Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor"

Transkript

1 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer Degerman Anna-Carin Öfverström Anna-Lena Herfindal Inger Alderborn Anita Andersson

2 Innehåll 1. Inledning Modellen Kostnadsbärare Direkta och indirekta kostnader Strukturering i huvudfunktioner Redovisningsområden (Verksamhetsgrenar) Lönebaserad fördelning Procentuella pålägg Hantering av lokalkostnader Kalkyl för ansökningar... 6 Bilagor

3 1. Inledning SUHF har tagit fram en modell för hur gemensamma kostnader ska redovisas, SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Syftet är att tydliggöra såväl internt som för de externa finansiärerna och rättvist fördela de indirekta kostnaderna samt att tillgodose Riksrevisionens krav på bättre kostnads- och intäktsredovisning. En enhällig rekommendation från SUHFs förbundsförsamling (bestående av rektorerna och förvaltningscheferna för alla universitet och högskolor) att införa redovisningsmodellen kom Därefter har rektorerna vid lärosätena beslutat att redovisningsmodellen ska införas. En anpassning till SUHFs modell leder därmed till en gemensam syn med övriga universitet och högskolor. SLUs rektor beslutade i REB att införa redovisningsmodellen. SUHFs redovisningsmodell ska leda till en ökad insyn och transparens, vilket innebär att SLU ska kunna visa de verkliga direkta och indirekta kostnaderna för den bedrivna verksamheten, vare sig det är utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys eller uppdragsverksamhet. Samtliga kostnader ska vara uppföljningsbara och verifierbara samt spegla resursförbrukningen i verksamheten. En transparent och tydlig redovisningsmodell är en förutsättning för att flera externa finansiärer ska kunna bidra till indirekta kostnader vid finansiering av forskningsprojekt. Förhoppningsvis leder det till ett ökat förtroende bland finansiärerna för SLUs och andra universitets och högskolors redovisning. 2. Modellen 2.1 Kostnadsbärare Modellen bygger på att universitetet tar ställning till vilka verksamheter på olika nivåer, som är kärnverksamhet respektive stödverksamhet. All kärnverksamhet delas in i kostnadsbärare och det är stödverksamhetens kostnader som ska fördelas på dessa kostnadsbärare i kärnverksamheten. Kostnadsbärarna finns på den lägsta nivån i kärnverksamheten vid institutionerna men också i mindre omfattning på centrala nivån och fakultetsnivån. Den lägsta kodsträngsdelen, är den lägsta nivån som högskolan vill följa upp i redovisningen. På SLU är det enhet eller forskargrupp som är kostnadsbärare. Det är viktigt att klassificera vilka enheter som är kärnverksamhet respektive stödverksamhet på de olika nivåerna. Det är även viktigt att hålla reda på om det finns både kärnverksamhet och stödverksamhet på en enskild enhet då de ska hållas isär i modellen. 2.2 Direkta och indirekta kostnader En kostnadsbärare ska visa rättvisande intäkter och kostnader. Intäkter är lätt att hänföra till rätt kostnadsbärare då de i regel är projektrelaterade. Kostnaderna kan däremot bestå både av kärnverksamhetens direkta kostnader och av kostnader från stödverksamheten, som för kärnverksamheten är indirekta kostnader. Kostnaderna delas därför in i direkta respektive indirekta kostnader för kostnadsbäraren. 2

