Full kostnadsredovisning på SOFI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Full kostnadsredovisning på SOFI"

Transkript

1 SOFI Ante Farm Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Syftet med föreliggande PM är att översiktligt beskriva vad denna modell innebär för SOFI. Först definieras institutets kostnadsbärare (i avsnitt 2) och därefter de gemensamma kostnader som skall fördelas mellan dessa kostnadsbärare. De gemensamma kostnaderna är av tre slag, nämligen universitetsgemensamma kostnader, fakultetsgemensamma kostnader och institutionsgemensamma kostnader. De universitets- och fakultetsgemensamma kostnaderna förs ner till institutionerna genom OH-fakturor. Vid en institution är det därför närmast de institutionsgemensamma kostnaderna som måste definieras och registreras. Gemensamma kostnader inom en institution kan för det första definieras indirekt, som de kostnader som inte är direkta kostnader. Vi ska därför först definiera direkta kostnader (i avsnitt 3) och då bl a se att gränsen mellan direkta och indirekta kostnader inte är knivskarp utan ofta en fråga om vad som är praktiskt möjligt att registrera. Men gemensamma kostnader kan också definieras direkt, såsom kostnader för vissa funktioner. Detta utvecklas närmare i avsnitt 4. Enligt SUHF:s redovisningsmodell skall i själva verket de gemensamma kostnaderna redovisas med fördelning mellan sex huvudfunktioner. Syftet med denna uppdelning är bl a att ge forskningsfinansiärer en tydlig bild av vad de indirekta kostnaderna består av. Fördelningen av gemensamma kostnader mellan kostnadsbärare diskuteras därefter principiellt i avsnitt 5, medan avsnitt 6 beskriver fördelningen mellan forskning och utbildning och avsnitt 7 redogör för hur fördelningen görs i praktiken 2. Kostnadsbärare vid SOFI Full kostnadsredovisning (FKR) innebär att alla gemensamma kostnader inom en organisation fördelas mellan organisationens kostnadsbärare. För att förstå vad detta innebär i praktiken för ett universitet kan det vara bra att först förstå vad det innebär för ett företag. En kostnadsbärare är inom ett företag en produkt (vara eller tjänst) som företaget vill beräkna kostnaden för, i regel som ett första led i prissättningen av produkten. Och vid kostnadsberäkningen ingår inte bara direkta kostnader för produkten (dvs kostnader för arbete och insatsvaror) utan också en viss andel av kostnaderna för de stödfunktioner som är gemensamma för flera eller alla produkter. Dessa indirekta kostnader är kostnader för funktioner inom företaget som företaget inte kan ta betalt för annat än indirekt, via de varor eller tjänster som företaget säljer. En produkt får därför bidra till att täcka de gemensamma kostnaderna genom ett täckningsbidrag, som i regel är proportionellt mot produktens direkta kostnader och därför kan uttryckas som ett procentuellt pålägg på de direkta kostnaderna. Detta PM är en uppdatering av PM om full kostnadsredovisning på SOFI.

