BESLUT 1(5) UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

Transkript

1 BESLUT 1(5) UFV 2011/134 Box 256 SE Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet Bakgrund Som en del i att öka självständigheten för lärosätena har regeringen minskat detaljstyrningen i anslagsfördelningen avseende forskning och utbildning på forskarnivå samtidigt som en ny nationell resursfördelningsmodell för detta anslag har införts. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå finns ett behov inom Uppsala universitet av ökad tydlighet i hur anslaget fördelas mellan vetenskapsområdena. Mot bakgrund av detta beslutade rektor (UFV 2011/134) att tillsätta en utredning med uppgift att se över de interna modellerna för resurstilldelning från konsistoriet och att ta fram principer för nya fördelningsmodeller för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå. Utredningen lämnade den 5 maj 2011 ett förslag till nya fördelningsmodeller för statsanslagen från konsistoriet till områdesnämnderna som gick på remiss till områdesnämnderna, universitetsförvaltningen och studentkårerna. Utredningens förslag återfinns i bilaga ett och remissinstansernas synpunkter är sammanfattade i bilaga två. Modell för fördelning av statsanslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utredningens förslag var att inför budgetåret 2012 basera resurstilldelningen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på den ersättning per helårsstudent och helårsprestation som regeringen tillämpar för de olika utbildningsområdena. Konsistoriet ska sedan ha möjlighet att i ett sammanhang ta ställning till omfördelningar mellan vetenskapsområdena baserat på interna överväganden. Med beaktande av remissvaren behöver modellen utvecklas och kvalificeras och ett införande kan därför ske först inför budgetåret En arbetsgrupp inom universitetsförvaltningen bör därför tillsättas med uppdrag att ta fram en konkret modell och plan för genomförande. Universitetsledningen utgör styrgrupp för stöd i de strategiska frågor som uppkommer i arbetet. Organisationsnr:

2 2(5) Modellen bör som tidigare föreslagits bygga på ersättningen per helårsstudent och helårsprestation men ge möjlighet att omfördela medel enligt kriterier som kommer att utredas närmare så som förekomst av s k småämnen som är viktiga för universitetet trots låg studenttillströmning. En sammanställning över tidigare fattade beslut om omfördelningar ska i detta sammanhang göras, så att hänsyn kan tas till dessa i den mån de är aktuella och relevanta i dagsläget. Även fördelningen mellan utbildnings- och forskningsanslaget för avsättningar för gemensamma ändamål bör beaktas i modellen liksom regeringens modell för kvalitetsbaserad resurstilldelning som införs Med en modell som på ett tydligare sätt tar sin utgångspunkt i ersättningen per helårsstudent och helårsprestation per utbildningsområde blir klassificeringen av kurser på utbildningsområden än viktigare för det enskilda vetenskapsområdet. Universitetets kursklassificeringsgrupp har sammanställt riktlinjer för vilka kriterier som ska ligga till grund för klassificeringen på utbildningsområden. Dessa riktlinjer behöver ses över och fastställas av rektor. Vid en översyn bör de nationella granskningar av klassificeringsarbetet som gjorts av Högskoleverket och Riksrevisionen beaktas, så att problemet med att likvärdiga utbildningar vid olika lärosäten erhåller olika ersättningar minskar. Modell för kvalitetsbaserad omfördelning av statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå För att öka incitamenten för kvalitetsutveckling och för att förbättra Uppsala universitets utfall i regeringens kvalitetsbaserade resurstilldelningsmodell bör kvalitetsindikatorer utgöra grund för omfördelning av statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Beslut om införande föreslås ske inför budgetåret Förslaget innebär att 10 % av basanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå för vetenskapsområdena ska ingå i beräkningen för omfördelning, vilket i dagsläget motsvarar ca 150 mnkr per år. I basanslaget ingår inte regeringens strategiska forskningsområden och anslaget för klinisk forskning. Om fördelningsmodellen av statsanslag till universitet och högskolor skulle förändras ska resursfördelningsmodellen ses över. Ingångsvärdena i den kvalitetsbaserade omfördelningsmodellen ska sättas så att vetenskapsområdena jämförs med sig själva över tiden och utfallet de tre föregående kalenderåren ska utgöra fördelningsunderlag. Ingångsvärdena sätts så att ingen omfördelning av medel görs under 2012, vilket gör att den nya Organisations/VATnr:

3 3(5) resursfördelningsmodellen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som föreslås träda i kraft 2013 och omfördelningen av medel för forskning och utbildning på forskarnivå får genomslag samtidigt. Detta är enligt remissvaren en fördel då effekterna av de båda modellerna kan hanteras samordnat. Den modell med kvalitetsindikatorer som föreslås utgöra grund för omfördelning för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå är sammanfattningsvis: 25 procent enligt den nationella kvalitetsbaserade resurstilldelningsmodellen för externa medel 25 procent enligt den s.k. norska modellen för kvalitetsbedömning av publikationer 25 procent enligt andel av beviljade medel från Vetenskapsrådet 25 procent enligt universitetets egna bedömningar Externa medel För att premiera de områden som faller väl ut i den nationella kvalitetsbaserade resurstilldelningsmodellen föreslås 25 procent av de medel som är föremål för omfördelning baseras på samma modell som regeringen använder avseende förbrukning av externa medel. Avvikelsen gentemot regeringens modell är att finansiella intäkter samt avgifts- och bidragsintäkter inom den anslagsfinansierade forskningen inte tas med i beräkningsunderlaget då sådana intäkter vare sig är kopplade till kvalitet eller till samverkan. Den andra avvikelsen gentemot regeringens modell är att de vikter som regeringen använder mellan vetenskapsområdena inte ska tillämpas, då dessa vikter synes ha tillkommit för att minska effekten av de olika vetenskapsområdenas förutsättningar. Om vetenskapsområdena inte jämförs med varandra, utan med sig själva över tiden bortfaller behovet av viktning. Detta förslag överensstämmer med utredningens förslag, vilket remissinstanserna tillstyrkt. Publikationer För att premiera forskning av hög kvalitet som publicerats i tidskrifter och böcker samt att dessa publikationer citeras i forskarsamhället föreslås att 25 procent av de medel som är föremål för omfördelning baseras på den så kallade norska modellen i kombination med regeringens modell för att mäta hur ofta publikationerna har citerats. Den norska modellen skiljer sig från den nationella resurstilldelningsmodellen genom att den nationella modellen endast tar hänsyn till artiklar som återfinns i databasen web of science vilket gör att forskning som publicerats i böcker inte räknas med, vilket är ett vanligt sätt att Organisations/VATnr:

4 4(5) publicera sig inom exempelvis humaniora och samhällsvetenskap. I utredningen föreslogs att endast de publikationer som återfinns i de högst rankade tidskrifterna och förlagen skulle inräknas i modellen. Här föreslås istället att samtliga publikationer ska tas med, eftersom de artiklar som citeras mest ofta återfinns i de högst rankade tidskrifterna och de skulle annars få ett oproportionerligt genomslag i modellen. Regeringen ser för närvarande över den nationella resurstilldelningsmodellen för publikationer och citeringar och universitetet kommer att följa denna utveckling och kommer att överväga eventuella förändringar. Universitetet kommer även att aktivt arbeta för att det på nationell nivå ska införas en särskilt anpassad svensk modell för den kvalitetsbaserade resurstilldelningen i de delar som avser publikationer och citeringar. Andel av beviljade medel från Vetenskapsrådet För att premiera utfallet av de kvalitetsbedömningar som görs av forskarkollegor i Vetenskapsrådet föreslås att 25 procent av de medel som är föremål för omfördelning ska baseras på hur stor andel av VR:s beviljade projektmedel som respektive vetenskapsområde erhållit i jämförelse med andra lärosäten. Således ska hänsyn tas till tillgängliga medel inom de fyra områdena humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa, naturvetenskap och teknik samt utbildningsvetenskap. Universitetets egna bedömningar För att universitetet ska ha möjlighet att stödja forskningsmiljöer med hög kvalitet som av olika anledningar inte faller väl ut med ovanstående kvalitetsindikatorer och för att skapa utrymme för strukturinsatser bör 25 procent av de medel som är föremål för omfördelning baseras på universitetets egna bedömningar. KoF 11 kan tjänstgöra som underlag för sådana bedömningar och behovet av forskningsanknuten utbildning kan utgöra en annan. Modell för fördelning av statsanslag baserat på behov av lokaler samt lokalkostnader Uppsala universitet har hittills avsatt medel för omfördelning mellan områdesnämnderna baserat på behov av lokaler samt lokalkostnader inom både anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Behov av lokaler och lokalkostnader som grund för anslagsfördelning föreslås tas bort från budgetåret 2012 och medlen ska istället ingå i basanslaget för utbildning respektive Organisations/VATnr:

5 5(5) forskning med samma belopp som fördelades per vetenskapsområde i verksamhetsplanen för Orsaken är att beräkningen av lokalbehov utgår från parametrar som är svåra att uppdatera och att lokalkostnader inte skiljer sig från andra kostnader och därför inte bör utgöra ett separat fördelningsbas. Rektors förslag till beslut Utifrån utredningens förslag samt efter en samlad beredning av remissinstansernas synpunkter föreslår rektor följande: Att en ny modell för fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå införs inför budgetåret 2013 och att en arbetsgrupp får i uppdrag att utforma modellen mera i detalj. Att 10 % av basanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ingår i modellen för omfördelning mellan vetenskapsområdena inför budgetåret Ingångsvärdena i den kvalitetsbaserade delen av fördelningsmodellen sätts så att vetenskapsområdena jämförs med sig själva över tiden och att ingen omfördelning sker under Omfördelningen av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ska baseras på kvalitetsindikatorerna externa medel (25 %), publikationer och citeringar enligt den sk norska modellen (25 %), andel av beviljade projektmedel från Vetenskapsrådet (25 %) samt universitetets egna kvalitetsbedömningar ( 25 %). En översyn av indikatorn för publikationer ska göras om den nationella resurstilldelningsmodellen förändras. De anslagsmedel som tidigare fördelats baserat på lokalbehov och lokalkostnader ska ingå i de ordinarie utbildnings- och forskningsanslagen med samma belopp som fördelades ut per vetenskapsområde i verksamhetsplanen för Detta ärende har föredragits för konsistoriet den 28 september Besl utet om att godkänna förslaget till modell för fördelning av statsanslag var enhälligt. Föredragande var enhetschefen Anna Wennergrund. Anders Hallberg Anna Wennergrund Organisations/VATnr:

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21