4 Direkta kostnader är direkt hänförliga till en viss kostnadsbärare. Begreppet direkta uttrycker att kostnaderna har ett direkt samband och en exakt koppling till en särskild kostnadsbärare. De direkta kostnaderna kan debiteras direkt på kostnadsbäraren i redovisningen. Direkta kostnader är en hel kostnad för kostnadsbäraren eller kan med en naturlig delning/proportionering hänföras till rätt kostnadsbärare. Kostnader av helt slag är t ex resor och konferensavgifter medan löner kan behöva proportioneras (med hjälp av tidrapportering eller bemanningsplanering) för att kunna redovisas på rätt kostnadsbärare. Indirekta kostnader är gemensamma för alla eller flera kostnadsbärare. Kostnaderna kommer inte från kostnadsbärarens egen beslutade verksamhet utan från det indirekta nyttjandet av organisationens gemensamma resurser. Exempel är universitetsgemensamma kostnader, fakultetsgemensamma kostnader och institutionsgemensamma kostnader. De universitetsgemensamma och de fakultetsgemensamma kostnaderna är väl avgränsade organisatoriskt och redovisningstekniskt från kärnverksamhetens kostnader och är därmed enkla att klassificera. Det är vid institutionerna som huvuddelen av universitets kärnverksamhet med kostnadsbärarna finns och i nära anslutning till kostnadsbärarna finns de institutionsgemensamma kostnaderna. De kan därför vara mer komplicerade att klassificera, se SLUs uppdelning i bilaga 1. Definition av indirekta kostnader: Indirekta kostnader kännetecknas av att de inte utan svårighet kan redovisas direkt på en kostnadsbärare (enhet), utan måste fördelas Indirekta kostnader är gemensamma för alla eller flera kostnadsbärare (enheter) och fördelas med hjälp av en förutbestämd fördelningsbas Indirekta kostnader uppkommer inte direkt till följd av en viss aktivitet, utan hänför sig till en infrastruktur och till olika tjänster utan vilka den samlade verksamheten inte kan bedrivas 2.3 Strukturering i huvudfunktioner De gemensamma kostnaderna ska struktureras i sex huvudfunktioner för både universitets-, fakultets- och institutionspåslagen, se bilaga 2. Motivet till indelningen i huvudfunktioner är att universitets- och högskolesektorn ska kunna visa en enhetlig precisering och struktur för gemensamma kostnader. De sex huvudfunktionerna är: 2.1.Ledning 2.2.Utbildnings- och forskningsadministration 2.3.Ekonomi- och personaladministration 2.4.Infrastruktur och service 2.5.Bibliotek 2.6.Nivåspecifikt mm. 3

5 SLUs struktur översätts till modellens struktur med hjälp av en kalkyl, se bilaga 3. Det betyder att SLU inte ska/behöver organisera stödverksamheten i enlighet med funktionerna. Vid strukturering av gemensamma kostnader i funktioner är utgångspunkten att en funktion ska bestå av totalkostnaderna de samlade kostnadsslagen för funktionen i fråga. Exempelvis ingår i funktionen ekonomi- och personaladministration kostnaderna för ekonomi- och personalhandläggare samt ekonomi- och personalchef och deras löner och sociala avgifter, förbrukningsmaterial, resor, konferenser, litteratur, konsulttjänster, systemkostnader, avskrivningar, lokaler etc. Inom funktionerna kan det förekomma extern-/anslagsfinansierad verksamhet och försäljning av varor/tjänster. Intäkterna och motsvarande kostnader för denna kärnverksamhet ska elimineras från de ordinarie funktionskostnaderna, så att de gemensamma kostnaderna inom varje funktion återspeglar stödverksamheten som ska finansieras av kärnverksamheten via påslag. 2.4 Redovisningsområden (Verksamhetsgrenar) Stödverksamheten ska även fördelas på redovisningsområden. SLU har tre redovisningsområden: Grundläggande högskoleutbildning (GU) Forskning och forskarutbildning (FO) Fortlöpande miljöanalys (FoMA) Denna uppdelning görs i samma kalkyl som uppdelningen på de sex huvudfunktionerna. SLU anser det inte meningsfullt att försöka dela upp indirekta kostnader för FO och FoMA, utan dessa kostnader slås samman i kalkylen (FO/FoMA). Till hjälp vid uppdelningen på redovisningsområden kan en schablon användas. Schablonen ska användas där uppdelningen inte är självklar och svår att göra. Den rekommenderade schablonen är direkta löner per redovisningsområde. För institutionspåslaget är det direkta löner per redovisningsområde på institutionen, medan fakultetspåslaget räknas på direkta löner för hela fakulteten. På institutionsnivån och fakultetsnivån ska stödverksamheten räknas bort. På central nivå är det direkta löner per redovisningsområde på hela universitetet. Vid användandet av schabloner är det viktigt att tänka på hur rättvisande uppdelningen blir. Blir uppdelningen mer rättvisande utan schabloner ska inte schablonen användas. 2.5 Lönebaserad fördelning Vid kalkylering ska full kostnadstäckning eftersträvas. Det betyder att alla kostnadsbärare tillsammans ska finansiera de gemensamma kostnaderna, alltså bära sina kostnadsandelar. De gemensamma kostnaderna på de olika fördelningsnivåerna ska därför fördelas på kostnadsbärarna vid institutionerna. Fördelningen görs med en fördelningsbas och SLU använder direkta lönekostnader som bas. Det är enligt SUHFs grundmodell och det är den bas SLU använder sig av sedan tidigare. Den är enkel att beräkna, fördela, redovisa och förutsäga. Det finns även nackdelar med direkta lönekostnader som bas. Höglöneinstitutioner påförs mera indirekta kostnader än låglöneverksamhet. Konsulttjänster och stipendier ligger utanför fördelningsunderlaget. Detta kan skapa vissa orättvisor, men för den interna styrningen och 4

6 för att modellen ska vara så enkel som möjligt är det lämpligt att alla använder sig av samma fördelningsbas. 2.6 Procentuella pålägg Vid fördelning av de gemensamma kostnaderna använder SLU procentuella pålägg från respektive fördelningsnivå med direkta löner som fördelningsbas. Påläggen debiteras kostnadsbärarna direkt från varje fördelningsnivå varje månad med hjälp av en trigger (automatisk bokföring i agresso). Enligt SUHFs modell ska påläggen för redovisningsområdena (verksamhetsgrenarna) beräknas var för sig. Det leder oftast till olika procentuella pålägg för redovisningsområdena. SLUs målsättning är ändå att om möjligt använda samma påslag för GU och FO/FoMA. Detta ska åstadkommas genom att ett direkt avlyft görs i kalkylen från grundutbildningsanslaget med en summa som gör att påslaget för GU blir detsamma som för FO/FoMA. Om påslaget för GU blir lägre än påslaget för FO/FoMA ska olika procentuella påslag för redovisningsområdena användas. Avlyft i kalkylen för stödverksamhet från FO- och FoMAanslagen är inte tillåtet. De enda avlyft som är möjliga från dessa redovisningsområden är för tidsbegränsade strategiska satsningar och Core Facilities, se bilaga 4 (ännu ej färdigställd). Avlyften från grundutbildningsanslaget redovisas tydligt i kalkylen. Först beräknar den centrala nivån det procentuella pålägget för universitetsgemensamma kostnader. De universitetsgemensamma kostnaderna delas upp på redovisningsområden och därefter beräknas fördelningsbaserna för respektive redovisningsområde, som enligt modellen är direkta lönekostnader. De procentuella påläggen beräknas var för sig för redovisningsområdena. Därefter beräknas den summa som behöver lyftas av från grundutbildningsanslaget för att utjämna påslagen. Avlyften redovisas i kalkylen. När universitetspåslaget är fastställt är det fakulteterna som beräknar sina procentuella pålägg. Beräkningen görs på samma sätt som på den centrala nivån med skillnaden att fördelningsbasen är direkta löner på den egna fakulteten. Avlyft från grundutbildningsanslaget görs för att utjämna påslagen. Avlyften redovisas i kalkylen. Därefter kan institutionerna upprätta sina budgetar. Institutionerna beräknar dels sina direkta kostnader och dels sina institutionsgemensamma kostnader uppdelade på redovisningsområden. Institutionerna beräknar det procentuella pålägget för institutionsgemensamma kostnader med utgångspunkt från institutionens budget och fördelningsbasen. Procentuella institutionspålägg beräknas för redovisningsområdena var för sig. Avlyft från grundutbildningsanslaget görs för att utjämna påslagen. Avlyften redovisas i kalkylen. 5

