Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader
|
|
- Karl Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen
2
3 Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och stödverksamhet 5 Kostnaderna delas in i direkta, indirekta och gemensamma kostnader 7 Tre nivåer 8 Olika påslag för grundutbildning och forskning/forskarutbildning 9 Fasta belopp och fördelning av dessa 10 Hur beräknas procentsatsen för påslag? 12 Medfinansiering 13 Fullkostnadskalkyl 14 Ytterligare information 15
4
5 Inledning Umeå universitet införde en ny modell för redovisning av gemensamma kostnader. Modellen ger en rättvisande redovisning och kalkylering, samt gör det enkelt att följa upp att det vid universitetets olika verksamheter finns ekonomisk täckning för samtliga kostnader, det vill säga full kostnadstäckning. Modellen ger forskare en säker uppfattning om vilka olika slags kostnader som är hänförliga till projekten. Flera forskningsfinansiärer vill också ha en tydlig redovisning av de administrativa kostnader som belastar forskningsprojekt, eftersom olika universitet och högskolor tidigare har gjort detta på olika sätt. Vi hoppas att denna broschyr kommer att bidra till att kunskapen och förståelsen för redovisningsmodellen ökar. 1
6 Bakgrund Umeå universitet har som huvudsaklig uppgift att bedriva utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället, vilket betraktas som universitetets kärnverksamhet. För att kunna bedriva denna verksamhet tilldelar staten anslagsmedel, men även externa finansiärer bidrar till att finansiera en stor del av verksamheten. I takt med att universitetet har växt, har också den externt finansierade verksamheten blivit större, vilket totalt sett har lett till ökade krav på gemensamma funktioner såsom löne- och ekonomiadministration, ledning, IT-verksamhet, och allt annat som behövs för att kärnverksamheten ska fungera. I redovisningsmodellen betraktas dessa gemensamma funktioner som stödverksamhet. SUHF, Sveriges universitets- och Högskoleförbund, genomförde under 2007 en jämförelse mellan Sveriges lärosäten, där de tittade på hur kostnader för gemensamma funktioner beräknades på respektive lärosäte. De fann då att kostnaderna beräknades och redovisades väldigt olika, vilket ibland har gjort det svårt att motivera kostnaden för gemensamma funktioner - eller så kallad overhead - för finansiärerna. Därför beslutade SUHF i november 2007 att rekommendera samtliga lärosäten att införa en ny modell för kostnadsredovisning. Huvudskälen till detta var flera. Dels ville de att alla lärosäten skulle använda samma beräkningsgrunder, dels ville de tydliggöra vilka gemensamma kostnader som utgör stödverksamheten. De senare utgör den tidigare så kallade overheaden. 2
7 Ytterligare en bakgrundsfaktor har varit den kritik som det tidigare schablonpåslaget på 35 procent har fått från både forskarvärlden och från Riksrevisionen, och där en av synpunkterna från Riksrevisionen var att det saknades en rättvisande bild av vilka kostnader ett enskilt projekt verkligen har genererat. Utifrån detta tillsattes en projektgrupp för införandet av en ny redovisningsmodell vid Umeå universitet och i december 2007 fastställde rektor en projektplan för projektarbetet. Redovisningsmodellen har också accepterats av Regeringen och i regleringsbrevet för 2009 fastställdes att modellen ska användas för beräkning av vilka kostnader som ska utgöra overheaden och som därmed ska klassificeras som indirekta kostnader. Några lärosäten införde redovisningsmodellen 2009 medan resterande, däribland Umeå universitet, införde den
8 Modellbeskrivning Redovisningsmodellen är en kostnadsbaserad modell och är gemensam för samtliga svenska universitet och högskolor. Den tillämpas för alla verksamheter vid Umeå universitet, det vill säga både anslagsfinansierad och externfinansierad verksamhet, vilket är en förutsättning för att modellen ska kunna fungera bra när det gäller fördelning av gemensamma kostnader. Kostnadsbaserad modell Alla medel, såväl anslagsmedel, uppdragsmedel som bidragsmedel, utbetalas i sin helhet direkt till institutioner, enheter, forskningsprojekt, med flera. Det finns gemensamma kostnader på universitets-, fakultets- och institutions-/enhetsnivå som ska finansieras. Dessa gemensamma kostnader får institutionen/ enheten vara med och betala, vilket sker genom debitering av fasta belopp som årligen fastställs per institution/enhet i samband med universitetets budgetprocess i november. Hur stort det fasta beloppet ska vara för varje institution/enhet beror dels på hur stor institutionens/enhetens historiska kostnadsbas varit (genomsnitt av de två senaste åren), dels på omfattningen av de gemensamma kostnaderna. 4