2 2 Numera är det bara utbildning och forskning som genererar intäkter för högskolorna. Högskolorna får alltså inga särskilda anslag till exempelvis lokaler eller bibliotek utan de intäkter man får för utbildning och forskning från riksdag, forskningsråd och andra finansiärer skall täcka samtliga kostnader. Högskolorna får alltså bara intäkter för sina produkter utbildning och forskning. Då behöver även högskolor införa FKR. Man behöver det visserligen i regel inte för att beräkna de priser man ska sätta på sina produkter, eftersom det i detta fall inte är säljaren (högskolan) utan köparen (riksdag eller forskningsråd) som sätter prislappen. (Undantaget är uppdragsforskning som förutsätter ett pris som täcker samtliga kostnader.) Men man behöver FKR för att i förhandlingar med finansiären argumentera för ett pris som täcker den totala kostnaden eller åtminstone så stor del av den totala kostnaden som möjligt. Och när finansiären har som policy att finansiera exempelvis 75 procent av den totala kostnaden förutsatt att denna är beräknad enligt vedertagna metoder är det naturligtvis viktigt att införa sådana metoder. En kostnadsbärare definieras i SUHF:s redovisningsmodell som en avgränsad verksamhet på den lägsta nivå som ska synliggöra och bära samtliga intäkter och kostnader (SUHF s. 6). Det är lätt att förstå vad detta betyder för ett företag, nämligen den verksamhet som är förknippad med produktionen av en viss vara eller tjänst som företaget vill sälja och därför måste prissätta. Men hur identifieras en kostnadsbärare vid en högskola? Utgångspunkten är enligt ovan att en kostnadbärare är en av högskolans produkter och högskolan har produkter av två typer, nämligen utbildning och forskning. Det finns därför dels kostnadsbärare som utgörs av olika typer av utbildning, dels kostnadsbärare som utgörs av olika typer av forskning. Inom forskningen är i regel varje forskningsprojekt en kostnadsbärare (SUHF s. 8). Men eftersom begreppet projekt finns kvar i redovisningssystemet behöver inte ett forskningsprojekt alltid vara samma sak som ett projekt (kontrakt). Ett forskningsprojekt kan, om en forskare eller en institution så önskar, omfatta flera projekt. Om då de ingående projekten hänförs till samma kostnadsbärare kan man få en konsoliderad redovisning för hela forskningsprojektet förutom redovisningar för de projekt som ingår. Exempelvis har SOFI på senare tid funnit behov av uppdelning av stora bidragsprojekt. Och då är man inte bara intresserad av delprojektens intäkter och kostnader utan också av de totala intäkterna och kostnaderna. Det gäller för det första FAS-Centrum-stödet, som för den interna planeringens skull delats upp i fyra delprojekt ( , , och ). Det gäller dessutom Linnéstödet till SULCIS, som delats upp i ett delprojekt vid SOFI ( ), ett delprojekt vid Neken och ett vid Sociologen. Och det gäller slutligen för det Linnéstöd som 2008 tilldelades Demografi (SUDA) i samarbete med SOFI. För FAS-Centrum-stödet har man kunnat få en konsoliderad redovisning genom att införa en särskild enhet (32840) för de fyra delprojekten. En enhet kan emellertid bara omfatta intäkter och kostnader vid en och samma institution. Eftersom en kostnadsbärare inte har denna begränsning, kan man nu få konsoliderade redovisningar även för Linnéstöden, förutsatt att ingående projekt hänförs till samma kostnadsbärare. För att övergå till den terminologi som SUHF använder kan verksamheten inom en högskola delas in i kärnverksamhet och stödverksamhet. Kärnverksamheten delas in i verksamhetsgrenarna utbildning och forskning och varje verksamhetsgren delas in i en eller flera kostnadsbärare (typer av utbildning respektive typer av forskning). Stödverksamhetens kostnader, dvs de gemensamma kostnaderna, fördelas därefter mellan utbildning och

3 3 forskning och mellan utbildningens och forskningens kostnadsbärare. Och den kostnadsbas som tillämpas vid fördelning mellan kostnadsbärare är i regel direkta lönekostnader. SOFI består av ett forskningsinstitut (SOFI/F) och en grundutbildningsenhet (SOFI/U) med namnet Arbetsmarknadskunskap med management (tidigare personaladministration), AKPA. SOFI/F är uppdelad i fyra avdelningar, nämligen tre forskningsavdelningar (LNU, AME och SOCPOL) och en gemensam avdelning (GEM). I ekonomisystemet motsvaras dessa fyra avdelningar av fyra enheter (32821, 32822, och 32820) medan AKPA motsvaras av en enhet (32801). Kärnverksamheten forskning kan identifieras med verksamheten inom enheterna 32821, och Verksamheten inom enheten utgör stödverksamhet till forskningen men också i viss utsträckning stödverksamhet till utbildningen inom AKPA. Fördelning av stödverksamhetens kostnader mellan utbildning och forskning förutsätter att de kostnader i GEM som avser stödfunktioner för hela SOFI fördelas mellan AKPA och SOFI/F. Kärnverksamheten utbildning finns inom enheten AKPA, som har utbildning på grundnivå, har inte själv behov av någon ytterligare uppdelning mellan grundkurs och fortsättningskurs, och det har inte heller fakultetsledningen. Det är därför tillräckligt att införa en kostnadsbärare för grundutbildning (kb ) samt kostnadsbärare för uppdragsutbildningsprojekt vid de (få) tillfällen som AKPA har sådana projekt. Det finns tre huvudtyper av forskning (forskningsområden) på SOFI, nämligen verksamhet inom LNU (enhet 32821), AME (enhet 32822) och SOCPOL (enhet 32823). Inom SOFI måste man kunna identifiera den anslagsfinansierade forskningen inom respektive forskningsområde, och det gör man även fortsättningsvis med hjälp av begreppen aktivitet och enhet (även om begreppen aktivitet och kostnadsbärare numera också är en möjlighet). I redovisning till fakultetsledningen behövs ingen uppdelning, vilket innebär att det bara behövs en kostnadsbärare för den anslagsfinansierade forskningen (kb ). Kostnadsbärare ska inte ersätta begreppen projekt och enhet utan är ett nytt begrepp i ekonomisystemet. Införandet av kostnadsbärare innebär därför att det tillkommer ett nytt fält i kontosträngen för en transaktion. För kostnadsbärare som är projekt fylls detta fält i automatiskt. För kostnadsbärare med flera delprojekt fylls fältet för kostnadsbärare också i automatiskt, förutsatt att delprojekten kopplats till en och samma kostnadsbärare. För en kostnadsbärare som inte är ett projekt eller en grupp av projekt måste emellertid fältet för kostnadsbärare alltid fyllas i, även när kostnadsbäraren är entydigt bestämd av den aktivitet (grundutbildning eller forskning) som kontosträngen anger. Detta innebär ett visst dubbelarbete vid registreringen av en transaktion men kan tillsvidare inte undvikas. För stödverksamhet som är gemensam för flera kostnadsbärare skall fältet för kostnadsbärare också fyllas i, men då med en särskild kod (kb ). 3. Direkta kostnader Gemensamma kostnader på institutionsnivå kan definieras som de kostnader som inte är direkta. Denna definition kan också utnyttjas på SOFI för mätning av gemensamma kostnader, eftersom SOFI/F har en särskild enhet för kostnader som inte är direkta, nämligen GEM (32820). Direkta kostnader för forskning registreras på övriga enheter (32821, eller

4 ), antingen på ett av projekten inom någon av dessa enheter eller på anslagsfinansierad forskning (kb ). Direkta kostnader definieras som kostnader som avser en och endast en kostnadsbärare. Enligt SUHF:s redovisningsmodell (s. 10) delas direkta kostnader in i fyra huvudgrupper, nämligen: 1. Lön (inklusive löneavgifter) för direkt medverkande 2. Drift (t ex resor, konferenser, litteratur, konsulttjänster, materiel) 3. Utrustning (t ex avskrivning av datorer) 4. Lokaler (t ex kontorsrum och undervisningslokaler) Om en forskare under en period medverkar i flera projekt måste emellertid lönen fördelas mellan flera kostnadsbärare. En rättvisande fördelning mellan kostnadsbärare förutsätter egentligen tidredovisning. Ungefär hälften av alla myndigheter tillämpar redan tidredovisning, och tidredovisning kommer antagligen också att så småningom införas även på högskolor (SUHF s. 24). Tillsvidare kan forskarens lön konteras på berörda projekt med de procenttal som följer av en uppskattning av hur forskaren fördelar sin arbetstid mellan de olika projekten. Denna metod tillämpas på SOFI. Lokalkostnader skall enligt SUHF (s. 23) i största möjliga utsträckning fördelas direkt mellan kostnadsbärarna. Fr o m den 1 januari 2010 fördelas också kostnaden för en persons tjänsterum mellan de kostnadsbärare som personens lön konteras på. Fördelningen görs av Sektionen för byggnadsplanering enligt rapporter från SOFI som visar hur varje tjänsterum ska konteras. Kostnaden för gemensamma lokaler ingår dock i pålägget för institutionsgemensamma kostnader (se avsnitt 5). Avskrivning av datorer och övriga kontorskostnader (telefon, kopiering, kontorsmateriel, m m) utgör egentligen direkta kostnader som i princip kan debiteras kostnadsbärare direkt. Detta görs emellertid inte vid SOFI (med undantag för avskrivning av bärbara datorer) utan sådana kostnader förs till GEM. Datoranvändning, telefonsamtal, kopiering, m m avser visserligen i regel alltid en bestämd kostnadsbärare vid ett visst tillfälle, men det torde i regel vara alltför omständligt och kostsamt att mäta detta Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader skall enligt SUHF (s. 11) fördelas mellan sex huvudfunktioner på varje nivå inom högskolan, alltså även på institutionsnivå. De sex huvudfunktionerna är: 1. Ledning 2. Utbildnings- och forskningsadministration 3. Ekonomi- och personaladministration 4. Infrastruktur- och service 5. Bibliotek 6. Övrigt 1 Undantag kan naturligtvis finnas, t ex klickkostnader för kopiering. Enligt SUHF (s. 30) är det också många högskolor som idag arbetar med att göra klickkostnader synliga på kostnadsbärarnivå. Det återstår dock att se vad rutiner för detta kostar i praktiken.

5 5 Medan ett universitets kärnverksamhet delas in i olika typer av kärnverksamhet, delas alltså stödverksamheten in i olika typer av stödverksamhet. Indelningen klargör stödverksamhetens struktur och gör det därmed lättare för forskningsfinansiärer och institutionsledning att bedöma om de gemensamma kostnaderna är berättigade. Någon särskild klassificering av gemensamma kostnader efter huvudfunktion görs emellertid inte i bokföringen. Fördelningen av gemensamma kostnader efter huvudfunktion görs i stället approximativt med utgångspunkt från de gemensamma kostnadernas fördelning efter kostnadsslag. 5. Fördelning av gemensamma kostnader mellan kostnadsbärare Gemensamma kostnader är kostnader för stödfunktioner som är gemensamma för flera kostnadsbärare i den meningen att de utnyttjas av flera kostnadsbärare. En kostnadsbärares andel av kostnaden för en stödfunktion bör i princip vara proportionell mot utnyttjandet. Exempelvis kan utnyttjandet av en kopiator mätas med antal kopior medan utnyttjandet av en administratörs tjänster kan mätas med den arbetstid som administratören ägnar åt kostnadsbäraren. Denna grundprincip ska också alltid tillämpas om stödfunktionen utnyttjas av två (eller ett fåtal) kostnadsbärare. Om exempelvis en kursadministratör enbart sysslar med grundutbildning och forskarutbildning och inte har några uppgifter alls som avser forskningsprojekt måste lönekostnaden fördelas enbart mellan de två kostnadsbärarna för fakultetsfinansierad utbildning och forskning enligt en uppskattning av arbetstidens fördelning. I praktiken är det emellertid ofta alltför svårt (dyrt) att mäta utnyttjandet av en stödfunktion exakt, särskilt om stödfunktionen utnyttjas av ett stort antal kostnadsbärare. Då antar man i stället att en medarbetares utnyttjande av en stödfunktion är proportionellt mot medarbetarens lön. En gemensam kostnad fördelas därmed mellan kostnadsbärare i proportion till kostnadsbärarnas lönekostnader. Motiveringen för detta antagande är att en medarbetares utnyttjande av gemensamma resurser (central förvaltning, bibliotek, lokaler, IT, telefon, kopiering, ledning, administrativa tjänster m m ) är åtminstone approximativt proportionellt mot en medarbetares lön, som inte bara avspeglar medarbetarens arbetstid utan också (antagligen) en högre grad av utnyttjande om lönen är högre. Därtill kommer att även om fördelning efter lönekostnad avviker från fördelning efter utnyttjande i vissa fall, så kan man anta att avvikelserna tar ut varandra, åtminstone approximativt, bara samma regel tillämpas på tillräckligt många olika typer av kostnader. I SUHF:s grundmodell ligger stipendier och lön från andra än institutionen utanför fördelningsunderlaget (SUHF s. 18). På SOFI finns det emellertid både forskare och doktorander med stipendier. Dessutom finns det doktorander vars lön åtminstone delvis finansieras av andra institutioners studiestöd (Neken och Sociologen). Det kan också ibland finnas forskare med anställning direkt av forskningsråd. Slutligen kan det finnas doktorander eller forskare vars lön betalas direkt av en annan myndighet eller stiftelse inom ramen för ett samarbetsprojekt som finansieras av ett forskningsråd. Dessa doktorander och forskare är kostnadsdrivande på samma sätt som övriga medarbetare på SOFI men det är oklart hur man i praktiken kan justera för detta.

6 6 6. Fördelning av gemensamma kostnader mellan utbildning och forskning Gemensamma kostnader för utbildning skiljer sig i regel från gemensamma kostnader för forskning. Vid fördelning av gemensamma kostnader mellan en institutions kostnadsbärare skiljer man därför alltid mellan å ena sidan kostnadsbärare som avser utbildning, inklusive uppdragsutbildning, och å andra sidan kostnadsbärare som avser forskning, inklusive forskning med externa medel. Fördelningen av gemensamma kostnader mellan en institutions kostnadsbärare görs i två steg. Först fördelas gemensamma kostnader mellan utbildning och forskning och därefter fördelas gemensamma kostnader inom utbildning mellan utbildningens kostnadsbärare och gemensamma kostnader inom forskning mellan forskningens kostnadsbärare. Vid fördelning av gemensamma kostnader mellan utbildning och forskning registreras gemensamma kostnader för utbildning på akt10300/kb och gemensamma kostnader för forskning på akt30300/kb De kostnader som är gemensamma för både utbildning och forskning fördelas mellan utbildning (akt10300/kb999999) och forskning (akt30300/kb999999) i proportion till utnyttjande när så är möjligt eller annars i proportion till lönekostnader. En del fakturor för hela SOFI kan fördelas mellan forskning (SOFI/F) och utbildning (AKPA) i proportion till utnyttjande, exempelvis fakturor för tjänsterum och IT-abonnemang. Men många fakturor kan inte fördelas lika lätt, t ex fakturor för kopiering och kontorsmateriel. I regel fördelas de då i proportion till lönekostnader. Om exempelvis AKPA:s andel av lönekostnaderna under ett år kan uppskattas till 8 % så bör en faktura som avser hela SOFI, inklusive AKPA, i regel konteras med 8 % på akt10300/kb och med 92 % på akt30300/kb Undantag är kostnader som avser AKPA i så liten utsträckning att AKPA:s andel kan sättas till 0 %. Och när AKPA:s andel är särskilt svår att bedöma kan den sättas till 4 %. AKPA har normalt bara har en kostnadsbärare (nämligen grundutbildning på fakultetsanslag, kb ). Det kan då vara frestande att lägga alla kostnader som enbart avser AKPA på denna kostnadsbärare, inklusive kostnader för stödverksamhet. Men eftersom även uppdragsutbildning förutsätter stödverksamhet, bör kostnader för stödverksamhet läggas på kb , så att man vet vad pålägget för gemensamma kostnader skulle bli för eventuell uppdragsutbildning. Annars kan man inte i en eventuell offert uppge den fulla kostnaden för uppdragsutbildning (inklusive indirekta kostnader). 7. Pålägg för indirekta kostnader Vid fördelning av gemensamma kostnader inom forskning mellan forskningens kostnadsbärare fördelas kostnaderna i proportion till kostnadsbärarnas lönekostnader. Och vid fördelning av gemensamma kostnader inom utbildning mellan utbildningens kostnadsbärare fördelas kostnaderna i proportion till kostnadsbärarnas lönekostnader. För att fördelningen av gemensamma kostnader mellan kostnadsbärare skall fungera i praktiken utan orimliga arbetsinsatser görs den med automatisk bokföring (s k trigger) i slutet av varje månad, då ett pålägg multiplicerat med kostnadsbärarens lönekostnader under månaden debiteras kostnadsbäraren (och krediteras akt10300/kb för utbildning och

7 7 akt30300/kb för forskning). Detta förutsätter att pålägget beräknats i förväg för ett år med utgångspunkt från institutionens budget för institutionsgemensamma kostnader och fakultetsnämndens beslut om OH-faktura. Pålägget för indirekta kostnader för forskning beräknas då som budgeterade gemensamma kostnader för forskning dividerat med kostnadsbärarnas budgeterade lönekostnader. Gemensamma kostnader omfattar då både institutionsgemensamma kostnader och universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Pålägget för gemensamma kostnader för utbildning beräknas på motsvarande sätt. Vid behov kan påläggen för ett år justeras under året. En kostnadsbärares indirekta kostnader är kostnadsbärarens andel av de gemensamma kostnaderna beräknade som kostnadsbärarens lönekostnader multiplicerade med pålägget för indirekta kostnader. Referenser SUHF (SUHFs arbetsgrupp för full kostnadstäckning), Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor - handledning, Oktober 2007 (www.suhf.se).

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor 2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Mars 2007 Sveriges Universitets- mars 2007 & Högskoleförbund SUHF:s styrelse har tidigare tillsatt

Läs mer

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Kärt barn har många namn. Lika ofta även de mera problematiska, skulle jag vilja hävda! I samband med finansieringen av externt

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson SUHF-modellen i verkligheten Ann-Kristin Mattsson Januari 2011 Omslagsbild: Khafre Pyramid Giza Upphovsman: Daaaveee Ann-Kristin Mattsson, 2011 Första upplagan är tryckt i januari 2011 Utgiven av : Sveriges

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR Innehåll Ansvar, delegation och attesträtt Kalkylering Direkta och indirekta kostnader (OH-kostnader) Medfinansiering Kodsträng Redovisning Bokslut Återrapportering, avslut av projekt Delegationsordning

Läs mer

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande

Läs mer

Ny ekonomi 2016 2014-11-26 EKONOMIDAGEN

Ny ekonomi 2016 2014-11-26 EKONOMIDAGEN Ny ekonomi 2016 2014-11-26 EKONOMIDAGEN Innehåll Bakgrund / repetition Vad är på gång? Vad ändras? Hur förbereder vi oss? Svar på frågan: Hur påverkas jag? Vad går projektet ut på? Att byta ekonomisystem

Läs mer

Godkända kostnader i Mistras projekt

Godkända kostnader i Mistras projekt Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet.

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. 1 Rutin för SK-kurser SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. Uppdraget att anordna SK-kurser söks i konkurrens med andra

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser.

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser. Anvisningar för rapportering av erhållet anslag/stipendium Anslagsmottagaren ska rapportera avslutat anslag senast det datum som står angivet på kontraktet. Vid dispositionstidens slut skickas en påminnelse

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast)

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast) Tjänstefördelning 2.0 Användarhandledning (Utkast) Introduktion... 3 Inloggning... 3 Menyval... 4 Inställningar... 4 Personöversikt... 6 Lägg till lärare... 7 Scenario 1: Lägg till person inom universitet....

Läs mer

1. Internredovisningens roll...3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Ekonomistyrning... 3 1.3 Externredovisning... 3 1.4 Internredovisning... 3 2.

1. Internredovisningens roll...3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Ekonomistyrning... 3 1.3 Externredovisning... 3 1.4 Internredovisning... 3 2. 1. Internredovisningens roll...3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Ekonomistyrning... 3 1.3 Externredovisning... 3 1.4 Internredovisning... 3 2. Allmänt om projektredovisning...5 2.1 Sammanfattning... 5 2.2

Läs mer

Debitering av planavgifter Marks kommun

Debitering av planavgifter Marks kommun Revisionsrapport Debitering av planavgifter Marks kommun 2010-01-21 Fredrik Carlsson, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Version 5,0 2009-09-25

Version 5,0 2009-09-25 2009-09-25 2009-09-25 Sida 2(19) Bokföringsportalen - inledning Detta är version 5,0 av lathunden uppdaterad till Raindance version 2009. Logga in som vanligt i Raindanceportalen. Under förutsättning att

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser

89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 89 Redovisning enligt lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa redovisningen enligt lag om insyn

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Flerfinansierad verksamhet

Flerfinansierad verksamhet ESV 2006:28 Flerfinansierad verksamhet Handledningen beskriver hur prestationer med en eller flera finansieringskällor kan hanteras i redovisningen, vid kalkylering och uppföljning. GD Stöd Avd 1 Avd 2

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Copernicus information

Copernicus information Solutions for Enterprise P roject Management Stureplan 4A 114 35 Stockholm, Sweden Phone: +46 8 506 409 00 Fax: +46 8 506 409 01 VAT no: SE5560953225 www.exicom.se info@exicom.se Copernicus information

Läs mer

Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler

Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler Avdelningen för infrastruktur 2011-11-01 Dnr SLU ua Fe.2011.2.4.4-3581 Riktlinjer för hantering och brukande av SLU:s gemensamma undervisningslokaler INNEHÅLL 1. Bakgrund 1.1 Uppdrag 1.2 Avgift för nyttjande

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Förtydligande Innehåll

Förtydligande Innehåll Förtydligande Innehåll På kommande sidor förtydligas Vad Ansökan om utbetalning ska innehålla Hur kostnader redovisas Vad som ska bifogas Hur verifieringen ska ske Rapportering Viktigt! Redovisning av

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-projekt i arkiven FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-regler i Sverige EU:s direktiv måste Sverige göra om till svensk lag Förordningar gäller direkt

Läs mer

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 1 Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 Dessa anvisningar förklarar hur man gör och lämnar in en konsortieansökan, vilka bilagor som behövs och hur de skrivs. Anvisningarna förnyades den 26 juni 2014.

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2 Sid 1 (9) Innehållsförteckning.. 1 20 Bokslutsinformation.. 2 20.2 Årsredovisning (årsbokslut) per den 31 december 2014 2 20.2.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.2.2 Periodiseringar. 2 - Förutbetalda

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

Tillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning

Tillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning Blekinge tekniska högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Om Fortes resebidrag 2013-06-27

Om Fortes resebidrag 2013-06-27 2013-06-27 Om Fortes resebidrag Medel för utrikes resor bör i första hand sökas inom ramen för en projektansökan. Forskare kan dock söka separata resebidrag för utrikes resor i följande fall: För att presentera

Läs mer

Seminarium 28 januari 2015

Seminarium 28 januari 2015 Seminarium 28 januari 2015 Ansökan om avräkning och Villkor för verksamhetsbidrag, Resurscentra för kvinnor 2013-2015 1 Verksamhetsbidrag i förskott Ansökan om verksamhetsbidrag och förskott, gäller för

Läs mer

Diskussionsunderlag Lnu:s organisation av verksamhetsstödet

Diskussionsunderlag Lnu:s organisation av verksamhetsstödet Diskussionsunderlag Lnu:s organisation av verksamhetsstödet Version 2012 02 06 Inledning Organisationsöversynen har hittills fokuserat den akademiska verksamheten, det vill säga hur utbildnings och forskningsverksamheten

Läs mer

Handledning Redovisning mot anslag med hjälp av internredovisning ESV 2011:19

Handledning Redovisning mot anslag med hjälp av internredovisning ESV 2011:19 Handledning Redovisning mot anslag med hjälp av internredovisning ESV 2011:19 ESV:s handledningar är till stöd för hur föreskrifter och allmänna råd ska tolkas och användas inom områden där ESV är normerande.

Läs mer

Bilaga 2. Steg-för-steg-guide. Fortsättningsprojekt

Bilaga 2. Steg-för-steg-guide. Fortsättningsprojekt 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på att ansökningsprocessen tar lång tid även då man är

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen om offentlig

Läs mer

Regler för hantering av investeringar och lokalprojekt = www.styrdokument.adm.gu.se

Regler för hantering av investeringar och lokalprojekt = www.styrdokument.adm.gu.se Styrdokument Dnr B9 2162/2009 Regler för hantering av investeringar och lokalprojekt Publicerad Beslutsfattare Handläggare www.styrdokument.adm.gu.se Förvaltningschefen Lars Nilsson Beslutsdatum 2009-05-11

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på att ansökningsprocessen tar lång tid även då man är

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

5. Interna transaktioner... 2

5. Interna transaktioner... 2 Sid 1 (13) Innehållsförteckning 5. Interna transaktioner... 2 5.1 Bakgrund... 2 5.2 Intern försäljning/köp... 2 5.2.1 Internfaktureringsmodul... 2 - Säljarens kundfaktura - Mottagarens leverantörsfaktura

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M)

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) Kommunikationsverket 1 (5) MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) 1. LAGSTIFTNING Kommunikationsverket kan

Läs mer

Copernicus information

Copernicus information Solutions for Enterprise P roject Management Stureplan 4A 114 35 Stockholm, Sweden Phone: +46 8 506 409 00 Fax: +46 8 506 409 01 VAT no: SE5560953225 www.exicom.se info@exicom.se Copernicus information

Läs mer

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet Umeå universitet Rektor Regel Dnr 300-3114-12 2013-12-17 Ansvarig enhet: Universitetsledningens kansli Giltighetstid: 5 år Sid 1 (8) Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle HÖGSKOLAN I GÄVLE 2000-08-29 Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga 5

Läs mer

Internredovisning. Några förutsättningar för internredovisning

Internredovisning. Några förutsättningar för internredovisning Internredovisning Vad är internredovisning? Internredovisning är en tilläggsfunktion i MONITOR som innebär att alla lager- och tillverkningstransaktioner i systemet konteras och förs över till huvudboken

Läs mer

Pensionsmyndighetens fördelning av förvaltningskostnader på de olika finansieringskällorna

Pensionsmyndighetens fördelning av förvaltningskostnader på de olika finansieringskällorna Pensionsmyndighetens fördelning av förvaltningskostnader på de olika finansieringskällorna Ledningsstaben PM59100 PM59008 2.1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Styrande lagar och

Läs mer

Projektplan AHA 2010

Projektplan AHA 2010 6 AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV 2010-06-09 61 AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV 6101 Akademigemensamt 801 Ledning 91 99 6102 Akademichef 8011 Akademiledning 91 99 6103 Kansli 8012 Akademiråd 91 99 8013

Läs mer

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Bilaga 1 Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Datainspektionen granskade under år 2010 Länsstyrelsen i Västra Götalands hantering av personuppgifter i den elektroniska

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

DOM 2015-07-01 Stockholm

DOM 2015-07-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-07-01 Stockholm Mål nr F 2578-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-27 i mål nr F 1613-14, se

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Registervård Tidredovisning

Registervård Tidredovisning Registervård Tidredovisning Sida 1 av 16 Innehåll GRUNDREGISTER... 3 TIDKOD... 3 ARBETSARTER... 4 KATEGORI... 5 KONTERING / TIDKODER... 6 PRISLISTOR... 8 TILLÅTNA TIDKODER/ANSTÄLLNINGSFORM... 9 LÅS/LÅS

Läs mer

Mobiltid 3L Pro 2014. Mobiltid. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Sida 1 av 23

Mobiltid 3L Pro 2014. Mobiltid. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Sida 1 av 23 Mobiltid Sida 1 av 23 Innehåll TIDREDOVISNING... 3 MOBIL TID... 3 Redovisa tid... 3 SPÄRR MOT ÖVERLAPPANDE TIDPERIODER... 3 LÖNEPERIODSTYP... 4 REGISTRERA RESA... 7 Förutsättningar för att registrera resa...

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

ProfessionGuard Professionsansvarsförsäkring

ProfessionGuard Professionsansvarsförsäkring Vänligen svara på alla frågor. Om det saknas utrymme för att kunna besvara frågan, vänligen fortsätt Ditt svar på ett papper med Ditt företags brevpapper med hänvisning till den fråga som besvaras. Del

Läs mer

2012-04460_15. Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader

2012-04460_15. Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader 2012-04460_15 Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Innehåll 1 Inledning... 3 2 Aktiviteter och stödberättigande kostnader... 4 2.1 Forskning och utveckling... 4 2.2 Investeringsstöd

Läs mer

Statskontorets myndighetsanalys

Statskontorets myndighetsanalys s myndighetsanalys Sammanfattande iakttagelser och bedömningar samt er I denna sammanställning (handlingsplan) kommenterar KB s iakttagelser och bedömningar i myndighetsanalysen. Följande områden tas upp:

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,

Läs mer

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 1 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, inklusive komplettering, daterad 2019-02-19. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsens förslag Budget 2015 2018 Verksamhetsinriktningen 2015 2018 är på samma gång en riktningsgivare och en inspiration för hur vi tillsammans ska nå visionen om Den skola vi vill skapa. Verksamhetsinriktningen

Läs mer

Ny Ekonomi 2016 Frågor och svar - april-maj 2015 1. Ny ekonomi 2016. Frågor och svar. April maj 2015

Ny Ekonomi 2016 Frågor och svar - april-maj 2015 1. Ny ekonomi 2016. Frågor och svar. April maj 2015 Ny Ekonomi 2016 Frågor och svar - april-maj 2015 1 Ny ekonomi 2016 Frågor och svar April maj 2015 Innehåll Översättning... 2 Kodsträngshantering i drift... 5 Finansiering/resursanskaffning/budget... 6

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Remissvar ny ekonomimodell och ekonomisystem

Remissvar ny ekonomimodell och ekonomisystem YTTRANDE 1 2013-12-12 Diarienummer Remissvar ny ekonomimodell och ekonomisystem Naturvetenskapliga fakulteten lämnar följande synpunkter på remiss om ny ekonomimodell och ekonomisystem. Det är ett mycket

Läs mer

Anställdas bisysslor

Anställdas bisysslor Revisionsrapport Anställdas bisysslor Krokoms Kommun Anneth Nyqvist December 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

STRATEGI FÖR VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2017

STRATEGI FÖR VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2017 T E T E T I S R E V I N U T MIT STRATEGI FÖR VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2017 Strategi för verksamhetens förutsättningar 2013-2017 Dnr: MIUN 2012/612 Foto: Sandra Pettersson. Strategi för verksamhetens

Läs mer

Introduktion till P@L och AribaNetwork FAQ - vanliga frågor från leverantörer

Introduktion till P@L och AribaNetwork FAQ - vanliga frågor från leverantörer Introduktion till P@L och AribaNetwork FAQ - vanliga frågor från leverantörer P@L, Procurement at Lantmännen, är sättet som vi hanterar inköp av indirekt material och tjänster på Lantmännen Indirekt material

Läs mer