011-02-15 Dnr EK 2010/41 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2011 Budgeterat underskott 2011 uppgår till 165 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 108 mnkr och forskningen

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen

Läs mer

Välkomna till utbildningen Budget och prognos

Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen

Läs mer

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER Rekommendationer för REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor INNEHÅLL sid 1. Inledning 2 2. Bakgrund 2 3. Modeller

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,

Läs mer

Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell

Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell ANVISNING Gäller från och med 2008-01-01 Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell Gäller fr o m 2008-01-01 Anvisningen grundar sig på: Rektors beslut nr 07/0660, dnr V-2007-0817, doss 30 Bakgrund

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de

Läs mer

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: - Budget fördela områdesgemensamma kostn - Budget fördela fakultetsgemensamma kostn - Budget

Läs mer

Lathund/Checklista för budgetering i UUplus

Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1(9) Datum 2016-08-15 Ekonomiavdelningen Uppsala universitet Lathund/Checklista för budgetering i UUplus Innehåll Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1 Applikation Administration Institution -

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2016.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Vetenskapsrådet 20120203 Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga!

VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga! VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga! Bensträckare ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Lyckas vi ge svar på nedanstående

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

Rapporter i Agresso. 1. Utdata

Rapporter i Agresso. 1. Utdata Rapporter i Agresso 1. Utdata I Agresso finns stora möjligheter för användaren att bygga egen unik utdata. Som stöd finns ändå ett antal färdiga rapporter. Rapporterna finns samlade under fem flikar i

Läs mer

5. Interna transaktioner... 2

5. Interna transaktioner... 2 Sid 1 (13) Innehållsförteckning 5. Interna transaktioner... 2 5.1 Bakgrund... 2 5.2 Intern försäljning/köp... 2 5.2.1 Internfaktureringsmodul... 2 - Säljarens kundfaktura - Mottagarens leverantörsfaktura

Läs mer

Redovisningsprinciper. Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet. Ekonomienheten

Redovisningsprinciper. Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet. Ekonomienheten Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet Annica Eriksson Controller Ekonomienheten Innehållsförteckning 1 Inledning... 3

Läs mer

Beslutsstöd för Lärosäten

Beslutsstöd för Lärosäten Innehållsförteckning Ett sammanhållet beslutsstöd för verksamhetsstyrning... 3 Applikationer som stödjer lärosätets hela verksamhet... 4 Hypergene Verksamhetsplan... 6 Hypergene Budget & Prognos... 7 Hypergene

Läs mer

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Planeringsavdelningen 2014-11-12 Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 1. Inledning Inför 2015 införs nya riktlinjer för fördelning av universitets-

Läs mer

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen... 2 Fördelning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET BESLUT 1(5) 2010-12-17 Dnr 24-726/10 Björn Wallmo RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Modellen för full kostnadstäckning SUHF ( Sveriges universitet och högskoleförbund) beslutade i november 2007

Läs mer

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Resursfördelning 2015 Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.5-1701-14

Läs mer

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Ekonomihandboken Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum: 2011-11-01

Läs mer

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor (fastställd av Förbundsförsamlingen i Lund, 081111 14c) 1. Bakgrund I november

Läs mer

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 SRT011 DE13, TE13,BC13,IMIT13 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2014-03-20 Tid: 14:00 16:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Företagets bokslut Daniel Nordström

Företagets bokslut Daniel Nordström Företagets bokslut Daniel Nordström Presentationens innehåll Begrepp Bokslut Tre typer av bokslut Vem skall göra ett bokslut? Förenklat bokslut Manuell bokföring och bokslut Justeringar vid företagets

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR

GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR 1(7) Dnr SLU ua Internrevisionen Till styrelsen vid SLU GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR SAMMANFATTNING Universitetsledningen har tydliggjort vikten av att såväl

Läs mer

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Delkurs: [Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530] Datum: [2013-12-14] Antal timmar: [14:15-19:15] Ansvarig lärare: [Per

Läs mer

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun 1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår

Läs mer

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 2(33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 2 Bakgrund och historik... 5 3 Modellens grundprinciper... 6 4 Fördelning

Läs mer

Riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4068 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Planeringsavdelningen Handläggare:

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Dnr 2008/579 Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Avsändare Claes Falk 2008-06-03 Innehållsförteckning Ansvar för ekonomiadministration 3 Ekonomiavdelningens uppdrag 3 Prefektens uppdrag

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2016. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

Hypergene Beslutsstöd. Process- och planeringsstöd för lärosäten

Hypergene Beslutsstöd. Process- och planeringsstöd för lärosäten Hypergene Beslutsstöd Process- och planeringsstöd för lärosäten Den nya generationens beslutsstöd Hypergene Beslutsstöd stödjer processer för planering och ledning. Flera universitet och högskolor har

Läs mer

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/ mm XI res»/ 'HOT* Rektor BESLUT Dnr HS 2016/343 2016-04-12 Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016 Härmed godkänns "Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016". Dokumentet ersätter tidigare

Läs mer

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Tentamenskod: Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Delkurs: Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530 Datum: 2013-11-07 Antal timmar: 14:15-19:15 Ansvarig lärare: Per Forsberg, Mats

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

Långsiktig budgetering med nyckeltal vid Luleå tekniska universitet

Långsiktig budgetering med nyckeltal vid Luleå tekniska universitet Långsiktig budgetering med nyckeltal vid Luleå tekniska universitet 10 oktober 2016 Rose-Marie Kero, Ekonomichef Catrine Lindfors, Controller Luleå tekniska universitet Grundat 1971, 5:e tekniska Omsättning

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens

Läs mer

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga ) Sid 1 (7) Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma

Läs mer

Revisionsrapport. Försvarsmaktens delårsrapport 2011. Kvalitetssäkring och analys. Försvarsmakten 107 85 Stockholm 2011-09-28 32-2011-0599.