7 2.7 Hantering av lokalkostnader Enligt SUHF-modellen finns det två metoder för beräkning av direkta lokalkostnader: Huvudmetod: Faktiskt beräknade kostnader för kostnadsbäraren med utgångspunkt från nyttjandet. Lokalyta x internhyra per kvadratmeter x tid/nyttjandegrad Alternativmetod: Påläggsberäknade kostnader med utgångspunkt från nyttjandet. Lokalpålägg (%) x direkt lönekostnad SLU använder idag en blandning av de båda metoderna. Idag fördelas internhyran endera till institutionsnivå eller direkt till enhetsnivå (kostnadsbäraren). De institutioner som debiteras på institutionsnivån fördelar med lönebas ner hyran i organisationen med hjälp av en trigger (automatkontering). Målet är att internhyran ska fördelas till enhetsnivån på hela SLU. Internhyran ska inte ingå i påslaget, se bilaga 5. Tillsammans med internhyran bokförs även ett lokaltjänstpåslag. Från och med 2010 kommer yttre och inre skalskydd och del av friställda lokaler ingå i lokaltjänstpåslaget. Lokaltjänstpåslaget ska inte ingå i påslaget. Lokalvården bokförs som en direkt kostnad på ett separat kostnadsslag på samma nivå i redovisningen som internhyran. Den lokalkostnad som ska ingå i påslaget är stödverksamhetens lokalkostnad. Gemensamma lokaler för hela institutionen får även fördelas med institutionspåslaget. 2.8 Kalkyl för ansökningar En naturlig konsekvens av SUHF-modellen blir att också modellen för projektkalkyler för t ex externfinansierade forskningsprojekt förändras på motsvarande sätt. Idag visar kalkylen oftast direkta projektkostnader och ett procentpåslag för indirekta kostnader inklusive lokaler. Procentsatsen har bestämts i en överenskommelse med finansiären och har inget samband med de verkliga indirekta kostnaderna. Med den nya kalkylen enligt SUHF-modellen visas de totala indirekta kostnaderna och finansiären beslutar om bidrag med ett visst belopp eller en viss andel av de totala kostnaderna. I kalkylen tydliggörs behovet av medfinansiering både för universitetet och för finansiären. Vid projektansökan måste institutionen ta ställning till om och i vilken omfattning det finns andra medel, t ex anslag, för att medfinansiera delar av ett projekt som det söks externa medel för. Återredovisning till finansiären upprättas för hela kostnadsbäraren inklusive eventuell medfinansiering. Finansiären får därmed uppgift om sin andel av de totala kostnaderna. 6

8 Vid SLU ska enhet användas som kostnadsbärare vid bidragsansökningar så långt det är möjligt. Där detta är omöjligt kan enheten använda ett projekt/kontrakt eller en grupp av projekt/kontrakt som en tillfällig kostnadsbärare i bidragsansökan och återrapportering. I och med att SUHF-modellen införs omförhandlas successivt avtalen om 35 % OH med forskningsfinansiärerna. Detta leder till att ansökningsblanketterna/kalkylerna från forskningsfinansiärerna kommer att omarbetas till kalkyler enligt SUHF-modellen. Wallenbergstiftelserna och Riksbankens jubileumsfond har redan infört nya blanketter. Vinnova, SNV, SSF, Mistra och KK-stiftelsen planerar att införa nya blanketter under hösten Övriga finansiärer har vi ännu inte fått information ifrån, men diskussioner förs mellan SUHF och finansiärerna. SLU kommer att införa SUHF-modellen från och med 1 januari Under hösten 2009 kommer en SLU-kalkyl enligt SUHF-modellen att utarbetas till hjälp för dem som söker bidrag. För SUHFs förslag till kalkyl, se bilaga 6. För nu gällande kontrakt samt de nya kontrakt som tecknas under 2009 gäller överenskommelsen om procentpåslag för indirekta kostnader inklusive lokaler hela kontraktstiden. Bilagor Bilaga 1. Uppdelning direkta och indirekta kostnader på SLU Bilaga 2. Instruktion för uppdelning på huvudfunktioner Bilaga 3. Kalkyl huvudfunktioner per nivå Bilaga 4. Definition av Core Facilities Bilaga 5. Beslutsunderlag lokalkostnader Bilaga 6. SUHFs förslag till fullkostnadskalkyl 7

