GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER
|
|
- Anton Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna
2 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR B UDGET Budget kärnverksamhet Utbildning... 4 A Studenter från ett lärosäte, lärare från båda... 5 B Studenter och lärare från båda lärosätena Forskning Budget stödverksamhet L OKALER Fakturering av stödverksamhet Fakturering av kärnverksamhet B Integrerade kurser Beskrivning av externredovisningen utifrån exemplet ovan Forskningsverksamhet Gemensam resultaträkning Gemensamma satsningar inom kärnverksamhet Momsbefrielse... 13
3 3(13) 1. INLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Dessa uppdaterade anvisningar är ett förtydligande av beslutet från den 23 januari , särskilt vad gäller pålägg vid försäljning av tjänster inom såväl stöd- som kärnverksamhet. Indirekta kostnader på alla nivåer inom ett lärosäte ska finansieras av kärnverksamheten, vilket innebär att dessa måste läggas på vid försäljning av tjänster inom kärnverksamheten, se vidare avsnitt 2.2 och 4. Göteborgs universitet (GU) och Chalmers tekniska högskola AB (Chalmers) har i ett huvudavtal fastställt former för samarbetet mellan lärosätena. Avtalet anger att när det gäller köp av tjänster gäller för prissättning att köpande lärosäte betalar säljande lärosätes självkostnad enligt den av SUHF rekommenderade modellen för fördelning av direkta och indirekta kostnader. Ett integrerat institutionspar har gemensam ledning och integrerad grundutbildning och forskning. Institutionsledningen önskar därför uppföljning av det ekonomiska resultatet för hela den integrerade verksamheten i ett slags koncernredovisning. Detta kan vi naturligtvis inte åstadkomma i den ordinarie redovisningen, utan det måste ske utanför ekonomisystemen. Den redovisningsmodell som gäller vid respektive lärosäte ska tillämpas utan några undantag, även av de integrerade institutionerna. Redovisningsmodellerna kompletteras med delar som enbart gäller för de integrerade institutionerna. Internrevisionen vid båda lärosätena framför tydliga önskemål om en reglering av redovisningen, som inte lämnar öppet för tolkningar, för att uppnå god intern 2 styrning och kontroll. Båda lärosätena har uttryckt krav på att man går ifrån nettoredovisning, eftersom det strider mot gällande lagstiftning och god redovisningssed. Det är en grundläggande redovisningsprincip att inte kvitta fodringar och skulder eller intäkter och kostnader mot varandra så att endast mellanskillnaden återstår att redovisa. När det gäller utbyte av tjänster är det också helt nödvändigt att följa principen om bruttoredovisning för att kunna leverera korrekt moms till staten. Nettoredovisning försvårar även löpande uppföljning samt intern styrning och kontroll. En ytterligare effekt är att man då enbart ser en del av kostnaderna i ekonomisystemen. Det går därmed inte att genom att titta i GUs ekonomisystem svara på frågan hur mycket t ex en student i matematik kostar inom GU. Alla kostnader måste alltså redovisas fullt ut på respektive lärosäte. Vid Chalmers fördelas inte hela anslaget för grundutbildning till institutionerna och de bär inte heller alla kostnader. För att lärosätena ska fakturera varandra samma kostnadsslag inom ett integrerat institutionspar borde därmed även de kostnader inom grundutbildningen som inte förs ut till institutionerna på Chalmers följa med fakturan till GU för grundutbildningsinsatser. I nuläget finns det dock ingen metod för den andelsberäkning som krävs. 1 dnr C2008/1118 resp. A3 0437/08 2 Med intern menas här inom lärosätet, inte inom det integrerade institutionsparet.
4 4(13) 2. BUDGET För de integrerade institutionsparens arbete inom grundutbildning och forskning ska det inte spela någon roll om man är Chalmers- eller GU-anställd. Däremot ska det i redovisningen och följaktligen i budgeten tydligt framgå att det rör sig om två juridiska personer. Det behövs därför en komplett budget för respektive lärosäte inom det integrerade institutionsparet. Med dessa som grund skapas den sammanlagda budget för det integrerade institutionsparet som den gemensamma institutionsledningen har behov av. Figur 1 Budget & planering 2.1 Budget kärnverksamhet Utbildning Inom ett integrerat institutionspar finns det tre typer av grundutbildningskurser: kurser där både studenter och lärare kommer från ett och samma lärosäte kurser där studenterna hör till ett lärosäte och lärarna kommer från båda kurser där både studenter och lärare kommer från båda lärosätena Den första typen behandlar vi inte här eftersom det förfarandet inte skiljer sig från andra institutioner.
5 5(13) A Studenter från ett lärosäte, lärare från båda Budgeten kan utgå ifrån en gemensam bemanningsplanering. Det viktiga är att man håller reda på insatserna från det andra lärosätet. Antingen ska säljande lärosäte uppfylla en avtalad insats eller så håller man reda på hur många timmar respektive lärare gör för respektive lärosäte. I de budgeterade kostnaderna kommer både löner och övriga personalkostnader samt köpta tjänster att finnas. Vi rekommenderar att både kostnader och intäkter alltid budgeteras för att underlätta uppföljning. Flödet i budgetarbetet 1. Varje verksamhetsdel budgeteras i sin helhet utan hänsyn till från vilket lärosäte en resurs kommer. 2. Ta reda på vad de resurser som behövs från det andra lärosätet kostar (t ex antal timmar x självkostnad). 3. De budgeterade kostnaderna för verksamheten ska innehålla både egna lönekostnader och köpta tjänster. 4. Motsvarande för det andra lärosätet blir lönekostnader och intäkter för sålda tjänster. B Studenter och lärare från båda lärosätena Budgeten ska utgå ifrån en gemensam bemanningsplanering. De budgeterade totala kostnaderna för en gemensam grundutbildningskurs fördelas mellan lärosätena med ett nyckeltal som beslutas av prefekten. Vi rekommenderar att både kostnader och intäkter alltid budgeteras för att underlätta uppföljning. Denna metod är endast tillämplig i redovisningen på väl avgränsade delar av grundutbildningen, så som kurs, för att undvika att endast skillnaden mellan lärosätenas resursanvändning syns i respektive redovisning, sk nettning. Metoden kan dock vara ett bra verktyg för budgetering inför en offertförfrågan. Flödet i budgetarbetet 1. Varje verksamhetsdel, kurs, program, projekt etc. budgeteras i sin helhet utan hänsyn till från vilket lärosäte en resurs kommer. Detta ger svar på frågan Vad kostar kursen/projektet? 2. Nästa fråga att besvara är Vilket lärosäte är mottagare av resultatet?. Om båda lärosätena ska tillgodoräknas resultatet blir frågan Hur ska resultatet fördelas mellan lärosätena? Med resultat menas här produkten av arbetet som utförs, för en grundutbildningskurs kan det mätas i t ex antal HST eller HPR. 3. De budgeterade kostnaderna för kursen/projektet fördelas på samma sätt. 4. Svaret på frågan Vilka budgeterade kostnader har respektive lärosäte för den aktuella kursen? ger lärosätets budget. Om man väljer att budgetera lärarna på individnivå ska även kostnaden per individ fördelas med samma nyckeltal.
6 6(13) Utifrån kursplaneringen kommer lärosätena alltså överens om vilka lärare som ska undervisa och hur mycket. Denna överenskommelse dokumenteras och utgör underlag för kostnadsfördelningen mellan lärosätena. 1) Vid det integrerade institutionsparet planeras kärnverksamheten gemensamt. I exemplet ges formellt två separata kurser, en vid Chalmers och en vid GU. 2) Man kommer överens om vem som ska undervisa och hur mycket. 3) För att underlätta kostnadsfördelningen ska överenskommelsen dokumenteras. Figur 2 Budgetering av integrerad kurs 4) De överenskomna kostnaderna utgör den integrerade budgeten för kursen. Budgeten används för att möjliggöra integrerad uppföljning samt för att svara på vad det kostar att producera en HST t ex Forskning Forskningsprojekt som finansieras med hjälp av externa medel, dvs från en tredje part, kan i huvudsak vara av två slag. Antingen söker lärosätena medel gemensamt och utför arbetet i projektet gemensamt eller så är ett lärosäte ägare av projektet och det andra deltar i moment under arbetet. I gemensamma forskningsprojekt sker inga transaktioner av intäkter eller kostnader mellan lärosätena. Förvaltande lärosäte gör däremot en transferering av utbetalda medel från finansiären. I de projekt där man planerar viss medverkan av det andra lärosätet budgeteras detta som en köpt tjänst. Det deltagande lärosätet fakturerar det projektägande lärosätet för de insatser som man gör, vilket budgeteras som intäkt av uppdrag. Budget för projekt av det här slaget görs på samma sätt som inom övriga delar av lärosätet. För den här typen av projekt kommer endast det projektägande lärosätet att kunna redovisa någon intäkt av bidragsmedel i den ekonomiska redovisningen.