Revisionsrapport. Försvarsmaktens delårsrapport 2011. Kvalitetssäkring och analys. Försvarsmakten 107 85 Stockholm 2011-09-28 32-2011-0599. Revisionsrapport Försvarsmakten 107 85 Stockholm Datum Dnr 2011-09-28 32-2011-0599 Försvarsmaktens delårsrapport 2011 Riksrevisionen har översiktligt granskat Försvarsmaktens delårsrapport, daterad 2011-08-12,

Läs mer

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Tentamenskod: Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Delkurs: Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530 Datum: 2014-03-27 Antal timmar: 5 Ansvarig lärare: Karin Seger 0761-88 88 45,

Läs mer

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning Bilaga 4: Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om anslagen till Göteborgs universitet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

Bilaga 1 Uppföljning till departementet xls Inledning

Bilaga 1 Uppföljning till departementet xls Inledning Inledning Tabellerna är i tusental kronor Jämförelse görs mot den reviderade internbudget som generaldirektören beslutade den 26 oktober 2009. Det gör att budgeten har uppdaterats på flikarna Trend kpost,

Läs mer

Kostnadsfördelning med fasta belopp

Kostnadsfördelning med fasta belopp Bilaga 2 A Kostnadsfördelning med fasta belopp Ett förenklat exempel som visar stegvis kostnadsfördelning, där högskole- och fakultetsgemensamma kostnader fördelas med fasta belopp och direkta löner genomgående

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2016 SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/2016-12-09 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens

1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens 1/7 Bilaga 11 - Statlig redovisning 1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens redovisning Den statliga redovisningen liknar på många sätt redovisningen hos företag. Det finns dock krav i den statliga

Läs mer

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Skriftligt prov i delkurs Företagsekonomi 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi Introduktionskurs 5p Med kurskod FEK070 Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Tentamen

Läs mer

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 SRT011 DE13, TE13,BC13,IMIT13 samt övriga Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-02-18 Tid: 14:00 16:00

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Kommentarer till helårsbokslut

Kommentarer till helårsbokslut 213-1-29 N 212/162 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till helårsbokslut 212-12-31 Analys av det ekonomiska utfallet per den 31 december 212 Naturvetenskapliga

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

Sammanfattning redovisning. Redovisning och kalkylering F15, HT 2014 Thomas Carrington

Sammanfattning redovisning. Redovisning och kalkylering F15, HT 2014 Thomas Carrington Sammanfattning redovisning Redovisning och kalkylering F15, HT 2014 Thomas Carrington DAGENS FÖRELÄSNING Grundläggande begrepp Bokföring (exempel) Bokslut Analys (nyckeltal) AVGRÄNSNINGAR I TID OCH RUM

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0008N Inledande extern redovisning Datum 2013-10-31 Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Tentamen Monika Kurkkio G 42; VG 56 58

Läs mer

Rapporter Budget och prognos

Rapporter Budget och prognos Rapporter Budget och prognos Författare: B Svensson/T Söder År: 2015/2016 Innehåll 1. Rapporter på transaktionstabeller 3 1.1. Avstämningsunderlag (Samtliga versioner) 3 1.2. Indirekta kostnader via excelerator

Läs mer

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-06-14 2011/5 Regnr: 63-17-11 Förbrukade och oförbrukade forsknings Med anledning av Riksrevisionens

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

REGLER FÖR INTERN HANDEL

REGLER FÖR INTERN HANDEL STYRDOKUMENT Dnr V 2015/378 REGLER FÖR INTERN HANDEL Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Ekonomienheten Beslutsdatum 2015-05-11 Giltighetstid Sammanfattning

Läs mer

Välkomna till utbildning i internfakturor och omföringar!

Välkomna till utbildning i internfakturor och omföringar! EKONOMIENHETEN Välkomna till utbildning i internfakturor och omföringar! Inställningar i Agresso Redovisningsplan: ansvar, verksamhet, motpart och finansiär mm Söka begreppsvärden Omföringar, reversering

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. EXTERNREDOVISNING I OFFENTLIG SEKTOR 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. EXTERNREDOVISNING I OFFENTLIG SEKTOR 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS EXTERNREDOVISNING I OFFENTLIG SEKTOR 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 21XO1A Tentamen ges för: ADM 10;ADM11 och Fristående kurs Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum:

Läs mer

Hanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt

Hanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt Lars Nilsson, Hans-Göran Gustafsson, Frida Wiklander Ekonomiavdelningen Siv Bondenäs Brink, Claes Jansson, Emilia Rung, Pirjo Gustafsson, Ludde Edgren Externa Relationer, Forsknings- och innovationsservice

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Göteborgs universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Göteborgs universitet Regeringsbeslut III:6 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/04490/UH U2016/05494/BS (delvis) U2016/05636/UH Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2015

Totalbudget för Lunds universitet 2015 BESLUT 1(6) 2015-02-13 Dnr V 2014/1698 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2015 Budgeterat resultat för 2015 är ett underskott på 336 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 77 miljoner

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer