Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Transkript

1 Dnr SLU ua (5) Utbildningsnämnden BESLUT Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå 1. Bakgrund och motiv Styrelsen beslutade den 19 februari 2014 (dnr SLU ua ) att fastställa följande övergripande principer för resursfördelning till grundutbildning (GU) vid SLU avseende fördelningen från styrelsen till fakultetsnämnderna: - Resurser för GU fördelas med program och programgrupper som planeringsbas - Alla program och programgrupper sorteras till ett fåtal ersättningskategorier - Resursfördelning till program och programgupper sker genom uppdrag, utan avräkning Styrelsen beslutade samtidigt att uppdra till Utbildningsnämnden att kartlägga nuvarande användning av GU-medel samt att i dialog med programnämnderna svara för den vidare bearbetningen av en gemensam modell för resursfördelning, samt att den nya fördelningsmodellen i sin helhet ska tillämpas i anslagsfördelningen inför Syfte Detta projekt syftar till att utveckla en gemensam modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå, dels från universitets- till fakultetsnivån, dels från fakultets- till institutionsnivån. Modellen ska ge incitament att utveckla undervisningen avseende kvalitet och resurseffektivitet. 3. Mål Övergripande mål: Resursfördelningsmodellen ska utvecklas enligt de övergripande principer som styrelsen har fastställt. Principer för resursfördelning till GU ska - vara enkla och transparenta, - vara SLU-gemensamma, - ge långsiktiga planeringsramar, - ge incitament att utveckla nya undervisningsformer, - ge incitament att en kurs ges på flera program, - ge rimliga förutsättningar för genomförande av program med få studenter. SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr mob: +46 (0) Johan.Toren@slu.se

2 Delmål 1 generella frågeställningar: Hur kan modellen bidra till önskad utveckling inom utbildningen (hög kvalitet, internationalisering, forskningsanknytning, sektorsrelevans etc.)? Ska särskilda utvecklingsmedel avsättas både på Utbildnings- och programnämndsnivå? Vilket är institutionernas ansvar? Vilka avlyft bör göras på respektive nivå för att finansiera infrastrukturella och andra mer eller mindre gemensamma resurser? Hur ska få studenter definieras? Hur kan planeringen samordnas mellan budgetår och läsår, trots olika brytpunkter? Hur kan modellen bidra till en långsiktighet i planeringen för olika nivåer inom organisationen? Delmål 2 frågor som främst rör fördelningen mellan universitets- och fakultetsnivån (efter förslag från UN): Hur ska ersättningskategorierna definieras? Vilka kriterier ska gälla för utformning av programgrupper? Vad är lämplig avvägning i fördelning av ersättning mellan helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr)? Delmål 3 frågor som främst rör fördelningen mellan fakultets- och institutionsnivån (efter förslag från PN): Hur ska modellen utformas för att ge önskvärda incitament både på fakultets- och institutionsnivå? Hur kan modellen ge verktyg som ger incitament för samläsning eller annan samverkan: a) inom en programgrupp? b) inom en programnämnd? c) mellan olika programnämnder? Vilka faktorer ska styra ersättning till kurs (exempel resursbehov som infrastruktur och lärartid, antal studenter, undervisnings- och examinationsformer, ämne/utbildningsområde, extern samverkan) Hur kan olika förutsättningar på program/programnämndsnivå hanteras inom en enhetlig modell? Vad är lämplig avvägning i fördelning av ersättning mellan helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr)? Hur kan en minimi- eller basersättning utformas för olika syften? 4. Avgränsningar samt påverkan på annan verksamhet Den nya resursfördelningsmodellen får betydelse för planeringen av och genomförandet av utbildning vid SLU. Arbetet med ett reviderat programutbud bedrivs av Utbildningsnämnden och påverkas av detta projekt. Den nya modellen ska tillämpas i anslagsfördelningen inför (5)

3 De varianter som föreslås behöver konsekvensanalyseras, vilket måste göras med utgångspunkt i nuvarande förhållanden (utbildningsutbud och resursfördelning för 2013). Förutom att utveckla principerna för hur fördelning till kurser ska göras, behöver modellen också konkretiseras vad avser fördelningen från styrelsen till fakultetsnämnderna. 5. Kritiska faktorer - Tidsbrist. För att beslut om verksamhetens innehåll och ekonomiska konsekvenser verkligen ska samlas, måste de ekonomiska ramvillkoren vara klarlagda innan arbetet med framtidens programutbud kan slutföras. Programnämndernas planering under våren 2014 måste initialt baseras på nuvarande förhållanden. - Framtagna förslag får inte gehör hos berörda parter inom organisationen. - Modellen förmår inte förena de olika övergripande målsättningar som styrelsen slagit fast. 6. Genomförande 1. Nuvarande användning av GU-medel ska kartläggas genom att beskriva avsättningar till gemensamma ändamål på olika nivåer samt prislapparnas utveckling över tid. (Projektgruppen) 2. Kostnadsstrukturen (fördelning på personal-, drift- och kapitalkostnad) ska belysas så att utbildningens andel av de totala kostnaderna framgår. (Projektgruppen) 3. Hittillsvarande fördelningsmodeller inom respektive fakultet beskrivs, avseende fördelningen till institutioner/kurser samt principer för avsättningar till gemensamma ändamål. (Projektgruppen) 4. Uppföljning görs av resurstilldelning, uppdrag (hst och hp) och resultat (hpr och ekonomiskt utfall) inom utbildning per institution för de senaste sju åren, där detta är möjligt. (Projektgruppen) 5. Tidigare inhämtade exempel på fördelningsmodeller från andra lärosäten aktualiseras. (Projektgruppen) 6. Några alternativa varianter för fördelning av resurser till kurs utvecklas och konsekvensanalyseras. Angivna övergripande mål ska nås och erfarenheter från tidigare modeller tillvaratas. (Projektgruppen) 7. Parallellt sker en utveckling av modellen vad avser fördelningen från universitets- till fakultetsnivån. (Projektgruppen) 8. Dialog med programnämnderna, referensgruppen och Utbildningsnämnden för bearbetning av förslagen. Eventuella inspel från personalorganisationerna. 9. Ny resursfördelningsmodell beslutas. (Utbildningsnämnden) 3(5)

4 7. Tidsplan Projektet startar i februari 2014 efter beslut om de övergripande principerna av styrelsen ( ) och beslut om projektplanen av Utbildningsnämnden ( ). Medverkande i projektgruppen utses. Lägesrapport till Utbildningsnämnden och Programnämndernas behandling sker förslagsvis under perioden 15 april 15 maj Personalorganisationerna informeras i april och maj. Utbildningsnämnden beslutar om fördelningsmodell , vilket utgör projektets slutpunkt. Den faktiska anslagsfördelningen för 2015 ska följa modellen och planeras att behandlas i styrelsen enligt följande: Preliminär anslagsfördelning inkl. dimensionering av utbildningsprogram/programgrupper beslutas i september. Definitiv anslagsfördelning beslutas i november. 8. Projektorganisation För projektets genomförande bildas en projektgrupp bestående av medarbetare inom såväl den akademiska ledningen som inom universitetsadministrationen. Gruppen ska ha följande sammansättning: 1 sammankallande från planeringsavdelningen 8 representanter från fakultetsnivån, varav - en fakultetsekonom från vardera fakultetskansli - en vicedekan eller utbildningsledare från vardera fakultet/fakultetskansli, 2 studentrepresentanter med 2 ersättare utsedda av SLUSS Utbildningsnämndens ordförande utser medverkande i projektgruppen enligt förslag från programnämndsordförandena. Projektgruppen får vid behov adjungera ytterligare medverkande till gruppen. En referensgrupp utses med representanter från institutioner för att bredda och förankra beredningen. Dekanerna uppmanas att utse ett representativt urval av fyra institutionsrepresentanter vardera (institutionsstudierektorer, prefekter eller motsvarande) att ingå i referensgruppen. Utbildningsnämnden utgör beslutsinstans. 9. Kommunikation/förankring under och efter projektet Se avsnitten genomförande och tidsplan. 10. Uppföljning Uppföljning av projektets måluppfyllelse bör göras under 2016 enligt Utbildningsnämndens senare beslut. 4(5)

5 5(5)