7 7(13) 2.2 Budget stödverksamhet Alla kostnader för universitetens och högskolornas stödverksamhet ska bäras av deras kärnverksamhet. I den av SUHF rekommenderade modellen som tillämpas av både GU och Chalmers sker detta genom pålägg. Påläggen beräknas utifrån de budgeterade kostnaderna för stödverksamhet på de olika organisatoriska nivåerna, två för Chalmers och tre för GU, fördelat på kostnadsomslutningen för kärnverksamheten (basen ser något olika ut på respektive lärosäte). Eftersom utgifterna för institutionernas stödverksamhet inom ett integrerat institutionspar kan vara fördelade på ett annat sätt än hur de nyttjas mellan lärosätena måste en omfördelning av dessa ske för att påläggen för de institutionsgemensamma kostnaderna ska bli korrekta. Vanligen sköts stödverksamheten inom ett integrerat institutionspar av det ena lärosätet, men undantag finns eftersom det ibland finns anställda inom stödfunktionen på båda lärosätena. Stödverksamheten budgeteras därför i sin helhet, inklusive lokalkostnader, för det integrerade institutionsparet. De budgeterade kostnaderna för denna institutionsgemensamma verksamhet fördelas sedan mellan lärosätena utifrån ett nyckeltal som prefekten beslutar om. Figur 3 Beräkning och fördelning av institutionsgemensamma kostnader Precis som vid andra institutioner ska budgeten fördelas i de sex funktionskategorierna enligt SUHF samt mellan grundutbildning (GRU) och forskning (FO) i budgeten, vilket enklast sker efter att fördelningen mellan Chalmers och GU har gjorts. Högskole- respektive universitetsgemensamma kostnader fördelas till institutionen på hela institutionens lönekostnader respektive kostnadsomslutning. Detta utgör sedan påläggen på Chalmers respektive GU på direkt lönekostnad respektive direkta löne- och övriga driftskostnader. Inom GU fördelas fakultetsgemensamma kostnader på direkta löne- och övriga driftskostnader. Varken institutionens löpande stödverksamhet eller köp av denna typ av stödverksamhet inom ett integrerat institutionspar ska belastas av indirekta kostnader från
8 8(13) överliggande nivå. Vid försäljning av tjänster inom kärnverksamheten ska även indirekta kostnader faktureras. Kostnaden för den köpta tjänsten utgör dock inte grund för pålägg inom det köpande lärosätet, trots att den är en direkt kostnad. Flödet i budgetarbetet 1. Budgetera hela kostnaden för stödverksamheten för det integrerade institutionsparet 2. Fördela kostnaderna för stödverksamheten mellan Chalmers och GU med ett nyckeltal som fastställs av prefekt. 3. Fördela i GRU och FO för de poster som går att fördela direkt 4. För de delar som inte går att fördela direkt i GRU respektive FO används ett nyckeltal som fastställs av prefekt. Alt 1. Fördela ofördelade kostnader i två steg, först mellan Chalmers och GU och sedan i GRU och FO med ett nyckeltal för respektive lärosäte. Alt 2. Fördela ofördelade kostnader med ett nyckeltal för båda lärosätena 5. Fördela i de 6 funktionskategorierna 6. Kärnverksamheten inom respektive institution inom det integrerade institutionsparet ska enbart belastas med den del av stödkostnaderna som fördelats till denna enligt ovan. Figur 4 Budgetering och fördelning av indirekta kostnader, integrerad institution Modellen strävar efter att, i allt väsentligt, likna den som gäller institutioner utan integrerad verksamhet. Stödverksamhetens kostnader på varje nivå fördelas från överliggande till underliggande nivå och slutligen belasta kostnadsbärarna som indirekta kostnader. Fördelade belopp utgörs av den budget som fastställts för stödverksamheten och består därför av fasta
9 9(13) belopp, alltså inte de faktiska kostnaderna som uppkommer inom stödverksamheten. De indirekta kostnaderna bokförs efter hand som direkta kostnader uppstår på kostnadsbärarna. Figur 5 Budgetering och fördelning av indirekta kostnader vid Chalmers och GU 3. LOKALER Bidrag till lokalkostnader ska inte förekomma, GU ska fakturera Chalmers kostnaderna för de lokaler som nyttjas av Chalmers och vice versa. Om fördelning av lokalkostnaden inte kan ske utifrån utnyttjad yta, fördelas den integrerade institutionens lokalkostnad mellan lärosätena med ett nyckeltal t ex direkta lönekostnader. Figur 6 Hantering av lokalkostnader inom ett integrerat institutionspar Eftersom de lokalkostnader som hör till stödverksamheten ingår i de indirekta kostnaderna ska de dras av före fördelning mellan lärosätena, alltså måste institutionsparets lokalkostnad delas upp mellan stöd- och kärnverksamheterna och först därefter mellan lärosätena. Delas lokalkostnaden först mellan lärosätena riskerar man att budgeten (och därmed påläggen) för institutionens stödverksamhet blir felaktig, det är ju inte säkert att kostnaderna stödverksamheten och kostnaderna för lokalerna fördelar sig på samma sätt mellan lärosätena.
10 10(13) Vid budgetering av lokalkostnader måste skillnaden mellan lärosätena när det gäller kostnadsuttag för utbildningslokaler inom grundutbildningen beaktas. Institutionsparet måste därför ta fram en budget för nyttjande av lärosalar och andra utbildningslokaler. Inom GU fördelas hyreskostnader från fastighetsavdelningen till fakultetsnämnderna. Nämnderna hanterar lokalvård, bevakning etc. och fördelar hela lokalkostnaden till institutionerna. Inom Chalmers fördelas hyreskostnaden av Chalmersfastigheter till institutionerna. Vid integrerade institutioner måste alltså dessa nivåer ingå i arbetet med att fördela lokalkostnaderna, precis som för övriga institutioner inom lärosätena. En GU-institution ska därmed inte fakturera lokalkostnader till en Chalmersinstitution. Lokalhyra ska faktureras av fastighetsavdelningen till Chalmersfastigheter och övriga lokalkostnader (lokalvård, bevakning etc.) av fakulteten. På motsvarande sätt ska en Chalmersinstitution inte fakturera lokalhyra, utan fakturan går från Chalmersfastigheter till GUs fastighetsavdelning. För lokalvård, bevakning etc. ska Chalmersinstitutionen fakturera fakulteten på universitetet.