9 Kärn- och stödverksamhet Modellen särskiljer (klassificerar) verksamheternas kostnader och delar in dessa i kärnverksamhet och stödverksamhet. Detta för att tydligt kunna redovisa alla kostnader. Som stöd för att klassificeringen ska bli så gemensam som möjligt vid Umeå universitet, har mallar utarbetats. För att budget i så stor utsträckning som möjligt ska överensstämma med det verkliga utfallet är det viktigt att både kostnader för kärn- och stödverksamhet budgeteras. Kärnverksamhet: Kärnverksamhet är all verksamhet som bedrivs vid universitetet i syfte att uppfylla det övergripande verksamhetsmålet och som inte är att betrakta som stöd eller ledning, det vill säga utbildning (grundnivå och avancerad nivå), forskning och utbildning på forskarnivå (inkl. konstnärligt utvecklingsarbete), samt samverkan och innovation. Utöver denna kärnverksamhet finns inom universitetsförvaltningen enheter som genom sitt uppdrag också bedriver kärnverksamhet, så som Studentcentrum, ITS, Universitetsservice, med flera. I redovisningen består kärnverksamheten i sin tur av så kalllade kostnadsbärare. En kostnadsbärare är en avgränsad verksamhet på den lägsta och minsta nivån som ska synliggöra samtliga intäkter och kostnader och som ska debiteras kostnader för stödverksamhet. Som exempel på kostnadsbärare kan vara ett enskilt forskningsprojekt eller en uppdragsutbildning. För anslagsfinansierad grundutbildning är det totala utbildningsuppdraget vid en institution/enhet den enskilda kostnadsbäraren. 5
10 Stödverksamhet: Stödverksamhet är de gemensamma aktiviteter som bedrivs av stöd- och ledningsfunktioner och som behövs för att institutionens/enhetens egen kärnverksamhet ska fungera. Stödverksamhetens kostnader delas i sin tur in i följande sex huvudfunktioner: 1. Ledning 2. Utbildnings- respektive forskningsadministration 3. Ekonomi- och personaladministration 4. Infrastruktur och service 5. Bibliotek 6. Nivåspecifikt, m.m. Dessa huvudfunktioner har fastställts av SUHF och tillämpas av hela Umeå universitet, samt av samtliga lärosäten och högskolor, vilket bland annat underlättar jämförbarheten såväl internt inom Umeå universitet, som mellan lärosätena i Sverige. Indelningen av verksamheten i kärn- respektive stödverksamhet har inneburit förändringar i redovisningen jämfört med den modell som Umeå universitet tillämpade före år Kostnaderna för kärn- respektive stödverksamheten särredovisas och blir därmed lättare att följa upp. 6
11 Kostnaderna delas in i direkta, indirekta och gemensamma kostnader Kostnaderna i redovisningsmodellen definieras olika beroende på om dessa uppkommer i kärn- eller stödverksamheten. Direkta kostnader: Uppstår i kärnverksamheten och är direkt hänförliga till en viss kostnadsbärare. Begreppet direkta uttrycker att kostnaderna har ett samband och en exakt koppling till en särskild kostnadsbärare. Det är kostnadsbärarens utnyttjande av resurser, huvudsakligen i form av arbete och material, som framkallar dessa kostnader. Indirekta kostnader: Uppstår i kärnverksamheten och är gemensamma för alla eller flera kostnadsbärare. Begreppet indirekta uttrycker att kostnaderna inte har ett direkt utan ett indirekt samband till en kostnadsbärare. Begreppet låter också förstå att kostnaderna inte kommer från kostnadsbärarens egen beslutade verksamhet utan från det indirekta nyttjandet av organisationens gemensamma resurser. De indirekta kostnaderna för kostnadsbärarna återfinns som gemensamma kostnader på fördelningsnivåerna i universitetets organisation. Gemensamma kostnader: Uppstår i stödverksamheten. Kostnader som uppstår på grund av de stöd- och ledningsfunktioner som finns, samt kostnader som är gemensamma för all verksamhet och som institutionen/enheten anser att det är rättvist att alla forskare, projekt, m.fl. är med och betalar. 7
12 Tre nivåer Redovisningsmodellen tillämpas på tre nivåer; universitetsgemensam nivå, fakultetsnivå, samt institutions-/enhetsnivå. Gemensamma kostnader som uppstår på respektive nivå betalas via de fasta belopp som årligen fastställs och som tekniskt fördelas till kostnadsbäraren med ett procentpåslag direkt till kärnverksamheten. Procentpåslaget sker i den takt kärnverksamhetens kostnader uppstår. Allmänt kallas dessa tre påslag för UGEM (universitetsgemensamma kostnader), FGEM (fakultetsgemensamma kostnader) och IGEM (institutions-/enhetsgemensamma kostnader). Universitetsgemensam nivå Fakultetsnivå Institutionsnivå Kostnadsbärare Kostnadsbärare Kostnadsbärare Kostnadsbärare 8
13 Olika påslag för grundutbildning respektive forskning/forskarutbildning En av grundtankarna bakom modellen är att varje verksamhet ska stå för sin andel av gemensamma kostnader. Det vill säga forskning/forskarutbildning (FO/FoU) ska bara betala för delar av de gemensamma kostnaderna som är riktade till FO/FoU och de delar som av de gemensamma kostnaderna som är riktade till grundutbildningen (GU) ska betalas av GU. I de fall resurser riktar sig till både FO/FoU och GU ska fördelning mellan verksamheterna göras. De gemensamma kostnaderna samlas därför upp på GU respektive FO/FoU på varje enskild nivå. Sammanfattningsvis innebär det att det blir olika fasta belopp och procentpåslag på varje nivå, dels beroende på vilken typ av verksamhet det rör sig om, dels på vilken nivå procentpåslaget avser. 9
14 Fasta belopp och fördelning av dessa I figuren på nästa sida visas flödet av fasta belopp inom universitetet och nedan följer en förenklad beskrivning av detta flöde. (1) På universitetsgemensam nivå och på fakultet/förvaltning uppstår gemensamma kostnader som kärnverksamheten ska vara med att betala. Detta sker genom att en kostnad (fast belopp) fördelas ned till alla institutioner/enheter. Fasta belopp ger en tydlighet och förutsägbarhet för institutioner/enheter samt ger mindre bromseffekt vid ansökan om nya medel. (2) Varje gång det uppstår direkta kostnader (i form av t.ex. löne- och driftskostnader i t.ex. ett forskningsprojekt), uppstår även indirekta kostnader (i form av procentpåslag). (3) Procentpåslaget innebär att institutionens/enhetens kostnad för de fasta beloppen och institutionens/enhetens egna gemensamma kostnader avräknas (kostnadsreduktion). 10
15 Universitetet centralt Fakultet/Förvaltning (1) Fasta belopp Institution/enhet (3) Kostnadsreduktion 1. Forskare söker bidrag (fullkostnadskalkyl > 50 tkr) 2. Finansiär/er biviljar bidrag 3. Kommunikation med prefekt om ev. medfinansiering Utbetalning av forskningsbidrag Forskningsprojekt (kostnadsbärare) Projektet startar (2) Direkta kostnader uppstår (på grund av kärnverksamheten) Lön Drift, avskrivningar Lokaler + (2) Indirekta kostnader uppstår (på grund av stödverksamheten) Andel av univ.gem.kostnader (UGEM) Andel av fak.gem.kostnader (FGEM) Andel av inst.gem.kostnader (IGEM) Total kostnad för forskning I den allra bästa av världar skulle summan av genomförda kostnadsreduktioner vid årets slut helt motsvara institutionens/ enhetens kostnader för fasta belopp och resultatet skulle bli plus-minus-noll. I den verkliga världen, där en av redovisningsmodellens principer är att budgeterade värden används vid beräkning, uppstår istället oftast ett under- eller överskott hos institutionen/ enheten. Detta under- eller överskott kallas för budget- och kalkyldifferenser. Mer om dessa kan du läsa om här _differenshantering-nrm-2012.pdf. 11
16 Hur beräknas procentsatsen för påslag? Procentsatsen för påslag beräknas på de budgeterade kostnaderna för stödverksamheten (på samtliga nivåer, men för universitetsgemensam och fakultetsnivå är dessa beslutade i s.k. fasta belopp) i förhållande till den budgeterade kostnadsbasen inom kärnverksamheten. Institutionens/enhetens gemensamma kostnader Institutionens/enhetens kostnadsbas = procentsats för påslag Eftersom både institutionens/enhetens, fakultetens/förvaltningens och de universitetsgemensamma stödkostnaderna varierar, samt även den egna kostnadsbasen, så varierar även procentsatserna mellan institutioner/enheter. Beräkningen görs för grundutbildning för sig och forskning/ forskarutbildning för sig. Kostnadsbasen utgör de kostnader som ska bära kostnaderna för stödverksamheten. Vid Umeå universitet utgör kostnadsbasen löne- och driftskostnader, exklusive lokaler, stipendier, avskrivningar och interna transaktioner. Den är gemensam för hela universitetet samt även för samtliga lärosäten med medicinsk fakultet i Sverige. 12