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

Full kostnadsredovisning på SOFI

Full kostnadsredovisning på SOFI SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Mars 2007 Sveriges Universitets- mars 2007 & Högskoleförbund SUHF:s styrelse har tidigare tillsatt

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson SUHF-modellen i verkligheten Ann-Kristin Mattsson Januari 2011 Omslagsbild: Khafre Pyramid Giza Upphovsman: Daaaveee Ann-Kristin Mattsson, 2011 Första upplagan är tryckt i januari 2011 Utgiven av : Sveriges

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande

Läs mer

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Kärt barn har många namn. Lika ofta även de mera problematiska, skulle jag vilja hävda! I samband med finansieringen av externt

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Godkända kostnader i Mistras projekt

Godkända kostnader i Mistras projekt Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR Innehåll Ansvar, delegation och attesträtt Kalkylering Direkta och indirekta kostnader (OH-kostnader) Medfinansiering Kodsträng Redovisning Bokslut Återrapportering, avslut av projekt Delegationsordning

Läs mer

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet.

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. 1 Rutin för SK-kurser SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. Uppdraget att anordna SK-kurser söks i konkurrens med andra

Läs mer

Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler

Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler Avdelningen för infrastruktur 2011-11-01 Dnr SLU ua Fe.2011.2.4.4-3581 Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler INNEHÅLL 1. Bakgrund 1.1 Uppdrag 1.2 Avgift för nyttjande

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Flerfinansierad verksamhet

Flerfinansierad verksamhet ESV 2006:28 Flerfinansierad verksamhet Handledningen beskriver hur prestationer med en eller flera finansieringskällor kan hanteras i redovisningen, vid kalkylering och uppföljning. GD Stöd Avd 1 Avd 2

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Dnr 2008/579 Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Avsändare Claes Falk 2008-06-03 Innehållsförteckning Ansvar för ekonomiadministration 3 Ekonomiavdelningens uppdrag 3 Prefektens uppdrag

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2015. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå Dnr SLU ua 2014.1.1.1-572 1(5) Utbildningsnämnden BESLUT 2014-02-20 Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå 1. Bakgrund och motiv Styrelsen beslutade

Läs mer

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser.

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser. Anvisningar för rapportering av erhållet anslag/stipendium Anslagsmottagaren ska rapportera avslutat anslag senast det datum som står angivet på kontraktet. Vid dispositionstidens slut skickas en påminnelse

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Bilaga 2. Steg-för-steg-guide. Fortsättningsprojekt

Bilaga 2. Steg-för-steg-guide. Fortsättningsprojekt 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på att ansökningsprocessen tar lång tid även då man är

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Revisionsrapport från Riksrevisionen avseende projektredovisning och kvalitetssäkring av årsredovisningen vid universitetet

Revisionsrapport från Riksrevisionen avseende projektredovisning och kvalitetssäkring av årsredovisningen vid universitetet 2008-06-11 BESLUT LiU 2008/01358 1(2) Riksrevisionen Revisionsrapport från Riksrevisionen avseende projektredovisning och kvalitetssäkring av årsredovisningen vid universitetet Riksrevisionen har i revisionsrapport

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

5. Interna transaktioner... 2

5. Interna transaktioner... 2 Sid 1 (13) Innehållsförteckning 5. Interna transaktioner... 2 5.1 Bakgrund... 2 5.2 Intern försäljning/köp... 2 5.2.1 Internfaktureringsmodul... 2 - Säljarens kundfaktura - Mottagarens leverantörsfaktura

Läs mer

Gymnastikförbundet Syd. Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760. fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se

Gymnastikförbundet Syd. Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760. fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se P M Datum 2012-09-20 Till Gymnastikförbundet Syd Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760 fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se Momskonsekvenser vid en bolagisering av föreningens ekonomiska