11 11(13) 4. OM FAKTURERING OCH REDOVISNING Den löpande redovisningen utförs i enlighet med respektive lärosätes redovisningsmodell. Kontering av fakturering mellan lärosätena sker på särskilda konton som kan användas för eliminering, för att underlätta konsolidering av respektive redovisning för rapportering till den gemensamma institutionsledningen. I samband med tertialbokslut T1 och T2 ska bokning av skuld respektive fordran ske utifrån beräknat utfall för perioden för både kärn- och stödverksamhet. De indirekta kostnaderna kan då räknas fram m h a påläggsprocenten. För stödverksamheten faktureras sedan faktiskt utfall för T1 under T2 och faktiskt utfall för T2 under T3. Kärnverksamhet faktureras när kursen/projektet är avslutat och delfaktureras vid tertialbokslut. I samband med årsbokslut stäms fakturerade kostnader av mot utfallet och regleras vid behov med hjälp av en slutfaktura. Det är viktigt att de tjänster som utbyts mellan lärosätena bokförs i ekonomisystemen så att redovisnings- och momsregler efterlevs samt att kostnadsuppföljningen blir korrekt inom respektive lärosäte. 4.1 Fakturering av stödverksamhet När anställda inom stödverksamheten finns på båda lärosätena måste fakturering av köpt respektive såld tjänst ske åt båda håll: Figur 7 Fakturering av institutionsgemensamma kostnader Ett integrerat institutionspar kan ha olika nyckeltal för kostnadsfördelningen mellan lärosätena inom varje funktion, men samma nyckeltal är tillräckligt rättvisande. Precis som inom en institution finansieras stödverksamheten genom pålägg på direkta kostnader (direkt lön resp. direkt lön och övriga driftkostnader).
12 4.2 Fakturering av kärnverksamhet I budgetavsnittet (2.1.1) identifierade vi tre olika sätt att ge utbildning inom ett integrerat institutionspar: separerat, gemensamt eller integrerat Bilaga 1 12(13) A Gemensamma kurser För gemensamma kurser bör det finnas en dokumenterad överenskommelse utifrån den budget som lagts (se A). Fakturering sker därmed enligt denna överenskommelse som såld tjänst (alltid momspliktigt). B Integrerade kurser Nedan följer ett exempel på beräkning av respektive lärosätes kostnad och vad som ska faktureras genom användning av nyckeltal: Formellt ges två separata kurser, en vid Chalmers och en vid GU. I praktiken sker utbildningen i samma lokaler med studenter från båda lärosätena och undervisningen utförs av lärare från både Chalmers och GU. För att avgöra lärosätenas respektive andel av kursens totala kostnad används ett nyckeltal, i det här exemplet baserat på helårsprestationer (hpr). GUs resursinsats i form av lärare mm Chalmers resursinsats i form av lärare mm Total kurskostnad Valt nyckeltal GUs resultat {15 hp*20 stud/helår} Chalmers resultat {15 hp*15 stud/helår} Totalt kursresultat GUs andel av kostnaderna vid Chalmers {(5/8,75)*500} Chalmers andel av kostnaderna vid GU {(3,75/8,75)*200} 200 tkr 500 tkr 700 tkr HPR 5 hpr 3,75 hpr 8,75 hpr 286 tkr 86 tkr Figur 8 Fakturering av integrerad kurs - nyckeltalsfördelning
13 13(13) Beskrivning av externredovisningen utifrån exemplet ovan Resultaträkn Chalmers tekn högskola Resultaträkn Göteborgs universitet Grundutbildningsintäkt 420 tkr Grundutbildningsintäkt 560 tkr Intäkt GU såld tjänst 286 tkr Intäkt Chalmers såld tjänst 120 tkr Personalkostnader 500 tkr Personalkostnader 200 tkr Köpt tjänst GU 120 tkr Köpt tjänst Chalmers 400 tkr Indirekta kostnader 200 tkr Indirekta kostnader 80 tkr Resultat: 0 tkr Resultat: 0 tkr Momsredov Chalmers tekniska högskola Momsredov Göteborgs universitet Ingående moms 30 tkr Ingående moms 100 tkr Utgående moms 100 tkr Utgående moms 30 tkr Om så önskas och bemanningsplaneringens detaljeringsnivå tillåter, kan varje lärares insats fördelas med nyckeltal Forskningsverksamhet Forskning som utförs åt det andra lärosätet faktureras som såld tjänst (momspliktigt). För gemensamma forskningsprojekt skickas aldrig några fakturor, utan förvaltande lärosätet för över medel som en transferering via balansräkningen. (Se 2.1.2) 4.3 Gemensam resultaträkning För att få en resultaträkning för ett integrerat institutionspar krävs att bokförda kostnader och intäkter från Raindance och Agresso summeras. För att underlätta denna konsolidering av resultaträkningarna finns konton för eliminering (se respektive lärosätes kontoplan). 4.4 Gemensamma satsningar inom kärnverksamhet Om anslagsmedel ska användas för t ex strategiska satsningar för institutionsparet kan det inte komma i form av bidrag mellan lärosätena. Antingen kan båda lärosätena satsa lika mycket resurser eller så ger det lärosäte som avsätter anslagsmedel ett uppdrag till det andra, som fakturerar kostnaderna för detta. Efter noggrann prövning mot regleringsbrevet/motsv. och verksamhetsuppdraget kan även överföring av medel genom transferering vara aktuellt. Den typ av ekonomiska förehavanden mellan lärosätena då transferering kan komma i fråga är dock mycket ovanlig. 4.5 Momsbefrielse Endast de grundutbildningskurser som finns i GUs ordinarie kursutbud och som har en (inom GU) antagen kursplan kan säljas utan moms till Chalmers, och vice versa, eftersom det enbart är då det anses vara en utbildningstjänst enligt Skatteverkets ställningstagande från dnr /111
GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM
GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,
Läs merSUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet?
SUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet? EKONOMIENHETEN Agenda Bakgrund & historik Varför? Lite om SUHF Påläggsmetoden Grundprinciper Hur funkar det på Göteborgs universitet?
Läs merOmrådesnämnden för humanvetenskap
1 (5) 2016-03-15 BESLUT Dnr SU FV-1.1.2-0792-16 Områdesnämnden för humanvetenskap Fredrik Oldsjö Områdeskanslichef Riktlinjer för hantering av indirekta kostnader i samband med anlitande av lärare anställda
Läs merFull kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall
Full kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall Varför införs modellen? Tydliggöra indirekta kostnader på alla nivåer Förbättrad uppföljning och budgetering av totalkostnaderna för olika
Läs merSyftet med den nya redovisningsmodellen
AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med
Läs merHarmonisering av beräkning av overheadkostnader
1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;
Läs merVälkomna! Program. Indirekta kostnader. Fördjupning: Redovisning. Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand
Välkomna! Fördjupning: Redovisning Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand Kaffe ca kl 10 Slut senast kl 12 Program Lokaltjänstkostnader, LTK Medfinansiering, samfinansiering Redovisa intäkter
Läs merEKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildning Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till? Syftet
Läs mer2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN
2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma
Läs merUmeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader
Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och
Läs merKostnadsfördelning på projekt
Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom
Läs merAnvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.
Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.
Läs merAnvändning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET ANVISNINGAR Ekonomiavdelningen 2012-10-02 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett webb-baserat verktyg för beräkning av
Läs merInternfakturering 14 MARS 2014
Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt
Läs merHandledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor
2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer
Läs merSUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder
SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder 1 SUHF-modellen För att bringa klarhet i de indirekta kostnadernas natur och omfattning utvecklade
Läs merBOKFÖRINGSEXEMPEL. Grundutbildning och fakultetsmedel. Regeringen 1 3b. 2 3a. 4a 9 4b 7a
2002-12-06 BOKFÖRINGSEXEMPEL Grundutbildning och fakultetsmedel Regeringen 1 3b 2 3a 11 12 8 4a 9 4b 7a 5a 5b 7b 13 Fakultetsnämnden/ enhetsstyrelsen Lönekostnader anställda 10 5c 6 Löpande kostnader (exkl
Läs merAnvändning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg
Läs merBokslut Lärarhögskolan 2014
Bokslut Lärarhögskolan 2014 FS 1.3.2-218-15 I jämförelse med utfallet 2013 ligger den synbart största förändringen i att verksamheten som berör Lärarlyftet har minskat. I resultaträkningen (se näst sista
Läs merVälkomna till utbildningen Budget och prognos EKONOMIENHETEN
Välkomna till utbildningen Budget och prognos Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till?
Läs merKostnadsomsättning per fakultet 2017
Kostnadsomsättning per fakultet 2017 Används för fördelning av kostnader för universitetsgemensamma verksamheter ( GV-fakturan ) och universitetsbibliotekets allmänna del. Fakulteternas andel av kostnaderna
Läs merBudget & Prognosportalen
Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance
Läs merFördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor
Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Genomgång av definition av full kostnadstäckning Bilaga 1 Bilaga 1 A = Full kostnadstäckning Genomgång av definition Genomgång av definition
Läs merEKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till?
