Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.
|
|
- Hans Simon Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vetenskapsrådet Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel av VR:s projektbidrag som har gått till indirekta kostnader under 2011 och att jämföra denna andel med den tidigare schablonen med ett påslag om 35 % för indirekta kostnader och lokalkostnader. Syftet är även att visa i vad mån det finns tydliga skillnader i hur stor andel indirekta kostnader VR har finansierat sett till ämnesområde och lärosäte. Bakgrund Fram till 2010 betalade VR ut ett schablonmässigt påslag på beviljade medel för indirekta kostnader och lokalkostnader. Detta gjordes i enlighet med en överenskommelse mellan VR och merparten av landets universitet och högskolor från 2003 efter förslag från en arbetsgrupp ledd av Ingemar Mundebo. I överenskommelsen slogs det bl a fast följande: Parterna är ense om att ett påslag skall utgå för indirekta kostnader om 18 procent och för lokalkostnader om 17 procent, sammanlagt 35 procent. 1 Diskussionen om detta påslag kom dock att fortsätta och inför 2010 års utlysning fick VR nya riktlinjer för hur de indirekta kostnaderna skulle hanteras i samband med finansiering av forskningsbidrag. Enligt Vetenskapsrådets regleringsbrev för budgetår 2010: ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är därvid inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet. 2 Från och med 2010 års bidragsbeslut betalas följaktligen inget generellt schablonmässigt påslag ut från VR utan bidraget inkluderar såväl indirekta som direkta kostnader. Beräkningen av andelen indirekta kostnader görs istället på universitet och högskolor, där i stort sett alla följer en redovisningsmodell utarbetad av SUHF, den s.k. SUHF modellen. Därmed anger forskarna också den totala kostnaden redan i ansökan till VR och inte som tidigare projektkostnader exklusive indirekta kostnader och lokalkostnader. 1 Se Bo Sundqvist, Full kostnadstäckning för externt finansierade projekt vid svenska universitet och högskolor, SUHF, 2005, s VR:s regleringsbrev för 2010, sid 6, 7, 8 och 9. 1
2 Uppföljningen: Utgångspunkter och underlag Vetenskapsrådet begärde aldrig in uppgifter om indirekta kostnader i ansökningshandlingarna 2010 utan istället har lärosätena uppmanats att redovisa uppgifterna i efterhand, via en webbaserad enkät (se bilaga). I enkäten, som har skickats till förvaltare av samtliga projekt som beviljades projektstöd av VR 2010, har vi begärt in uppgifter om de medel som har betalats ut från januari 2011 fram till sista september 2011 (de tre första kvartalen). Vi har fått in uppgifter från totalt 857 projekt, vilket är nästan samtliga 3. Mot bakgrund av att i stort sett alla lärosäten utgår från i princip samma redovisningsmodell 4 är det även möjligt att göra jämförelser mellan ämnesområden och lärosäten, även om det finns skäl att tro att en viss del av variationen kan förklaras av varierande praxis i implementeringen. Dels kan det i olika grad ha förekommit en direktifiering av kostnader 5, dels har det skett vissa transfereringar mellan lärosäten i olika projekt 6, dels använder flera universitet med medicinsk fakultet en annan fördelningsbas vid framräknandet av indirekta kostnader. 7 I enlighet med SUHF modellen 8 har lärosätena specificerat kostnaderna i: Direkta kostnader, vilka omfattar (i) Lönekostnader (inkl lkp), (ii) Driftskostnader (inkl material, resor, konferenser, litteratur, konsulttjänster), (iii) Utrustning/avskrivningar och (iv) Lokaler (inkl kontorsrum, laborationslokaler, andel av biytor på institutionen); Indirekta kostnader (inkl ledning, utbildnings och forskningsadministration, ekonomi och personaladministration, infrastruktur och service, bibliotek) samt; Totalkostnad, vilket är summan av direkta och indirekta kostnader. Eftersom den tidigare överenskommelsen om 35 % inkluderade såväl indirekta kostnader som lokalkostnader bör dessa två poster slås ihop i jämförelsen nedan. 9 Indelningen i ämnesområde följer VR:s uppdelning i ämnesråd och kommittéer, dvs HS, KFoU, MH, NT och U. För lärosäte redovisas de tio största (flest projekt) separat, medan övriga redovisas tillsammans under rubriken övriga. 3 Vi har försökt, och i de flesta fall lyckats, klara ut oklarheter med kontaktpersoner på lärosätena. 7 projekt (under 1 %) har dock utelämnats ur analysen p.g.a. otillförlitliga eller saknade uppgifter. 4 För 96 % av projekten anges att SUHF modellen har använts. 5 Se Ann Kristin Mattsson SUHF modellen i verkligheten, SUHF, januari 2011, s T ex kan telefonkostnader mätas och bokföras per anknytning och därmed bli en direkt kostnad istället för att bokföras som en institutionsgemensam kostnad, och bli en indirekt kostnad 6 Transfereringar nämns i vissa kommentarer i enkäten, men de är svåra att överblicka i relation till andel indirekta kostnader. Vi har i de fall som det rått oklarhet över vad som har varit de faktiska kostnaderna inom ett projekt utgått från de inrapporterade uppgifterna om totalkostnad, vilken inte alltid blir densamma som beräknad totalkostnad. 7 Sex universitet med medicinsk fakultet, LU, UU, GU, UMU, LiU och KI, har utgått från en alternativ modell där indirekta kostnader räknas fram på basis av direkta löner och driftskostnader istället för på enbart lönekostnader som i grundmodellen (se Mattsson SUHF modellen i verkligheten, s 21 22). 8 För detaljer se Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Handledning, SUHF I vissa fall har man redan i enkäten uppgivit att lokalkostnader ingår i indirekta kostnader. 2
3 Resultat Uppgifterna från alla de projekt som redovisats (bortsett från de som ännu inte hade förbrukat några medel) visar att indirekta kostnader och lokalkostnader i genomsnitt har utgjort 27 % av totalkostnaden. Jämfört med den tidigare schablonen, där ett påslag om 35 % för indirekta kostnader och lokalkostnader motsvarar 26 % av totalkostnaden, blir andelen nästan exakt lika stor (+ 1 %). I figur 1 visas de separata direkta och indirekta kostnadernas andel totalt och uppdelat på olika ämnesområden. Som framgår av figuren finns det tydliga skillnader mellan ämnesområdena. Inom U (29 %), NT (30 %)och KFoU (37 %) 10 ligger de redovisade kostnaderna för indirekta kostnader och lokalkostnader högre än genomsnittet medan de ligger precis på genomsnittet inom HS (27 %) 11 och lägre inom MH (22 %). Figur 1: Andel direkta och indirekta kostnader av totalkostnaden, totalt och uppdelat på ämnesområde (alla projekt utom de som ej förbrukat några medel, n = 751). 100% 90% 80% 70% 60% Utrustning Drift Lön Lokaler indirekta 50% 40% 30% 20% 10% 26 % (motsvarar 35 % påslag) 0% I figur 2 nedan visas motsvarande kostnader uppdelat på lärosäte och här framgår framförallt att de tekniska högskolorna ligger över genomsnittet (KTH och Chalmers) medan KI ligger lägre, vilket ligger 10 Siffran för KFoU baseras på få projekt där enstaka projekt med höga indirekta kostnader får stort genomslag. Medianen för andelen indirekta kostnader och lokalkostnader sammantaget är 28 % inom KFoU. 11 I figuren ingår både vanliga projektbidrag och andra bidragsformer (t ex rambidrag och planeringsbidrag). Begränsas underlaget till att omfatta enbart projektbidrag blir dock resultaten desamma för alla ämnesområden utom HS som då får en lägre andel indirekta kostnader och lokalkostnader (25 % istället för 27 %). 3
4 helt i linje med bilden i figur 1. Skillnaderna mellan t ex GU och UMU är i det sammanhanget mer anmärkningsvärda. Figur 2: Andel indirekta kostnader samt lokalkostnader av totalkostnaden (alla projekt utom de som ej förbrukat några medel) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Utrustn. Drift Lön lokaler indirekta 26 % (motsvarar 35 % påslag) 0% Resultatet i ljuset av andra sammanställningar SUHF har genomfört en liknande analys men med ett resultat som pekar mot betydligt högre indirekta kostnader. 12 I SUHF studien jämfördes budgeterade indirekta kostnader för 2010 med totala verksamhetskostnaden för Ser man till resultaten som gäller forskning (exkl undervisning) hamnade de indirekta kostnader i SUHF studien på ca 20 % och lokalkostnaderna på %, vilket totalt blir % av totalkostnaden (mot 27 % i vår analys). KI låg även där betydligt lägre än övriga, på ca 15 % indirekta kostnader, vilket delvis förklarades av att vissa stödverksamhetskostnader (vanligen indirekta kostnader) i högre grad hade bokförts som direkta kostnader (bl a i definitionen av lkp), en direktifiering av IT kostnader och att KI är det lärosäte som har störst ALF kostnader Se Mattsson SUHF modellen i verkligheten, s I likhet med denna analys kom uppgifterna i SUHF:s studie från lärosätena själva. 14 ALF kostnader hanteras som direkta kostnader vilket tenderar att sänka andelen indirekta kostnader totalt sett. 4
5 Att SUHF:s analys indikerar att de indirekta kostnaderna och lokalkostnader ligger 4 6 % högre än vad våra resultat visar bör delvis tolkas mot bakgrund av att man i SUHF:s analys utgått från budgeterade indirekta kostnader, medan vår analys baseras på redovisade faktiska kostnader (för de tre första kvartalen 2011). Men, skillnaden kan till viss del antagligen även förklaras av brister i det inrapporterade underlaget. Som framgår av tabellerna 1 och 2 nedan hade hela 12 % av projekten inte förbrukat några medel alls under de tre första kvartalen, en femtedel hade förbrukat mindre än 20 tkr och totalt sett hade bara ca hälften av alla utbetalda medel förbrukats. Störst andel förbrukade medel fanns inom Medicin och Hälsa (56 %), lägst inom Utbildningsvetenskap (41%). En analys där en betydligt större andel av de utbetalda medlen har förbrukats kan komma att påverka fördelningen mellan direkta och indirekta kostnader. 15 Tabell 1 och 2: Antal projekt, andel projekt som ej förbrukat medel, och andel av utbetalda medel som förbrukats de tre första kvartalen 2011, uppdelat på ämnesområde respektive värdhögskola. Ämnesområde Antal projekt Andel projekt som förbrukat 0 kr Andel projekt som förbrukat max 20 tkr Andel förbrukade medel t.o.m. sep 2011 MH % 25% 56% NT % 18% 54% KFoU 12 8% 8% 52% HS % 13% 44% U 39 10% 18% 41% Ämnesövergripande 10 10% 30% 36% Totalt % 19% 52% Värdhögskola Antal projekt Andel projekt som förbrukat 0 kr Andel projekt som förbrukat max 20 tkr Andel förbrukade medel t.o.m. sep 2011 Karolinska Institutet % 22% 62% Göteborgs universitet 81 11% 15% 57% Kungliga tekniska högskolan 61 10% 18% 55% Linköpings universitet 45 11% 16% 54% Umeå universitet 50 10% 16% 53% Chalmers tekniska högskola 44 16% 23% 52% Uppsala universitet % 20% 48% Lunds universitet % 19% 47% Stockholms universitet 85 18% 25% 44% Sveriges Lantbruksuniversitet 11 9% 27% 40% Övriga 61 15% 16% 53% Totalsumma % 19% 52% Resultaten kan även ställas mot lärosätenas egna beräkningar av indirekta kostnader, så som de kom till uttryck i storleken på sökta projektbidrag. Som framgår av figur 3 ökade storleken på de sökta beloppen (medelbelopp) inom alla ämnesområden mellan sökomgången 2009 och 2010 i samband 15 I figur 2 kan man även notera relativt stora skillnader i framförallt lokalkostnader (jämför t ex SU och LU) vilket kan tyda på oklarheter i det inrapporterade underlaget. 5
6 med att påslaget om 35 % togs bort. Inom NT var ökningen 32 %, vilket närapå motsvarar det tidigare påslaget, medan medelbeloppen ökade betydligt mer inom U och HS och betydligt mindre inom MH. Figur 3. Median, sökta medel år 1, per ämnesområde och år samt ökning i procent U 51% Sökt medelbelopp år MH 19% NT 32% HS 49% Sökte utan OH Sökte utan OH Sökte med OH Omräknat till andel (indirekta kostnader och lokalkostnader) av totalkostnaden motsvaras siffrorna i figur 3 av 34 % för U, 33 % för HS, 24 % för NT respektive 16 % för MH, att jämföra med resultaten i figur 1 ovan som pekar på en redovisad andel om 29 % (U), 27 % (HS), 30 % (NT) och 22 % (MH). För att få en mer fullständig bild kan även utvecklingen av hur stor andel av det sökta beloppet som har beviljas lyftas fram. Det visar sig då att andelen beviljat belopp av sökt belopp har ökat med ca 10 % mellan 2009 och 2010 inom alla ämnesområden utom inom U. 16 Sammanfattningsvis kan vi till sist, med utgångspunkt i analysen av förbrukade medel 2011, visa hur utvecklingen av beviljat medelbelopp, exklusive indirekta kostnader och lokalkostnader, har sett ut. Som framgår av figur 4 har de direkta bidragen ökat inom alla ämnesområden, om vi jämför med 2008, och inom alla utom U om vi jämför med U hade dock en drastisk ökning av genomsnittligt beviljat belopp mellan 2008 och 2009, vilket framgår av figur 4 nedan. 6
7 Figur 4. Beviljat medelbelopp , beviljade projektbidrag, exklusive indirekta kostnader och lokalkostnader HS MH NT U Sammanfattning av de viktigaste resultaten: Totalt sett ligger uttaget av indirekta kostnader och lokalkostnader på samma nivå som ett påslag motsvarande 35 % (dvs samma påslagsnivå som i den tidigare överenskommelsen med SUHF); Det varierar dock mellan ämnesområden och lärosäten; Bidraget som går direkt till forskning har inte minskat 2010 (sett till medelbidragets storlek); Bara hälften av de utbetalda medlen har förbrukats (de första tre kvartalen) och nästan en femtedel av projekten har förbrukat mindre än 20Tkr. 7
8 Bilaga Uppföljningsenkäten. 8
Lärosätenas indirekta kostnader
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2016 SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/2016-12-09 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten
Läs merLärosätenas indirekta kostnader
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2014 SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/2014-09-05 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten
Läs merLärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2017 SUHF-statistiken 2017 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten Statistik för 2011-2017: www.suhf.se/arbetsgrupper/suhfmodellen/full
Läs merStatistik över ansökningar till Vetenskapsrådet om projektbidrag, per kön och lärosäte
Ludde Edgren, Forsknings- och innovationskontoret 2013-09- 20 Statistik över ansökningar till Vetenskapsrådet om projektbidrag, per kön och lärosäte Bakgrund Redovisar nedan statistik från VRs (Vetenskapsrådets)
Läs merLärosätenas indirekta kostnader
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2012 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten http://www.suhf.se/web/rapp orter_2011-2012.aspx. Statistik
Läs merANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016
ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016 Lärosäte Lunds universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Göteborgs universitet Stockholms universitet Kungl. Tekniska högskolan Umeå universitet Linköpings universitet
Läs merVerksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag,
1 2 Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag, uppbördsverksamhet och transfereringar 3 Vissa typer
Läs merLärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018
Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education Institutions Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018 SUHF-statistiken 2018 1 SUHF-statistik Statistik
Läs merFull kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall
Full kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall Varför införs modellen? Tydliggöra indirekta kostnader på alla nivåer Förbättrad uppföljning och budgetering av totalkostnaderna för olika
Läs merSUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet?
SUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet? EKONOMIENHETEN Agenda Bakgrund & historik Varför? Lite om SUHF Påläggsmetoden Grundprinciper Hur funkar det på Göteborgs universitet?
Läs merLärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2011
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2011 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten http://www.suhf.se/web/rapp orter_2011-2012.aspx. 2 SUHF-statistik
Läs merInformationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering
Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:
Läs merVetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar
Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn
Läs merRedovisningsrådet. Dagens punkter
Redovisningsrådet Dagens punkter Redovisningsrådet uppdrag m.m Vilka är med i redovisningsrådet Var hittar man information SUHF-statistiken 2013 Enkät om SUHF-modellens möjligheter i samband med kostnadsöversyner
Läs merUmeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader
Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och
Läs merPengar till forskning Anslag och bidrag Rapporterad juni 2009
Pengar till forskning Anslag och bidrag 2008 Rapporterad juni 2009 Innehållsförteckning Bidragsinkomster för forskning till Göteborgs universitet... 3 Bidragsinkomster per fakultet 2002-2008... 4 Intäkter
Läs merVetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur
Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur - Avstamp och målsättning Sven Stafström - Ny hantering fr.o.m. 2015 Elin Swedenborg - Principerna för utlysning och beredning 2015 Juni Palmgren - Diskussion
Läs merAnalys av årsredovisningen 2014
Analys av årsredovisningen 2014 Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning) fortsatte enligt plan att minska år 2014. Minskningen var marginell jämfört
Läs merHarmonisering av beräkning av overheadkostnader
1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;
Läs merFöreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum
Föreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum Del 1 - Universitetets finansiering 257mkr 2 560 mkr 1 216mkr 4 036 mkr Budgetpropositionen Propositionens anslag för
Läs merSUHF-modellen i verkligheten
SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%
Läs merANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR
Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler
Läs merFörbrukade och oförbrukade forskningsbidrag
Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-06-14 2011/5 Regnr: 63-17-11 Förbrukade och oförbrukade forsknings Med anledning av Riksrevisionens
Läs merFORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE
FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE GUVR Göteborgs universitets vetenskapliga råd September 22. Sid 1. Sammanfattning Forskningsbidragens storlek skiljer sig avsevärt mellan landets
Läs merHandledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor
2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer
Läs merSUHF-modellen. Dialogseminarium Ann-Kristin Mattsson
SUHF-modellen Dialogseminarium 2014-01-17 Ann-Kristin Mattsson SUHF-modellen Effektivisering med hjälp av SUHF-modellen enkätundersökning Statistik för 2013 Effektivisering Enkät utskickad till ekonomichefer
Läs merTill Sveriges universitets och högskolors rektorer
Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor
Läs merKostnadsfördelning på projekt
Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom
Läs merVetenskapsrådet Stockholm
Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd 2003-2006 MAJ 2007 VETENSKAPSRÅDET 103 78 Stockholm Vetenskapsrådet Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd 2003-2006 Carolyn Glynn, Carl Jacobsson,
Läs merSUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder
SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder 1 SUHF-modellen För att bringa klarhet i de indirekta kostnadernas natur och omfattning utvecklade
Läs merOmrådesnämnden för humanvetenskap
1 (5) 2016-03-15 BESLUT Dnr SU FV-1.1.2-0792-16 Områdesnämnden för humanvetenskap Fredrik Oldsjö Områdeskanslichef Riktlinjer för hantering av indirekta kostnader i samband med anlitande av lärare anställda
Läs merUrank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.
Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,
Läs merUPPFÖLJNINGSSTUDIE AV FORSKARASSISTENTER VID ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN
UPPFÖLJNINGSSTUDIE AV FORSKARASSISTENTER VID ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN VETENSKAPSRÅDET LILLA RAPPORTSERIE 3:2010 UPPFÖLJNINGSSTUDIE AV FORSKARASSISTENTER VID ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN Johan Nilsson Enheten för
Läs merEU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson
EU och Högskolan i Halmstad Thorsteinn Rögnvaldsson 2018-10-03 EU-finansiering Hur ser EU-finansieringen ut nationellt? Hur placerar sig Högskolan i Halmstad i detta? Styrkor/svagheter/möjligheter? Deltagande
Läs merGEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER
GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...