Läs mer

Så hå r ånsö ker du i utlysningen: Prögnöser öch fö rvårning fö r extremå sölstörmår - steg 2

Så hå r ånsö ker du i utlysningen: Prögnöser öch fö rvårning fö r extremå sölstörmår - steg 2 samhällsskydd och beredskap 1 (5) 015-09-14 015-488 Så hå r ånsö ker du i utlysningen: Prögnöser öch fö rvårning fö r extremå sölstörmår - steg Tyvärr fungerar inte MSB:s ansökningswebb så den här gången

Läs mer

Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram

Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram Tjänsteskrivelse RJL 2015/224 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram Förslag till beslut Ett regionalt näringslivsinriktat

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa redovisningen enligt lag om insyn

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Seminarium 28 januari 2015

Seminarium 28 januari 2015 Seminarium 28 januari 2015 Ansökan om avräkning och Villkor för verksamhetsbidrag, Resurscentra för kvinnor 2013-2015 1 Verksamhetsbidrag i förskott Ansökan om verksamhetsbidrag och förskott, gäller för

Läs mer

1. Internredovisningens roll...3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Ekonomistyrning... 3 1.3 Externredovisning... 3 1.4 Internredovisning... 3 2.

1. Internredovisningens roll...3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Ekonomistyrning... 3 1.3 Externredovisning... 3 1.4 Internredovisning... 3 2. 1. Internredovisningens roll...3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Ekonomistyrning... 3 1.3 Externredovisning... 3 1.4 Internredovisning... 3 2. Allmänt om projektredovisning...5 2.1 Sammanfattning... 5 2.2

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

INTERNPRISSÄTTNING AV HYROR I KOMMUN

INTERNPRISSÄTTNING AV HYROR I KOMMUN inbjudan till konferens i Göteborg den 15-16 oktober 2012 EXPERTER Kungliga Tekniska Högskolan Hans Lind Föreningen Sveriges Kommunalekonomer Ola Eriksson PRAKTIKFALL FRÅN Sänk dina kostnader med bättre

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt Regel BESLUTSDATUM: 2014-03-18 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Avdelningen för verksamhetssupport FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103 37

Läs mer

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Fakta Region Skåne Här arbetar 31 000 medarbetare Omsättningen är 37 miljarder kronor 93 procent av all verksamhet är Hälso- och sjukvård. Övrigt är Trafik, Kultur,

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

2012-04460_15. Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader

2012-04460_15. Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader 2012-04460_15 Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Innehåll 1 Inledning... 3 2 Aktiviteter och stödberättigande kostnader... 4 2.1 Forskning och utveckling... 4 2.2 Investeringsstöd

Läs mer

Projekt Organisationsutveckling 2013-2104, Fas 2b, Trigger övergripande organisation

Projekt Organisationsutveckling 2013-2104, Fas 2b, Trigger övergripande organisation Projekt Organisationsutveckling 2013-2104, Fas 2b, Trigger övergripande organisation Vi behöver allas hjälp med att genomskåda problematiker och styrkor i organiseringen så att det sedan kan fungera i

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som vill ansöka om utbetalning

Läs mer

Tydligare skolpengsbeslut

Tydligare skolpengsbeslut 2012-11-22 Tydligare skolpengsbeslut PM om hur kommunernas skolpengsbeslut kan utformas för att bli mer transparenta Bakgrund Sedan de nya reglerna om bidrag på lika villkor började tillämpas år 2010 har

Läs mer

Att ansöka om regionala projektmedel. Anvisningar till ansökningsblanketten

Att ansöka om regionala projektmedel. Anvisningar till ansökningsblanketten Att ansöka om regionala projektmedel Anvisningar till ansökningsblanketten Del 1 1. 1. Allmänna uppgifter Projektets namn Ange det namn som projektet kommer att ha under hela genomförandet. Välj gärna

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Handledning Redovisning mot anslag med hjälp av internredovisning ESV 2011:19

Handledning Redovisning mot anslag med hjälp av internredovisning ESV 2011:19 Handledning Redovisning mot anslag med hjälp av internredovisning ESV 2011:19 ESV:s handledningar är till stöd för hur föreskrifter och allmänna råd ska tolkas och användas inom områden där ESV är normerande.

