Malmö högskola benchmarking av forskning 2012

Transkript

1 Malmö högskola benchmarking av forskning 2012 Sammanfattning: Denna benchmarking visar hur Malmö högskola står sig i konkurrensen i fråga om de nationella kvalitetsindikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar (det senare i form av bibliometriskt index) som används i (om)fördelning av direktanslag för forskning och forskarutbildning i Sverige. Indikatorerna omfattar löpande treårsperioder och därför blir förändringarna mellan åren i allmänhet små. Malmö högskola placerar sig, liksom vid förra benchmarkingen, på 18:e plats (av 28) i landet för båda indikatorerna. För att passera framförvarande Linnéuniversitetet hade det krävts att Malmö högskola haft ytterligare 30 miljoner kronor i externa medel. Om Malmö högskolas medelcitering (0,80) hade motsvarat världsgenomsnittet (= 1), hade det också inneburit en högre placering, nämligen 14:e plats. Utfallet av Malmö högskolas indikatorer för kvalitet, både bibliometriskt index och externa medel, har under den senaste treårsperioden emellertid ökat dubbelt så mycket än genomsnittet för de lärosäten som benchmarkingen omfattar. När hänsyn tas till hur effektivt landets lärosäten presterar i förhållande direktanslagets storlek, förändras Malmö högskolas positioner med plus fem steg (externa medel) respektive plus två steg (publikationer). I den sammanvägda rankingen för effektivitet att generera externa medel och publikationer finns numera Malmö högskola på 14:e plats, en förbättring med fem positioner sedan förra benchmarkingen. Vid viktning när lärosätenas mix av forskningsinriktningar tas hänsyn till av effektiviteten förlorar emellertid Malmö högskola sju positioner och återfinns således på 21:a plats. Tappet är en följd av att när omfördelning av direktanslaget började, så fick Malmö högskola felaktigt en för låg vikt som inte korrekt återspeglar dess forskningsverksamhet. Den svenska fördelningsmodellen av forskningsanslaget ger möjlighet att jämföra hur landets lärosäten genererar externa medel och gångbara publikationer. Föreliggande rapport ger en bild av hur Malmö högskola klarar sig i sammanhanget. Men vi ska veta att omfattningen av externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar långt ifrån är det enda sättet att beskriva en högskolas ställning. Oavsett detta, pekar allt på att indikatordriven fördelning av direktanslaget för forskning i Sverige är här för att stanna, kanske med förändringar och/eller kompletteringar. 1 Malmö högskola har anammat detta koncept under nuvarande forskningsstrategiska period (till och med 2012) och kommer under överskådlig framtid att fördela forskningsanslaget till fakulteterna i enlighet med utfallet av deras nationella indikatorer. Inför 2013 fördelas 5,1 miljoner kronor av anslaget med hjälp av indikatorn för externa medel samt 3,4 miljoner kronor för fakulteternas bidrag till bibliometriskt index. Även om de nationella indikatorerna har mött viss kritik (särskilt applikationen av bibliometriskt index är omdiskuterad) utgör de en viktig del i beskrivningen av ett lärosätes forskningsverksamhet, inte minst för att indikatorerna på ett normativt sätt omfördelar en 1 Utbildningsdepartementet har gett uppdrag till Vetenskapsrådet att redovisa underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar inför resurstilldelningen inför budgetåret 2013 enligt samma principer som tidigare (U2011/1203F). I promemoria daterad har utbildningsdepartementet vidare begärt hur utvärdering av forskningskvalitet som en grund för tilldelning av resurser och hur kvalitet i samverkan med omvärlden skulle kunna bli en del av resurstilldelningssystemet. Utredaren, Anders Flodström, redovisade sitt uppdrag hösten 2011 i rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor. (För Malmö högskolas synpunkter på rapporten, se Dnr Mahr /717 eller Forskningsbloggen per den 29 mars 2012.) 1