17 Medfinansiering Som huvudregel gäller att finansiärer ska bidra till att ett projekt har full finansiering (full kostnadstäckning) och de ska därmed också betala proportionell andel av stödverksamhetens kostnader. Det förekommer dock att ett projekt inte har full kostnadstäckning och det blir då aktuellt med medfinansiering. I universitetets centrala budgetprocess beslutas årligen vilka finansiärer och projektmedel som respektive nivå (universitetsgemensam nivå, fakultets-/förvaltningsnivå, samt institutions-/enhetsnivå) ska medfinansiera. Utöver dessa kan prefekt/motsvarande besluta om egen medfinansiering av samtliga nivåer, under förutsättning att medel finns avsatta för detta i institutionens/enhetens budget. För att medfinansiering ska kunna beviljas av universitetsgemensam nivå, måste flera kriterier var uppfyllda. Projektet ska ha en omslutning på minst en miljon kronor och samtliga nivåer (universitetsgemensam nivå, fakultets-/förvaltningsnivå, samt institution-/enhetsnivå) ska medfinansiera de gemensamma kostnader som uppstår på den egna nivån. Utöver detta måste ett av följande tre kriterier vara uppfyllt: 1. Projektet eller verksamheten är viktigt ur forskningsstrategiskt perspektiv för Umeå universitet. 2. Projektet eller verksamheten omfattar strategiskt viktiga samarbetspartners för Umeå universitet. 3. Genom att projektet eller verksamheten beviljas medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader uppnås positiva konsekvenser av stor betydelse för Umeå universitet. 13
18 Beslutad medfinansiering erhålls till ett särskilt projektkonto på respektive institution/enhet. Med automatiska bokföringar vidarebefordras därefter medfinansieringen vidare till det bidragsprojekt som har erhållit full medfinansiering. För att detta tekniskt ska fungera måste registrering av beviljad medfinansiering ske i Umeå universitets kontraktsdatabas. För mer detaljerad information om medfinansiering hänvisas till hemsidan för medfinansiering redovisning/ny-redovisningsmodell/medfinansiering/. Fullkostnadskalkyl Vid ansökningar om externa forskningsbidrag finns en fullkostnadskalkyl framtagen som hjälpverktyg. Kalkylen är tänkt ska fungera som ett stöd för beräkning av full kostnadstäckning och uppdateras årligen med aktuell nivå för LKP, semestertillägg, etc. För mer detaljerad information om fullkostnadskalkylen hänvisas till hemsidan för externa forskningsansökningar redovisning/ny-redovisningsmodell/externaforskningsansokningar/. 14
19 Ytterligare information Modellens tillämpning skiljer sig något mellan både våra institutioner/enheter och mellan våra fakulteter/förvaltning. Som forskare/lärare eller annan anställd personal, rekommenderas du därför att i första hand kontakta institutionens/enhetens egen ekonomiadministratör/motsvarande om du har frågor som gäller modellen för redovisning av gemensamma kostnader. Som ekonomiadministratör/motsvarande kan du vända dig till din fakultets/förvaltningens budgetsamordnare om du behöver stöd, men också till Ekonomienheten och Planeringsenheten. För att se ansvarsfördelning för olika områden beträffande modellen, se följande länk ny_redovisningsmodell.pdf. Vi vill också hänvisa till modellens hemsida för mer detaljerad information samt kontaktformulär redovisning/ny-redovisningsmodell/. 15
20 Planeringsenheten Produktion Print & Media, Umeå universitet. 2012/ Foto Mattias Pettersson.
Syftet med den nya redovisningsmodellen
AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med
Läs merFull kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall
Full kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall Varför införs modellen? Tydliggöra indirekta kostnader på alla nivåer Förbättrad uppföljning och budgetering av totalkostnaderna för olika
Läs merSUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet?
SUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet? EKONOMIENHETEN Agenda Bakgrund & historik Varför? Lite om SUHF Påläggsmetoden Grundprinciper Hur funkar det på Göteborgs universitet?