Läs mer

Verket för innovationssystems (VINNOVAs) Allmänna råd om godkända kostnader och godkänd medfinansiering i bidragsärenden

Verket för innovationssystems (VINNOVAs) Allmänna råd om godkända kostnader och godkänd medfinansiering i bidragsärenden VINNOVA0005 W/1.2, 2006-02-28 ALLMÄNNA RÅD 1 (13) Projektnr Verket för innovationssystems (VINNOVAs) Allmänna råd om godkända kostnader och godkänd medfinansiering i bidragsärenden Innehållsförteckning

Läs mer

Kraftsamling Biogas II

Kraftsamling Biogas II Tjänsteskrivelse RJL 2015/295 Regionledningskontoret Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö Kraftsamling Biogas II Förslag till beslut Kraftsamling Biogas II beviljas 1 662 788 kr i projektmedel för

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Ekonomisk statistik för universitet och högskolor

Ekonomisk statistik för universitet och högskolor BESKRIVNING AV STATISTIKEN 1(9) Avdelning Analysavdelningen 2013-09-20 Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uk-ambetet.se Ekonomisk statistik för universitet och högskolor I denna beskrivning

Läs mer

Föreskrifter för Karolinska Institutets internhyressystem gällande från och med 2004-01-01 (med revidering 2013-01-07, bil 1).

Föreskrifter för Karolinska Institutets internhyressystem gällande från och med 2004-01-01 (med revidering 2013-01-07, bil 1). Beslut Dnr: 5825/2006-020 2003-10-28 Sid: 1 / 8 Rev 2013-01-07 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Nils-Fredrik Ankarcrona, Controller Föreskrifter för Karolinska Institutets internhyressystem gällande

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Guide för projektledare

Guide för projektledare HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Sida 1 av 5 GUIDE FÖR PROJEKTLEDARE Uppgjort av: Godkänt av: Rektor Edvard Johansson Dok. nr: B.3.2-2 Lena Nyman-Wiklund Granskat av: Q-team Godkänt datum: 18.04.2011

Läs mer

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20 Projekthandbok Uppdaterad 2015-10-20 Sida 2 av 7 Övergripande Enligt Förordning (2003:596) 5 får bidrag för ett projekt inte utgöra driftsstöd. Bidrag enligt denna förordning får lämnas med högst 50 procent

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet Umeå universitet Rektor Regel Dnr 300-3114-12 2013-12-17 Ansvarig enhet: Universitetsledningens kansli Giltighetstid: 5 år Sid 1 (8) Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas

Läs mer

Granskning av informationssäkerhet

Granskning av informationssäkerhet 1(1) DNR: SLU ua 2014.1.1.2-841 Exp. den: 2014-06- Styrelsen BESLUT 2014-06-17 Sändlista Granskning av informationssäkerhet Styrelsen beslutar: att fastställa internrevisionens rapport Informationssäkerhet,

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Förtydligande Innehåll

Förtydligande Innehåll Förtydligande Innehåll På kommande sidor förtydligas Vad Ansökan om utbetalning ska innehålla Hur kostnader redovisas Vad som ska bifogas Hur verifieringen ska ske Rapportering Viktigt! Redovisning av

Läs mer

Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader. Dnr 2012-04460_17

Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader. Dnr 2012-04460_17 Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Dnr 2012-04460_17 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Aktiviteter och stödberättigande kostnader... 3 2.1 Forskning och utveckling... 4 2.2 Investeringsstöd

Läs mer

Internbudget för Riksbanken 2009

Internbudget för Riksbanken 2009 PM DATUM: 2008-12-03 AVDELNING: HANDLÄGGARE: Administrativa avdelningen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 R4 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(8) Sameskolstyrelsen Box 155 962 24 JOKKMOKK Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Sameskolstyrelsens (SamS) årsredovisning,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer