Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor"

Transkript

1 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer Degerman Anna-Carin Öfverström Anna-Lena Herfindal Inger Alderborn Anita Andersson

2 Innehåll 1. Inledning Modellen Kostnadsbärare Direkta och indirekta kostnader Strukturering i huvudfunktioner Redovisningsområden (Verksamhetsgrenar) Lönebaserad fördelning Procentuella pålägg Hantering av lokalkostnader Kalkyl för ansökningar... 6 Bilagor

3 1. Inledning SUHF har tagit fram en modell för hur gemensamma kostnader ska redovisas, SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Syftet är att tydliggöra såväl internt som för de externa finansiärerna och rättvist fördela de indirekta kostnaderna samt att tillgodose Riksrevisionens krav på bättre kostnads- och intäktsredovisning. En enhällig rekommendation från SUHFs förbundsförsamling (bestående av rektorerna och förvaltningscheferna för alla universitet och högskolor) att införa redovisningsmodellen kom Därefter har rektorerna vid lärosätena beslutat att redovisningsmodellen ska införas. En anpassning till SUHFs modell leder därmed till en gemensam syn med övriga universitet och högskolor. SLUs rektor beslutade i REB att införa redovisningsmodellen. SUHFs redovisningsmodell ska leda till en ökad insyn och transparens, vilket innebär att SLU ska kunna visa de verkliga direkta och indirekta kostnaderna för den bedrivna verksamheten, vare sig det är utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys eller uppdragsverksamhet. Samtliga kostnader ska vara uppföljningsbara och verifierbara samt spegla resursförbrukningen i verksamheten. En transparent och tydlig redovisningsmodell är en förutsättning för att flera externa finansiärer ska kunna bidra till indirekta kostnader vid finansiering av forskningsprojekt. Förhoppningsvis leder det till ett ökat förtroende bland finansiärerna för SLUs och andra universitets och högskolors redovisning. 2. Modellen 2.1 Kostnadsbärare Modellen bygger på att universitetet tar ställning till vilka verksamheter på olika nivåer, som är kärnverksamhet respektive stödverksamhet. All kärnverksamhet delas in i kostnadsbärare och det är stödverksamhetens kostnader som ska fördelas på dessa kostnadsbärare i kärnverksamheten. Kostnadsbärarna finns på den lägsta nivån i kärnverksamheten vid institutionerna men också i mindre omfattning på centrala nivån och fakultetsnivån. Den lägsta kodsträngsdelen, är den lägsta nivån som högskolan vill följa upp i redovisningen. På SLU är det enhet eller forskargrupp som är kostnadsbärare. Det är viktigt att klassificera vilka enheter som är kärnverksamhet respektive stödverksamhet på de olika nivåerna. Det är även viktigt att hålla reda på om det finns både kärnverksamhet och stödverksamhet på en enskild enhet då de ska hållas isär i modellen. 2.2 Direkta och indirekta kostnader En kostnadsbärare ska visa rättvisande intäkter och kostnader. Intäkter är lätt att hänföra till rätt kostnadsbärare då de i regel är projektrelaterade. Kostnaderna kan däremot bestå både av kärnverksamhetens direkta kostnader och av kostnader från stödverksamheten, som för kärnverksamheten är indirekta kostnader. Kostnaderna delas därför in i direkta respektive indirekta kostnader för kostnadsbäraren. 2

4 Direkta kostnader är direkt hänförliga till en viss kostnadsbärare. Begreppet direkta uttrycker att kostnaderna har ett direkt samband och en exakt koppling till en särskild kostnadsbärare. De direkta kostnaderna kan debiteras direkt på kostnadsbäraren i redovisningen. Direkta kostnader är en hel kostnad för kostnadsbäraren eller kan med en naturlig delning/proportionering hänföras till rätt kostnadsbärare. Kostnader av helt slag är t ex resor och konferensavgifter medan löner kan behöva proportioneras (med hjälp av tidrapportering eller bemanningsplanering) för att kunna redovisas på rätt kostnadsbärare. Indirekta kostnader är gemensamma för alla eller flera kostnadsbärare. Kostnaderna kommer inte från kostnadsbärarens egen beslutade verksamhet utan från det indirekta nyttjandet av organisationens gemensamma resurser. Exempel är universitetsgemensamma kostnader, fakultetsgemensamma kostnader och institutionsgemensamma kostnader. De universitetsgemensamma och de fakultetsgemensamma kostnaderna är väl avgränsade organisatoriskt och redovisningstekniskt från kärnverksamhetens kostnader och är därmed enkla att klassificera. Det är vid institutionerna som huvuddelen av universitets kärnverksamhet med kostnadsbärarna finns och i nära anslutning till kostnadsbärarna finns de institutionsgemensamma kostnaderna. De kan därför vara mer komplicerade att klassificera, se SLUs uppdelning i bilaga 1. Definition av indirekta kostnader: Indirekta kostnader kännetecknas av att de inte utan svårighet kan redovisas direkt på en kostnadsbärare (enhet), utan måste fördelas Indirekta kostnader är gemensamma för alla eller flera kostnadsbärare (enheter) och fördelas med hjälp av en förutbestämd fördelningsbas Indirekta kostnader uppkommer inte direkt till följd av en viss aktivitet, utan hänför sig till en infrastruktur och till olika tjänster utan vilka den samlade verksamheten inte kan bedrivas 2.3 Strukturering i huvudfunktioner De gemensamma kostnaderna ska struktureras i sex huvudfunktioner för både universitets-, fakultets- och institutionspåslagen, se bilaga 2. Motivet till indelningen i huvudfunktioner är att universitets- och högskolesektorn ska kunna visa en enhetlig precisering och struktur för gemensamma kostnader. De sex huvudfunktionerna är: 2.1.Ledning 2.2.Utbildnings- och forskningsadministration 2.3.Ekonomi- och personaladministration 2.4.Infrastruktur och service 2.5.Bibliotek 2.6.Nivåspecifikt mm. 3

5 SLUs struktur översätts till modellens struktur med hjälp av en kalkyl, se bilaga 3. Det betyder att SLU inte ska/behöver organisera stödverksamheten i enlighet med funktionerna. Vid strukturering av gemensamma kostnader i funktioner är utgångspunkten att en funktion ska bestå av totalkostnaderna de samlade kostnadsslagen för funktionen i fråga. Exempelvis ingår i funktionen ekonomi- och personaladministration kostnaderna för ekonomi- och personalhandläggare samt ekonomi- och personalchef och deras löner och sociala avgifter, förbrukningsmaterial, resor, konferenser, litteratur, konsulttjänster, systemkostnader, avskrivningar, lokaler etc. Inom funktionerna kan det förekomma extern-/anslagsfinansierad verksamhet och försäljning av varor/tjänster. Intäkterna och motsvarande kostnader för denna kärnverksamhet ska elimineras från de ordinarie funktionskostnaderna, så att de gemensamma kostnaderna inom varje funktion återspeglar stödverksamheten som ska finansieras av kärnverksamheten via påslag. 2.4 Redovisningsområden (Verksamhetsgrenar) Stödverksamheten ska även fördelas på redovisningsområden. SLU har tre redovisningsområden: Grundläggande högskoleutbildning (GU) Forskning och forskarutbildning (FO) Fortlöpande miljöanalys (FoMA) Denna uppdelning görs i samma kalkyl som uppdelningen på de sex huvudfunktionerna. SLU anser det inte meningsfullt att försöka dela upp indirekta kostnader för FO och FoMA, utan dessa kostnader slås samman i kalkylen (FO/FoMA). Till hjälp vid uppdelningen på redovisningsområden kan en schablon användas. Schablonen ska användas där uppdelningen inte är självklar och svår att göra. Den rekommenderade schablonen är direkta löner per redovisningsområde. För institutionspåslaget är det direkta löner per redovisningsområde på institutionen, medan fakultetspåslaget räknas på direkta löner för hela fakulteten. På institutionsnivån och fakultetsnivån ska stödverksamheten räknas bort. På central nivå är det direkta löner per redovisningsområde på hela universitetet. Vid användandet av schabloner är det viktigt att tänka på hur rättvisande uppdelningen blir. Blir uppdelningen mer rättvisande utan schabloner ska inte schablonen användas. 2.5 Lönebaserad fördelning Vid kalkylering ska full kostnadstäckning eftersträvas. Det betyder att alla kostnadsbärare tillsammans ska finansiera de gemensamma kostnaderna, alltså bära sina kostnadsandelar. De gemensamma kostnaderna på de olika fördelningsnivåerna ska därför fördelas på kostnadsbärarna vid institutionerna. Fördelningen görs med en fördelningsbas och SLU använder direkta lönekostnader som bas. Det är enligt SUHFs grundmodell och det är den bas SLU använder sig av sedan tidigare. Den är enkel att beräkna, fördela, redovisa och förutsäga. Det finns även nackdelar med direkta lönekostnader som bas. Höglöneinstitutioner påförs mera indirekta kostnader än låglöneverksamhet. Konsulttjänster och stipendier ligger utanför fördelningsunderlaget. Detta kan skapa vissa orättvisor, men för den interna styrningen och 4

6 för att modellen ska vara så enkel som möjligt är det lämpligt att alla använder sig av samma fördelningsbas. 2.6 Procentuella pålägg Vid fördelning av de gemensamma kostnaderna använder SLU procentuella pålägg från respektive fördelningsnivå med direkta löner som fördelningsbas. Påläggen debiteras kostnadsbärarna direkt från varje fördelningsnivå varje månad med hjälp av en trigger (automatisk bokföring i agresso). Enligt SUHFs modell ska påläggen för redovisningsområdena (verksamhetsgrenarna) beräknas var för sig. Det leder oftast till olika procentuella pålägg för redovisningsområdena. SLUs målsättning är ändå att om möjligt använda samma påslag för GU och FO/FoMA. Detta ska åstadkommas genom att ett direkt avlyft görs i kalkylen från grundutbildningsanslaget med en summa som gör att påslaget för GU blir detsamma som för FO/FoMA. Om påslaget för GU blir lägre än påslaget för FO/FoMA ska olika procentuella påslag för redovisningsområdena användas. Avlyft i kalkylen för stödverksamhet från FO- och FoMAanslagen är inte tillåtet. De enda avlyft som är möjliga från dessa redovisningsområden är för tidsbegränsade strategiska satsningar och Core Facilities, se bilaga 4 (ännu ej färdigställd). Avlyften från grundutbildningsanslaget redovisas tydligt i kalkylen. Först beräknar den centrala nivån det procentuella pålägget för universitetsgemensamma kostnader. De universitetsgemensamma kostnaderna delas upp på redovisningsområden och därefter beräknas fördelningsbaserna för respektive redovisningsområde, som enligt modellen är direkta lönekostnader. De procentuella påläggen beräknas var för sig för redovisningsområdena. Därefter beräknas den summa som behöver lyftas av från grundutbildningsanslaget för att utjämna påslagen. Avlyften redovisas i kalkylen. När universitetspåslaget är fastställt är det fakulteterna som beräknar sina procentuella pålägg. Beräkningen görs på samma sätt som på den centrala nivån med skillnaden att fördelningsbasen är direkta löner på den egna fakulteten. Avlyft från grundutbildningsanslaget görs för att utjämna påslagen. Avlyften redovisas i kalkylen. Därefter kan institutionerna upprätta sina budgetar. Institutionerna beräknar dels sina direkta kostnader och dels sina institutionsgemensamma kostnader uppdelade på redovisningsområden. Institutionerna beräknar det procentuella pålägget för institutionsgemensamma kostnader med utgångspunkt från institutionens budget och fördelningsbasen. Procentuella institutionspålägg beräknas för redovisningsområdena var för sig. Avlyft från grundutbildningsanslaget görs för att utjämna påslagen. Avlyften redovisas i kalkylen. 5

7 2.7 Hantering av lokalkostnader Enligt SUHF-modellen finns det två metoder för beräkning av direkta lokalkostnader: Huvudmetod: Faktiskt beräknade kostnader för kostnadsbäraren med utgångspunkt från nyttjandet. Lokalyta x internhyra per kvadratmeter x tid/nyttjandegrad Alternativmetod: Påläggsberäknade kostnader med utgångspunkt från nyttjandet. Lokalpålägg (%) x direkt lönekostnad SLU använder idag en blandning av de båda metoderna. Idag fördelas internhyran endera till institutionsnivå eller direkt till enhetsnivå (kostnadsbäraren). De institutioner som debiteras på institutionsnivån fördelar med lönebas ner hyran i organisationen med hjälp av en trigger (automatkontering). Målet är att internhyran ska fördelas till enhetsnivån på hela SLU. Internhyran ska inte ingå i påslaget, se bilaga 5. Tillsammans med internhyran bokförs även ett lokaltjänstpåslag. Från och med 2010 kommer yttre och inre skalskydd och del av friställda lokaler ingå i lokaltjänstpåslaget. Lokaltjänstpåslaget ska inte ingå i påslaget. Lokalvården bokförs som en direkt kostnad på ett separat kostnadsslag på samma nivå i redovisningen som internhyran. Den lokalkostnad som ska ingå i påslaget är stödverksamhetens lokalkostnad. Gemensamma lokaler för hela institutionen får även fördelas med institutionspåslaget. 2.8 Kalkyl för ansökningar En naturlig konsekvens av SUHF-modellen blir att också modellen för projektkalkyler för t ex externfinansierade forskningsprojekt förändras på motsvarande sätt. Idag visar kalkylen oftast direkta projektkostnader och ett procentpåslag för indirekta kostnader inklusive lokaler. Procentsatsen har bestämts i en överenskommelse med finansiären och har inget samband med de verkliga indirekta kostnaderna. Med den nya kalkylen enligt SUHF-modellen visas de totala indirekta kostnaderna och finansiären beslutar om bidrag med ett visst belopp eller en viss andel av de totala kostnaderna. I kalkylen tydliggörs behovet av medfinansiering både för universitetet och för finansiären. Vid projektansökan måste institutionen ta ställning till om och i vilken omfattning det finns andra medel, t ex anslag, för att medfinansiera delar av ett projekt som det söks externa medel för. Återredovisning till finansiären upprättas för hela kostnadsbäraren inklusive eventuell medfinansiering. Finansiären får därmed uppgift om sin andel av de totala kostnaderna. 6

8 Vid SLU ska enhet användas som kostnadsbärare vid bidragsansökningar så långt det är möjligt. Där detta är omöjligt kan enheten använda ett projekt/kontrakt eller en grupp av projekt/kontrakt som en tillfällig kostnadsbärare i bidragsansökan och återrapportering. I och med att SUHF-modellen införs omförhandlas successivt avtalen om 35 % OH med forskningsfinansiärerna. Detta leder till att ansökningsblanketterna/kalkylerna från forskningsfinansiärerna kommer att omarbetas till kalkyler enligt SUHF-modellen. Wallenbergstiftelserna och Riksbankens jubileumsfond har redan infört nya blanketter. Vinnova, SNV, SSF, Mistra och KK-stiftelsen planerar att införa nya blanketter under hösten Övriga finansiärer har vi ännu inte fått information ifrån, men diskussioner förs mellan SUHF och finansiärerna. SLU kommer att införa SUHF-modellen från och med 1 januari Under hösten 2009 kommer en SLU-kalkyl enligt SUHF-modellen att utarbetas till hjälp för dem som söker bidrag. För SUHFs förslag till kalkyl, se bilaga 6. För nu gällande kontrakt samt de nya kontrakt som tecknas under 2009 gäller överenskommelsen om procentpåslag för indirekta kostnader inklusive lokaler hela kontraktstiden. Bilagor Bilaga 1. Uppdelning direkta och indirekta kostnader på SLU Bilaga 2. Instruktion för uppdelning på huvudfunktioner Bilaga 3. Kalkyl huvudfunktioner per nivå Bilaga 4. Definition av Core Facilities Bilaga 5. Beslutsunderlag lokalkostnader Bilaga 6. SUHFs förslag till fullkostnadskalkyl 7

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

Full kostnadsredovisning på SOFI

Full kostnadsredovisning på SOFI SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg

Läs mer

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Planeringsavdelningen 2014-11-12 Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 1. Inledning Inför 2015 införs nya riktlinjer för fördelning av universitets-

Läs mer

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor (fastställd av Förbundsförsamlingen i Lund, 081111 14c) 1. Bakgrund I november

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER Rekommendationer för REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor INNEHÅLL sid 1. Inledning 2 2. Bakgrund 2 3. Modeller

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildning Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till? Syftet

Läs mer

REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHFs arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson SUHFs förbundsförsamling

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Mars 2007 Sveriges Universitets- mars 2007 & Högskoleförbund SUHF:s styrelse har tidigare tillsatt

Läs mer

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Vetenskapsrådet 20120203 Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel

Läs mer

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Forskningens och utbildningens kostnader Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Innehåll Introduktion 2 Den nya modellen för redovisning av kostnader 3 Bakgrund till förändringen 4 Tydlig

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson SUHF-modellen i verkligheten Ann-Kristin Mattsson Januari 2011 Omslagsbild: Khafre Pyramid Giza Upphovsman: Daaaveee Ann-Kristin Mattsson, 2011 Första upplagan är tryckt i januari 2011 Utgiven av : Sveriges

Läs mer

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN 2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET BESLUT 1(5) 2010-12-17 Dnr 24-726/10 Björn Wallmo RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Modellen för full kostnadstäckning SUHF ( Sveriges universitet och högskoleförbund) beslutade i november 2007

Läs mer

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-06-14 2011/5 Regnr: 63-17-11 Förbrukade och oförbrukade forsknings Med anledning av Riksrevisionens

Läs mer

Riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4068 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Planeringsavdelningen Handläggare:

Läs mer

Budget & Prognosportalen

Budget & Prognosportalen Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance

Läs mer

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Resursfördelning 2015 Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.5-1701-14

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg

Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg Bilaga 3 A Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg Ett förenklat exempel som visar fördelning av högskolegemensamma kostnader med en kombination av pålägg och fasta belopp och med direkta

Läs mer

Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor

Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Genomgång av definition av full kostnadstäckning Bilaga 1 Bilaga 1 A = Full kostnadstäckning Genomgång av definition Genomgång av definition

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga ) Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016 STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2015.1.1.1-4479 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga ) Sid 1 (7) Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma

Läs mer

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 2(33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 2 Bakgrund och historik... 5 3 Modellens grundprinciper... 6 4 Fördelning

Läs mer

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de

Läs mer

Kostnadsfördelning med fasta belopp

Kostnadsfördelning med fasta belopp Bilaga 2 A Kostnadsfördelning med fasta belopp Ett förenklat exempel som visar stegvis kostnadsfördelning, där högskole- och fakultetsgemensamma kostnader fördelas med fasta belopp och direkta löner genomgående

Läs mer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor

Läs mer

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande

Läs mer

Delrapport 2, Ny redovisningsmodell

Delrapport 2, Ny redovisningsmodell 2009-10-01 Delrapport 2, Ny redovisningsmodell 1. Bakgrund SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) har 2007-11-08 tagit beslut om att rekommendera samtliga sina medlemmar att införa en ny redovisningsmodell

Läs mer

GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR

GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR 1(7) Dnr SLU ua Internrevisionen Till styrelsen vid SLU GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR SAMMANFATTNING Universitetsledningen har tydliggjort vikten av att såväl

Läs mer

Rapporten Underlag disposition 2014 års resultat. Rapporten finns i Agresso, se Arbetsgång längre ner i dokumentet.

Rapporten Underlag disposition 2014 års resultat. Rapporten finns i Agresso, se Arbetsgång längre ner i dokumentet. 2015-05-11 Till samtliga institutioner/motsv Ekonomiavdelningen Ekonomimeddelande 2015:4 Innehåll: Disposition av 2014 års resultat Disposition av 2014 års resultat Det resultat som uppstod 2014 ska disponeras

Läs mer

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: - Budget fördela områdesgemensamma kostn - Budget fördela fakultetsgemensamma kostn - Budget

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2011

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2011 Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2011 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten http://www.suhf.se/web/rapp orter_2011-2012.aspx. 2 SUHF-statistik

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2016 SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/2016-12-09 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

Godkända kostnader i Mistras projekt

Godkända kostnader i Mistras projekt Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk

Läs mer

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Kärt barn har många namn. Lika ofta även de mera problematiska, skulle jag vilja hävda! I samband med finansieringen av externt

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2017

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2017 STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2016.1.1.1-4311 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Kostnadsomsättning per fakultet 2017

Kostnadsomsättning per fakultet 2017 Kostnadsomsättning per fakultet 2017 Används för fördelning av kostnader för universitetsgemensamma verksamheter ( GV-fakturan ) och universitetsbibliotekets allmänna del. Fakulteternas andel av kostnaderna

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER

BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER Handledning Innehållsförteckning INLEDNING... 1 DEFINITIONER... 2 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR/KRAV... 2 INNAN DU BÖRJAR... 3 BERÄKNA PROCENTPÅSLAG FÖR GEMENSAMMA KOSTNADER

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen

Läs mer

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen... 2 Fördelning

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2014 SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/2014-09-05 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering

Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering 2010-09-22 Planering (planner) är en Agresso-modul som ger dig verktyg för budgetregistrering och ekonomisk planering. Den är helt integrerad

Läs mer

ARBETSGRUPPEN FÖR FULL KOSTNADSTÄCKNING FULL KOSTNADSTÄCKNING FÖR EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

ARBETSGRUPPEN FÖR FULL KOSTNADSTÄCKNING FULL KOSTNADSTÄCKNING FÖR EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 1(1) ARBETSGRUPPEN FÖR RAPPORT FULL KOSTNADSTÄCKNING 2002-10-11 FULL KOSTNADSTÄCKNING FÖR EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Som en följd av en överenskommelse mellan Sveriges

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet

Läs mer

Ett minskande utbildningsuppdrag REKTOR I ORKANEN 29 NOV vad betyder det för Malmö högskola?

Ett minskande utbildningsuppdrag REKTOR I ORKANEN 29 NOV vad betyder det för Malmö högskola? REKTOR I ORKANEN 29 NOV 2012 Ett minskande utbildningsuppdrag vad betyder det för Malmö högskola? BAKGRUND UTVECKLING PÅ LÅNG OCH KORT SIKT Kort sikt (1-3 år): Utbildningsuppdraget från Regeringen minskar

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/ mm XI res»/ 'HOT* Rektor BESLUT Dnr HS 2016/343 2016-04-12 Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016 Härmed godkänns "Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016". Dokumentet ersätter tidigare

Läs mer

OH-STUDIEN OH-STUDIEN. Beräkningar av indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt vid sex universitet

OH-STUDIEN OH-STUDIEN. Beräkningar av indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt vid sex universitet OH-STUDIEN 2002-06-18 OH-STUDIEN Beräkningar av indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt vid sex universitet Juni 2002 OH-STUDIEN 2002-06-18 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Principer för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2016

Principer för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2016 Dnr: 2015/176-1.1 Ekonomihandboken Principer för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2016 -Inklusive tillämpningsanvisningar till SUHF-modellen Beslutad av Ekonomichef, Charlotte Byström

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR Innehåll Ansvar, delegation och attesträtt Kalkylering Direkta och indirekta kostnader (OH-kostnader) Medfinansiering Kodsträng Redovisning Bokslut Återrapportering, avslut av projekt Delegationsordning

Läs mer

Granskning av grunder för fördelning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Slutrapport

Granskning av grunder för fördelning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Slutrapport Granskning av grunder för fördelning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Slutrapport Granskning av grunder för fördelning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Härmed överlämnas

Läs mer

Anvisningar för fakultetsgemensamma institutioner

Anvisningar för fakultetsgemensamma institutioner DNR: SLU ua 2013.1.1.1-4448 Exp. den: 30 sept 2013 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Ekonomiadministration, upphandling, stiftelser och bolag Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Universitetsdirektören

Läs mer

Riktlinje om extern finansiering

Riktlinje om extern finansiering RIKTLINJE Gäller från och med 2008-01-01 Riktlinje om extern finansiering Gäller fr o m 2008-01-01 Denna riktlinje grundar sig på: Syfte Regleringsbrev innevarande år Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning

Läs mer

Flerfinansierad verksamhet

Flerfinansierad verksamhet ESV 2006:28 Flerfinansierad verksamhet Handledningen beskriver hur prestationer med en eller flera finansieringskällor kan hanteras i redovisningen, vid kalkylering och uppföljning. GD Stöd Avd 1 Avd 2

Läs mer

Jan Sandvall Dnr B5 197/10. Den nya redovisningsmodellen

Jan Sandvall Dnr B5 197/10. Den nya redovisningsmodellen 1 Internrevisionen REVISIONSRAPPORT Jan Sandvall 2010-12-29 Dnr B5 197/10 Den nya redovisningsmodellen 1 Inledning I revisionsplanen för 2010 ingår att granska införandet av den nya redovisningsmodellen,

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Lathund/Checklista för budgetering i UUplus

Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1(9) Datum 2016-08-15 Ekonomiavdelningen Uppsala universitet Lathund/Checklista för budgetering i UUplus Innehåll Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1 Applikation Administration Institution -

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2016. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

Rekommenderad arbetsgång för externa bidragsprojekt, exklusive EU-finansierade projekt inom Umeå universitet

Rekommenderad arbetsgång för externa bidragsprojekt, exklusive EU-finansierade projekt inom Umeå universitet Rekommenderad arbetsgång för externa bidragsprojekt, exklusive EU-finansierade projekt inom Umeå universitet Dokumentansvarig: Kristina Strindlund Controller Ekonomienheten Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga!

VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga! VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga! Bensträckare ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Lyckas vi ge svar på nedanstående

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

RIKTLINJER FINANSIERINGSFORMER OCH DEFINITIONER

RIKTLINJER FINANSIERINGSFORMER OCH DEFINITIONER Lotta Selander och Anneli Morberg RIKTLINJER FINANSIERINGSFORMER OCH DEFINITIONER Finansiär av lokalprojektet Projektledarkostnad finansiering via Skede Annan finansiering * Definition Gemensam anslagsfinansiering

Läs mer

Rundvirkesstiftelsen. Ansökan om stöd från Rundvirkesstiftelsen 1(6)

Rundvirkesstiftelsen. Ansökan om stöd från Rundvirkesstiftelsen 1(6) Rundvirkesstiftelsen Ansökan om stöd från Rundvirkesstiftelsen 1(6) På den här blanketten ansöker du om stöd från Rundvirkesstiftelsen. Rundvirkesstiftelsen har som ändamål att stödja verksamhet som är

Läs mer

Ansökan om medel till taxonomisk forskning

Ansökan om medel till taxonomisk forskning Till Svenska artprojektet Ansökan om medel till taxonomisk forskning Ansökningstillfälle: 1 juni 2015 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Doktorandprojekt Postdoktor Gästforskare Särskild forskare Inventering

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Handläggningsordning för externa forskningsbidrag. Fastställd av rektor Dnr: FS Ekonomienheten

Handläggningsordning för externa forskningsbidrag. Fastställd av rektor Dnr: FS Ekonomienheten Handläggningsordning för externa forskningsbidrag Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-807-15 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Handläggningsordning Rektor 2015-05-26

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Rapport Dnr SLU ua /08 Internrevisionen

Sveriges lantbruksuniversitet Rapport Dnr SLU ua /08 Internrevisionen Sveriges lantbruksuniversitet Rapport Dnr SLU ua 2008-06-17 10-2113/08 Internrevisionen Bilaga till internrevisionens beslut Dnr SLU ua 10-2113/08 Lokalförsörjning 2 Sammanfattning SLU står inför den största

Läs mer

Hanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt

Hanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt Lars Nilsson, Hans-Göran Gustafsson, Frida Wiklander Ekonomiavdelningen Siv Bondenäs Brink, Claes Jansson, Emilia Rung, Pirjo Gustafsson, Ludde Edgren Externa Relationer, Forsknings- och innovationsservice

Läs mer

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet.

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. 1 Rutin för SK-kurser SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. Uppdraget att anordna SK-kurser söks i konkurrens med andra

Läs mer

Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag,

Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag, 1 2 Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag, uppbördsverksamhet och transfereringar 3 Vissa typer

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler

Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler Avdelningen för infrastruktur 2011-11-01 Dnr SLU ua Fe.2011.2.4.4-3581 Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler INNEHÅLL 1. Bakgrund 1.1 Uppdrag 1.2 Avgift för nyttjande

Läs mer

Välkomna till utbildningen Budget och prognos

Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen

Läs mer

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens

Läs mer

Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram

Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram Tjänsteskrivelse RJL 2015/224 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram Förslag till beslut Ett regionalt näringslivsinriktat

Läs mer

Bilaga 4 Projektkalkyl

Bilaga 4 Projektkalkyl Bilaga 4 kalkyl Celler som fylls i kostnader, År 2008 2009 2010 Direkta kostnader Löner inkl soc avg 1. 0 0 0 Drift 2. 0 0 0 Utrustning/avskrivningar 3. 0 0 0 Lokaler 4. 0 0 0 Summa direkta kostnader 0

Läs mer

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa redovisningen enligt lag om insyn

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uka.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består numera av sex blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering

Läs mer