Läs merHandledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor
2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer
Läs merResursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader
Resursfördelning 2015 Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.5-1701-14
Läs merRegler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )
Sid 1 (7) Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma
Läs merFöreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum
Föreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum Del 1 - Universitetets finansiering 257mkr 2 560 mkr 1 216mkr 4 036 mkr Budgetpropositionen Propositionens anslag för
Läs merRegler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )
Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma
Läs mer2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN
2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma
Läs merRegler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (ersätter beslut dnr: 2010/378)
Sid 1 (7) Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (ersätter beslut 2010-05-25 dnr: 2010/378) Som huvudregel gäller att finansiärer ska bidra till full kostnadstäckning
Läs merForskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning
Forskningens och utbildningens kostnader Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Innehåll Introduktion 2 Den nya modellen för redovisning av kostnader 3 Bakgrund till förändringen 4 Tydlig
Läs merHandledning för projektkalkylering vid Lunds universitet
Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4
Läs merRIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET
BESLUT 1(5) 2010-12-17 Dnr 24-726/10 Björn Wallmo RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Modellen för full kostnadstäckning SUHF ( Sveriges universitet och högskoleförbund) beslutade i november 2007
Läs merFull kostnadsredovisning på SOFI
SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges
Läs merVälkomna! Program. Indirekta kostnader. Fördjupning: Redovisning. Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand
Välkomna! Fördjupning: Redovisning Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand Kaffe ca kl 10 Slut senast kl 12 Program Lokaltjänstkostnader, LTK Medfinansiering, samfinansiering Redovisa intäkter
Läs merAnvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.
Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.
Läs merSUHF-modellen i verkligheten
SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%
Läs merDelrapport 2, Ny redovisningsmodell
2009-10-01 Delrapport 2, Ny redovisningsmodell 1. Bakgrund SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) har 2007-11-08 tagit beslut om att rekommendera samtliga sina medlemmar att införa en ny redovisningsmodell
Läs merAnslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar
BESLUT Dnr: E2017/29 2017-12-12 Anslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar 2019 2020 1 Förslag till beslut Styrelsen beslutar: att 2018 avsätta 95 %, 374 276 tkr, av grundutbildningsanslaget
Läs merOmrådesnämnden för humanvetenskap
1 (5) 2016-03-15 BESLUT Dnr SU FV-1.1.2-0792-16 Områdesnämnden för humanvetenskap Fredrik Oldsjö Områdeskanslichef Riktlinjer för hantering av indirekta kostnader i samband med anlitande av lärare anställda
Läs merHarmonisering av beräkning av overheadkostnader
1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;
Läs merFörbrukade och oförbrukade forskningsbidrag
Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-06-14 2011/5 Regnr: 63-17-11 Förbrukade och oförbrukade forsknings Med anledning av Riksrevisionens
Läs merGuide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal
Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 Innehåll: 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen...
Läs merBudget & Prognosportalen
Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance
Läs merRekommenderad arbetsgång för externa bidragsprojekt, exklusive EU-finansierade projekt inom Umeå universitet
Rekommenderad arbetsgång för externa bidragsprojekt, exklusive EU-finansierade projekt inom Umeå universitet Dokumentansvarig: Kristina Strindlund Controller Ekonomienheten Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merRutiner för avstämning och analys av stödverksamheten
Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de
Läs merIndirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.
Vetenskapsrådet 20120203 Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel
Läs merKostnadsfördelning på projekt
Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom
Läs merGEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM
GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,
Läs merGEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER
GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...
Läs merUGEM (UNIVERSITETSGEMENSAMMA KOSTNADER) AKTUELLA BUDGETFRÅGOR INFÖR Prefektträff Samhällsvetenskaplig fakultet
UGEM (UNIVERSITETSGEMENSAMMA KOSTNADER) AKTUELLA BUDGETFRÅGOR INFÖR 2019 Prefektträff Samhällsvetenskaplig fakultet 2018-03-13 ANDELEN GEMENSAMMA KOSTNADER I EN NATIONELL JÄMFÖRELSE Universitetsgemensamma
Läs merANVISNINGAR FÖR UPPFÖLJNING 2019 SAMT BUDGET- OCH VERKSAMHETS- PLANERING 2020
ANVISNINGAR FÖR UPPFÖLJNING 2019 SAMT BUDGET- OCH VERKSAMHETS- PLANERING 2020 FS 1.3.2-425-19 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 1. Inledning Dessa anvisningar gäller verksamhetsuppföljning 2019 och inleder
Läs merHandläggningsordning för externa forskningsbidrag. Fastställd av rektor Dnr: FS Ekonomienheten
Handläggningsordning för externa forskningsbidrag Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-807-15 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Handläggningsordning Rektor 2015-05-26
Läs merGuide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal
Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen... 2 Fördelning
Läs mer1. Rektors detaljbeslut i budget 2018
Sid 1 (7) 1. s detaljbeslut i budget 2018 1.1. Bakgrund Universitetsstyrelsen beslutade 2017-06-12 att fastställa Budget 2018 Umeå universitet inkl. ekonomisk plan 2019 2020. Utifrån universitetsstyrelsens
Läs merUTREDNING OM INDIREKTA KOSTNADER
UTREDNING OM INDIREKTA KOSTNADER I samband med institutionens budgetförslag för 2010 fick undertecknad i uppdrag av institutionsstyrelsen att utreda vilka indirekta kostnader institutionen har, och i vilken
Läs merEkonomisk rapportering per Sammanfattning. Dnr V 2017/
1 2017-10-24 Dnr V 2017/1504 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2017-09-30 1. Sammanfattning Kostnadsställe: 15 NAT Naturvetenskapliga fakulteten Utfall 2017 Budget
Läs merHANDLÄGGNINGSORDNING EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG
HANDLÄGGNINGSORDNING EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG Typ av dokument: Handläggningsordning Datum: Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Ekonomi Ansvarig förvaltningsenhet: Planeringsenheten och Ekonomienheten
Läs merBokslut Lärarhögskolan 2014
Bokslut Lärarhögskolan 2014 FS 1.3.2-218-15 I jämförelse med utfallet 2013 ligger den synbart största förändringen i att verksamheten som berör Lärarlyftet har minskat. I resultaträkningen (se näst sista
Läs merREGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER
REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER Typ av dokument: Regel 2017-05-30 (beslutsdatum) Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Forskning
Läs merRevisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630
Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,
Läs merSUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder
SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder 1 SUHF-modellen För att bringa klarhet i de indirekta kostnadernas natur och omfattning utvecklade
Läs merBERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER
BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER Handledning Innehållsförteckning INLEDNING... 1 DEFINITIONER... 2 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR/KRAV... 2 INNAN DU BÖRJAR... 3 BERÄKNA PROCENTPÅSLAG FÖR GEMENSAMMA KOSTNADER
Läs merEKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildning Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till? Syftet
Läs merKommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013
2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska
Läs merManual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering
Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering 2010-09-22 Planering (planner) är en Agresso-modul som ger dig verktyg för budgetregistrering och ekonomisk planering. Den är helt integrerad
Läs merAnvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.
för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2016. Samtliga dokument för uppföljning, budget
Läs merNaturvetenskapliga fakulteten FÖRSLAG Ledningsgruppen BUDGET 2013
Naturvetenskapliga fakulteten FÖRSLAG Ledningsgruppen 2012-11-14 BUDGET 2013 Ändringar i budgetförslaget 2012-10-25 I den nya arbets- och delegationsordningen framhålls institutionernas självbestämmande
Läs mer- Universitetstandvården tkr - Undervisning och lärande tkr - Fakultetsnämnden tkr
Beslut Dnr: 1-676/2018 2018-10-19 Sid: 1 / 1 Rektor Beslut om budgetramar för 2019 Efter tidigare beredning (18-10-16) beslutar rektor om fördelning av statsanslagen i enlighet med bifogat underlag och
Läs merFördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor
Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Genomgång av definition av full kostnadstäckning Bilaga 1 Bilaga 1 A = Full kostnadstäckning Genomgång av definition Genomgång av definition
Läs merGodkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen
Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar
Läs merAnvändning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg
Läs merInförande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader
Planeringsavdelningen 2014-11-12 Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 1. Inledning Inför 2015 införs nya riktlinjer för fördelning av universitets-
Läs merBOKSLUT 2018 Samhällsvetenskaplig fakultet
BOKSLUT 2018 Samhällsvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.2-511-19 Bokslut för verksamhetsåret 2018 för Samhällsvetenskaplig fakultet Bokslutet 2018 för Samhällsvetenskaplig fakultet: Kapitel 1: Resultaträkningen
Läs merSUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING
SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad
Läs merUniversitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015
STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:
Läs merHumanistiska fakulteten Dekan Beslut Dnr Sid 1 (8) Fastställande av bokslut för humanistiska fakulteten för år 2014 Årets resul
Humanistiska fakulteten Dekan Beslut 2015-02-23 Dnr 212-1143-13 Sid 1 (8) Fastställande av bokslut för humanistiska fakulteten för år 2014 Årets resultat för humanistiska fakulteten är -6,0 mnkr. Resultatet
