Full kostnadsredovisning på SOFI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Full kostnadsredovisning på SOFI"

Transkript

1 SOFI Ante Farm Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Syftet med föreliggande PM är att översiktligt beskriva vad denna modell innebär för SOFI. Först definieras institutets kostnadsbärare (i avsnitt 2) och därefter de gemensamma kostnader som skall fördelas mellan dessa kostnadsbärare. De gemensamma kostnaderna är av tre slag, nämligen universitetsgemensamma kostnader, fakultetsgemensamma kostnader och institutionsgemensamma kostnader. De universitets- och fakultetsgemensamma kostnaderna förs ner till institutionerna genom OH-fakturor. Vid en institution är det därför närmast de institutionsgemensamma kostnaderna som måste definieras och registreras. Gemensamma kostnader inom en institution kan för det första definieras indirekt, som de kostnader som inte är direkta kostnader. Vi ska därför först definiera direkta kostnader (i avsnitt 3) och då bl a se att gränsen mellan direkta och indirekta kostnader inte är knivskarp utan ofta en fråga om vad som är praktiskt möjligt att registrera. Men gemensamma kostnader kan också definieras direkt, såsom kostnader för vissa funktioner. Detta utvecklas närmare i avsnitt 4. Enligt SUHF:s redovisningsmodell skall i själva verket de gemensamma kostnaderna redovisas med fördelning mellan sex huvudfunktioner. Syftet med denna uppdelning är bl a att ge forskningsfinansiärer en tydlig bild av vad de indirekta kostnaderna består av. Fördelningen av gemensamma kostnader mellan kostnadsbärare diskuteras därefter principiellt i avsnitt 5, medan avsnitt 6 beskriver fördelningen mellan forskning och utbildning och avsnitt 7 redogör för hur fördelningen görs i praktiken 2. Kostnadsbärare vid SOFI Full kostnadsredovisning (FKR) innebär att alla gemensamma kostnader inom en organisation fördelas mellan organisationens kostnadsbärare. För att förstå vad detta innebär i praktiken för ett universitet kan det vara bra att först förstå vad det innebär för ett företag. En kostnadsbärare är inom ett företag en produkt (vara eller tjänst) som företaget vill beräkna kostnaden för, i regel som ett första led i prissättningen av produkten. Och vid kostnadsberäkningen ingår inte bara direkta kostnader för produkten (dvs kostnader för arbete och insatsvaror) utan också en viss andel av kostnaderna för de stödfunktioner som är gemensamma för flera eller alla produkter. Dessa indirekta kostnader är kostnader för funktioner inom företaget som företaget inte kan ta betalt för annat än indirekt, via de varor eller tjänster som företaget säljer. En produkt får därför bidra till att täcka de gemensamma kostnaderna genom ett täckningsbidrag, som i regel är proportionellt mot produktens direkta kostnader och därför kan uttryckas som ett procentuellt pålägg på de direkta kostnaderna. Detta PM är en uppdatering av PM om full kostnadsredovisning på SOFI.

2 2 Numera är det bara utbildning och forskning som genererar intäkter för högskolorna. Högskolorna får alltså inga särskilda anslag till exempelvis lokaler eller bibliotek utan de intäkter man får för utbildning och forskning från riksdag, forskningsråd och andra finansiärer skall täcka samtliga kostnader. Högskolorna får alltså bara intäkter för sina produkter utbildning och forskning. Då behöver även högskolor införa FKR. Man behöver det visserligen i regel inte för att beräkna de priser man ska sätta på sina produkter, eftersom det i detta fall inte är säljaren (högskolan) utan köparen (riksdag eller forskningsråd) som sätter prislappen. (Undantaget är uppdragsforskning som förutsätter ett pris som täcker samtliga kostnader.) Men man behöver FKR för att i förhandlingar med finansiären argumentera för ett pris som täcker den totala kostnaden eller åtminstone så stor del av den totala kostnaden som möjligt. Och när finansiären har som policy att finansiera exempelvis 75 procent av den totala kostnaden förutsatt att denna är beräknad enligt vedertagna metoder är det naturligtvis viktigt att införa sådana metoder. En kostnadsbärare definieras i SUHF:s redovisningsmodell som en avgränsad verksamhet på den lägsta nivå som ska synliggöra och bära samtliga intäkter och kostnader (SUHF s. 6). Det är lätt att förstå vad detta betyder för ett företag, nämligen den verksamhet som är förknippad med produktionen av en viss vara eller tjänst som företaget vill sälja och därför måste prissätta. Men hur identifieras en kostnadsbärare vid en högskola? Utgångspunkten är enligt ovan att en kostnadbärare är en av högskolans produkter och högskolan har produkter av två typer, nämligen utbildning och forskning. Det finns därför dels kostnadsbärare som utgörs av olika typer av utbildning, dels kostnadsbärare som utgörs av olika typer av forskning. Inom forskningen är i regel varje forskningsprojekt en kostnadsbärare (SUHF s. 8). Men eftersom begreppet projekt finns kvar i redovisningssystemet behöver inte ett forskningsprojekt alltid vara samma sak som ett projekt (kontrakt). Ett forskningsprojekt kan, om en forskare eller en institution så önskar, omfatta flera projekt. Om då de ingående projekten hänförs till samma kostnadsbärare kan man få en konsoliderad redovisning för hela forskningsprojektet förutom redovisningar för de projekt som ingår. Exempelvis har SOFI på senare tid funnit behov av uppdelning av stora bidragsprojekt. Och då är man inte bara intresserad av delprojektens intäkter och kostnader utan också av de totala intäkterna och kostnaderna. Det gäller för det första FAS-Centrum-stödet, som för den interna planeringens skull delats upp i fyra delprojekt ( , , och ). Det gäller dessutom Linnéstödet till SULCIS, som delats upp i ett delprojekt vid SOFI ( ), ett delprojekt vid Neken och ett vid Sociologen. Och det gäller slutligen för det Linnéstöd som 2008 tilldelades Demografi (SUDA) i samarbete med SOFI. För FAS-Centrum-stödet har man kunnat få en konsoliderad redovisning genom att införa en särskild enhet (32840) för de fyra delprojekten. En enhet kan emellertid bara omfatta intäkter och kostnader vid en och samma institution. Eftersom en kostnadsbärare inte har denna begränsning, kan man nu få konsoliderade redovisningar även för Linnéstöden, förutsatt att ingående projekt hänförs till samma kostnadsbärare. För att övergå till den terminologi som SUHF använder kan verksamheten inom en högskola delas in i kärnverksamhet och stödverksamhet. Kärnverksamheten delas in i verksamhetsgrenarna utbildning och forskning och varje verksamhetsgren delas in i en eller flera kostnadsbärare (typer av utbildning respektive typer av forskning). Stödverksamhetens kostnader, dvs de gemensamma kostnaderna, fördelas därefter mellan utbildning och

3 3 forskning och mellan utbildningens och forskningens kostnadsbärare. Och den kostnadsbas som tillämpas vid fördelning mellan kostnadsbärare är i regel direkta lönekostnader. SOFI består av ett forskningsinstitut (SOFI/F) och en grundutbildningsenhet (SOFI/U) med namnet Arbetsmarknadskunskap med management (tidigare personaladministration), AKPA. SOFI/F är uppdelad i fyra avdelningar, nämligen tre forskningsavdelningar (LNU, AME och SOCPOL) och en gemensam avdelning (GEM). I ekonomisystemet motsvaras dessa fyra avdelningar av fyra enheter (32821, 32822, och 32820) medan AKPA motsvaras av en enhet (32801). Kärnverksamheten forskning kan identifieras med verksamheten inom enheterna 32821, och Verksamheten inom enheten utgör stödverksamhet till forskningen men också i viss utsträckning stödverksamhet till utbildningen inom AKPA. Fördelning av stödverksamhetens kostnader mellan utbildning och forskning förutsätter att de kostnader i GEM som avser stödfunktioner för hela SOFI fördelas mellan AKPA och SOFI/F. Kärnverksamheten utbildning finns inom enheten AKPA, som har utbildning på grundnivå, har inte själv behov av någon ytterligare uppdelning mellan grundkurs och fortsättningskurs, och det har inte heller fakultetsledningen. Det är därför tillräckligt att införa en kostnadsbärare för grundutbildning (kb ) samt kostnadsbärare för uppdragsutbildningsprojekt vid de (få) tillfällen som AKPA har sådana projekt. Det finns tre huvudtyper av forskning (forskningsområden) på SOFI, nämligen verksamhet inom LNU (enhet 32821), AME (enhet 32822) och SOCPOL (enhet 32823). Inom SOFI måste man kunna identifiera den anslagsfinansierade forskningen inom respektive forskningsområde, och det gör man även fortsättningsvis med hjälp av begreppen aktivitet och enhet (även om begreppen aktivitet och kostnadsbärare numera också är en möjlighet). I redovisning till fakultetsledningen behövs ingen uppdelning, vilket innebär att det bara behövs en kostnadsbärare för den anslagsfinansierade forskningen (kb ). Kostnadsbärare ska inte ersätta begreppen projekt och enhet utan är ett nytt begrepp i ekonomisystemet. Införandet av kostnadsbärare innebär därför att det tillkommer ett nytt fält i kontosträngen för en transaktion. För kostnadsbärare som är projekt fylls detta fält i automatiskt. För kostnadsbärare med flera delprojekt fylls fältet för kostnadsbärare också i automatiskt, förutsatt att delprojekten kopplats till en och samma kostnadsbärare. För en kostnadsbärare som inte är ett projekt eller en grupp av projekt måste emellertid fältet för kostnadsbärare alltid fyllas i, även när kostnadsbäraren är entydigt bestämd av den aktivitet (grundutbildning eller forskning) som kontosträngen anger. Detta innebär ett visst dubbelarbete vid registreringen av en transaktion men kan tillsvidare inte undvikas. För stödverksamhet som är gemensam för flera kostnadsbärare skall fältet för kostnadsbärare också fyllas i, men då med en särskild kod (kb ). 3. Direkta kostnader Gemensamma kostnader på institutionsnivå kan definieras som de kostnader som inte är direkta. Denna definition kan också utnyttjas på SOFI för mätning av gemensamma kostnader, eftersom SOFI/F har en särskild enhet för kostnader som inte är direkta, nämligen GEM (32820). Direkta kostnader för forskning registreras på övriga enheter (32821, eller

4 ), antingen på ett av projekten inom någon av dessa enheter eller på anslagsfinansierad forskning (kb ). Direkta kostnader definieras som kostnader som avser en och endast en kostnadsbärare. Enligt SUHF:s redovisningsmodell (s. 10) delas direkta kostnader in i fyra huvudgrupper, nämligen: 1. Lön (inklusive löneavgifter) för direkt medverkande 2. Drift (t ex resor, konferenser, litteratur, konsulttjänster, materiel) 3. Utrustning (t ex avskrivning av datorer) 4. Lokaler (t ex kontorsrum och undervisningslokaler) Om en forskare under en period medverkar i flera projekt måste emellertid lönen fördelas mellan flera kostnadsbärare. En rättvisande fördelning mellan kostnadsbärare förutsätter egentligen tidredovisning. Ungefär hälften av alla myndigheter tillämpar redan tidredovisning, och tidredovisning kommer antagligen också att så småningom införas även på högskolor (SUHF s. 24). Tillsvidare kan forskarens lön konteras på berörda projekt med de procenttal som följer av en uppskattning av hur forskaren fördelar sin arbetstid mellan de olika projekten. Denna metod tillämpas på SOFI. Lokalkostnader skall enligt SUHF (s. 23) i största möjliga utsträckning fördelas direkt mellan kostnadsbärarna. Fr o m den 1 januari 2010 fördelas också kostnaden för en persons tjänsterum mellan de kostnadsbärare som personens lön konteras på. Fördelningen görs av Sektionen för byggnadsplanering enligt rapporter från SOFI som visar hur varje tjänsterum ska konteras. Kostnaden för gemensamma lokaler ingår dock i pålägget för institutionsgemensamma kostnader (se avsnitt 5). Avskrivning av datorer och övriga kontorskostnader (telefon, kopiering, kontorsmateriel, m m) utgör egentligen direkta kostnader som i princip kan debiteras kostnadsbärare direkt. Detta görs emellertid inte vid SOFI (med undantag för avskrivning av bärbara datorer) utan sådana kostnader förs till GEM. Datoranvändning, telefonsamtal, kopiering, m m avser visserligen i regel alltid en bestämd kostnadsbärare vid ett visst tillfälle, men det torde i regel vara alltför omständligt och kostsamt att mäta detta Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader skall enligt SUHF (s. 11) fördelas mellan sex huvudfunktioner på varje nivå inom högskolan, alltså även på institutionsnivå. De sex huvudfunktionerna är: 1. Ledning 2. Utbildnings- och forskningsadministration 3. Ekonomi- och personaladministration 4. Infrastruktur- och service 5. Bibliotek 6. Övrigt 1 Undantag kan naturligtvis finnas, t ex klickkostnader för kopiering. Enligt SUHF (s. 30) är det också många högskolor som idag arbetar med att göra klickkostnader synliga på kostnadsbärarnivå. Det återstår dock att se vad rutiner för detta kostar i praktiken.

5 5 Medan ett universitets kärnverksamhet delas in i olika typer av kärnverksamhet, delas alltså stödverksamheten in i olika typer av stödverksamhet. Indelningen klargör stödverksamhetens struktur och gör det därmed lättare för forskningsfinansiärer och institutionsledning att bedöma om de gemensamma kostnaderna är berättigade. Någon särskild klassificering av gemensamma kostnader efter huvudfunktion görs emellertid inte i bokföringen. Fördelningen av gemensamma kostnader efter huvudfunktion görs i stället approximativt med utgångspunkt från de gemensamma kostnadernas fördelning efter kostnadsslag. 5. Fördelning av gemensamma kostnader mellan kostnadsbärare Gemensamma kostnader är kostnader för stödfunktioner som är gemensamma för flera kostnadsbärare i den meningen att de utnyttjas av flera kostnadsbärare. En kostnadsbärares andel av kostnaden för en stödfunktion bör i princip vara proportionell mot utnyttjandet. Exempelvis kan utnyttjandet av en kopiator mätas med antal kopior medan utnyttjandet av en administratörs tjänster kan mätas med den arbetstid som administratören ägnar åt kostnadsbäraren. Denna grundprincip ska också alltid tillämpas om stödfunktionen utnyttjas av två (eller ett fåtal) kostnadsbärare. Om exempelvis en kursadministratör enbart sysslar med grundutbildning och forskarutbildning och inte har några uppgifter alls som avser forskningsprojekt måste lönekostnaden fördelas enbart mellan de två kostnadsbärarna för fakultetsfinansierad utbildning och forskning enligt en uppskattning av arbetstidens fördelning. I praktiken är det emellertid ofta alltför svårt (dyrt) att mäta utnyttjandet av en stödfunktion exakt, särskilt om stödfunktionen utnyttjas av ett stort antal kostnadsbärare. Då antar man i stället att en medarbetares utnyttjande av en stödfunktion är proportionellt mot medarbetarens lön. En gemensam kostnad fördelas därmed mellan kostnadsbärare i proportion till kostnadsbärarnas lönekostnader. Motiveringen för detta antagande är att en medarbetares utnyttjande av gemensamma resurser (central förvaltning, bibliotek, lokaler, IT, telefon, kopiering, ledning, administrativa tjänster m m ) är åtminstone approximativt proportionellt mot en medarbetares lön, som inte bara avspeglar medarbetarens arbetstid utan också (antagligen) en högre grad av utnyttjande om lönen är högre. Därtill kommer att även om fördelning efter lönekostnad avviker från fördelning efter utnyttjande i vissa fall, så kan man anta att avvikelserna tar ut varandra, åtminstone approximativt, bara samma regel tillämpas på tillräckligt många olika typer av kostnader. I SUHF:s grundmodell ligger stipendier och lön från andra än institutionen utanför fördelningsunderlaget (SUHF s. 18). På SOFI finns det emellertid både forskare och doktorander med stipendier. Dessutom finns det doktorander vars lön åtminstone delvis finansieras av andra institutioners studiestöd (Neken och Sociologen). Det kan också ibland finnas forskare med anställning direkt av forskningsråd. Slutligen kan det finnas doktorander eller forskare vars lön betalas direkt av en annan myndighet eller stiftelse inom ramen för ett samarbetsprojekt som finansieras av ett forskningsråd. Dessa doktorander och forskare är kostnadsdrivande på samma sätt som övriga medarbetare på SOFI men det är oklart hur man i praktiken kan justera för detta.

6 6 6. Fördelning av gemensamma kostnader mellan utbildning och forskning Gemensamma kostnader för utbildning skiljer sig i regel från gemensamma kostnader för forskning. Vid fördelning av gemensamma kostnader mellan en institutions kostnadsbärare skiljer man därför alltid mellan å ena sidan kostnadsbärare som avser utbildning, inklusive uppdragsutbildning, och å andra sidan kostnadsbärare som avser forskning, inklusive forskning med externa medel. Fördelningen av gemensamma kostnader mellan en institutions kostnadsbärare görs i två steg. Först fördelas gemensamma kostnader mellan utbildning och forskning och därefter fördelas gemensamma kostnader inom utbildning mellan utbildningens kostnadsbärare och gemensamma kostnader inom forskning mellan forskningens kostnadsbärare. Vid fördelning av gemensamma kostnader mellan utbildning och forskning registreras gemensamma kostnader för utbildning på akt10300/kb och gemensamma kostnader för forskning på akt30300/kb De kostnader som är gemensamma för både utbildning och forskning fördelas mellan utbildning (akt10300/kb999999) och forskning (akt30300/kb999999) i proportion till utnyttjande när så är möjligt eller annars i proportion till lönekostnader. En del fakturor för hela SOFI kan fördelas mellan forskning (SOFI/F) och utbildning (AKPA) i proportion till utnyttjande, exempelvis fakturor för tjänsterum och IT-abonnemang. Men många fakturor kan inte fördelas lika lätt, t ex fakturor för kopiering och kontorsmateriel. I regel fördelas de då i proportion till lönekostnader. Om exempelvis AKPA:s andel av lönekostnaderna under ett år kan uppskattas till 8 % så bör en faktura som avser hela SOFI, inklusive AKPA, i regel konteras med 8 % på akt10300/kb och med 92 % på akt30300/kb Undantag är kostnader som avser AKPA i så liten utsträckning att AKPA:s andel kan sättas till 0 %. Och när AKPA:s andel är särskilt svår att bedöma kan den sättas till 4 %. AKPA har normalt bara har en kostnadsbärare (nämligen grundutbildning på fakultetsanslag, kb ). Det kan då vara frestande att lägga alla kostnader som enbart avser AKPA på denna kostnadsbärare, inklusive kostnader för stödverksamhet. Men eftersom även uppdragsutbildning förutsätter stödverksamhet, bör kostnader för stödverksamhet läggas på kb , så att man vet vad pålägget för gemensamma kostnader skulle bli för eventuell uppdragsutbildning. Annars kan man inte i en eventuell offert uppge den fulla kostnaden för uppdragsutbildning (inklusive indirekta kostnader). 7. Pålägg för indirekta kostnader Vid fördelning av gemensamma kostnader inom forskning mellan forskningens kostnadsbärare fördelas kostnaderna i proportion till kostnadsbärarnas lönekostnader. Och vid fördelning av gemensamma kostnader inom utbildning mellan utbildningens kostnadsbärare fördelas kostnaderna i proportion till kostnadsbärarnas lönekostnader. För att fördelningen av gemensamma kostnader mellan kostnadsbärare skall fungera i praktiken utan orimliga arbetsinsatser görs den med automatisk bokföring (s k trigger) i slutet av varje månad, då ett pålägg multiplicerat med kostnadsbärarens lönekostnader under månaden debiteras kostnadsbäraren (och krediteras akt10300/kb för utbildning och

7 7 akt30300/kb för forskning). Detta förutsätter att pålägget beräknats i förväg för ett år med utgångspunkt från institutionens budget för institutionsgemensamma kostnader och fakultetsnämndens beslut om OH-faktura. Pålägget för indirekta kostnader för forskning beräknas då som budgeterade gemensamma kostnader för forskning dividerat med kostnadsbärarnas budgeterade lönekostnader. Gemensamma kostnader omfattar då både institutionsgemensamma kostnader och universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Pålägget för gemensamma kostnader för utbildning beräknas på motsvarande sätt. Vid behov kan påläggen för ett år justeras under året. En kostnadsbärares indirekta kostnader är kostnadsbärarens andel av de gemensamma kostnaderna beräknade som kostnadsbärarens lönekostnader multiplicerade med pålägget för indirekta kostnader. Referenser SUHF (SUHFs arbetsgrupp för full kostnadstäckning), Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor - handledning, Oktober 2007 (www.suhf.se).

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor 2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer

Läs mer

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Forskningens och utbildningens kostnader Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Innehåll Introduktion 2 Den nya modellen för redovisning av kostnader 3 Bakgrund till förändringen 4 Tydlig

Läs mer

Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering

Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering 2010-09-22 Planering (planner) är en Agresso-modul som ger dig verktyg för budgetregistrering och ekonomisk planering. Den är helt integrerad

Läs mer

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN 2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Resursfördelning 2015 Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.5-1701-14

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildning Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till? Syftet

Läs mer

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Vetenskapsrådet 20120203 Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor

Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Genomgång av definition av full kostnadstäckning Bilaga 1 Bilaga 1 A = Full kostnadstäckning Genomgång av definition Genomgång av definition

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

FS Bilaga p 6

FS Bilaga p 6 Bokslut Lärarhögskolan Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS

Läs mer

Riktlinje om extern finansiering

Riktlinje om extern finansiering RIKTLINJE Gäller från och med 2008-01-01 Riktlinje om extern finansiering Gäller fr o m 2008-01-01 Denna riktlinje grundar sig på: Syfte Regleringsbrev innevarande år Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning

Läs mer

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen... 2 Fördelning

Läs mer

Budget & Prognosportalen

Budget & Prognosportalen Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET BESLUT 1(5) 2010-12-17 Dnr 24-726/10 Björn Wallmo RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Modellen för full kostnadstäckning SUHF ( Sveriges universitet och högskoleförbund) beslutade i november 2007

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER Rekommendationer för REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor INNEHÅLL sid 1. Inledning 2 2. Bakgrund 2 3. Modeller

Läs mer

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Planeringsavdelningen 2014-11-12 Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 1. Inledning Inför 2015 införs nya riktlinjer för fördelning av universitets-

Läs mer

Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell

Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell ANVISNING Gäller från och med 2008-01-01 Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell Gäller fr o m 2008-01-01 Anvisningen grundar sig på: Rektors beslut nr 07/0660, dnr V-2007-0817, doss 30 Bakgrund

Läs mer

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de

Läs mer

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: - Budget fördela områdesgemensamma kostn - Budget fördela fakultetsgemensamma kostn - Budget

Läs mer

Godkända kostnader i Mistras projekt

Godkända kostnader i Mistras projekt Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk

Läs mer

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga ) Sid 1 (7) Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

BOKFÖRINGSEXEMPEL. Grundutbildning och fakultetsmedel. Regeringen 1 3b. 2 3a. 4a 9 4b 7a

BOKFÖRINGSEXEMPEL. Grundutbildning och fakultetsmedel. Regeringen 1 3b. 2 3a. 4a 9 4b 7a 2002-12-06 BOKFÖRINGSEXEMPEL Grundutbildning och fakultetsmedel Regeringen 1 3b 2 3a 11 12 8 4a 9 4b 7a 5a 5b 7b 13 Fakultetsnämnden/ enhetsstyrelsen Lönekostnader anställda 10 5c 6 Löpande kostnader (exkl

Läs mer

Riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4068 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Planeringsavdelningen Handläggare:

Läs mer

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor (fastställd av Förbundsförsamlingen i Lund, 081111 14c) 1. Bakgrund I november

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet

Läs mer

REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHFs arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson SUHFs förbundsförsamling

Läs mer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor

Läs mer

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-06-14 2011/5 Regnr: 63-17-11 Förbrukade och oförbrukade forsknings Med anledning av Riksrevisionens

Läs mer

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 2(33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 2 Bakgrund och historik... 5 3 Modellens grundprinciper... 6 4 Fördelning

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Skolan för bioteknologi (BIO) Period: 11-18 Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial tema nybörjare Okt Tema nybörjare April Indikatorrapport Sept Maj

Läs mer

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Mars 2007 Sveriges Universitets- mars 2007 & Högskoleförbund SUHF:s styrelse har tidigare tillsatt

Läs mer

VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga!

VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga! VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga! Bensträckare ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Lyckas vi ge svar på nedanstående

Läs mer

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga ) Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2016 SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/2016-12-09 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Kärt barn har många namn. Lika ofta även de mera problematiska, skulle jag vilja hävda! I samband med finansieringen av externt

Läs mer

Kommentarer till halvårsbokslut och prognos

Kommentarer till halvårsbokslut och prognos V 2015/442 2015-07-23 Till Sektion ekonomi Kansli N Ekonomi Kommentarer till halvårsbokslut 2015-06-30 och prognos 2 2015 Sammanfattning Resultat per 30 juni 2015 är negativt om 15,9 Mkr, med fördelningen

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson SUHF-modellen i verkligheten Ann-Kristin Mattsson Januari 2011 Omslagsbild: Khafre Pyramid Giza Upphovsman: Daaaveee Ann-Kristin Mattsson, 2011 Första upplagan är tryckt i januari 2011 Utgiven av : Sveriges

Läs mer

BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER

BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER Handledning Innehållsförteckning INLEDNING... 1 DEFINITIONER... 2 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR/KRAV... 2 INNAN DU BÖRJAR... 3 BERÄKNA PROCENTPÅSLAG FÖR GEMENSAMMA KOSTNADER

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR

GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR 1(7) Dnr SLU ua Internrevisionen Till styrelsen vid SLU GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR SAMMANFATTNING Universitetsledningen har tydliggjort vikten av att såväl

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd motfinansiering

Godkända kostnader och godkänd motfinansiering Godkända kostnader och godkänd motfinansiering Gäller fr o m 2016-04-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt utgör

Läs mer

Indelning av kostnader

Indelning av kostnader 1 (6) Indelning av kostnader När ni budgeterar för projektets kostnader ska ni dela in dem i nedanstående kostnadsslag. Läs under respektive rubrik här nedan, för mer information och exempel hur ni ska

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016 STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2015.1.1.1-4479 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2014 SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/2014-09-05 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning 2007. 1. Sammanfattning. 2. Lagen om offentlig upphandling har inte följts

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning 2007. 1. Sammanfattning. 2. Lagen om offentlig upphandling har inte följts Revisionsrapport Örebro universitet 701 82 ÖREBRO Datum Dnr 2008-03-31 32-2007-0745 Örebro universitets årsredovisning 2007 Riksrevisionen har granskat Örebro universitets (ÖU:s) årsredovisning, daterad

Läs mer

Föreskrifter för hantering av forskningsmedel vid Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier

Föreskrifter för hantering av forskningsmedel vid Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Föreskrifter för hantering av forskningsmedel vid NMT DNR: MIUN 2016/03 Föreskrifter för hantering av forskningsmedel vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier Beslutsfattare: Handläggare: Fakultetsnämnden

Läs mer

Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg

Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg Bilaga 3 A Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg Ett förenklat exempel som visar fördelning av högskolegemensamma kostnader med en kombination av pålägg och fasta belopp och med direkta

Läs mer

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR Innehåll Ansvar, delegation och attesträtt Kalkylering Direkta och indirekta kostnader (OH-kostnader) Medfinansiering Kodsträng Redovisning Bokslut Återrapportering, avslut av projekt Delegationsordning

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2011

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2011 Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2011 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten http://www.suhf.se/web/rapp orter_2011-2012.aspx. 2 SUHF-statistik

Läs mer

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/ mm XI res»/ 'HOT* Rektor BESLUT Dnr HS 2016/343 2016-04-12 Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016 Härmed godkänns "Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016". Dokumentet ersätter tidigare

Läs mer

ARBETSGRUPPEN FÖR FULL KOSTNADSTÄCKNING FULL KOSTNADSTÄCKNING FÖR EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

ARBETSGRUPPEN FÖR FULL KOSTNADSTÄCKNING FULL KOSTNADSTÄCKNING FÖR EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 1(1) ARBETSGRUPPEN FÖR RAPPORT FULL KOSTNADSTÄCKNING 2002-10-11 FULL KOSTNADSTÄCKNING FÖR EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Som en följd av en överenskommelse mellan Sveriges

Läs mer

Ny ekonomi 2016 2014-11-26 EKONOMIDAGEN

Ny ekonomi 2016 2014-11-26 EKONOMIDAGEN Ny ekonomi 2016 2014-11-26 EKONOMIDAGEN Innehåll Bakgrund / repetition Vad är på gång? Vad ändras? Hur förbereder vi oss? Svar på frågan: Hur påverkas jag? Vad går projektet ut på? Att byta ekonomisystem

Läs mer

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé

Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé förekomst och användning Olle Häggbom FinanciallySustainableUniversities Towardsfull costing in European universities EUA projektet har undersökt 14 länder.

Läs mer

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2010

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2010 2010-07-30 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till delårsbokslut 2010-06-30 samt ekonomisk prognos 2010 Analys av det ekonomiska utfallet per den 30

Läs mer

Delrapport 2, Ny redovisningsmodell

Delrapport 2, Ny redovisningsmodell 2009-10-01 Delrapport 2, Ny redovisningsmodell 1. Bakgrund SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) har 2007-11-08 tagit beslut om att rekommendera samtliga sina medlemmar att införa en ny redovisningsmodell

Läs mer

Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå i nationalekonomi

Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå i nationalekonomi Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen 2006-09-13 Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå i nationalekonomi.. namn för personnummer. adress..... antagningsdatum.... handledare

Läs mer

Raindance-guide: Registrera samfinansiering

Raindance-guide: Registrera samfinansiering 1 Raindance-guide: Registrera samfinansiering Innehåll Registrera samfinansieringsbehovet... 1 Godkänn det registrerade samfinansieringsbehovet... 7 Statusrapport... 8 Manuell samfinansiering... 9 Guiden

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Revisionsrapport från Riksrevisionen avseende projektredovisning och kvalitetssäkring av årsredovisningen vid universitetet

Revisionsrapport från Riksrevisionen avseende projektredovisning och kvalitetssäkring av årsredovisningen vid universitetet 2008-06-11 BESLUT LiU 2008/01358 1(2) Riksrevisionen Revisionsrapport från Riksrevisionen avseende projektredovisning och kvalitetssäkring av årsredovisningen vid universitetet Riksrevisionen har i revisionsrapport

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Granskning av grunder för fördelning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Slutrapport

Granskning av grunder för fördelning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Slutrapport Granskning av grunder för fördelning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Slutrapport Granskning av grunder för fördelning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Härmed överlämnas

Läs mer

Mina ansökningar (/applications) / Familjen Kamprads stiftelse Forskning/Utbildning 2016 Utlysning av anslag för eff

Mina ansökningar (/applications) / Familjen Kamprads stiftelse Forskning/Utbildning 2016 Utlysning av anslag för eff OBS Detta är endast ett exempel. Denna blankett ska inte användas och skickas in till stiftelsen. ; Populärvetenskaplig beskrivning (måste skrivas på svenska). Genom att besvara ett antal frågor lämnar

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB)

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av förvaltningschef den 1 februari 2008 1 (7) Dnr 434-11-11 GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) Styrelsen för Högskolan i Borås har i styrelsens

Läs mer

Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag,

Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag, 1 2 Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag, uppbördsverksamhet och transfereringar 3 Vissa typer

Läs mer

Infasning Konservatorstbildningen (45 HST. Ingår i takbelopp fr om 2012)

Infasning Konservatorstbildningen (45 HST. Ingår i takbelopp fr om 2012) Dispositionsplan budgetåret 2012 Bilaga 1 Fördelning av anslag bå 2012 (tkr) Anslag 2011 2011 2011 2011 2012 2012 2012 2012 Grund Fo/Fou Externt Totalt Grund Fo/Fou Externt Totalt Anslagsmedel grund+fak

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning

Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Fastställda av rektor 2012-11-01. Träder i kraft 2012-11-01. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Valhallavägen

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser.

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser. Anvisningar för rapportering av erhållet anslag/stipendium Anslagsmottagaren ska rapportera avslutat anslag senast det datum som står angivet på kontraktet. Vid dispositionstidens slut skickas en påminnelse

Läs mer

Frågor och svar om EOS

Frågor och svar om EOS 1 Frågor och svar om EOS Innehåll Frågor och svar om EOS... 1 1 Bakgrund... 3 På vilket sätt underlättar systemet?... 3 Kommer budgetprocessen att se ut som tidigare?... 3 Hur har projektet tagit reda

Läs mer

REGLER FÖR INTERN HANDEL

REGLER FÖR INTERN HANDEL STYRDOKUMENT Dnr V 2015/378 REGLER FÖR INTERN HANDEL Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Ekonomienheten Beslutsdatum 2015-05-11 Giltighetstid Sammanfattning

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Rundvirkesstiftelsen. Ansökan om stöd från Rundvirkesstiftelsen 1(6)

Rundvirkesstiftelsen. Ansökan om stöd från Rundvirkesstiftelsen 1(6) Rundvirkesstiftelsen Ansökan om stöd från Rundvirkesstiftelsen 1(6) På den här blanketten ansöker du om stöd från Rundvirkesstiftelsen. Rundvirkesstiftelsen har som ändamål att stödja verksamhet som är

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Dnr G 213 4367/07 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Nedanstående riktlinjer är antagna av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens sammanträde

Läs mer

Debitering av planavgifter Marks kommun

Debitering av planavgifter Marks kommun Revisionsrapport Debitering av planavgifter Marks kommun 2010-01-21 Fredrik Carlsson, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Riksdagen har beslutat om Försvarshögskolans verksamhet för budgetåret 2010.

Riksdagen har beslutat om Försvarshögskolans verksamhet för budgetåret 2010. Bilaga 34 Försvarshögskolan Riksdagen har beslutat om Försvarshögskolans verksamhet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Försvarshögskolan och nedan angivna anslag.

Läs mer