Läs merÖppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader
Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader Förståelse för modellen för indirekta kostnader - hur vi tillämpar den i budget och utfall - hur vi stämmer av, analyserar och åtgärdar
Läs merFöreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum
Föreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum Del 1 - Universitetets finansiering 257mkr 2 560 mkr 1 216mkr 4 036 mkr Budgetpropositionen Propositionens anslag för
Läs merBOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN 2016
Bilaga p 9 BOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN 2016 FS 1.3.2-325-17 Lärarhögskolans resultat totala intäkter och kostnader Årets resultat är 1 598 tkr. Det budgeterade resultatet var - 6 373tkr. Differensen mellan
Läs merRevisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596
Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet
Läs merForskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning
Forskningens och utbildningens kostnader Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Innehåll Introduktion 2 Den nya modellen för redovisning av kostnader 3 Bakgrund till förändringen 4 Tydlig
Läs merNaturvetenskapliga fakulteten FÖRSLAG Ledningsgruppen BUDGET 2013
Naturvetenskapliga fakulteten FÖRSLAG Ledningsgruppen 2012-11-14 BUDGET 2013 Ändringar i budgetförslaget 2012-10-25 I den nya arbets- och delegationsordningen framhålls institutionernas självbestämmande
Läs merAnslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar
BESLUT Dnr: E2017/29 2017-12-12 Anslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar 2019 2020 1 Förslag till beslut Styrelsen beslutar: att 2018 avsätta 95 %, 374 276 tkr, av grundutbildningsanslaget
Läs merHandledning för projektkalkylering vid Lunds universitet
Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4
Läs merFS Bilaga p 6
Bokslut Lärarhögskolan Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS
Läs merKostnadsomsättning per fakultet 2019
Kostnadsomsättning per fakultet 2019 Används för fördelning av kostnader för universitetsgemensamma verksamheter ( GV-fakturan ) och universitetsbibliotekets allmänna del. Fakulteternas andel av kostnaderna
Läs merBilaga p 24 BOKSLUT 2018 FS Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
Bilaga p 24 BOKSLUT 2018 FS 1.3.2-412-19 1. Bokslut för verksamhetsåret 2018 för Bokslutet 2018 för presenteras nedan. I kapitel 2 beskrivs resultaträkningen för år 2018. I kapitel 3 presenteras resultat
Läs merGodkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen
Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar
Läs merFull kostnadsredovisning på SOFI
SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges
Läs merVälkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till?
Läs merDelårsrapport för januari juni 2014
Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen
Läs merBudgetanvisningar inför 2014
BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning
Läs merTillämpning av SUHF-modellen
Tillämpning av SUHF-modellen 2018-11-13 Inledning SUHF-modellen redovisning av direkta och indirekta kostnader Utbildningen syftar till att ge ekonomer som arbetar med budget, uppföljning och redovisning
Läs merBOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN Fastställd av Lärarhögskolans styrelse FS
BOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN 2017 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2018-02-15 FS 1.3.2-302-18 Lärarhögskolans resultat totala intäkter och kostnader Årets resultat är 346tkr. Det budgeterade resultatet
Läs merDelårsrapport Medicinska fakulteten. Umeå universitet Medicinska fakulteten Dnr, FS ,
Delårsrapport 2014 Medicinska fakulteten Umeå universitet Medicinska fakulteten Dnr, FS 1.3.5-1141-14, 2014-09-03 DELÅRSRAPPORT Ekonomiskt utfall per 2014-06-30 Resultat (se sida 3) Det ekonomiska resultatet
Läs merJusteringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
Budget 2017 Justeringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning Med anledning av regeringens budgetproposition inför år 2017 avseende utgiftsområde 16
Läs merEOS-Guide: Budgetera lokalkostnader
1 EOS-Guide: Budgetera lokalkostnader Innehåll Nyheter... 2 Nya flikar i uppgiften Budget intäkter/kostnader... 2 Välja rätt flik... 2 Fliken Inmatning lokaler gemensamma... 4 Flikarna Inmatning lokaler
Läs merTotalbudget för Lunds universitet 2011
BESLUT 1(6) 2011-02-15 Dnr EK 2010/41 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2011 Budgeterat underskott 2011 uppgår till 165 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 108 mnkr och forskningen
Läs merANVISNINGAR FÖR UPPFÖLJNING 2019 SAMT BUDGET- OCH VERKSAMHETS- PLANERING 2020
ANVISNINGAR FÖR UPPFÖLJNING 2019 SAMT BUDGET- OCH VERKSAMHETS- PLANERING 2020 FS 1.3.2-425-19 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 1. Inledning Dessa anvisningar gäller verksamhetsuppföljning 2019 och inleder
Läs merTransfereringar handledning och rutinbeskrivning
Transfereringar handledning och rutinbeskrivning I universitetets verksamhet förekommer att Göteborgs universitet (GU) är mottagare av medel som ska vidareförmedlas till en part utanför universitetet.