Läs merEOS-Guide: Budgetera lokalkostnader
1 EOS-Guide: Budgetera lokalkostnader Innehåll Nyheter... 2 Nya flikar i uppgiften Budget intäkter/kostnader... 2 Välja rätt flik... 2 Fliken Inmatning lokaler gemensamma... 4 Flikarna Inmatning lokaler
Läs merUniversitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2015.1.1.1-4479 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:
Läs merKommentarer till halvårsbokslut och prognos
V 2015/442 2015-07-23 Till Sektion ekonomi Kansli N Ekonomi Kommentarer till halvårsbokslut 2015-06-30 och prognos 2 2015 Sammanfattning Resultat per 30 juni 2015 är negativt om 15,9 Mkr, med fördelningen
Läs merGodkända kostnader i Mistras projekt
Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk
Läs merRiktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen
Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande
Läs merFS Bilaga p 6
Bokslut Lärarhögskolan Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS
Läs merKapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar
Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12
Läs merEkonomiNytt. Nr 5 juni 2009
EkonomiNytt Nr 5 juni 2009 Om medfinansiering av forskningsprojekt Behov av medfinansiering behöver beslutas där det är aktuellt och därefter bokföras. Beräkning av medfinansieringen utförs med hjälp av
Läs merBokslut Samhällsvetenskapliga fakulteten Dnr
Bokslut 2012 Samhällsvetenskapliga fakulteten Dnr 212-354-13 Innehållsförteckning Sida Ekonomisk sammanfattning 3 10 Samhällsvetenskapliga fakulteten (totalt) - Resultaträkning 11 13 Intäkter, kostnader,
Läs merManual till den ekonomiska mallen
MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska
Läs merTillämpning av SUHF-modellen
Tillämpning av SUHF-modellen 2018-11-13 Inledning SUHF-modellen redovisning av direkta och indirekta kostnader Utbildningen syftar till att ge ekonomer som arbetar med budget, uppföljning och redovisning
Läs merHanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt
Lars Nilsson, Hans-Göran Gustafsson, Frida Wiklander Ekonomiavdelningen Siv Bondenäs Brink, Claes Jansson, Emilia Rung, Pirjo Gustafsson, Ludde Edgren Externa Relationer, Forsknings- och innovationsservice
Läs merBOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN 2016
Bilaga p 9 BOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN 2016 FS 1.3.2-325-17 Lärarhögskolans resultat totala intäkter och kostnader Årets resultat är 1 598 tkr. Det budgeterade resultatet var - 6 373tkr. Differensen mellan
Läs merAnvändning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET ANVISNINGAR Ekonomiavdelningen 2012-10-02 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett webb-baserat verktyg för beräkning av
Läs merAvvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun
1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår
Läs merAvvikelse bud-utfall. Bud 2017 Jan- Mar
1 2017-04-27 Dnr V 2017/517 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2017-03-31 Sammanfattning Kostnadsställe: 15 NAT Utf 2016 Utf 2017 Bud 2017 bud-utfall Prognos 1 budgetprognos
Läs merJusteringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
Budget 2017 Justeringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning Med anledning av regeringens budgetproposition inför år 2017 avseende utgiftsområde 16
Läs merPRINCIPER FÖR SAMFINANSIERING AV EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT
STYRDOKUMENT Dnr E 2018/589 PRINCIPER FÖR SAMFINANSIERING AV EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT VID INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Beslutsfattare Handläggare Fredrik Engström
Läs merLUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:
LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: - Budget fördela områdesgemensamma kostn - Budget fördela fakultetsgemensamma kostn - Budget
Läs merChecklista inför budgetering 2019
Checklista inför budgetering 2019 Checklista inför budgetering 2019... 1 Inlästa uppgifter... 2 Lokalhyror från Fastighetsavdelningen... 2 Bearbetning... 2 Fördelning av indirekta kostnader till kärnverksamhetens
Läs merBilaga 6. Riksrevisionens enkät till lärosäten
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2016- 1585 Bilaga 6. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 2017:28 Varför sparar lärosätena? En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor
Läs merÖvergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH
2014-06-11 Dnr V-2014-0449 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2015
Läs merBESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet
BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning
Läs merBilaga p 24 BOKSLUT 2018 FS Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
Bilaga p 24 BOKSLUT 2018 FS 1.3.2-412-19 1. Bokslut för verksamhetsåret 2018 för Bokslutet 2018 för presenteras nedan. I kapitel 2 beskrivs resultaträkningen för år 2018. I kapitel 3 presenteras resultat
Läs merInternfakturering 14 MARS 2014
Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt
Läs merRegler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag
Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och
Läs merJusteringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016
Budget 2016 Justeringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016 Med anledning av regeringens budgetproposition inför år 2016 avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
Läs merSUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson
SUHF-modellen i verkligheten Ann-Kristin Mattsson Januari 2011 Omslagsbild: Khafre Pyramid Giza Upphovsman: Daaaveee Ann-Kristin Mattsson, 2011 Första upplagan är tryckt i januari 2011 Utgiven av : Sveriges
Läs merHelårsbokslut IGV med Budget 2018
10, Institutionen för geologiska vetenskaper Helårsbokslut IGV 2017-12-31 med Budget 2018 2018-03-19 Viktoria Arwinge Administrativ chef INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INSTITUTIONENS MEDEL EN INTRODUKTION...
Läs merLathund/Checklista för budgetering i UUplus
1(9) Datum 2016-08-15 Ekonomiavdelningen Uppsala universitet Lathund/Checklista för budgetering i UUplus Innehåll Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1 Applikation Administration Institution -
Läs merHantering av forskningsinfrastruktur vid Umeå universitet. IT-projekt Ja Nej
Sid 1 (13) SLUTRAPPORT Hantering av vid Umeå universitet Projektledare Kristoffer Lindell, Planeringsenheten Uppdragsgivare Katrine Riklund, Prorektor Ansvarig organisatorisk enhet Org.kod: 7501 Namn:
Läs merÖppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader
Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader Förståelse för modellen för indirekta kostnader - hur vi tillämpar den i budget och utfall - hur vi stämmer av, analyserar och åtgärdar
Läs merDelårsrapport Medicinska fakulteten. Umeå universitet Medicinska fakulteten Dnr, FS ,
Delårsrapport 2014 Medicinska fakulteten Umeå universitet Medicinska fakulteten Dnr, FS 1.3.5-1141-14, 2014-09-03 DELÅRSRAPPORT Ekonomiskt utfall per 2014-06-30 Resultat (se sida 3) Det ekonomiska resultatet
Läs merVälkomna! Schema. SUHF-modellen vid Göteborgs universitet. Hans-Göran Gustafsson Johanna Wickberg Frida Wiklander
1 Välkomna! SUHF-modellen vid Göteborgs universitet Hans-Göran Gustafsson Johanna Wickberg Frida Wiklander Schema 0900 Inledning, bakgrund och principer 1015 Fika Budget och fördelningar 1145 Lunch (på
Läs merKommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2013
213-4-21 N 213/18 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till delårsbokslut 213-3-31 samt ekonomisk prognos 213 Analys av det ekonomiska utfallet per den
Läs merRutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.
1 Josefin Fernius 2018-12-04 Forskningskoordinator Grants Office, LiU Rutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential. KAWs
Läs merRiktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS
Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.
Läs merSvar med anledning av Riksrevisionens revisionsrapport, dnr
Ekonomienheten Gunilla Annerstedt SVAR PÅ REVISIONSRAPPORT 2014-05-21 V 2013/691 Riksrevisionen Christina Fröderberg Nybrogatan 55 114 90 Stockholm Svar med anledning av Riksrevisionens revisionsrapport,
Läs merARBETSMATERIAL xx-xx. Celler som fylls i. Projektkostnader, tkr År 20x1 20x2 20x3
ARBETSMATERIAL Bilaga 4 kalkyl Celler som fylls i ledare kostnader, År 20x1 20x2 20x3 Direkta kostnader Löner inkl soc avg 1. 0 0 0 Drift 2. 0 0 0 Utrustning/avskrivningar 3. 0 0 0 Lokaler 4. 0 0 0 Summa
Läs merRiktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader
STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4068 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Planeringsavdelningen Handläggare:
Läs merAnslagsredovisning processbeskrivning
Ekonomiavdelningen, Torbjörn Söder 2018-07-17 Sida 1 (5) Anslagsredovisning processbeskrivning 1. Extern redovisning 1.1. I regleringsbrevet som kommer under december inför nästkommande år framgår anslagstilldelningen
Läs merRutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet
1 (15) Beslut 2014-06-19 Dnr SU FV-1.1.5-1936-14 Handläggare: Serhat Ok Controller Planeringsavdelningen Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet Detta beslut ersätter tidigare beslut
Läs merVälkomna! Schema. SUHF-modellen vid Göteborgs universitet. Johanna Wickberg Frida Wiklander
Välkomna! SUHF-modellen vid Göteborgs universitet Johanna Wickberg Frida Wiklander Schema 0900 Inledning, bakgrund och principer 1015 Fika Budget och fördelningar 1145 Lunch (på egen hand) Redovisning
Läs mer