2 viss del av landets fasta forskningsresurser. Varje lärosäte bör därför vara observant på hur det står sig i jämförelse med andra i detta avseende. Om ett lärosäte ska få tillbaka en större andel av forskningsanslaget än den som satsas, räcker inte ett bättre resultat jämfört med föregående år, utan relativa andelar måste vinnas från andra för att den indikatordrivna delen av anslaget ska öka. 2 I sammanhanget är vi särskilt intresserade av hur Malmö högskola klarar sig i konkurrensen inte minst med hänsyn till de direkta anslagsmedel som står på spel. Först sammanfattas fördelningsmodellen kort. Fördelningsmodellen Från och med 2009 finns en kvalitetsbaserad fördelningsmodell av det direkta anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor 3 som består av fyra delar: Indikator Externa medel. Indikatorn är omfånget av externa medel från alla externa finansiärer enligt fotnot 5. Indikator Vetenskaplig produktion och citeringar. Indikatorn är den matematiska produkten av faktorerna områdesjusterad vetenskaplig produktion (Waring) och fältnormaliserade citeringar enligt databasen Web of Science. 4 Viktning. För att inte ska missgynna vissa forskningsinriktningar, har ett viktningssystem införts som tar hänsyn till hur anslagen för 2008 fördelades på vetenskapsområden: Humaniora och samhällsvetenskap ges vikten 2; naturvetenskap 1,5; teknik och medicin 1 medan övrigt har vikten 1,1. För högskolor utan vetenskapsområden används lärosätets uppgifter för hur tilldelade anslagsmedel har förbrukats per verksamhetsområde. Varje lärosäte får härigenom en vikt som multipliceras med indikatorresultaten. Basfinansiering; varje lärosäte erhåller som basfinansiering kronor per avräknad helårsstudent för Det görs ingen automatisk ändring av forskningsanslaget till följd av ändringar i antalet helårsstudenter. Om större förändringar i antalet helårsstudenter skulle uppstå, prövas basfinansieringen särskilt av regeringen. (Basfinansieringen berörs inte vidare i föreliggande rapport.) Insatsen till potten för årlig omfördelning och för fördelning av nya resurser för 2012 tillkom nya forskningsmedel; 300 miljoner kronor bygger på och är en uppdatering av föregående års beräkningar. Omfördelningen baseras på att de båda indikatorernas vik- 2 Föreliggande uppföljning av Malmö högskolas prestationsförmåga är den fjärde i raden av följande föregående rapporter: Bedriver stora lärosäten effektivare forskning än små? (P. Jönsson ) och Malmö högskola benchmarking av forskning 2010 respektive 2011 (Dnr Mahr /334 respektive /441). 3 Fördelningsmodellen presenteras närmare i forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (Regeringens proposition 2008/09:50). På sidan 59 presenteras lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 2009 samt planeringsförutsättningarna för omfördelningen inför För vidare information om denna indikator se: Sandström, E. & Sandström, U.: Modell för beräkning av direktanslag till svenska lärosäten baserad på forskningsproduktion och citeringsgrad. Resurser för kvalitet, Statens offentliga utredningar 2007:81; sidorna samt Sandström, E. & Sandström, U. Resurser för citeringar, Högskoleverkets Rapport 2008:18 R. Vetenskaprådet föreslog i Bibliometrisk indikator som underlag för medelsfördelning (2009; se en något annan ordning än gällande. 2

3 tade resultat tillmäts lika stor tyngd. Resultatet av och underlaget till omfördelning och fördelning av nya forskningsmedel i budgetpropositionen för 2012 finns i Bilaga 1. Ranking och effektivitet Förutom en oviktad rak ranking, beräknas här också genom enkla mätetal hur effektiva de svenska lärosätena är beträffande indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. Effektivitetsberäkningarna görs med utgångspunkt i respektive lärosätes direktanslag. I undersökningen används de indikatorvärden som påverkade anslagsfördelningen för år 2012 (output är täljaren i effektivitetsberäkningarna); nämligen: 1. Genomsnittet för externa medel ; 5 2. Publikationer (bibliometriskt index; vetenskaplig produktion i form av Waring-värden och fältnormaliserade citeringar för ; se Bilaga 2). Som input (nämnaren i effektivitetsberäkningarna) används anslagsintäkters medelvärde för åren Anslagsintäkterna är adderade med de externa medel som inte tillgodoräknas i fördelningen av 2012 års anslag (se fotnot 5). Dessa variabler bygger upp Tabell 1 (sidan 5) som är en rankinglista som fångar upp både lärosätenas position i absoluta termer för respektive indikator och lärosätenas effektivitet i att omsätta sina forskningsanslag till externa medel respektive gångbara publikationer. Rankingen är sorterad efter en samlad effektivitet där båda indikatorerna vägs in. Detaljerna i tabellen kommenteras nedan, kolumn för kolumn. Malmö högskola, som innehar plats nummer 14 i denna ranking, kan fungera som hjälp till hur tabellen läses. Första sifferkolumnen visar genomsnittliga intäkter från anslag enligt ovan. Beloppet utgör nämnare i effektivitetbestämningarna. Det orangefärgade fältet innehåller resultat och beräkningar för indikatorn externa medel, som är den första kolumnen i detta fält; genomsnittliga intäkter för åren Orangefärgad kolumn nummer två visar den position som respektive lärosäte har för externa medel. Malmö högskola är artonde bästa lärosäte i att attrahera externa medel. Nästa kolumn är effektivitetskvoten för indikatorn; externa medel dividerat med anslag. Tal över (under) 1 betyder att lärosätet har mer (mindre) intäkter från externa medel än från sitt anslag. Siffran 1,10 i denna kolumn för Malmö högskola anger att Malmö högskola har lite mer intäkter från externa medel än sitt anslag. Enligt effektivitetskvoten blir Malmö högskola 13:e bäst i landet när det gäller att generera externa medel och vinner således fem positioner i denna ranking jämfört med den utan effektivitet i och med Malmö högskola går från artonde till trettonde plats. Denna skillnad i position visas i kolumnen allra 5 Enligt NU-databasen. Från principen att alla sorters externa medel ska kunna tillgodoräknas görs undantag för medel från egna stiftelser och medel som utbetalats av Kammarkollegiet. Undantagen skiljer sig något från det som beskrivs i forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (Regeringens proposition 2008/09:50). Även Linnéstöd och strategiska satsningar inräknats i respektive lärosätes anslag. 6 Enligt NU-databasen. Åren är valda på grundval av att indikatorresultatet har en leveranstid ; det tar som bekant tid att generera externa medel genom ansökningsförfarande och manuskript till referentbedömda publikationer har ofta lång behandlingstid. Anslaget för Lärarhögskolan i Stockholm, som till och med 2007 var egen myndighet, inkluderas i Stockholms universitets anslagsintäkter. 3

4 längst till höger i det orangefärgade fältet. Med hänsyn till sitt anslags storlek är Chalmers tekniska högskola effektivast i landet på att dra in externa medel. Malmö högskolas genomsnittliga årliga intäkt från externa medel var drygt 90 miljoner kronor. De externa medlen ökar överlag vid svenska lärosäten, fast mer vid Malmö högskola än genomsnittet för alla lärosäten. Närmast högre intäkter har Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Mälardalens högskola, Högskolan i Jönköping, Mittuniversitetet, samt Örebro universitet; alla dessa lärosäten har mellan miljoner kronor i intäkter per år från externa medel. Malmö högskolas utväxling på direktanslaget var högre än det som till exempel Uppsala universitet, Stockholms universitet och Göteborgs universitet uppvisar. Nästa fält, det gulmarkerade, visar indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar. Kolumnen längst till vänster visar det samlade indikatorvärdet (bibliometriskt index i Bilaga 2). Därefter följer, precis som innan, lärosätets placering först utan hänsyn tagen till anslagets storlek. Här placerar sig Malmö högskola på artonde plats medan Lunds universitet ligger i topp. Malmö högskola vinner en position i rankingen för effektivitet. Med hänsyn till anslagets storlek placerar sig även här Chalmers tekniska högskola överst. Det bibliometriska indexet består av en volymskomponent (antalet artiklar i förhållande till normalen för området) och en fältnormerad medelcitering för dessa publikationer. Malmö högskola ligger bättre till produktionsmässigt än ur citeringssynpunkt. Medelciteringen för Malmö högskola (0,80 enligt Bilaga 2) är förhållandevis låg i förhållande till världs- och sverigegenomsnittet (1 respektive 1,13). Även om medelciteringen ökat från 0,73 sedan förra året, dras Malmö högskolas bibliometriska index ändå ner av en relativt låg medelcitering. Värdet på Malmö högskolas indikator för vetenskaplig produktion och citeringar har visserligen ökat betydligt det senaste året, men är fortfarande något mindre än den som Högskolan i Jönköping, Södertörns högskola och Karlstads universitet har. Eftersom båda indikatorvärdena väger lika tungt i den nationella fördelningsmodellen, har effektivitetskvoten för publiceringen på ett schablonartat sätt normaliserats i denna undersökning genom att en multiplikator (397,45) har införts vilket gör att summan av de båda effektivitetskvoterna får lika tyngd och ungefär samma spännvidd. Det betyder att när kvoterna adderas får man ett samlingsmått på effektiviteten för båda indikatorerna; en effektivitetsfaktor vars summa ses i kolumnen allra längst till höger. Tabellen är, som tidigare nämnts, sorterad efter denna effektivitetsfaktor. Enligt detta sätt att se, är de fem effektivaste lärosätena i tur och ordning: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping, Mälardalens högskola, Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska institutet. Majoriteten av dessa är att betrakta som monofakultära lärosäten. Sist ligger: Södertörns högskola 7, Högskolan på Gotland, Karlstads universitet, Högskolan i Gävle och Linnéuniversitetet. På övre halvan återfinns de gamla universiteten med undantag för Umeå universitet och Göteborgs universitet som placerar sig på 18:e respektive 16:e plats. Alla nya universitet återfinns på den undre halvan. 7 Effektivitetskvoternas nämnare för Södertörns högskola är tyngda av Östersjöstiftelsens medel som i detta sammanhang jämställts med anslag. 4

5 Tabell 1. Rankingslista över svenska lärosätens absoluta placeringar respektive effektivitet relativt indikatorerna i den nationella fördelningsmodellen av det direkta anslaget för forskning 2011 utan vikter för hur lärosätenas forskning är fördelad på vetenskapsområden. Se texten för ytterligare information. # Lärosäte Anslag (tkr.) Externa medel (tkr.) Plats externa medel Externa medel/ anslag Plats externa medel/ anslag 1 Chalmers tekniska högskola , , ,50 2 Högskolan i Jönköping , , ,16 3 Mälardalens högskola , , ,85 4 Kungl. Tekniska högskolan ,84 5 ± , ,59 5 Karolinska institutet , , ,48 6 Linköpings universitet , , ,76 7 Lunds universitet , , ,69 8 Högskolan i Skövde , , ,58 9 Luleå tekniska universitet , , ,41 10 Stockholms universitet , , ,40 11 Uppsala universitet , , ,33 12 Sveriges lantbruksuniversitet , , ,14 13 Högskolan i Borås , , ,11 14 Malmö högskola , , ,10 15 Örebro universitet , , ,10 16 Göteborgs universitet , , ,03 17 Högskolan Väst , ,45 27 ± 0 1,98 18 Umeå universitet , , ,96 19 Högskolan i Halmstad , , ,88 20 Högskolan Dalarna , , ,81 21 Blekinge tekniska högskola , , ,70 22 Högskolan Kristianstad ,44 27 ± , ,61 23 Mittuniversitetet , , ,58 24 Linnéuniversitetet , , ,51 25 Högskolan i Gävle , , ,49 26 Karlstads universitet , , ,35 27 Högskolan på Gotland , ,33 28 ± 0 1,05 28 Södertörns högskola , , ,83 Δ plats externa medel Bibliometriskt index Plats publicering Publicering/ anslag Plats publicering /anslag Δ plats publicering Effektivitets -faktor 5

6 Jämförelse med ; Malmö högskola Motsvarande beräkningar som de ovan redovisade gjordes I Tabellerna 2a och 2b jämförs Malmö högskolas resultat för 2011 med dessa. Malmö högskola förbättrar visserligen inte sin absolutposition för någon av kvalitetsindikatorerna (Tabell 2a), men uppvisar trots detta en mycket god utveckling för båda kvalitetsindikatorerna jämfört med den generella utvecklingen (se Figur 1, nästa sida). Tabell 2a. Malmö högskolas nationella absolutplaceringar och indikatorvärden för externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar inför de nationella fördelningarna Indikator Vetenskaplig produktion och Externa medel (tkr.) för: citeringar År tkr/bib.index Position # Malmö högskolas effektivitetsfaktor visavi vissa andra lärosäten skiljer sig markant åt mellan dess indikatorer (se Tabell 2b). Effektiviteten för externa medel har blivit mer konkurrenskraftig än för det bibliometriska indexet, även om mer externa medel hittills inte har inneburit en platsförbättring i absoluta termer. Däremot när det gäller effektivitet i att växla ut anslag till externa medel har Malmö högskola sedan sist vunnit två positioner och passerat Sveriges lantbruksuniversitet och Högskolan i Borås. Positionen för publikationer/direktanslag förbättrades också med två positioner; Högskolan i Halmstad och Linnéuniversitet passerades. För båda indikatorerna sammantagna, konstateras däremot ett betydligt avancemang; från position 19 till 14 i den sammanvägda rankingen för effektivitet. Därmed gick Malmö högskola om: Göteborgs universitet, Örebro universitet, Högskolan Väst, Högskolan Kristianstad och Högskolan i Halmstad sedan förra benchmarkingen. Tabell 2b. Malmö högskolas effektivitetsfaktor och tillhörande position uppdelad på externa medel samt vetenskaplig produktion inför de nationella fördelningarna Effektivitetsfakto r Externa medel Vetenskaplig produktion och citeringar Totalt År Indikator/ 0,85 0,93 1,00 1,10 0,88 0,90 0,88 0,99 1,73 1,83 1,88 2,10 anslag Position # 8 Beroende på skilda multiplikatorer i normaliseringen för publiceringsindikatorn blir ej heller effektivitetsfaktorn helt jämförbar mellan åren. 6

7 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 Externa medel, lärosätenas genomsnitt Externa medel, Malmö högskola Bibliometriskt index, lärosätenas genomsnitt Bibliometriskt index, Malmö högskola 1, Figur 1. Malmö högskolas utveckling av kvalitetsindikatorerna inför den nationella fördelningen av forskningsanslaget jämfört med den genomsnittliga utvecklingen. Index (2009) = 1,00. Viktning Som nämndes tidigare ligger inte överraskande flera lärosäten med inriktning på teknik och medicin i toppen på effektivitetsrankingen i Tabell 1; Chalmers tekniska högskola ligger på första plats och Mälardalens högskola på tredje plats. Därefter följer Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska institutet som har tonvikt på teknik respektive medicin. Lärosätenas mix av forskningsinriktningar i fördelningsmodellen viktades genom ett politiskt beslut för att inte diskriminera lärosäten med stor andel forskning inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Förfarandet med viktning har införts för att kompensera för att forskningen inom dessa vetenskapliga inriktningar inte har lika lätt att attrahera externa medel som inom teknik och medicin. I Tabell 3 (nästa sida) finns denna kompensation genom det viktningsförfarande som presenterades på sidan 2 i denna rapport. Viktningen ingår således i beräkningen av (om)fördelningen av det direkta anslaget för forskning som aviseras i varje budgetproposition. Viktningen förändrar emellertid inte rankinglistan i Tabell 1 på något grundläggande sätt, men vissa enheter med låg vikt Luleå tekniska universitet, Malmö högskola och Blekinge tekniska högskola faller ordentligt tillbaka, medan lärosäten med i fördelningsberäkningarna hög andel humaniora och samhällsvetenskap, som till exempel Stockholm universitet och Örebro universitet, vinner terräng. Avslutande kommentarer Eftersom kvalitetsindikatorerna mäts med hjälp av ett treårs löpande medelvärde sker inga dramatiska förändringar i rankinglistan mellan två år. Malmö högskola har icke desto mindre under den senaste treårsperioden förbättrat sin position för båda indikatorerna, vilket också visas av förstärkningen (om än liten, 2012 var det kronor) av Malmö högskolas forskningsanslag i den nationella omfördelningen. Om omfördelningen hade varit större och ifall viktfaktorerna hade beräknats på ett korrekt sätt, hade Malmö hög- 7

8 skola kunnat förstärka sitt forskningsanslag ännu mer på detta vis. En korrekt viktkoefficient hade inneburit en engångsförstärkning. Tabell 3. Rankinglista över svenska lärosätens effektivitet relativt indikatorerna i fördelningsmodellen av det direkta anslaget för forskning med viktkoefficienter för hur lärosätenas forskning är fördelad på vetenskapsområden. Kolumnen Δ placering avser skillnaden mellan före (som visas i Tabell 1) och efter viktning. # Lärosäte Effektivi -tetsfaktor Viktkoefficient Efter viktning Δ placering 1 Högskolan i Jönköping 4,16 1,85 7, Chalmers tekniska högskola 4,50 1,00 4, Mälardalens högskola 3,85 1,04 4,00 ± 0 4 Stockholms universitet 2,40 1,57 3, Kungl. Tekniska högskolan 3,59 1,04 3, Lunds universitet 2,69 1,36 3, Karolinska institutet 3,48 1,04 3, Uppsala universitet 2,33 1,47 3, Örebro universitet 2,10 1,63 3, Linköpings universitet 2,76 1,23 3, Högskolan i Borås 2,11 1,58 3, Högskolan i Skövde 2,58 1,28 3, Sveriges lantbruksuniversitet 2,14 1,46 3, Högskolan Väst 1,98 1,49 2, Göteborgs universitet 2,03 1,42 2, Umeå universitet 1,96 1,43 2, Högskolan i Halmstad 1,88 1,49 2, Högskolan Kristianstad 1,61 1,73 2, Högskolan Dalarna 1,81 1,53 2, Luleå tekniska universitet 2,41 1,14 2, Mittuniversitetet 1,58 1,66 2, Linnéuniversitetet 1,51 1,58 2, Malmö högskola 2,10 1,05 9 2, Karlstads universitet 1,35 1,42 1, Högskolan i Gävle 1,49 1,27 1,89 ± 0 26 Högskolan på Gotland 1,05 1,73 1, Blekinge tekniska högskola 1,70 1,03 1, Södertörns högskola 0,83 1,61 1,34 ± 0 Om det är en tillfällighet, eller inte, att två stiftelsehögskolor ligger i topp är svårt att säga. Anledningen kan vara att de, kanske i större utsträckning än andra lärosäten, har ekonomiska resurser för forskning som inte registreras i NU-databasen på samma sätt som undantagen i propositionen. 9 Om Malmö högskolas viktkoefficient ska korrekt spegla dess forskningsverksamhet, borde den vara nära 1,50 istället för 1,05. I så fall hade Malmö högskola vunnit en position efter viktningsförfarandet i effektivitetsberäkningarna istället för att förlora nio. Malmö högskola ställde sig bakom förslaget i rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor om att underlaget till alla viktfaktorer fortsättningsvis ska hämtas från Statistiska Centralbyrån. 8

9 Bilaga 1. Underlag och resultat av omfördelning och fördelning av nya forskningsmedel I nedanstående tabell kan vi till exempel se att Malmö högskolas andel av externa medel är något större än den för vetenskaplig produktion och citeringar. Malmö högskolas insats i omfördelningen är tkr och utfallet efter omfördelning är tkr (+ 490 tkr). Av nya de nya resurserna tillfaller tkr av 300 miljoner kronor Malmö högskola. Av den dryga en miljard kronor som läggs i tombolan, flyttas enbart 15 miljoner kronor till vinnande från förlorande lärosäten. varav externa medel varav externa medel Insats i varav Utfall efter Omför- varav S:a nya (tkr) omfördelning publiceringaromfördelning delning ubliceringar resurser % 50% Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Mittuniversitetet Linné/Växjö universitet Örebro universitet S:a Blekinge tekniska högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Malmö högskola Mälardalens högskola S:a Gymnastik- och idrottshögskolan Borås Dalarna Gotland Gävle Halmstad Kristianstad Skövde Väst Södertörns högskola

10 Bilaga 2. Fördelningsunderlag för vetenskaplig produktion och citeringar för Lärosäte Volym Medelcitering index (%) Bibliometrisk Andel Uppsala universitet 5 009,1 1, ,6 12,70 Lunds universitet 5 566,4 1, ,8 14,36 Göteborgs universitet 3 522,6 1, ,5 9,61 Stockholms universitet 3 049,4 1, ,0 10,14 Umeå universitet 2 378,7 1, ,7 6,26 Linköpings universitet 2 174,7 1, ,0 5,54 Karolinska institutet 5 348,9 1, ,7 13,25 Kungliga tekniska högskolan 3 324,0 1, ,8 7,84 Chalmers tekniska högskola 2 091,4 1, ,0 4,72 Luleå tekniska universitet 650,1 0,82 475,1 1,25 Sveriges lantbruksuniversitet 2 096,7 1, ,7 5,85 Karlstads universitet 276,4 0,72 236,8 0,62 Mittuniversitetet 305,4 0,88 328,2 0,86 Linnéuniversitetet 487,0 0,95 541,9 1,42 Örebro universitet 410,0 1,10 538,5 1,4 Blekinge tekniska högskola 117,9 0,99 144,9 0,38 Högskolan i Jönköping 194,2 0,81 210,6 0,55 Malmö högskola 254,7 0,80 204,8 0,54 Mälardalens högskola 144,9 0,90 166,2 0,44 Gymnastik- och idrottshögskolan 30,5 1,18 30,6 0,08 Högskolan i Borås 120,2 0,73 89,0 0,23 Högskolan Dalarna 85,1 0,69 69,4 0,18 Högskolan på Gotland 15,1 0,62 14,3 0,04 Högskolan i Gävle 121,1 0,86 160,6 0,42 Högskolan i Halmstad 90,5 0,67 70,4 0,18 Högskolan Kristianstad 67,1 1,09 89,0 0,23 Högskolan i Skövde 116,6 0,70 82,5 0,22 Högskolan Väst 41,1 0,68 29,3 0,08 Södertörns högskola 128,0 0,98 226,7 0,60 Totalt ,8 1, ,8 100, rlag+f%c3%b6r+2012.pdf 10