Läs merDatum för tentamen 2007-11-11
Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering
Läs merEkonommöte information och kommunikation
Ekonommöte information och kommunikation Välkomna! Information och kommunikation Kvalitetssäkring Fika Nyheter inför nytt 2014 Frågor Syfte Detta önskar vi ha som tema för dessa informations- och dialogmöten
Läs merEKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen
Läs merDelårsrapport för januari juni 2013
Stockholm, 2013-08-15 Delårsrapport för januari juni 2013 Ekonomiskt resultat och prognos De senaste åren har KTH uppvisat stora positiva resultat. Detta har varit en följd av att intäkter, bland annat
Läs merGemensamma anvisningar och tidplan fo r uppfo ljningsarbetet under 2015 samt gemensamma planeringsanvisningar info r 2016 integrerade institutioner
Matematiska vetenskaper Data- och informationsteknik Tillämpad informationsteknik NFS ITFS Gemensamma anvisningar och tidplan fo r uppfo ljningsarbetet under 2015 samt gemensamma planeringsanvisningar
Läs merUTREDNING OM INDIREKTA KOSTNADER
UTREDNING OM INDIREKTA KOSTNADER I samband med institutionens budgetförslag för 2010 fick undertecknad i uppdrag av institutionsstyrelsen att utreda vilka indirekta kostnader institutionen har, och i vilken
Läs merSUHF-modellen i verkligheten
SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%
Läs merVälkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen
Läs merRutiner för avstämning och analys av stödverksamheten
Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de
Läs merInnehållsförteckning 1
Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2016.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda
Läs mer5. Interna transaktioner... 2
Sid 1 (13) Innehållsförteckning 5. Interna transaktioner... 2 5.1 Bakgrund... 2 5.2 Intern försäljning/köp... 2 5.2.1 Internfaktureringsmodul... 2 - Säljarens kundfaktura - Mottagarens leverantörsfaktura
Läs merEkonomiNytt. Nr 5 juni 2009
EkonomiNytt Nr 5 juni 2009 Om medfinansiering av forskningsprojekt Behov av medfinansiering behöver beslutas där det är aktuellt och därefter bokföras. Beräkning av medfinansieringen utförs med hjälp av
Läs merRevisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630
Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,
Läs merLE3 REDOVISNING & BOKFÖRING
LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...
Läs merTertial , anvisningar och kontrollpunkter
2018-04-18 1(12) Tertial 1 2018, anvisningar och kontrollpunkter Förutsättningar Beloppsgräns 100 tkr gäller periodisering av enstaka kostnader och intäkter (förutbetalda och upplupna) samt uppbokning
Läs merAnslagsredovisning processbeskrivning
Ekonomiavdelningen, Torbjörn Söder 2018-07-17 Sida 1 (5) Anslagsredovisning processbeskrivning 1. Extern redovisning 1.1. I regleringsbrevet som kommer under december inför nästkommande år framgår anslagstilldelningen
Läs merAnvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell
ANVISNING Gäller från och med 2008-01-01 Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell Gäller fr o m 2008-01-01 Anvisningen grundar sig på: Rektors beslut nr 07/0660, dnr V-2007-0817, doss 30 Bakgrund
Läs merEkonomisk planering, löpande arbete och uppföljning av utbildningsuppdraget
Ekonomisk planering, löpande arbete och uppföljning av utbildningsuppdraget Bakgrund Styrelsen för utbildning har det övergripande ansvaret för all utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid KI. Ansvar
Läs merBOKSLUT 2018 Samhällsvetenskaplig fakultet
BOKSLUT 2018 Samhällsvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.2-511-19 Bokslut för verksamhetsåret 2018 för Samhällsvetenskaplig fakultet Bokslutet 2018 för Samhällsvetenskaplig fakultet: Kapitel 1: Resultaträkningen
Läs merÄrende p 7. Bokslut Lärarhögskolan 2018
Ärende p 7 Bokslut Lärarhögskolan 2018 Bilaga p 7 Missiv Bokslut 2018 Lärarhögskolan 2018-02-19 Sid 1 (1) Bokslut 2018 Lärarhögskolan Sammanfattning Årets resultat är -15 980 tkr. Totalt sett är detta
Läs merANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR
Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler
Läs merAnvisningar och kontrollpunkter kvartal 1, 2019
Anvisningar och kontrollpunkter kvartal 1, 2019 Förutsättningar Beloppsgränser Beloppsgräns 100 tkr gäller periodisering av enstaka kostnader och intäkter (förutbetalda och upplupna). Uppbokning av ej
Läs merIndirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.
Vetenskapsrådet 20120203 Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel
Läs merBudget och resurstilldelning
Lärarhögskolan Budget och resurstilldelning 2014-12-12 Dnr 212-1855-13 Budget och resurstilldelning 2014 INNEHÅLL BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 1 GRUNDUTBILDNING... 2 UPPDRAGSVERKSAMHET... 4 FORSKNING/FORSKARUTBILDNING...
