Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet"

Transkript

1 Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

2 1. Inledning Begrepp Kostnadsbärare Direkta kostnader Indirekta kostnader Full kostnadstäckning Arbetsgång Arbetsgång, fördelning av gemensamma kostnader vid tre fördelningsnivåer Budgetering -- uträkning av påläggsprocentsats Lokalkostnader Projektkalkylering Projektkalkylering inför ansökan om externa medel Beviljad ansökan Under projekttiden Medfinansiering Checklista uppföljning av medfinansiering vid användande av uppföljningsmall Budgetering Vid projektansökan Inför projektstart Uppföljning Checklista bokföring Bokföring medfinansiering Praktisk bokföring medfinansiering Bokföring Återredovisning Hantering av kalkyldifferens och budgetavvikelser Principer gällande vid Lunds universitet Vissa frågor avseende hanteringsordning arbetas det fortfarande med, dessa kompletteras efterhand som de vidareutvecklas. 2

3 1. Inledning Arbetet med att ta fram en enhetlig redovisningsmodell inom högskolesektorn har gjorts i Sveriges Universitets och Högskoleförbunds (SUHF) regi. Modellen vid Lunds universitet är den av SUHF framtagna modell med mindre verksamhetsspecifika anpassningar. Denna handledning beskriver den modell för redovisning av indirekta kostnader som gäller vid Lunds universitet från den 1 januari En mer utfyllig handledning över SUHF modellen finns på SUHF:s hemsida. Modellen bygger på principen om full kostnadstäckning, där alla intäkter och alla kostnader fördelas ut i organisationen till kärnverksamheterna -- utbildning och forskning. Modellen innebär att alla gemensamma (indirekta) kostnader fördelas ut i organisationen, via institutionerna till kärnverksamheterna, med hjälp av fördefinierade fördelningsbaser. Vid Lunds universitet används direkt lön och direkt drift som fördelningsbas. I modellen ingår också att de indirekta kostnaderna ska delas in i sex olika funktioner som består av ledning, utbildnings- eller forskningsadm, ekonomi och -personaladm, infrastruktur-service, bibliotek och nivåspecifikt. Syftet är att tydliggöra för finansiärer vad universitetets gemensamma kostnader består av och var i organisationen de uppstår. Redovisningsmodellen bidrar till att förbättra den interna styrningen och kontrollen. Redan vid ansökan om externa medel tydliggörs medfinansieringsbehovet och institutionen tvingas ta ställning till om ett bidrag kan tas emot trots att projektet saknar extern fullfinansiering. Vid de tillfällen det i texten hänvisas till kalkyl, kalkylmall och kalkylbilaga avses den kalkylmall som är framtagen av SUHF och som ska användas vid ansökan av externa medel. 2. Begrepp 2.1 Kostnadsbärare Kostnadsbärare är en avgränsad verksamhet inom universitetet, som ska synliggöra ekonomiskt resultat (intäkter och kostnader) i redovisning och kalkylering. Kostnadsbärarna ska vara fullfinansierade och ska bära universitetets totala kostnader; dvs sina egna direkta kostnader och en rättvisande andel av de indirekta kostnaderna. När samtliga intäkter och kostnader görs synliga, kan det ekonomiska resultatet och full kostnadstäckning följas upp hos varje kostnadsbärare. All kärnverksamhet delas in i kostnadsbärare och det är stödverksamhetens kostnader som ska fördelas på dessa kostnadsbärare. En kostnadsbärare kan vara: Ett projekt med ett enskilt kontrakt Ett projekt med flera bidragskontrakt En forskargrupp som inte har krav på full kostnadstäckning på lägre nivå En avdelning eller institution som inte har krav på full kostnadstäckning på lägre nivå En kurs eller ett program inom utbildningen 2.2 Direkta kostnader Direkta kostnader är direkt hänförliga till en viss kostnadsbärare/projekt. Begreppet direkta uttrycker att kostnaderna har ett direkt samband och en exakt koppling till en särskild kostnadsbärare. Det är kostnadsbärarens utnyttjande av resurser, huvudsakligen i form av arbete och material, som framkallar dessa kostnader. Direkta kostnader kan bestå av både externa och interna köp/fakturor som sorteras i kostnadsslag och delas in i fyra huvudkategorier. Exempel på projektkostnader uppdelade på de fyra huvudkategorierna: Direkta löner: löner inklusive sociala avgifter för direkt medverkande i projektet Direkt drift: material, resor, konferenser, litteratur, konsulttjänster i projektet Direkt utrustning/avskrivning: avskrivning på projektutrustning 3

4 Direkta lokaler: kontorsrum och laborationslokaler i projektet samt andel av biytor t ex korridorer på institutionen 2.3 Indirekta kostnader Indirekta kostnader är gemensamma för alla eller flera kostnadsbärare. Begreppet indirekta uttrycker att kostnaderna inte har ett direkt utan ett indirekt samband med en kostnadsbärare. Begreppet låter också förstå att kostnaderna inte kommer från kostnadsbärarens egen beslutade verksamhet utan från det indirekta nyttjandet av organisationens gemensamma resurser. De indirekta kostnaderna för kostnadsbärarna återfinns som gemensamma kostnader på fördelningsnivåerna i universitetets organisation. Gemensamma kostnader på fördelningsnivåerna: Universitetsgemensamma kostnader Områdesgemensamma kostnader Institutionsgemensamma kostnader 2.4 Full kostnadstäckning Full kostnadstäckning innebär att kostnadsbärarens samtliga direkta och indirekta kostnader ska täckas av intäkten till kostnadsbäraren, t.ex. ett projekt. 3. Arbetsgång 3.1 Arbetsgång, fördelning av gemensamma kostnader vid tre fördelningsnivåer 1. I första steget fördelar den universitetsgemensamma nivån de universitetsgemensamma kostnaderna på områdena. Först delas de universitetsgemensamma kostnaderna upp på utbildning och forskning samt på de sex olika funktionerna. Planeringsenheten fastställer fördelningen efter samtal med enheterna på universitetsgemensam nivå. Sektion Ekonomi beräknar fördelningsbaserna (lön och drift exklusive ALF-kostnader, lokaler och avskrivningar) för utbildning, och forskning per område. Slutligen fördelas kostnaderna proportionellt med fasta belopp på områdena. 2. I andra steget fördelar varje område sina gemensamma kostnader och sin andel universitetsgemensamma kostnader på områdets institutioner. Först delas de områdesgemensamma kostnaderna upp på utbildning och forskning samt på de sex funktionerna, eventuella specifika kostnader hänförs till rätt verksamhet och institution. Den universitetsgemensamma nivåns uppdelning av universitetsgemensamma kostnader till områdena på utbildning och forskning samt funktioner får ej ändras av området. Sektion Ekonomi beräknar fördelningsbaserna (lön och drift exklusive lokaler och avskrivningar) för utbildning och forskning per institution. Slutligen fördelas andelen universitetsgemensamma kostnader och de områdesgemensamma kostnaderna var för sig proportionellt med fasta belopp på områdenas institutioner. 3. I det tredje steget upprättar varje institution sin budget. Först beräknar institutionen sina direkta kostnader för kärnverksamheten uppdelat på utbildning och forskning. Därefter beräknar institutionen sina institutionsgemensamma kostnader med uppdelning på utbildning och forskning samt på de sex funktionerna, eventuella specifika gemensamma kostnader hänförs till rätt verksamhetsgren. Sektion Ekonomi beräknar fördelningsbaserna för respektive institution/avdelning och publicerar dessa på sin hemsida. Slutligen sammanställer institutionen budgeten uppdelad på utbildning och forskning. 4

5 4. I det fjärde steget beräknar varje institution de procentuella påslagen för kostnaderna från de tre nivåerna med utgångspunkt från institutionens budget och fördelningsbasen. De procentuella påslagen beräknas var för sig för varje nivå för utbildning respektive forskning. Se nedan avsnitt Budgetering-uträkning av påläggsprocent. Pålägg för universitetsgemensamma kostnader, %= Pålägg för områdesgemensamma kostnader, %= Pålägg för institutionsgemensamma kostnader, %= Formler för påläggsberäkning Institutionens andel av universitetsgemensamma kostnader/ Institutionens direkta löne- och driftskostnader Institutionens andel av områdesgemensamma kostnader/ Institutionens direkta löne- och driftskostnader Institutionsgemensamma kostnader/ Institutionens direkta löne- och driftskostnader Källa Fakulteten/ sektion Ekonomis hemsida Fakulteten/ sektion Ekonomis hemsida Institutionens budget/ sektion Ekonomis hemsida 5. I det femte och sista steget kommer påläggen till användning vid varje institution i kostnadskalkyler för kostnadsbärarna, i projektkalkyler vid ansökan om externfinansiering och i redovisningen av indirekta kostnader på kostnadsbärarna nästa år. Pålägget görs med automatik genom att påläggsprocenten läggs in i Orfi. Varje månad görs en automatisk bokföring på löpande, faktiska drift- och lönekostnader hos kostnadsbärarna. Modellen bygger på en fullständig kostnadsfördelning, som innebär att alla kostnader vid universitetet hänförs till och synliggörs hos kostnadsbärarna. Det betyder vidare att varje institutionsbudget är summan av alla kalkyler för institutionens kostnadsbärare och att projektkalkylen därför har samma struktur som institutionsbudgeten. 3.2 Budgetering -- uträkning av påläggsprocentsats Budgetering görs en gång per år i samband med det ordinarie budgetarbetet på institutionen, i detta arbete är inte forskaren engagerad. Planeringsenheten meddelar ekonomichef/områdesekonom på respektive område de totala universitetsgemensamma kostnaderna uppdelat på forskning och utbildning samt på funktionsindelning enligt bilaga Indirekta kostnader. Planeringsenheten meddelar också områdets andel av de universitetsgemensamma kostnaderna. Sektion Ekonomi meddelar ekonom/liknande på respektive institution de totala universitets- och områdesgemensamma kostnaderna uppdelat på forskning och utbildning samt på funktionsindelning i bilaga Indirekta kostnader. Institutionen får också information om dess andel av de universitets- och områdesgemensamma kostnaderna och fördelningsbas. Institutionen beräknar de institutionsgemensamma kostnaderna uppdelat på forskning och utbildning samt på funktionsindelning enligt bilaga Indirekta kostnader och fyller i denna. Det ska finnas en dokumentation vid institutionen som visar hur man har kommit fram till sin uppdelning. 5

6 Utbildning Forskning Totalt Universitetets gemensamma kostnader Belopp i tkr Belopp i tkr Belopp i tkr Funktioner Kostnad Kostnad Ledning 0 Utbildnings- eller forskningsadm 0 Ekonomi- och personaladm 0 Infrastruktur och service 0 Bibliotek 0 Nivåspecifikt mm 0 Summa Områdets gemensamma kostnader Funktioner Kostnad Kostnad Ledning 0 Utbildnings- eller forskningsadm 0 Ekonomi- och personaladm 0 Infrastruktur och service 0 Bibliotek 0 Nivåspecifikt mm 0 Summa Institutionens gemensamma kostnader Funktioner Kostnad Kostnad Ledning 0 Utbildnings- eller forskningsadm 0 Ekonomi- och personaladm 0 Infrastruktur och service 0 Bibliotek 0 Nivåspecifikt mm 0 Summa Lokalkostnader Kostnad Kostnad Lokaler 0 Påläggsberäkning vid institutionen Nivå Kostnad Pålägg Kostnad Pålägg Tot kostn Universitetsgemensamt 0 Områdesgemensamt 0 Institutionsgemensamt 0 Summa Påläggsberäkning för lokalkostnader Kostnad Pålägg Kostnad Pålägg Tot kostn Lokalkostnader Fördelningsbas Institutionens fördelningsbas består av Belopp Direkt lön+drift exklusive stipendier, lokaler och Utbildning Forskning Totalt avskrivningar 0 Pålägg i % = Gemensamma kostnader x 100 Fördelningsbas 6

7 Om institutionen har valt att fördela lokalkostnaderna med samma fördelningsbas som gemensamma kostnader fylls institutionens lokalkostnader i under Påläggsberäkning för lokalkostnader. Fyll i fakultet och institutionens namn i Fullkostnadskalkyl för TRE nivåer kalkylblad Fullkostnadskalkyl, cell F9 och F10. Spara filen, filnamnet ska vara institutionens namn Institutionen skickar in hela projektkalkylen (filen) med ifyllt blad Bilaga Indirekta kostnader till sektion Ekonomi. Det pålägg som räknats fram vid institutionen (ett för U och en för FO) registreras i redovisningssystemet av sektion Ekonomi. Sektion Ekonomi lägger ut kalkylmall för respektive institution/avdelning på hemsidan. 4. Lokalkostnader 2009 Lokalkostnader för såväl kärn- som stödverksamhet på institutionsnivå bokförs på institution eller kostnadsställe. Bokföring av verklig lokalkostnad kan göras av Byggnadsenheten direkt på kostnadsställe (brukaren). Om fakulteten eller institutionen vill göra om hyran t ex till genomsnittshyra eller göra ändringar/justeringar på annat sätt bokförs verkliga lokalkostnaden på fakultet eller institution enligt önskemål. Fakulteten/institutionen ansvarar sedan för manuell utbokning av lokalkostnaden till institution/kostnadsställe. Totala lokalkostnaden ska fördelas ut på inst/kst. Ingen del av lokalkostnader som avser institutioner får stanna på området. Institutioner/kostnadsställen erbjuds möjlighet att fördela lokalkostnaderna på aktiviteter genom att inkludera institutionens fulla lokalkostnader i kalkylen för indirekta kostnader. Kostnaden redovisas under Lokalkostnader. Kostnaden fördelas då ut med samma fördelningsbas som indirekta kostnader (löner + drift). Önskar institutionen fördela lokalkostnader med annan fördelningsbas måste kostnaderna bokföras manuellt. 5. Projektkalkylering Parallellt med ny redovisningsmodell har en ny projektkalkylmodell utarbetats i SUHF:s regi. Modellen har utarbetats i nära samverkan med representanter för Wallenbergstiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Kalkylen visar projektets totala kostnader, dvs. de direkta kostnaderna, projektets andel av universitetets indirekta kostnader samt hur kostnaderna ska finansieras. Finansiären kan ha egna krav på att en viss kalkylmall ska bifogas ansökan, då ska båda kalkylerna upprättas. Då en institution planerar sådan verksamhet som helt eller delvis är finansierad med externa medel ska projektkalkyl upprättas enligt den mall som finns. Kalkylen ska ligga till grund för upprättande av underlag till ansökan samt medverka till att beräkna behovet av medfinansiering i projektet. Huvudregeln vid beräkning av all externfinansierad verksamhet är att full kostnadstäckning ska uppnås. Med full kostnadstäckning menas att intäkterna i projektet ska täcka samtliga direkta kostnader i projektet och indirekta kostnader som påförs projektet med hjälp av påläggssatser. Med den nya projektkalkylen tydliggörs behovet av medfinansiering både för universitetet och för finansiären. Vid projektansökan måste institutionen ta ställning till om och i vilken omfattning det finns andra medel, t ex anslag att medfinansiera delar av ett projekt som det söks externa medel för. Det innebär att för den del som inte täcks av externa finansiärer måste det finnas ett beslut av prefekten om tilldelning av andra medel till projektet. Beslutet görs gällande genom att prefekten skriver under projektkalkylen där behovet av medfinansiering framgår. Se vidare kapitel om medfinansiering. 7

8 När en kalkyl upprättas för ett projekt ska alla kostnader som kommer att belasta projektet finnas med. Det innebär att kalkylen ska ta med både direkta kostnader och indirekta kostnader. Direkta kostnader är de kostnader som kan hänföras "direkt" till projektet. Exempel på sådana kostnader är material som åtgår till projektet, personalkostnader som är direkt förknippade med projektet. Indirekta kostnader är gemensamma kostnader i organisationen som fördelas ut på projektet med direkt lön och drift som fördelningsbas. Kostnad för administrativ och annan personal som inte till övervägande del arbetar med det aktuella projektet räknas som indirekt kostnad Prefekten ska godkänna projektkalkylen. Om förutsättningarna ändras i projektet, t ex om projektet inte får så mycket bidrag som man sökt, behöver prefekten göra ett förnyat ställningstagande till om kalkylens kostnader kan ändras, eller om statsanslag eller andra medel ska täcka mellanskillnaden eller om projektet över huvudtaget ska genomföras. Projektkalkylen finns att hämta på sektion Ekonomis hemsida. Välj vilken institution alternativt avdelning det gäller och ladda ner kalkylen. 5.1 Projektkalkylering inför ansökan om externa medel För att säkerställa att alla kostnader tas med i projektkalkylen bör projektansvarig ta kontakt med institutionsekonom/forskningsadministratör när kalkylen räknas fram. Detta samarbete bör inledas i god tid så att kalkylen hinner tas fram inför ansökan. Projektledaren/institutionsekonom/forskningsadministratör hämtar aktuell kalkylmall från sektion Ekonomis hemsida. Om kalkylmallen för aktuell institution eller avdelning saknas ta kontakt med sektion Ekonomi. Kalkylmallen består av Fullkostnadskalkyl och bilaga Indirekta kostnader. Kalkylbilaga Indirekta kostnader är redan ifylld och ska ej ändras. Fyll i Fullkostnadskalkyl, börja med att fylla i lön exkl sociala avg för medverkande i projektet. Vid längre projekt som sträcker sig över ett år och där man räknar med att intjänad semester tas ut behöver man inte ta hänsyn till den löpande semesterkostnaden. Vid kortare projekt eller om någon medverkande enbart jobbar ett par månader i projektet och där semester oftast inte tas ut ska den löpande semesterkostnaden räknas med i kalkylen. Månadslönen räknas då upp med 15,03% (semesterkostnad). - Fyll i direkta driftskostnader - Fyll i direkt utrustning/direkt avskrivning. Universitetet har fastställt riktlinjer för den ekonomiska livslängden, d v s avskrivningstiden för vanliga tillgångar. I redovisningssystemet kategoriseras alla anläggningstillgångar utefter vilken typ av tillgång det är samt vilken avskrivningstid de har. Se kodplanen Kategorier och konton i anläggningsredovisningen för avskrivningstider. - Fyll i direkta lokalkostnader, under 2009 använder sig Lunds universitet av en övergångsmodell. Om institutionen har valt att lokalkostnaderna för 2009 ska fördelas med samma fördelningsbas som indirekta kostnader har kostnaderna lagts in i Bilaga Indirekta kostnader. Projektets andel av institutionens lokalkostnader förs då automatiskt in i Andel av institutionens lokalkostnader. Då lämnas raden Direkta lokalkostnader tom. Se vidare under kapitel Lokalkostnader

9 - De indirekta kostnaderna fylls i automatiskt. Indirekta kostnader räknas ut genom att påläggsprocentsatsen multipliceras med de löner inkl soc. avg och drift som har angetts i Fullkostnadskalkyl. - Fyll i Projektnamn, Projektledare samt Område och Institution om detta inte redan är i fyllt - Fyll i finansiering från finansiär för varje år, finansieringen borde i de flesta fall bestå av direkta kostnader och de indirekta kostnader som har avtalats med respektive finansiär. Se planeringsenhetens hemsida. Projektkostnader Bilaga År Summa Direkta kostnader Löner inkl soc avg 0 Driftkostnader 0 Utrustning/avskrivningar 0 Lokaler 0 Summa direkta kostnader Indirekta kostnader Andel av institutionens lokalkostnader Summa projektkostnader Finansiering Finansiär Summa Finansiär, inomstatligt bidrag 0 Finansiär, inomstatligt bidrag 0 Finansiär, utomstatligt bidrag 0 Finansiär, utomstatligt bidrag 0 Medfinansiering Summa projektfinansiering Datum Huvudsökandens underskrift Ansökan och kalkyl godkänd av prefekt Namnförtydligande Namnförtydligande Lunds universitet fördelar under 2009 institutionens lokalkostnader med samma fördelningsbas som indirekta kostnader, direkt lön och drift - Institutionens medfinansiering till projektet räknas ut automatiskt genom beräkning av summa projektkostnader minus summa projektfinansiering. Differensen fylls i under Medfinansiering för respektive år. - Stäm av att kostnader och finansiering stämmer överens. Summa projektkostnader och summa projektfinansiering ska bli lika för att projektet ska vara fullfinansierat. 9

10 - Observera att uppgifterna i kalkylen ska vara exklusive moms. Eventuell moms regleras i avtalet mellan parterna. Slutlig ansökan - Innan kalkylen bifogas ansökan till finansiären ska den godkännas av prefekt vid institutionen som har att ta ställning till om institutionen kan ställa upp med medfinansiering och hur mycket. Med prefektens underskrift av kalkylen godkänns också att institutionen medfinansierar projektet med den summa som anges i kalkylen. - Fullkostnadskalkyl bifogas ansökan. Bilaga Indirekta kostnader och spec av bilaga lämnas till finansiären på begäran. 5.2 Beviljad ansökan Om de beviljade medlen skiljer sig från ansökan ska projektledaren ta upp en förnyad diskussion med prefekt vid institutionen. Det kan vara så att projektet inte är genomförbart med den finansiering som ges eller att projektet kräver mer eller mindre medfinansiering. Kontraktsmodulen i DFS håller på att utvecklas, när det är klart ska projektkalkylen bifogas kontraktet i kontraktsmodulen i DFS. 5.3 Under projekttiden Projektledaren ansvarar för att följa upp projektet så att det följer den planering som ligger till grund för kalkylen. Om det inträffar saker som påverkar kalkylen ska projektledaren ta upp en förnyad diskussion med prefekt vid institutionen. Det kan vara så att projektet kommer att kräva mer eller mindre medfinansiering än planerat. 6. Medfinansiering Eftersom alla intäkter och kostnader fördelas på projektet tydliggörs i projektkalkylen behovet av medfinansiering för att full kostnadstäckning ska uppnås. Vid projektansökan måste institutionen ta ställning till om och i vilken omfattning det finns andra medel, t ex anslag, för att medfinansiera delar av ett projekt som det söks externa medel för. I de externfinansierade projekt där Lunds universitet är medfinansiär ska det råda klarhet om och vara beslutat vilka resurser som Lunds universitet bidrar med. Detta för att säkerställa att medel öronmärks för medfinansiering samt att samma resurser inte kan användas som medfinansiering flera gånger. Prefekten vid aktuell institution godkänner medfinansieringen i projektkalkylen. För att underlätta uppföljningen av medfinansieringen vid institutionen finns en mall framtagen som kan användas. Denna återfinns på sektion Ekonomis hemsida. 7. Checklista uppföljning av medfinansiering vid användande av uppföljningsmall Denna checklista ska ses som ett exempel på hur man kan använda mallen för medfinansiering. Det är upp till institutionen/motsvarande att besluta om hur man vill följa upp sin medfinansiering. 10

11 7.1 Budgetering Institutionen fyller vid budgetering i hur mycket medel som finns tillgängligt för medfinansiering under fliken sammanställning. Tillgänglig medfinansiering på institutionen enligt budget År Belopp Vid projektansökan När prefekt vid institutionen godkänner medfinansiering för en projektansökan fyller institutionen i projektnamn, projektledare och medfinansiering för respektive år under projektets genomförande under fliken projektansökan. Administratören får en kopia av projektkalkyl med prefektens underskrift. Projektnamn Projektledare Godkänd medfinansiering Belopp Belopp Belopp Belopp Belopp Velocity Bengt Bengtsson SEK Vinter Sofia Sofiasson SEK 7.3 Inför projektstart Om projektansökan bifalls och projektet kommer till stånd så flyttar administratören uppgifter under fliken projektansökan till fliken medfinansiering per projekt. Information om att ett projekt ska starta ska meddelas av ansvarig projektledare till administratören. Eventuellt kan nya kontraktsmodulen i DFS användas. 7.4 Uppföljning Den sammanlagda medfinansieringen för institutionen återfinns under fliken sammanställning Medfinansiering enligt beslut "Medfinansiering per projekt" År Belopp Tillgängliga medel för medfinansiering av nya projekt framgår under fliken sammanställning Observera att här sammanställs enbart projekt som har beviljats projektmedel och således flyttats till fliken medfinansiering per projekt. Hänsyn bör även tas till de projekt som ännu befinner sig i ansökansstadiet och som återfinns under fliken projektansökan Tillgänglig medfinansiering för nya projekt År Belopp

12 8. Checklista bokföring 8.1 Bokföring medfinansiering Medfinansieringen kräver att medel flyttas till projektet då man har medfinansiering bokförd på annan v- gren och annan aktivitet än projektet. Se vidare i Definition av kostnadsbärare vid införande av ny redovisningsmodell för indirekta kostnader vid LU. I nedan exempel visar projektkalkylen att direkt lön + drift för det aktuella projektet är 1,8 mkr, institutionen har i budgetarbetet räknat ut att påslaget på direkt lön + drift är 50%. Den externa bidragsgivaren finansierar 2 mkr, vilket innebär att institutionen måste ställa upp med medfinansiering på 0,7 mkr. Projekt (v-gren 35) Medfinansiering (v-gren 21) Extern finansiering +2 mkr Medfinansiering +0,7 mkr -0,7 mkr Direkt lön + drift -1,8 mkr Overhead(50%) -0,9 mkr Total kostnad -2,7 mkr 8.2 Praktisk bokföring medfinansiering Institutionen bokför medfinansieringen från v-gren 21 till projektet på aktuell verksamhetsgren med det interna kontot för medfinansiering. För att uppföljningen ska bli korrekt bör medfinansieringen bokföras regelbundet, helst varje månad. Om medfinansieringen sker från ett annat externfinansierat projekt (vgren 35), flyttas intäkten med ett intäktskonto, kontoklass 3. Inför del- respektive helårsperiodisering ska samtliga medfinansieringar vara bokförda på respektive projekt. 8.3 Bokföring Verksamheten delas upp i kärnverksamhet (utbildning och forskning) och stödverksamhet (administration och gemensamma kostnader). Kärnverksamheten bokförs på samtliga v-grenar utom 91. Stödverksamheten bokförs på v-gren 91. Om en forskare anställer en forskningsadministratör som arbetar med ett eller några få specifika projekt så kan detta ses som en direkt kostnad. Om däremot en forskargrupp har en forskningsadministratör som arbetar med forskargruppens projektadministration är detta en stödverksamhet och ska bokföras på v-gren 91. Det pålägg som räknats fram vid institutionen (en för U och en för FO) finns registrerat i Orfi för att möjliggöra automatisk bokföring varje månad av indirekta kostnader. Bokföring görs på alla aktiviteter och v-grenar som redovisar lön och/eller drift. På kostnadsbäraren (en aktivitet eller flera) följer man upp att full kostnadstäckning finns. V-grenarna 10 och 30 ska resultatmässigt bli 0 vid årets slut. Viktigt att budgetavvikelser och kalkyldifferenser analyseras och hanteras. Beroende på om de gemensamma kostnaderna fördelas och bokförs på tre (institution) eller fyra (avdelning) nivåer sker avstämningen på v-grenarna 10 och 30 antingen på institutionsnivå eller på avdelningsnivå. 9. Återredovisning På projektnivå redovisas de verkliga indirekta kostnaderna. Den återredovisning som finansiärerna kräver sker efter deras villkor. Det innebär att återredovisning till finansiärerna av de indirekta kostnaderna i de flesta fall sker efter den överenskommelse för täckning av indirekta kostnader som finns mellan finansiären och universitetet och inte efter det som finns bokfört på projektet, dvs. de verkliga indirekta kostnaderna. För att vara tydlig till finansiärerna kan i de fall det är möjligt även en redovisning av de verkliga indirekta kostnaderna ske. 12

13 10. Hantering av kalkyldifferens och budgetavvikelser Modellen bygger på att universitetet beräknar kostnaderna som ligger till grund för fördelningsbasen på basis av föregående års utfall under perioden 1 juli till 30 juni. De gemensamma kostnaderna baseras på budget för aktuellt år. Dessa uppskattade kostnaderna används för att räkna fram påläggsprocentsatserna med formeln: Gemensamma kostnader Fördelningsbasen. Två sorters skillnader kommer då att uppkomma i redovisningen vid tillämpning av modellen: Om det verkliga utfallet avviker från de budgeterade gemensamma kostnaderna (täljaren i divisionen), uppstår en budgetavvikelse. V-gren 10 eller 30 Budget Verkligt utfall Debet Kredit Pålägg för gemensamma kostnader blir Pålägget på 50% täcker inte de verkliga 50% på direkt lön och drift. indirekta kostnaderna eftersom de verkliga gemensamma kostnaderna är större än de budgeterade. Vid detta exempel kommer inte alla gemensamma kostnader att fördelas ut på kostnadsbärarna eftersom pålägget på direkt lön och drift är uträknat till 50%. I verkligheten borde pålägget ha varit 57,5%, den del som inte fördelas ut på kostnadsbärarna finns på institutionens/avdelningens v-grenar 10 och 30. Om det verkliga utfallet avviker från den uppskattade fördelningsbasen (nämnaren i divisionen, direkt lön + drift), uppstår en kalkyldifferens. Procentsatsen för kostnadspåslaget räknas ut genom att en viss summa uppskattade gemensamma kostnader divideras med en fördelningsbas baserad på tidigare utfall. Procentsatsen tillämpas sedan på ett verkligt utfall som blir större eller mindre än det uppskattade och då uppstår en kalkyldifferens. 13

14 V-gren 10 eller 30 Budget Verkligt utfall Debet Kredit Pålägg för gemensamma kostnader blir Pålägget är större än vad som behövs för 50% på direkt lön och drift. att täcka stödverksamheten eftersom den verkliga fördelningsbasen är större än den som baseras på tidigare utfall. Vid detta exempel kommer större gemensamma kostnader att fördelas ut på kostnadsbärarna än de verkliga eftersom pålägget på direkt lön och drift är uträknat till 50%. I verkligheten borde pålägget ha varit 44,4%, det innebär att det uppstår ett överskott på institutionens/avdelningens v-grenar 10 och 30. Det är omöjligt att undvika budget- och kalkyldifferenser. Målsättningen är att få differenserna så små som möjligt. Differenser uppstår normalt på institutionens v-grenar 10 och 30, men kan också uppstå på kostnadsbäraren om påläggsprocentsatsen ändras under året eller i förhållande till projektansökningstillfället Principer gällande vid Lunds universitet Följande principer gäller vid Lunds universitet för att hantera budget- respektive kalkyldifferenser. Gör regelbundet avstämningar Analysera noggrant de skillnader som uppkommer och besluta om och vidta åtgärder beroende på differensens storlek Försök att inte ändra påläggsprocentsatsen för ofta. Är differenserna systematiska på ett håll eller uppgår till stora belopp bör dock procentsatsen justeras för att undvika stora under- eller överskott på institutionsnivå Uppstår mindre differenser bör dessa kvittas mot över- underskott från föregående eller kommande år. Slutgiltiga principer publiceras senare, det kommer även att komma förklarande instruktioner. 14

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor 2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer

Läs mer

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen... 2 Fördelning

Läs mer

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN 2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET BESLUT 1(5) 2010-12-17 Dnr 24-726/10 Björn Wallmo RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Modellen för full kostnadstäckning SUHF ( Sveriges universitet och högskoleförbund) beslutade i november 2007

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: - Budget fördela områdesgemensamma kostn - Budget fördela fakultetsgemensamma kostn - Budget

Läs mer

Budget & Prognosportalen

Budget & Prognosportalen Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

Full kostnadsredovisning på SOFI

Full kostnadsredovisning på SOFI SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/ mm XI res»/ 'HOT* Rektor BESLUT Dnr HS 2016/343 2016-04-12 Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016 Härmed godkänns "Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016". Dokumentet ersätter tidigare

Läs mer

Kostnadsfördelning med fasta belopp

Kostnadsfördelning med fasta belopp Bilaga 2 A Kostnadsfördelning med fasta belopp Ett förenklat exempel som visar stegvis kostnadsfördelning, där högskole- och fakultetsgemensamma kostnader fördelas med fasta belopp och direkta löner genomgående

Läs mer

Rekommenderad arbetsgång för externa bidragsprojekt, exklusive EU-finansierade projekt inom Umeå universitet

Rekommenderad arbetsgång för externa bidragsprojekt, exklusive EU-finansierade projekt inom Umeå universitet Rekommenderad arbetsgång för externa bidragsprojekt, exklusive EU-finansierade projekt inom Umeå universitet Dokumentansvarig: Kristina Strindlund Controller Ekonomienheten Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Ansökan om medel till taxonomisk forskning

Ansökan om medel till taxonomisk forskning Till Svenska artprojektet Ansökan om medel till taxonomisk forskning Ansökningstillfälle: 1 juni 2015 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Doktorandprojekt Postdoktor Gästforskare Särskild forskare Inventering

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildning Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till? Syftet

Läs mer

Lathund/Checklista för budgetering i UUplus

Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1(9) Datum 2016-08-15 Ekonomiavdelningen Uppsala universitet Lathund/Checklista för budgetering i UUplus Innehåll Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1 Applikation Administration Institution -

Läs mer

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun 1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår

Läs mer

Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering

Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering 2010-09-22 Planering (planner) är en Agresso-modul som ger dig verktyg för budgetregistrering och ekonomisk planering. Den är helt integrerad

Läs mer

REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHFs arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson SUHFs förbundsförsamling

Läs mer

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Forskningens och utbildningens kostnader Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Innehåll Introduktion 2 Den nya modellen för redovisning av kostnader 3 Bakgrund till förändringen 4 Tydlig

Läs mer

Seminarium 28 januari 2015

Seminarium 28 januari 2015 Seminarium 28 januari 2015 Ansökan om avräkning och Villkor för verksamhetsbidrag, Resurscentra för kvinnor 2013-2015 1 Verksamhetsbidrag i förskott Ansökan om verksamhetsbidrag och förskott, gäller för

Läs mer

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor (fastställd av Förbundsförsamlingen i Lund, 081111 14c) 1. Bakgrund I november

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson SUHF-modellen i verkligheten Ann-Kristin Mattsson Januari 2011 Omslagsbild: Khafre Pyramid Giza Upphovsman: Daaaveee Ann-Kristin Mattsson, 2011 Första upplagan är tryckt i januari 2011 Utgiven av : Sveriges

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,

Läs mer

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande

Läs mer

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER Rekommendationer för REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor INNEHÅLL sid 1. Inledning 2 2. Bakgrund 2 3. Modeller

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Godkända kostnader i Mistras projekt

Godkända kostnader i Mistras projekt Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk

Läs mer

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR Innehåll Ansvar, delegation och attesträtt Kalkylering Direkta och indirekta kostnader (OH-kostnader) Medfinansiering Kodsträng Redovisning Bokslut Återrapportering, avslut av projekt Delegationsordning

Läs mer

Lunds universitet / Avdelning budget och uppföljning/hfr Budget och prognos i EOS

Lunds universitet / Avdelning budget och uppföljning/hfr Budget och prognos i EOS Budget och prognos i EOS Effekter av en gemensam budgetprocess Universitetsgemensam syn på budget och prognos Kvalitetshöjning Kortare ledtider Minskat personberoende Användarupplevelse Stöd i budgetarbetet

Läs mer

VÄLKOMNA! Presentation av systemstöd för samfinansiering. 16 november 2011

VÄLKOMNA! Presentation av systemstöd för samfinansiering. 16 november 2011 VÄLKOMNA! Presentation av systemstöd för samfinansiering 16 november 2011 Inledning Varför systemstöd? Nytt behov vid införandet av nya redov.modellen, periodiseringar oftare? Fullkostnadskalkyler, diarieföring

Läs mer

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2012

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2012 -10-24 N /162 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till delårsbokslut -09-30 samt ekonomisk prognos Analys av det ekonomiska utfallet per den 30 september

Läs mer

Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg

Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg Bilaga 3 A Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg Ett förenklat exempel som visar fördelning av högskolegemensamma kostnader med en kombination av pålägg och fasta belopp och med direkta

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Resursfördelning 2015 Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.5-1701-14

Läs mer

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 2(33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 2 Bakgrund och historik... 5 3 Modellens grundprinciper... 6 4 Fördelning

Läs mer

Hanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt

Hanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt Lars Nilsson, Hans-Göran Gustafsson, Frida Wiklander Ekonomiavdelningen Siv Bondenäs Brink, Claes Jansson, Emilia Rung, Pirjo Gustafsson, Ludde Edgren Externa Relationer, Forsknings- och innovationsservice

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet

Läs mer

Kommentarer till helårsbokslut

Kommentarer till helårsbokslut 213-1-29 N 212/162 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till helårsbokslut 212-12-31 Analys av det ekonomiska utfallet per den 31 december 212 Naturvetenskapliga

Läs mer

Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul

Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul 1. Kontrollrapport... 2 När används rapporten?... 2 Vad visar rapporten?... 2 Hur beställs rapporten?... 6 2. Ofullständiga periodiseringsförslag... 8 När används

Läs mer

Redovisningsprinciper. Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet. Ekonomienheten

Redovisningsprinciper. Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet. Ekonomienheten Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet Annica Eriksson Controller Ekonomienheten Innehållsförteckning 1 Inledning... 3

Läs mer

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2013 213-4-21 N 213/18 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till delårsbokslut 213-3-31 samt ekonomisk prognos 213 Analys av det ekonomiska utfallet per den

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2011

Totalbudget för Lunds universitet 2011 BESLUT 1(6) 2011-02-15 Dnr EK 2010/41 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2011 Budgeterat underskott 2011 uppgår till 165 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 108 mnkr och forskningen

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

Riktlinje om extern finansiering

Riktlinje om extern finansiering RIKTLINJE Gäller från och med 2008-01-01 Riktlinje om extern finansiering Gäller fr o m 2008-01-01 Denna riktlinje grundar sig på: Syfte Regleringsbrev innevarande år Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning

Läs mer

Antagonism och social oro. Att anso ka om forskningsmedel via MSB:s anso kningswebb

Antagonism och social oro. Att anso ka om forskningsmedel via MSB:s anso kningswebb samhällsskydd och beredskap 1 (8) Antagonism och social oro. Att anso ka om forskningsmedel via MSB:s anso kningswebb Innehåll 1. Innan du börjar... 2 2. Användaruppgifter... 2 3. Utlysningens startsida...

Läs mer

Kommentarer till halvårsbokslut och prognos

Kommentarer till halvårsbokslut och prognos V 2015/442 2015-07-23 Till Sektion ekonomi Kansli N Ekonomi Kommentarer till halvårsbokslut 2015-06-30 och prognos 2 2015 Sammanfattning Resultat per 30 juni 2015 är negativt om 15,9 Mkr, med fördelningen

Läs mer

Periodisering av externfinansierade bidrags- och uppdragsprojekt 2016-04-25

Periodisering av externfinansierade bidrags- och uppdragsprojekt 2016-04-25 Periodisering av externfinansierade bidrags- och uppdragsprojekt 2016-04-25 2015-04-25 2 / 9 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Allmänt om periodisering/värdering... 3 2. Periodisering av externfinansierade

Läs mer

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2010

Kommentarer till delårsbokslut samt ekonomisk prognos 2010 2010-07-30 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till delårsbokslut 2010-06-30 samt ekonomisk prognos 2010 Analys av det ekonomiska utfallet per den 30

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Planeringsavdelningen 2014-11-12 Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 1. Inledning Inför 2015 införs nya riktlinjer för fördelning av universitets-

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga ) Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Revisionsrapport. Brister avseende externfinansierade projekt. 1. Sammanfattning. Karlstads universitet KARLSTAD

Revisionsrapport. Brister avseende externfinansierade projekt. 1. Sammanfattning. Karlstads universitet KARLSTAD Revisionsrapport Karlstads universitet 651 88 KARLSTAD Datum Dnr 2005-11-25 32-2005-0629 Brister avseende externfinansierade projekt Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Karlstads

Läs mer

Kostnadsomslutning per fakultet 2016

Kostnadsomslutning per fakultet 2016 Kostnadsomslutning per fakultet 2016 Används för fördelning av kostnader för universitetsgemensamma verksamheter ( GV-fakturan ) och universitetsbibliotekets allmänna del. Fakulteternas andel av kostnaderna

Läs mer

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet.

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. 1 Rutin för SK-kurser SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. Uppdraget att anordna SK-kurser söks i konkurrens med andra

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Mars 2007 Sveriges Universitets- mars 2007 & Högskoleförbund SUHF:s styrelse har tidigare tillsatt

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

Dokumentnamn Värdering 2013-07-01 1 / 8. Innehållsförteckning

Dokumentnamn Värdering 2013-07-01 1 / 8. Innehållsförteckning 2013-07-01 1 / 8 Innehållsförteckning Inledning... 2 Allmänt om värdering... 2 Värdemässig genomgång av projekten... 2 externfinansierade bidrags- och uppdragsprojekt... 3 Konto 1632/1672, Upplupna bidrags-

Läs mer

Kostnadsomsättning per fakultet 2017

Kostnadsomsättning per fakultet 2017 Kostnadsomsättning per fakultet 2017 Används för fördelning av kostnader för universitetsgemensamma verksamheter ( GV-fakturan ) och universitetsbibliotekets allmänna del. Fakulteternas andel av kostnaderna

Läs mer

Bilaga 4 Projektkalkyl

Bilaga 4 Projektkalkyl Bilaga 4 kalkyl Celler som fylls i kostnader, År 2008 2009 2010 Direkta kostnader Löner inkl soc avg 1. 0 0 0 Drift 2. 0 0 0 Utrustning/avskrivningar 3. 0 0 0 Lokaler 4. 0 0 0 Summa direkta kostnader 0

Läs mer

Anvisning till Budgetmall Projektstöd

Anvisning till Budgetmall Projektstöd Anvisning till Budgetmall Projektstöd Du ska göra en detaljerad budget för ditt projekt. Budgeten ska innehålla en sammanställning av alla utgifter som du räknar med att ha, kopplat till projektets aktiviteter.

Läs mer

Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell

Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell ANVISNING Gäller från och med 2008-01-01 Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell Gäller fr o m 2008-01-01 Anvisningen grundar sig på: Rektors beslut nr 07/0660, dnr V-2007-0817, doss 30 Bakgrund

Läs mer

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-06-14 2011/5 Regnr: 63-17-11 Förbrukade och oförbrukade forsknings Med anledning av Riksrevisionens

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd Handledning till ansökningsblankett om projektstöd Rubrikerna nedan följer de punkter som finns i ansökningsblanketten. 1. Allmänna uppgifter Projektets

Läs mer

Budgetmall ver

Budgetmall ver Instruktioner för dig som använder skärmläsare eller förstorande hjälpmedel Budgetmall ver 1.1 213-4-15 Läs detta innan du fyller i mallen: Börja med att spara ner mallen på din dator. Läs sedan igenom

Läs mer

Bilaga 1 Uppföljning till departementet xls Inledning

Bilaga 1 Uppföljning till departementet xls Inledning Inledning Tabellerna är i tusental kronor Jämförelse görs mot den reviderade internbudget som generaldirektören beslutade den 26 oktober 2009. Det gör att budgeten har uppdaterats på flikarna Trend kpost,

Läs mer

Redovisningsprinciper. Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet. Ekonomienheten

Redovisningsprinciper. Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet. Ekonomienheten Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet Annica Eriksson Controller Ekonomienheten Innehållsförteckning 1 Inledning... 3

Läs mer

Förtydligande Innehåll

Förtydligande Innehåll Förtydligande Innehåll På kommande sidor förtydligas Vad Ansökan om utbetalning ska innehålla Hur kostnader redovisas Vad som ska bifogas Hur verifieringen ska ske Rapportering Viktigt! Redovisning av

Läs mer

Ekonomistyrregler vid Umeå universitet

Ekonomistyrregler vid Umeå universitet Ekonomistyrregler vid Umeå universitet Föredragande Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson Sammanfattning Ekonomistyrregler vid Umeå universitet infördes och fastställdes

Läs mer

Frågor och svar om EOS

Frågor och svar om EOS 1 Frågor och svar om EOS Innehåll Frågor och svar om EOS... 1 1 Bakgrund... 3 På vilket sätt underlättar systemet?... 3 Kommer budgetprocessen att se ut som tidigare?... 3 Hur har projektet tagit reda

Läs mer

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Steg (se utlysningen) 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: Projektperiod (ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD) : - Sökt belopp: Projektets

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen

Läs mer

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Transport av farligt gods. Att anso ka om forskningsmedel via MSB:s anso kningswebb

Transport av farligt gods. Att anso ka om forskningsmedel via MSB:s anso kningswebb samhällsskydd och beredskap 1 (7) Transport av farligt gods. Att anso ka om forskningsmedel via MSB:s anso kningswebb Innehåll 1. Innan du börjar... 2 2. Användaruppgifter... 2 3. Utlysningens startsida...

Läs mer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor

Läs mer

BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER

BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER Handledning Innehållsförteckning INLEDNING... 1 DEFINITIONER... 2 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR/KRAV... 2 INNAN DU BÖRJAR... 3 BERÄKNA PROCENTPÅSLAG FÖR GEMENSAMMA KOSTNADER

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016 STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2015.1.1.1-4479 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

ANSÖKAN om anslag från Forskningstjugan

ANSÖKAN om anslag från Forskningstjugan Svenska Jägareförbundet Öster-Malma 611 91 Nyköping Tel 0155-246200 ANSÖKAN om anslag från Forskningstjugan Datum Avser budgetår Projekttitel (max 120 tecken) Huvudsökandens namn Sökandens tjänsteadress

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 (7) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg Fastställt av Budget för 2016 Sammanfattning Det här dokumentet redovisar Högskolan i Gävles budget för år 2016. Det finns också tabeller som visar anslagstilldelningen för de kommande tre åren. De tabellerna

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Handledning för kontroll av dispositionstid och status för bidragsprojekt

Handledning för kontroll av dispositionstid och status för bidragsprojekt Handledning för kontroll av dispositionstid och status för bidragsprojekt 1 Bidragsfinansierade projekt Bidragsprojekt periodiseras som grundregel och läggs därför upp med status P (pågående/periodisering)

Läs mer

Principer för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2016

Principer för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2016 Dnr: 2015/176-1.1 Ekonomihandboken Principer för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2016 -Inklusive tillämpningsanvisningar till SUHF-modellen Beslutad av Ekonomichef, Charlotte Byström

Läs mer

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka stöd inom havs-och fiskeriprogrammet 2014-2020 för produktions-och

Läs mer