Läs merANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2018
ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2018 ANTAL HELÅRSSTUDENTER Storleksordningen bland lärosätena sett till antal helårsstudenter (HST) är oförändrad i jämförelse med tidigare år. De fyra lärosäten med flest HST
Läs merArbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet
Arbetslivsforskning 2018 och framåt Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet Vad är Forte? En av fyra statliga forskningsfinansiärer Finansierar forskning inom hälsa,
Läs merBokslut ALF Datum:
Bokslut ALF 2016 Datum: 2017-02-06 Innehåll 1 Resultat... 3 2 Grundutbildning... 5 3 Forskning... 6 4 Balanserade medel... 8 2 1 Resultat Resultatet för år 2016 är ett underskott med 4,2 mnkr (år 2015:
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merInventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten
Håkan Carlsson 2008-09-23 Rapport Sida: 1 (4) Dnr: 61/08 J Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten Håkan Carlsson Universitetsbiblioteket, Göteborgs universitet Marianne Hällgren
Läs merHandledning för projektkalkylering vid Lunds universitet
Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4
Läs merSveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education. HfRs redovisningsråd
Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education HfRs redovisningsråd 2013-11-08 Redovisningsrådet - Gunilla Annerstedt, Göteborgs universitet, ordförande - Christina
Läs merRutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.
1 Josefin Fernius 2018-12-04 Forskningskoordinator Grants Office, LiU Rutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential. KAWs
Läs merGemensamma utmaningar för forskningsutförare och forskningsfinansiärer
Gemensamma utmaningar för forskningsutförare och forskningsfinansiärer Gemensamma utmaningar för forskningsutförare och forskningsfinansiärer Forskningsfinansiering Användning av projektbidrag Jämställdhet
Läs merStatistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011
Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas
Läs merAntagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål
Regeringskansliet Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Karin Lindforss REGERINGSUPPDRAG 2006-06-13 Reg.nr 30-1455-06 Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål Bakgrund
Läs merARBETSMATERIAL xx-xx. Celler som fylls i. Projektkostnader, tkr År 20x1 20x2 20x3
ARBETSMATERIAL Bilaga 4 kalkyl Celler som fylls i ledare kostnader, År 20x1 20x2 20x3 Direkta kostnader Löner inkl soc avg 1. 0 0 0 Drift 2. 0 0 0 Utrustning/avskrivningar 3. 0 0 0 Lokaler 4. 0 0 0 Summa
Läs merBilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet
Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet ANTAL OMRÄKN.- ANTAL HELÅRS- DUBBEL- LÄROSÄTE UTBILDNING/EXAMEN EXAMINA FAKTOR EKVIVALENTER EXAMINA Uppsala universitet
Läs mer& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym
STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2004-03-10 Fler studenter men oförändrad forskningsvolym Antalet studenter vid landets universitet och högskolor fortsätter att öka, men forskningsvolymen är i stort sett
Läs merKlassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007
Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2008-09-23, Analys nr 2008/10 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Resurstilldelningssystemet
Läs merAnvändning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET ANVISNINGAR Ekonomiavdelningen 2012-10-02 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett webb-baserat verktyg för beräkning av
Läs mer2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN
2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma
Läs merVälkomna! Program. Indirekta kostnader. Fördjupning: Redovisning. Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand
Välkomna! Fördjupning: Redovisning Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand Kaffe ca kl 10 Slut senast kl 12 Program Lokaltjänstkostnader, LTK Medfinansiering, samfinansiering Redovisa intäkter
Läs merSUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering
SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering Vetenskapsrådets organisation Vetenskapsrådet styrs av lag och förordning 1 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande
Läs merGEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM
GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,
Läs merRiktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen
Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande
Läs merSyftet med den nya redovisningsmodellen
AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med
Läs merUtvecklingen av ämnesområden 1981/82 till 2001
Utvecklingen av ämnesområden 1981/82 till 2001 2003-05-18 Analysenheten/Ulf Heyman Utvecklingen av ämnesområden 1981/82 till 2001 I diskussionerna efter rapporten Finansiering av svensk grundforskning
Läs merAnvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.
Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.
Läs merFull kostnadsredovisning på SOFI
SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges
Läs merAnställningsformer för doktorander
2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007
Läs merIndirekta kostnader vid svenska universitet och högskolor förebilder för benchmarking
Indirekta kostnader vid svenska universitet och högskolor förebilder för benchmarking Inledning Sedan 2011 har SUHF samlat in data om svenska universitet och högskolors indirekta kostnader. Andelen indirekta
Läs merGodkända kostnader i Mistras projekt
Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk
Läs merBILAGA TILL RAPPORTEN 1:2008: FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN
BILAGA TILL RAPPORTEN 1:28: FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN 1995 26 Nytt figurmaterial för 27 FIGUR 1 Schematisk överblick av det svenska FoU-systemet år 27 Finansiärer av FoU Företag
Läs merHanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt
Lars Nilsson, Hans-Göran Gustafsson, Frida Wiklander Ekonomiavdelningen Siv Bondenäs Brink, Claes Jansson, Emilia Rung, Pirjo Gustafsson, Ludde Edgren Externa Relationer, Forsknings- och innovationsservice
Läs merbehörighetsinformation på NyAwebben
2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...
Läs merINTERN UPPFÖLJNING FÖR 2014
INTERN UPPFÖLJNING FÖR BUDGETÅRET 2014 Uppföljning av: Forskning och utbildning - Personal och Ekonomi samt stödkostnader i relation till verksamhetskostnader För hela universitetet och för respektive
Läs merGunilla Annerstedt, Göteborgs universitet, ordförande Christina Adolfsson, Umeå universitet Margareta Uvhagen Antoni, Uppsala universitet Joakim
2013-05-17 Gunilla Annerstedt, Göteborgs universitet, ordförande Christina Adolfsson, Umeå universitet Margareta Uvhagen Antoni, Uppsala universitet Joakim Karlsson, Linnéuniversitetet Stefan Axelsson,
Läs merFler studenter och större överskott än någonsin tidigare
Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-03-08 2011/2 Regnr: 63-17-2011 Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare Studentantalet
Läs merÖvergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten
STATISTISK ANALYS Per Gillström Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/17 Övergång till bland examinerade vid olika
Läs merFörstudie Medicinareberget diskussionsunderlag
NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN PM Datum: 217-5-9 Dnr: H 216/162 Mottagare: Fakultetsstyrelsen Förstudie Medicinareberget diskussionsunderlag Bakgrund En av Naturvetenskapliga fakultetens lokaliseringar
Läs merAntalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda
UF 23 SM 1901 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2018 Higher Education. Employees in Higher Education 2018 I korta drag Antalet personal i högskolan fortsätter att öka Sedan
Läs merÖkade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare
EFFEKTIVITETSANALYS 1(6) Avdelning / löpnummer 214-4-15/ Nr 3 Analysavdelningen Handläggare Ingrid Pettersson 8-563 87 62 Ingrid.pettersson@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser
Läs merRiktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS
Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.
Läs merAvvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun
1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår
Läs merForte. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Bild 1
Forte Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Bild 1 Vad är Forte? Forte är en av fyra statliga forskningsfinansiärer och bildades 2001 (initialt under namnet FAS). Forte är en myndighet under
Läs merRevisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630
Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,
Läs merAndelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan
UF 23 SM 1801 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2017 Higher Education. Employees in Higher Education 2017 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal ökar i
Läs merEOS-Guide: Budgetera lokalkostnader
1 EOS-Guide: Budgetera lokalkostnader Innehåll Nyheter... 2 Nya flikar i uppgiften Budget intäkter/kostnader... 2 Välja rätt flik... 2 Fliken Inmatning lokaler gemensamma... 4 Flikarna Inmatning lokaler
Läs merForskningsresurser i högskolan
, Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008
Läs merAnvändning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg
Läs merAndelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter
Läs merSUHF Dialogseminarium
SUHF Dialogseminarium 2013-01-18 Sweden ScienceNets(SweCRIS) roll i det digitala ekosystemet för forskningsinformation Torulf Lind, Vetenskapsrådet Vad är Sweden ScienceNet? Vad är Sweden ScienceNet? Sweden
Läs merUppföljning av ersättningsbeloppen för högre utbildning (klassificering av kurser) SUHF
Uppföljning av ersättningsbeloppen för högre utbildning (klassificering av kurser) SUHF 2017-04-24 Projekt år 2016: Per Ragnarsson (projektledare), Max Kesselberg, Johan Gribbe Styrgrupp: T.f. myndighetschef
Läs merJuniorforskare/Fullständig ansökan Instruktioner till ansökningsformuläret i Prisma.
Juniorforskare/Fullständig ansökan 2016. Instruktioner till ansökningsformuläret i Prisma. Den information som du har skrivit in i skissen är automatiskt överförd till den fullständiga ansökan och i den
Läs merHögre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.
Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det
Läs merAnsökan om medel till taxonomisk forskning
Till Svenska artprojektet Ansökan om medel till taxonomisk forskning Ansökningstillfälle: 1 juni 2015 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Doktorandprojekt Postdoktor Gästforskare Särskild forskare Inventering
Läs merAnvisningar för projektskisser 2014
2013-12-11 Anvisningar för projektskisser 2014 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, främjar och stöder grundforskning och behovsstyrd forskning inom sitt ansvarsområde: hälsa, arbetsliv
Läs merHanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2015
Ulf Nilsson Forskningsrådgivare HANTERINGSORDNING FÖR PROJEKTANSÖKNINGAR TILL KNUT OCH ALICE WALLENBERGS STIFTELSE 1 / 5-04-11 Dnr F /40 Hanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs
Läs merEn uppföljning av studenters aktivitet på kurs
EFFEKTIVITETSANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2016-02-16 2016/1 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se En uppföljning av studenters aktivitet på kurs Universitetskanslersämbetets
Läs merEkonomisk månadsrapport
Ekonomisk månadsrapport januari september Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande under året med kommentarer över väsentliga
Läs merAndelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat
UF 23 SM 1701 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2016 Higher Education. Employees in Higher Education 2016 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal med en
Läs merSvensk Nationell Datatjänst
Göteborgs universitet Karolinska institutet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Svensk Nationell Datatjänst Polarforum 2018 Sara
Läs merRegler och anvisningar för ansökan om bidrag till forskningssamarbeten inom idrottsforskning 2016
1 (5) Diarienummer CIF 2016/2 Regler och anvisningar för ansökan om bidrag till forskningssamarbeten inom idrottsforskning 2016 Vänligen läs igenom detta dokument innan du påbörjar en ansökan. Var ute
Läs merMedeltal: 2217. Median: 2148
Placering Intern Lärosäte repr./anställd 1 Kungliga tekniska högskolan 5229 2 Blekinge 3899 3 Högskolan i Skövde 3752 4 Sveriges Lantbruksuniversitet 3731 5 Malmö högskola 3724 6 Göteborgs universitet
Läs merKursklassificering av sjuksköterskeutbildningar
EFFEKTIVITETSANALYS 1(26) Avdelning 2013-12-03 2013/3 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna
Läs merREGLER FÖR UTSEENDE AV ELEKTORER OCH ERSÄTTARE TILL FORSKNINGSRÅDENS ELEKTORSFÖRSAMLINGAR VID REGION
Sid 1 (5) REGLER FÖR UTSEENDE AV ELEKTORER OCH ERSÄTTARE TILL FORSKNINGSRÅDENS ELEKTORSFÖRSAMLINGAR VID REGION 5 2018 1. Sammanfattning Vart tredje år ska ledamöter för Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd,
Läs merKommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013
2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska
Läs merMyndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar
Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet
Läs merFördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor
Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Genomgång av definition av full kostnadstäckning Bilaga 1 Bilaga 1 A = Full kostnadstäckning Genomgång av definition Genomgång av definition
Läs mer