Läs merLUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:
LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: - Budget fördela områdesgemensamma kostn - Budget fördela fakultetsgemensamma kostn - Budget
Läs merLTHs organisation och styrelsens beslutanderätt LTHs styrelse (SLTH) SLTH är en fakultetsstyrelse och fakultetens högsta beslutande organ. SLTH har ett samlat ansvar för verksamheten vid fakulteten. Beslutanderätten
Läs merLathund/Checklista för budgetering i UUplus
1(9) Datum 2016-08-15 Ekonomiavdelningen Uppsala universitet Lathund/Checklista för budgetering i UUplus Innehåll Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1 Applikation Administration Institution -
Läs merREDOVISNING AV LOKALKOSTNADER
Rekommendationer för REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor INNEHÅLL sid 1. Inledning 2 2. Bakgrund 2 3. Modeller
Läs merEkonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag
Ekonomihandboken Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum: 2011-11-01
Läs merARBETSMATERIAL xx-xx. Celler som fylls i. Projektkostnader, tkr År 20x1 20x2 20x3
ARBETSMATERIAL Bilaga 4 kalkyl Celler som fylls i ledare kostnader, År 20x1 20x2 20x3 Direkta kostnader Löner inkl soc avg 1. 0 0 0 Drift 2. 0 0 0 Utrustning/avskrivningar 3. 0 0 0 Lokaler 4. 0 0 0 Summa
Läs merResursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader
Resursfördelning 2015 Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.5-1701-14
Läs merFöretagets bokslut Daniel Nordström
Företagets bokslut Daniel Nordström Presentationens innehåll Begrepp Bokslut Tre typer av bokslut Vem skall göra ett bokslut? Förenklat bokslut Manuell bokföring och bokslut Justeringar vid företagets
Läs merRedovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp
Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 SRT011 DE13, TE13,BC13,IMIT13 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2014-03-20 Tid: 14:00 16:00 Hjälpmedel:
Läs merRedovisningsprinciper. Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet. Ekonomienheten
Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet Annica Eriksson Controller Ekonomienheten Innehållsförteckning 1 Inledning... 3
Läs mer17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet
Läs merInnehållsförteckning 1
Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda
Läs merUppdrag samt medel för fristående kurs och program på grund- och avancerad nivå 2016 Basprislapp är 48 tkr ( 28,9 tkr per hst och 19,1 tkr per hpr)
Uppdrag samt medel för fristående kurs och program på grund- och avancerad nivå 2016 Basprislapp är 48 tkr ( 28,9 tkr per hst och 19,1 tkr per hpr) Institution /ämnen /program Uppdrag Anslag, tkr Merkostnad
Läs merVÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga!
VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga! Bensträckare ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Lyckas vi ge svar på nedanstående
Läs merAnvisningar till ansökan om regionala projektmedel
Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se
Läs merJusteringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016
Budget 2016 Justeringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016 Med anledning av regeringens budgetproposition inför år 2016 avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
Läs merGuide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal
Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 Innehåll: 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen...
Läs merVälkomna! Schema. SUHF-modellen vid Göteborgs universitet. Johanna Wickberg Frida Wiklander
Välkomna! SUHF-modellen vid Göteborgs universitet Johanna Wickberg Frida Wiklander Schema 0900 Inledning, bakgrund och principer 1015 Fika Budget och fördelningar 1145 Lunch (på egen hand) Redovisning
Läs merRapporter i Agresso. 1. Utdata
Rapporter i Agresso 1. Utdata I Agresso finns stora möjligheter för användaren att bygga egen unik utdata. Som stöd finns ändå ett antal färdiga rapporter. Rapporterna finns samlade under fem flikar i
Läs merDelårsrapport för januari - juni 2012
2012-08-15 Dnr V-2012-0001 Doss 31 Delårsrapport för januari - juni 2012 Inledning KTH har sedan höstterminen 2011 för första gången tagit ut studieavgifter för tredjelandsstudenter enligt förordningen
Läs merAvvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun
1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår
Läs mer1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens
1 Ramavtalsbilaga 14 - Statlig redovisning 1 Skillnader mellan myndigheternas och företagens redovisning Den statliga redovisningen är i grunden inte så olik företagens redovisning. Men det finns några
Läs merDnr V KS-kod 1.2. Delårsrapport för januari juni 2017
Delårsrapport för januari juni 2017 Innehåll Ekonomiskt resultat och prognos... 2 Intäkter... 3 Kostnader... 4 Vissa balansposter och ev. ansvarsförbindelser... 4 Upplupna bidragsintäkter... 4 Oförbrukade
Läs merLångsiktig budgetering med nyckeltal Luleå tekniska universitet
Långsiktig budgetering med nyckeltal Luleå tekniska universitet 24 april 2017 Catrine Lindfors, Controller Elin Andersson, Ekonom Luleå tekniska universitet Grundat 1971, 5:e tekniska Omsättning 1,6 miljarder
Läs mer1. Rektors detaljbeslut i budget 2018
Sid 1 (7) 1. s detaljbeslut i budget 2018 1.1. Bakgrund Universitetsstyrelsen beslutade 2017-06-12 att fastställa Budget 2018 Umeå universitet inkl. ekonomisk plan 2019 2020. Utifrån universitetsstyrelsens
Läs merDelårsrapport för januari - juni 2011
2011-08-15 Dnr V-2011-0002 Doss 31 Delårsrapport för januari - juni 2011 Sammanfattning KTH har ett gott ekonomiskt resultat. Den förväntade resultatnedgången jämfört med föregående år är en effekt av
Läs merPlanerings- och budgetförutsättningar
Planerings- och budgetförutsättningar 2018 2020 LIU GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PLANERING OCH BUDGET 2018 OCH PLAN FÖR ÅREN 2019 2020 LINKÖPINGS UNIVERSITET Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Verksamhetsplanering
Läs merRIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET
BESLUT 1(5) 2010-12-17 Dnr 24-726/10 Björn Wallmo RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Modellen för full kostnadstäckning SUHF ( Sveriges universitet och högskoleförbund) beslutade i november 2007
Läs mer