Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet"

Transkript

1 Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

2 1. Inledning Begrepp Kostnadsbärare Direkta kostnader Indirekta kostnader Full kostnadstäckning Arbetsgång Arbetsgång, fördelning av gemensamma kostnader vid tre fördelningsnivåer Budgetering -- uträkning av påläggsprocentsats Lokalkostnader Projektkalkylering Projektkalkylering inför ansökan om externa medel Beviljad ansökan Under projekttiden Medfinansiering Checklista uppföljning av medfinansiering vid användande av uppföljningsmall Budgetering Vid projektansökan Inför projektstart Uppföljning Checklista bokföring Bokföring medfinansiering Praktisk bokföring medfinansiering Bokföring Återredovisning Hantering av kalkyldifferens och budgetavvikelser Principer gällande vid Lunds universitet Vissa frågor avseende hanteringsordning arbetas det fortfarande med, dessa kompletteras efterhand som de vidareutvecklas. 2

3 1. Inledning Arbetet med att ta fram en enhetlig redovisningsmodell inom högskolesektorn har gjorts i Sveriges Universitets och Högskoleförbunds (SUHF) regi. Modellen vid Lunds universitet är den av SUHF framtagna modell med mindre verksamhetsspecifika anpassningar. Denna handledning beskriver den modell för redovisning av indirekta kostnader som gäller vid Lunds universitet från den 1 januari En mer utfyllig handledning över SUHF modellen finns på SUHF:s hemsida. Modellen bygger på principen om full kostnadstäckning, där alla intäkter och alla kostnader fördelas ut i organisationen till kärnverksamheterna -- utbildning och forskning. Modellen innebär att alla gemensamma (indirekta) kostnader fördelas ut i organisationen, via institutionerna till kärnverksamheterna, med hjälp av fördefinierade fördelningsbaser. Vid Lunds universitet används direkt lön och direkt drift som fördelningsbas. I modellen ingår också att de indirekta kostnaderna ska delas in i sex olika funktioner som består av ledning, utbildnings- eller forskningsadm, ekonomi och -personaladm, infrastruktur-service, bibliotek och nivåspecifikt. Syftet är att tydliggöra för finansiärer vad universitetets gemensamma kostnader består av och var i organisationen de uppstår. Redovisningsmodellen bidrar till att förbättra den interna styrningen och kontrollen. Redan vid ansökan om externa medel tydliggörs medfinansieringsbehovet och institutionen tvingas ta ställning till om ett bidrag kan tas emot trots att projektet saknar extern fullfinansiering. Vid de tillfällen det i texten hänvisas till kalkyl, kalkylmall och kalkylbilaga avses den kalkylmall som är framtagen av SUHF och som ska användas vid ansökan av externa medel. 2. Begrepp 2.1 Kostnadsbärare Kostnadsbärare är en avgränsad verksamhet inom universitetet, som ska synliggöra ekonomiskt resultat (intäkter och kostnader) i redovisning och kalkylering. Kostnadsbärarna ska vara fullfinansierade och ska bära universitetets totala kostnader; dvs sina egna direkta kostnader och en rättvisande andel av de indirekta kostnaderna. När samtliga intäkter och kostnader görs synliga, kan det ekonomiska resultatet och full kostnadstäckning följas upp hos varje kostnadsbärare. All kärnverksamhet delas in i kostnadsbärare och det är stödverksamhetens kostnader som ska fördelas på dessa kostnadsbärare. En kostnadsbärare kan vara: Ett projekt med ett enskilt kontrakt Ett projekt med flera bidragskontrakt En forskargrupp som inte har krav på full kostnadstäckning på lägre nivå En avdelning eller institution som inte har krav på full kostnadstäckning på lägre nivå En kurs eller ett program inom utbildningen 2.2 Direkta kostnader Direkta kostnader är direkt hänförliga till en viss kostnadsbärare/projekt. Begreppet direkta uttrycker att kostnaderna har ett direkt samband och en exakt koppling till en särskild kostnadsbärare. Det är kostnadsbärarens utnyttjande av resurser, huvudsakligen i form av arbete och material, som framkallar dessa kostnader. Direkta kostnader kan bestå av både externa och interna köp/fakturor som sorteras i kostnadsslag och delas in i fyra huvudkategorier. Exempel på projektkostnader uppdelade på de fyra huvudkategorierna: Direkta löner: löner inklusive sociala avgifter för direkt medverkande i projektet Direkt drift: material, resor, konferenser, litteratur, konsulttjänster i projektet Direkt utrustning/avskrivning: avskrivning på projektutrustning 3

4 Direkta lokaler: kontorsrum och laborationslokaler i projektet samt andel av biytor t ex korridorer på institutionen 2.3 Indirekta kostnader Indirekta kostnader är gemensamma för alla eller flera kostnadsbärare. Begreppet indirekta uttrycker att kostnaderna inte har ett direkt utan ett indirekt samband med en kostnadsbärare. Begreppet låter också förstå att kostnaderna inte kommer från kostnadsbärarens egen beslutade verksamhet utan från det indirekta nyttjandet av organisationens gemensamma resurser. De indirekta kostnaderna för kostnadsbärarna återfinns som gemensamma kostnader på fördelningsnivåerna i universitetets organisation. Gemensamma kostnader på fördelningsnivåerna: Universitetsgemensamma kostnader Områdesgemensamma kostnader Institutionsgemensamma kostnader 2.4 Full kostnadstäckning Full kostnadstäckning innebär att kostnadsbärarens samtliga direkta och indirekta kostnader ska täckas av intäkten till kostnadsbäraren, t.ex. ett projekt. 3. Arbetsgång 3.1 Arbetsgång, fördelning av gemensamma kostnader vid tre fördelningsnivåer 1. I första steget fördelar den universitetsgemensamma nivån de universitetsgemensamma kostnaderna på områdena. Först delas de universitetsgemensamma kostnaderna upp på utbildning och forskning samt på de sex olika funktionerna. Planeringsenheten fastställer fördelningen efter samtal med enheterna på universitetsgemensam nivå. Sektion Ekonomi beräknar fördelningsbaserna (lön och drift exklusive ALF-kostnader, lokaler och avskrivningar) för utbildning, och forskning per område. Slutligen fördelas kostnaderna proportionellt med fasta belopp på områdena. 2. I andra steget fördelar varje område sina gemensamma kostnader och sin andel universitetsgemensamma kostnader på områdets institutioner. Först delas de områdesgemensamma kostnaderna upp på utbildning och forskning samt på de sex funktionerna, eventuella specifika kostnader hänförs till rätt verksamhet och institution. Den universitetsgemensamma nivåns uppdelning av universitetsgemensamma kostnader till områdena på utbildning och forskning samt funktioner får ej ändras av området. Sektion Ekonomi beräknar fördelningsbaserna (lön och drift exklusive lokaler och avskrivningar) för utbildning och forskning per institution. Slutligen fördelas andelen universitetsgemensamma kostnader och de områdesgemensamma kostnaderna var för sig proportionellt med fasta belopp på områdenas institutioner. 3. I det tredje steget upprättar varje institution sin budget. Först beräknar institutionen sina direkta kostnader för kärnverksamheten uppdelat på utbildning och forskning. Därefter beräknar institutionen sina institutionsgemensamma kostnader med uppdelning på utbildning och forskning samt på de sex funktionerna, eventuella specifika gemensamma kostnader hänförs till rätt verksamhetsgren. Sektion Ekonomi beräknar fördelningsbaserna för respektive institution/avdelning och publicerar dessa på sin hemsida. Slutligen sammanställer institutionen budgeten uppdelad på utbildning och forskning. 4

5 4. I det fjärde steget beräknar varje institution de procentuella påslagen för kostnaderna från de tre nivåerna med utgångspunkt från institutionens budget och fördelningsbasen. De procentuella påslagen beräknas var för sig för varje nivå för utbildning respektive forskning. Se nedan avsnitt Budgetering-uträkning av påläggsprocent. Pålägg för universitetsgemensamma kostnader, %= Pålägg för områdesgemensamma kostnader, %= Pålägg för institutionsgemensamma kostnader, %= Formler för påläggsberäkning Institutionens andel av universitetsgemensamma kostnader/ Institutionens direkta löne- och driftskostnader Institutionens andel av områdesgemensamma kostnader/ Institutionens direkta löne- och driftskostnader Institutionsgemensamma kostnader/ Institutionens direkta löne- och driftskostnader Källa Fakulteten/ sektion Ekonomis hemsida Fakulteten/ sektion Ekonomis hemsida Institutionens budget/ sektion Ekonomis hemsida 5. I det femte och sista steget kommer påläggen till användning vid varje institution i kostnadskalkyler för kostnadsbärarna, i projektkalkyler vid ansökan om externfinansiering och i redovisningen av indirekta kostnader på kostnadsbärarna nästa år. Pålägget görs med automatik genom att påläggsprocenten läggs in i Orfi. Varje månad görs en automatisk bokföring på löpande, faktiska drift- och lönekostnader hos kostnadsbärarna. Modellen bygger på en fullständig kostnadsfördelning, som innebär att alla kostnader vid universitetet hänförs till och synliggörs hos kostnadsbärarna. Det betyder vidare att varje institutionsbudget är summan av alla kalkyler för institutionens kostnadsbärare och att projektkalkylen därför har samma struktur som institutionsbudgeten. 3.2 Budgetering -- uträkning av påläggsprocentsats Budgetering görs en gång per år i samband med det ordinarie budgetarbetet på institutionen, i detta arbete är inte forskaren engagerad. Planeringsenheten meddelar ekonomichef/områdesekonom på respektive område de totala universitetsgemensamma kostnaderna uppdelat på forskning och utbildning samt på funktionsindelning enligt bilaga Indirekta kostnader. Planeringsenheten meddelar också områdets andel av de universitetsgemensamma kostnaderna. Sektion Ekonomi meddelar ekonom/liknande på respektive institution de totala universitets- och områdesgemensamma kostnaderna uppdelat på forskning och utbildning samt på funktionsindelning i bilaga Indirekta kostnader. Institutionen får också information om dess andel av de universitets- och områdesgemensamma kostnaderna och fördelningsbas. Institutionen beräknar de institutionsgemensamma kostnaderna uppdelat på forskning och utbildning samt på funktionsindelning enligt bilaga Indirekta kostnader och fyller i denna. Det ska finnas en dokumentation vid institutionen som visar hur man har kommit fram till sin uppdelning. 5

6 Utbildning Forskning Totalt Universitetets gemensamma kostnader Belopp i tkr Belopp i tkr Belopp i tkr Funktioner Kostnad Kostnad Ledning 0 Utbildnings- eller forskningsadm 0 Ekonomi- och personaladm 0 Infrastruktur och service 0 Bibliotek 0 Nivåspecifikt mm 0 Summa Områdets gemensamma kostnader Funktioner Kostnad Kostnad Ledning 0 Utbildnings- eller forskningsadm 0 Ekonomi- och personaladm 0 Infrastruktur och service 0 Bibliotek 0 Nivåspecifikt mm 0 Summa Institutionens gemensamma kostnader Funktioner Kostnad Kostnad Ledning 0 Utbildnings- eller forskningsadm 0 Ekonomi- och personaladm 0 Infrastruktur och service 0 Bibliotek 0 Nivåspecifikt mm 0 Summa Lokalkostnader Kostnad Kostnad Lokaler 0 Påläggsberäkning vid institutionen Nivå Kostnad Pålägg Kostnad Pålägg Tot kostn Universitetsgemensamt 0 Områdesgemensamt 0 Institutionsgemensamt 0 Summa Påläggsberäkning för lokalkostnader Kostnad Pålägg Kostnad Pålägg Tot kostn Lokalkostnader Fördelningsbas Institutionens fördelningsbas består av Belopp Direkt lön+drift exklusive stipendier, lokaler och Utbildning Forskning Totalt avskrivningar 0 Pålägg i % = Gemensamma kostnader x 100 Fördelningsbas 6

7 Om institutionen har valt att fördela lokalkostnaderna med samma fördelningsbas som gemensamma kostnader fylls institutionens lokalkostnader i under Påläggsberäkning för lokalkostnader. Fyll i fakultet och institutionens namn i Fullkostnadskalkyl för TRE nivåer kalkylblad Fullkostnadskalkyl, cell F9 och F10. Spara filen, filnamnet ska vara institutionens namn Institutionen skickar in hela projektkalkylen (filen) med ifyllt blad Bilaga Indirekta kostnader till sektion Ekonomi. Det pålägg som räknats fram vid institutionen (ett för U och en för FO) registreras i redovisningssystemet av sektion Ekonomi. Sektion Ekonomi lägger ut kalkylmall för respektive institution/avdelning på hemsidan. 4. Lokalkostnader 2009 Lokalkostnader för såväl kärn- som stödverksamhet på institutionsnivå bokförs på institution eller kostnadsställe. Bokföring av verklig lokalkostnad kan göras av Byggnadsenheten direkt på kostnadsställe (brukaren). Om fakulteten eller institutionen vill göra om hyran t ex till genomsnittshyra eller göra ändringar/justeringar på annat sätt bokförs verkliga lokalkostnaden på fakultet eller institution enligt önskemål. Fakulteten/institutionen ansvarar sedan för manuell utbokning av lokalkostnaden till institution/kostnadsställe. Totala lokalkostnaden ska fördelas ut på inst/kst. Ingen del av lokalkostnader som avser institutioner får stanna på området. Institutioner/kostnadsställen erbjuds möjlighet att fördela lokalkostnaderna på aktiviteter genom att inkludera institutionens fulla lokalkostnader i kalkylen för indirekta kostnader. Kostnaden redovisas under Lokalkostnader. Kostnaden fördelas då ut med samma fördelningsbas som indirekta kostnader (löner + drift). Önskar institutionen fördela lokalkostnader med annan fördelningsbas måste kostnaderna bokföras manuellt. 5. Projektkalkylering Parallellt med ny redovisningsmodell har en ny projektkalkylmodell utarbetats i SUHF:s regi. Modellen har utarbetats i nära samverkan med representanter för Wallenbergstiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Kalkylen visar projektets totala kostnader, dvs. de direkta kostnaderna, projektets andel av universitetets indirekta kostnader samt hur kostnaderna ska finansieras. Finansiären kan ha egna krav på att en viss kalkylmall ska bifogas ansökan, då ska båda kalkylerna upprättas. Då en institution planerar sådan verksamhet som helt eller delvis är finansierad med externa medel ska projektkalkyl upprättas enligt den mall som finns. Kalkylen ska ligga till grund för upprättande av underlag till ansökan samt medverka till att beräkna behovet av medfinansiering i projektet. Huvudregeln vid beräkning av all externfinansierad verksamhet är att full kostnadstäckning ska uppnås. Med full kostnadstäckning menas att intäkterna i projektet ska täcka samtliga direkta kostnader i projektet och indirekta kostnader som påförs projektet med hjälp av påläggssatser. Med den nya projektkalkylen tydliggörs behovet av medfinansiering både för universitetet och för finansiären. Vid projektansökan måste institutionen ta ställning till om och i vilken omfattning det finns andra medel, t ex anslag att medfinansiera delar av ett projekt som det söks externa medel för. Det innebär att för den del som inte täcks av externa finansiärer måste det finnas ett beslut av prefekten om tilldelning av andra medel till projektet. Beslutet görs gällande genom att prefekten skriver under projektkalkylen där behovet av medfinansiering framgår. Se vidare kapitel om medfinansiering. 7

8 När en kalkyl upprättas för ett projekt ska alla kostnader som kommer att belasta projektet finnas med. Det innebär att kalkylen ska ta med både direkta kostnader och indirekta kostnader. Direkta kostnader är de kostnader som kan hänföras "direkt" till projektet. Exempel på sådana kostnader är material som åtgår till projektet, personalkostnader som är direkt förknippade med projektet. Indirekta kostnader är gemensamma kostnader i organisationen som fördelas ut på projektet med direkt lön och drift som fördelningsbas. Kostnad för administrativ och annan personal som inte till övervägande del arbetar med det aktuella projektet räknas som indirekt kostnad Prefekten ska godkänna projektkalkylen. Om förutsättningarna ändras i projektet, t ex om projektet inte får så mycket bidrag som man sökt, behöver prefekten göra ett förnyat ställningstagande till om kalkylens kostnader kan ändras, eller om statsanslag eller andra medel ska täcka mellanskillnaden eller om projektet över huvudtaget ska genomföras. Projektkalkylen finns att hämta på sektion Ekonomis hemsida. Välj vilken institution alternativt avdelning det gäller och ladda ner kalkylen. 5.1 Projektkalkylering inför ansökan om externa medel För att säkerställa att alla kostnader tas med i projektkalkylen bör projektansvarig ta kontakt med institutionsekonom/forskningsadministratör när kalkylen räknas fram. Detta samarbete bör inledas i god tid så att kalkylen hinner tas fram inför ansökan. Projektledaren/institutionsekonom/forskningsadministratör hämtar aktuell kalkylmall från sektion Ekonomis hemsida. Om kalkylmallen för aktuell institution eller avdelning saknas ta kontakt med sektion Ekonomi. Kalkylmallen består av Fullkostnadskalkyl och bilaga Indirekta kostnader. Kalkylbilaga Indirekta kostnader är redan ifylld och ska ej ändras. Fyll i Fullkostnadskalkyl, börja med att fylla i lön exkl sociala avg för medverkande i projektet. Vid längre projekt som sträcker sig över ett år och där man räknar med att intjänad semester tas ut behöver man inte ta hänsyn till den löpande semesterkostnaden. Vid kortare projekt eller om någon medverkande enbart jobbar ett par månader i projektet och där semester oftast inte tas ut ska den löpande semesterkostnaden räknas med i kalkylen. Månadslönen räknas då upp med 15,03% (semesterkostnad). - Fyll i direkta driftskostnader - Fyll i direkt utrustning/direkt avskrivning. Universitetet har fastställt riktlinjer för den ekonomiska livslängden, d v s avskrivningstiden för vanliga tillgångar. I redovisningssystemet kategoriseras alla anläggningstillgångar utefter vilken typ av tillgång det är samt vilken avskrivningstid de har. Se kodplanen Kategorier och konton i anläggningsredovisningen för avskrivningstider. - Fyll i direkta lokalkostnader, under 2009 använder sig Lunds universitet av en övergångsmodell. Om institutionen har valt att lokalkostnaderna för 2009 ska fördelas med samma fördelningsbas som indirekta kostnader har kostnaderna lagts in i Bilaga Indirekta kostnader. Projektets andel av institutionens lokalkostnader förs då automatiskt in i Andel av institutionens lokalkostnader. Då lämnas raden Direkta lokalkostnader tom. Se vidare under kapitel Lokalkostnader

9 - De indirekta kostnaderna fylls i automatiskt. Indirekta kostnader räknas ut genom att påläggsprocentsatsen multipliceras med de löner inkl soc. avg och drift som har angetts i Fullkostnadskalkyl. - Fyll i Projektnamn, Projektledare samt Område och Institution om detta inte redan är i fyllt - Fyll i finansiering från finansiär för varje år, finansieringen borde i de flesta fall bestå av direkta kostnader och de indirekta kostnader som har avtalats med respektive finansiär. Se planeringsenhetens hemsida. Projektkostnader Bilaga År Summa Direkta kostnader Löner inkl soc avg 0 Driftkostnader 0 Utrustning/avskrivningar 0 Lokaler 0 Summa direkta kostnader Indirekta kostnader Andel av institutionens lokalkostnader Summa projektkostnader Finansiering Finansiär Summa Finansiär, inomstatligt bidrag 0 Finansiär, inomstatligt bidrag 0 Finansiär, utomstatligt bidrag 0 Finansiär, utomstatligt bidrag 0 Medfinansiering Summa projektfinansiering Datum Huvudsökandens underskrift Ansökan och kalkyl godkänd av prefekt Namnförtydligande Namnförtydligande Lunds universitet fördelar under 2009 institutionens lokalkostnader med samma fördelningsbas som indirekta kostnader, direkt lön och drift - Institutionens medfinansiering till projektet räknas ut automatiskt genom beräkning av summa projektkostnader minus summa projektfinansiering. Differensen fylls i under Medfinansiering för respektive år. - Stäm av att kostnader och finansiering stämmer överens. Summa projektkostnader och summa projektfinansiering ska bli lika för att projektet ska vara fullfinansierat. 9

10 - Observera att uppgifterna i kalkylen ska vara exklusive moms. Eventuell moms regleras i avtalet mellan parterna. Slutlig ansökan - Innan kalkylen bifogas ansökan till finansiären ska den godkännas av prefekt vid institutionen som har att ta ställning till om institutionen kan ställa upp med medfinansiering och hur mycket. Med prefektens underskrift av kalkylen godkänns också att institutionen medfinansierar projektet med den summa som anges i kalkylen. - Fullkostnadskalkyl bifogas ansökan. Bilaga Indirekta kostnader och spec av bilaga lämnas till finansiären på begäran. 5.2 Beviljad ansökan Om de beviljade medlen skiljer sig från ansökan ska projektledaren ta upp en förnyad diskussion med prefekt vid institutionen. Det kan vara så att projektet inte är genomförbart med den finansiering som ges eller att projektet kräver mer eller mindre medfinansiering. Kontraktsmodulen i DFS håller på att utvecklas, när det är klart ska projektkalkylen bifogas kontraktet i kontraktsmodulen i DFS. 5.3 Under projekttiden Projektledaren ansvarar för att följa upp projektet så att det följer den planering som ligger till grund för kalkylen. Om det inträffar saker som påverkar kalkylen ska projektledaren ta upp en förnyad diskussion med prefekt vid institutionen. Det kan vara så att projektet kommer att kräva mer eller mindre medfinansiering än planerat. 6. Medfinansiering Eftersom alla intäkter och kostnader fördelas på projektet tydliggörs i projektkalkylen behovet av medfinansiering för att full kostnadstäckning ska uppnås. Vid projektansökan måste institutionen ta ställning till om och i vilken omfattning det finns andra medel, t ex anslag, för att medfinansiera delar av ett projekt som det söks externa medel för. I de externfinansierade projekt där Lunds universitet är medfinansiär ska det råda klarhet om och vara beslutat vilka resurser som Lunds universitet bidrar med. Detta för att säkerställa att medel öronmärks för medfinansiering samt att samma resurser inte kan användas som medfinansiering flera gånger. Prefekten vid aktuell institution godkänner medfinansieringen i projektkalkylen. För att underlätta uppföljningen av medfinansieringen vid institutionen finns en mall framtagen som kan användas. Denna återfinns på sektion Ekonomis hemsida. 7. Checklista uppföljning av medfinansiering vid användande av uppföljningsmall Denna checklista ska ses som ett exempel på hur man kan använda mallen för medfinansiering. Det är upp till institutionen/motsvarande att besluta om hur man vill följa upp sin medfinansiering. 10

11 7.1 Budgetering Institutionen fyller vid budgetering i hur mycket medel som finns tillgängligt för medfinansiering under fliken sammanställning. Tillgänglig medfinansiering på institutionen enligt budget År Belopp Vid projektansökan När prefekt vid institutionen godkänner medfinansiering för en projektansökan fyller institutionen i projektnamn, projektledare och medfinansiering för respektive år under projektets genomförande under fliken projektansökan. Administratören får en kopia av projektkalkyl med prefektens underskrift. Projektnamn Projektledare Godkänd medfinansiering Belopp Belopp Belopp Belopp Belopp Velocity Bengt Bengtsson SEK Vinter Sofia Sofiasson SEK 7.3 Inför projektstart Om projektansökan bifalls och projektet kommer till stånd så flyttar administratören uppgifter under fliken projektansökan till fliken medfinansiering per projekt. Information om att ett projekt ska starta ska meddelas av ansvarig projektledare till administratören. Eventuellt kan nya kontraktsmodulen i DFS användas. 7.4 Uppföljning Den sammanlagda medfinansieringen för institutionen återfinns under fliken sammanställning Medfinansiering enligt beslut "Medfinansiering per projekt" År Belopp Tillgängliga medel för medfinansiering av nya projekt framgår under fliken sammanställning Observera att här sammanställs enbart projekt som har beviljats projektmedel och således flyttats till fliken medfinansiering per projekt. Hänsyn bör även tas till de projekt som ännu befinner sig i ansökansstadiet och som återfinns under fliken projektansökan Tillgänglig medfinansiering för nya projekt År Belopp

12 8. Checklista bokföring 8.1 Bokföring medfinansiering Medfinansieringen kräver att medel flyttas till projektet då man har medfinansiering bokförd på annan v- gren och annan aktivitet än projektet. Se vidare i Definition av kostnadsbärare vid införande av ny redovisningsmodell för indirekta kostnader vid LU. I nedan exempel visar projektkalkylen att direkt lön + drift för det aktuella projektet är 1,8 mkr, institutionen har i budgetarbetet räknat ut att påslaget på direkt lön + drift är 50%. Den externa bidragsgivaren finansierar 2 mkr, vilket innebär att institutionen måste ställa upp med medfinansiering på 0,7 mkr. Projekt (v-gren 35) Medfinansiering (v-gren 21) Extern finansiering +2 mkr Medfinansiering +0,7 mkr -0,7 mkr Direkt lön + drift -1,8 mkr Overhead(50%) -0,9 mkr Total kostnad -2,7 mkr 8.2 Praktisk bokföring medfinansiering Institutionen bokför medfinansieringen från v-gren 21 till projektet på aktuell verksamhetsgren med det interna kontot för medfinansiering. För att uppföljningen ska bli korrekt bör medfinansieringen bokföras regelbundet, helst varje månad. Om medfinansieringen sker från ett annat externfinansierat projekt (vgren 35), flyttas intäkten med ett intäktskonto, kontoklass 3. Inför del- respektive helårsperiodisering ska samtliga medfinansieringar vara bokförda på respektive projekt. 8.3 Bokföring Verksamheten delas upp i kärnverksamhet (utbildning och forskning) och stödverksamhet (administration och gemensamma kostnader). Kärnverksamheten bokförs på samtliga v-grenar utom 91. Stödverksamheten bokförs på v-gren 91. Om en forskare anställer en forskningsadministratör som arbetar med ett eller några få specifika projekt så kan detta ses som en direkt kostnad. Om däremot en forskargrupp har en forskningsadministratör som arbetar med forskargruppens projektadministration är detta en stödverksamhet och ska bokföras på v-gren 91. Det pålägg som räknats fram vid institutionen (en för U och en för FO) finns registrerat i Orfi för att möjliggöra automatisk bokföring varje månad av indirekta kostnader. Bokföring görs på alla aktiviteter och v-grenar som redovisar lön och/eller drift. På kostnadsbäraren (en aktivitet eller flera) följer man upp att full kostnadstäckning finns. V-grenarna 10 och 30 ska resultatmässigt bli 0 vid årets slut. Viktigt att budgetavvikelser och kalkyldifferenser analyseras och hanteras. Beroende på om de gemensamma kostnaderna fördelas och bokförs på tre (institution) eller fyra (avdelning) nivåer sker avstämningen på v-grenarna 10 och 30 antingen på institutionsnivå eller på avdelningsnivå. 9. Återredovisning På projektnivå redovisas de verkliga indirekta kostnaderna. Den återredovisning som finansiärerna kräver sker efter deras villkor. Det innebär att återredovisning till finansiärerna av de indirekta kostnaderna i de flesta fall sker efter den överenskommelse för täckning av indirekta kostnader som finns mellan finansiären och universitetet och inte efter det som finns bokfört på projektet, dvs. de verkliga indirekta kostnaderna. För att vara tydlig till finansiärerna kan i de fall det är möjligt även en redovisning av de verkliga indirekta kostnaderna ske. 12

13 10. Hantering av kalkyldifferens och budgetavvikelser Modellen bygger på att universitetet beräknar kostnaderna som ligger till grund för fördelningsbasen på basis av föregående års utfall under perioden 1 juli till 30 juni. De gemensamma kostnaderna baseras på budget för aktuellt år. Dessa uppskattade kostnaderna används för att räkna fram påläggsprocentsatserna med formeln: Gemensamma kostnader Fördelningsbasen. Två sorters skillnader kommer då att uppkomma i redovisningen vid tillämpning av modellen: Om det verkliga utfallet avviker från de budgeterade gemensamma kostnaderna (täljaren i divisionen), uppstår en budgetavvikelse. V-gren 10 eller 30 Budget Verkligt utfall Debet Kredit Pålägg för gemensamma kostnader blir Pålägget på 50% täcker inte de verkliga 50% på direkt lön och drift. indirekta kostnaderna eftersom de verkliga gemensamma kostnaderna är större än de budgeterade. Vid detta exempel kommer inte alla gemensamma kostnader att fördelas ut på kostnadsbärarna eftersom pålägget på direkt lön och drift är uträknat till 50%. I verkligheten borde pålägget ha varit 57,5%, den del som inte fördelas ut på kostnadsbärarna finns på institutionens/avdelningens v-grenar 10 och 30. Om det verkliga utfallet avviker från den uppskattade fördelningsbasen (nämnaren i divisionen, direkt lön + drift), uppstår en kalkyldifferens. Procentsatsen för kostnadspåslaget räknas ut genom att en viss summa uppskattade gemensamma kostnader divideras med en fördelningsbas baserad på tidigare utfall. Procentsatsen tillämpas sedan på ett verkligt utfall som blir större eller mindre än det uppskattade och då uppstår en kalkyldifferens. 13

14 V-gren 10 eller 30 Budget Verkligt utfall Debet Kredit Pålägg för gemensamma kostnader blir Pålägget är större än vad som behövs för 50% på direkt lön och drift. att täcka stödverksamheten eftersom den verkliga fördelningsbasen är större än den som baseras på tidigare utfall. Vid detta exempel kommer större gemensamma kostnader att fördelas ut på kostnadsbärarna än de verkliga eftersom pålägget på direkt lön och drift är uträknat till 50%. I verkligheten borde pålägget ha varit 44,4%, det innebär att det uppstår ett överskott på institutionens/avdelningens v-grenar 10 och 30. Det är omöjligt att undvika budget- och kalkyldifferenser. Målsättningen är att få differenserna så små som möjligt. Differenser uppstår normalt på institutionens v-grenar 10 och 30, men kan också uppstå på kostnadsbäraren om påläggsprocentsatsen ändras under året eller i förhållande till projektansökningstillfället Principer gällande vid Lunds universitet Följande principer gäller vid Lunds universitet för att hantera budget- respektive kalkyldifferenser. Gör regelbundet avstämningar Analysera noggrant de skillnader som uppkommer och besluta om och vidta åtgärder beroende på differensens storlek Försök att inte ändra påläggsprocentsatsen för ofta. Är differenserna systematiska på ett håll eller uppgår till stora belopp bör dock procentsatsen justeras för att undvika stora under- eller överskott på institutionsnivå Uppstår mindre differenser bör dessa kvittas mot över- underskott från föregående eller kommande år. Slutgiltiga principer publiceras senare, det kommer även att komma förklarande instruktioner. 14

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor 2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Full kostnadsredovisning på SOFI

Full kostnadsredovisning på SOFI SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Seminarium 28 januari 2015

Seminarium 28 januari 2015 Seminarium 28 januari 2015 Ansökan om avräkning och Villkor för verksamhetsbidrag, Resurscentra för kvinnor 2013-2015 1 Verksamhetsbidrag i förskott Ansökan om verksamhetsbidrag och förskott, gäller för

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson

SUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson SUHF-modellen i verkligheten Ann-Kristin Mattsson Januari 2011 Omslagsbild: Khafre Pyramid Giza Upphovsman: Daaaveee Ann-Kristin Mattsson, 2011 Första upplagan är tryckt i januari 2011 Utgiven av : Sveriges

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR Innehåll Ansvar, delegation och attesträtt Kalkylering Direkta och indirekta kostnader (OH-kostnader) Medfinansiering Kodsträng Redovisning Bokslut Återrapportering, avslut av projekt Delegationsordning

Läs mer

Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul

Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul 1. Kontrollrapport... 2 När används rapporten?... 2 Vad visar rapporten?... 2 Hur beställs rapporten?... 6 2. Ofullständiga periodiseringsförslag... 8 När används

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet.

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. 1 Rutin för SK-kurser SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. Uppdraget att anordna SK-kurser söks i konkurrens med andra

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Mars 2007 Sveriges Universitets- mars 2007 & Högskoleförbund SUHF:s styrelse har tidigare tillsatt

Läs mer

Dokumentnamn Värdering 2013-07-01 1 / 8. Innehållsförteckning

Dokumentnamn Värdering 2013-07-01 1 / 8. Innehållsförteckning 2013-07-01 1 / 8 Innehållsförteckning Inledning... 2 Allmänt om värdering... 2 Värdemässig genomgång av projekten... 2 externfinansierade bidrags- och uppdragsprojekt... 3 Konto 1632/1672, Upplupna bidrags-

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Godkända kostnader i Mistras projekt

Godkända kostnader i Mistras projekt Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk

Läs mer

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2 Sid 1 (9) Innehållsförteckning.. 1 20 Bokslutsinformation.. 2 20.2 Årsredovisning (årsbokslut) per den 31 december 2014 2 20.2.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.2.2 Periodiseringar. 2 - Förutbetalda

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 (7) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut

Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut 1 Ekonomisektionen 20131201 INNEHÅLL 1. Balansräkning och resultaträkning: ekonomirapport INST BR Avst och... 5 standardrapport

Läs mer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

Ekonomiadministration av lokalprojekt

Ekonomiadministration av lokalprojekt O Om du ska skriva ut på framsida med förtryckt logotyp dubbelklicka på logotypen och tryck delete Glöm inte att skriv in dnr Ekonomiadministration av lokalprojekt, version 5, 2010-05 Denna revidering

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

Bilaga 2. Steg-för-steg-guide. Fortsättningsprojekt

Bilaga 2. Steg-för-steg-guide. Fortsättningsprojekt 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på att ansökningsprocessen tar lång tid även då man är

Läs mer

Att ansöka om regionala projektmedel. Anvisningar till ansökningsblanketten

Att ansöka om regionala projektmedel. Anvisningar till ansökningsblanketten Att ansöka om regionala projektmedel Anvisningar till ansökningsblanketten Del 1 1. 1. Allmänna uppgifter Projektets namn Ange det namn som projektet kommer att ha under hela genomförandet. Välj gärna

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20 Projekthandbok Uppdaterad 2015-10-20 Sida 2 av 7 Övergripande Enligt Förordning (2003:596) 5 får bidrag för ett projekt inte utgöra driftsstöd. Bidrag enligt denna förordning får lämnas med högst 50 procent

Läs mer

Förtydligande Innehåll

Förtydligande Innehåll Förtydligande Innehåll På kommande sidor förtydligas Vad Ansökan om utbetalning ska innehålla Hur kostnader redovisas Vad som ska bifogas Hur verifieringen ska ske Rapportering Viktigt! Redovisning av

Läs mer

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka stöd inom havs-och fiskeriprogrammet 2014-2020 för produktions-och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER

RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER För ansvariga organisationer i Sverige Uppdaterad 2014-09-30 Sida 1 av 9 OLOF PALMES INTERNATIONELLA

Läs mer

Flerfinansierad verksamhet

Flerfinansierad verksamhet ESV 2006:28 Flerfinansierad verksamhet Handledningen beskriver hur prestationer med en eller flera finansieringskällor kan hanteras i redovisningen, vid kalkylering och uppföljning. GD Stöd Avd 1 Avd 2

Läs mer

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Rutinbeskrivning anläggningsredovisning AT Agresso Uppdaterad 2014-11-18

Rutinbeskrivning anläggningsredovisning AT Agresso Uppdaterad 2014-11-18 Rutinbeskrivning anläggningsredovisning AT Agresso Uppdaterad 2014-11-18 Innehållsförteckning 1. AKTIVERA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR... 3 1.1 AKTIVERING AV ANLÄGGNINGAR FRÅN FAKTUROR.... 3 1.1.2 TILLÄGG TILL

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31

Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31 Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31 * Med fakultet avses här även övriga enheter Datum Arbetsmoment Ansvar November/ december Bokslutsanvisningar skickas ut från ekonomiavdelningen.

Läs mer

5. Interna transaktioner... 2

5. Interna transaktioner... 2 Sid 1 (13) Innehållsförteckning 5. Interna transaktioner... 2 5.1 Bakgrund... 2 5.2 Intern försäljning/köp... 2 5.2.1 Internfaktureringsmodul... 2 - Säljarens kundfaktura - Mottagarens leverantörsfaktura

Läs mer

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Steg (se utlysningen) 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: Projektperiod (ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD) : - Sökt belopp: Projektets

Läs mer

FAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS)

FAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS) 2012-10-12 FAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS) Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) har nyligen genomfört en internationell utvärdering

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGS Driftprojekt inom Miljönämnden Projektledare: Lotta Onsö Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01 RAPP Driftprojekt inom Miljönämnden.doc Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress:

Läs mer

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Baserat på ett exempel ur Anderssons bok kapitel 5.4 Som vanligt gäller att kalkylmodellen endast är en förenklad modell av verkligheten. För att du

Läs mer

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Kärt barn har många namn. Lika ofta även de mera problematiska, skulle jag vilja hävda! I samband med finansieringen av externt

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Dnr 2008/579 Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Avsändare Claes Falk 2008-06-03 Innehållsförteckning Ansvar för ekonomiadministration 3 Ekonomiavdelningens uppdrag 3 Prefektens uppdrag

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Kraftsamling Biogas II

Kraftsamling Biogas II Tjänsteskrivelse RJL 2015/295 Regionledningskontoret Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö Kraftsamling Biogas II Förslag till beslut Kraftsamling Biogas II beviljas 1 662 788 kr i projektmedel för

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE PENSIONSERSÄTTNING OCH ENGÅNGSPREMIE FÖR SÄRSKILD PENSIONSERSÄTTNING ENLIGT TRYGGHETSAVTALET

HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE PENSIONSERSÄTTNING OCH ENGÅNGSPREMIE FÖR SÄRSKILD PENSIONSERSÄTTNING ENLIGT TRYGGHETSAVTALET STYRDOKUMENT Dnr V 2014/275 HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE PENSIONSERSÄTTNING OCH ENGÅNGSPREMIE FÖR SÄRSKILD PENSIONSERSÄTTNING ENLIGT TRYGGHETSAVTALET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2015. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1 (6) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum: Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

Värmlands läns författningssamling Länsstyrelsen

Värmlands läns författningssamling Länsstyrelsen Värmlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1667 17 FS 1999:18 Utkom från trycket Länsstyrelsens i Värmlands län föreskrifter om den 28 juni 1999 vissa stöd från EG:s strukturfonder; beslutade

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ATT FYLLA I MALL KVARTALSUPPFÖLJNING (VERKS. 11, 21 OCH 24) /OCH ANDRA BUDGET UTFALLS MALLAR.

INSTRUKTION FÖR ATT FYLLA I MALL KVARTALSUPPFÖLJNING (VERKS. 11, 21 OCH 24) /OCH ANDRA BUDGET UTFALLS MALLAR. INSTRUKTION FÖR ATT FYLLA I MALL KVARTALSUPPFÖLJNING (VERKS. 11, 21 OCH 24) /OCH ANDRA BUDGET UTFALLS MALLAR. Budgetvärden: Öppna dokumentet Mall Kvartalsuppföljning. Fyll i budgetvärden i BUDGETmallen

Läs mer

Internredovisning. Några förutsättningar för internredovisning

Internredovisning. Några förutsättningar för internredovisning Internredovisning Vad är internredovisning? Internredovisning är en tilläggsfunktion i MONITOR som innebär att alla lager- och tillverkningstransaktioner i systemet konteras och förs över till huvudboken

Läs mer

CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION

CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION Caspeco Business Control 6 Caspeco Business Control 6 Caspeco Business Control 6 Caspeco Business Control 6 CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION CASPECO MANUAL SEMESTERINSTRUKTION

Läs mer

Vägledning - för dig som söker projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Vägledning - för dig som söker projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Vägledning - för dig som söker projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck 2 FÖRORD 3 1. ANSÖKAN 4 1.1 LÄNSSTYRELSENS DIREKTIV FÖR ATT ANSÖKA OM PROJEKTMEDEL 4 1.2 PROJEKT SOM BÖR

Läs mer

Inbetalade kundfakturor

Inbetalade kundfakturor Inbetalade kundfakturor När en kundfaktura stängs i e-bokföring läggs den i en lista över obetalda kundfakturor. Sidan Kundreskontra Fakturor - Obetalda visar alla obetalda kundfakturor. Fakturor som skapats

Läs mer

Budgetinfo. Grundförutsättningar. Budgetarbetet. Vem kan bära kostnader? Hur kan projekten finansieras? Roller och ansvar i partnerskapet

Budgetinfo. Grundförutsättningar. Budgetarbetet. Vem kan bära kostnader? Hur kan projekten finansieras? Roller och ansvar i partnerskapet Budgetinfo Grundförutsättningar Budgetarbetet Vem kan bära kostnader? Hur kan projekten finansieras? Roller och ansvar i partnerskapet Kostnadseffektivitet Grundförutsättningar Projektet ska ha partners

Läs mer

Handledning Redovisning mot anslag med hjälp av internredovisning ESV 2011:19

Handledning Redovisning mot anslag med hjälp av internredovisning ESV 2011:19 Handledning Redovisning mot anslag med hjälp av internredovisning ESV 2011:19 ESV:s handledningar är till stöd för hur föreskrifter och allmänna råd ska tolkas och användas inom områden där ESV är normerande.

Läs mer

1. Internredovisningens roll...3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Ekonomistyrning... 3 1.3 Externredovisning... 3 1.4 Internredovisning... 3 2.

1. Internredovisningens roll...3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Ekonomistyrning... 3 1.3 Externredovisning... 3 1.4 Internredovisning... 3 2. 1. Internredovisningens roll...3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Ekonomistyrning... 3 1.3 Externredovisning... 3 1.4 Internredovisning... 3 2. Allmänt om projektredovisning...5 2.1 Sammanfattning... 5 2.2

Läs mer

OBS!: Det är inte möjligt att använda garanti-funktionen på rader med redovisningskonto. Dessa kommer alltid att ligga utanför garantihantering.

OBS!: Det är inte möjligt att använda garanti-funktionen på rader med redovisningskonto. Dessa kommer alltid att ligga utanför garantihantering. Garanti och garantiuppföljning Genom att använda DSM s garantifunktion finns det möjlighet att skapa en faktura till kunden som visar vad reparationen har kostat och hur stor andel av reparationen som

Läs mer

Memo vid årsskifte. Gäller Pyramid Business Studio från version 3.39A (25 november 2014)

Memo vid årsskifte. Gäller Pyramid Business Studio från version 3.39A (25 november 2014) Memo vid årsskifte Gäller Pyramid Business Studio från version 3.39A (25 november 2014) Memo vid årsskifte ger dig en sammanställning över de delar av arbetet i Pyramid som inför och efter årsskiftet kräver

Läs mer

Bilaga 3. Steg-för-steg-guide. Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier

Bilaga 3. Steg-för-steg-guide. Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier Nätverksarbete, utbildningsutveckling och seminarier 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på

Läs mer

Anvisning till anmälan om. Var finns blanketter?

Anvisning till anmälan om. Var finns blanketter? Anvisning till anmälan om fastställande av driftsfond för producentorganisationer för frukt och grönsaker Var finns blanketter? Alla blanketter finns på Jordbruksverkets webbplats (www.jordbruksverket.se).

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Allmänna anvisningar om statsunderstöd för sökande och användare 1/2015

Allmänna anvisningar om statsunderstöd för sökande och användare 1/2015 Allmänna anvisningar om statsunderstöd för sökande och användare 1/2015 Innehåll 1. Statsunderstöd... 1 2. Anvisningar i anslutning till användningen av statsunderstöd... 1 2.1. Allmänna anvisningar i

Läs mer

Anvisning till ansökan om projektstöd

Anvisning till ansökan om projektstöd Anvisning till ansökan om projektstöd Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 SAMARBETE INOM DEN GRÖNA SEKTORN En särskild anvisning för dig som företagare som i samarbete med andra vill utveckla

Läs mer

Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Vägen till kontrakt Ansökningar inkommer Formell projektgranskning Projektgranskning och dialog Expertbedömning Kontraktsmöte Granskning och dialog

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som vill ansöka om utbetalning

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Delkurs: [Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530] Datum: [2013-12-14] Antal timmar: [14:15-19:15] Ansvarig lärare: [Per

Läs mer

Om Fortes konferensbidrag

Om Fortes konferensbidrag 2013-06-27 Om Fortes konferensbidrag Syftet med konferensbidragen är att underlätta kontakter och erfarenhetsutbyte mellan svenska och utländska forskare samt tillföra kunskaper från det internationella

Läs mer

Avskrivningar med hjälp av automatkonteringar

Avskrivningar med hjälp av automatkonteringar Avskrivningar med hjälp av ar Automatkonteringen i Entré Windows kan användas för en mängd syften. Ett av dem är att använda periodiseringsfunktionen för att automatiskt lägga upp verifikat som gör avskrivningar

Läs mer

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Skriftligt prov i delkurs Företagsekonomi 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi Introduktionskurs 5p Med kurskod FEK070 Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Tentamen

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Tjänsteskrivelse Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Förslag till beslut: Bevilja

Läs mer

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på att ansökningsprocessen tar lång tid även då man är

Läs mer

Frågor och svar om Projektrummet

Frågor och svar om Projektrummet 1(6) Senast uppdaterad 2008-08-21 Frågor och svar om Projektrummet FRÅGOR OCH SVAR OM PROJEKTRUMMET... 1 1. Hur ändrar jag uppgifter för min organisation eller mitt arbetsställe?... 2 2. Hur ändrar jag

Läs mer

Guide för projektledare

Guide för projektledare HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Sida 1 av 5 GUIDE FÖR PROJEKTLEDARE Uppgjort av: Godkänt av: Rektor Edvard Johansson Dok. nr: B.3.2-2 Lena Nyman-Wiklund Granskat av: Q-team Godkänt datum: 18.04.2011

Läs mer

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97 Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-

Läs mer

3. Projektägare (en förening eller någon annan med organisationsnummer):

3. Projektägare (en förening eller någon annan med organisationsnummer): Ansökan Starthjälpen 1. Namn på projektet: Skoterpatrullutbildning 2010 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Mårten Suorra Adress: Offerdalsvägen 8 Postadress: 835 80 KROKOM Telefon: 0640-163

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Totalkostnadsmodell baserar sig på kursmaterial 17.3.2009 (Ilkka Hyvärinen, Marja Nykänen, Pia Leisio-Lilja)

Totalkostnadsmodell baserar sig på kursmaterial 17.3.2009 (Ilkka Hyvärinen, Marja Nykänen, Pia Leisio-Lilja) Totalkostnadsmodell baserar sig på kursmaterial 17.3.2009 (Ilkka Hyvärinen, Marja Nykänen, Pia Leisio-Lilja) Från tilläggskostnader Tilläggskostnadsmodellen Ersatte nya kostnader för projektet till (mestadels)

Läs mer

Hjälp till att fylla i ansökan för Interreg Sverige Norge programmet, 2015-09-09

Hjälp till att fylla i ansökan för Interreg Sverige Norge programmet, 2015-09-09 Hjälp till att fylla i ansökan för Interreg Sverige Norge programmet, 2015-09-09 1 Så funkar det Guide till Min ansökan INNAN DU BÖRJAR FYLLA I ANSÖKAN För att kunna börja att fylla i ansökan behöver du

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsverksamheten

Riktlinjer för exploateringsverksamheten Riktlinjer för exploateringsverksamheten KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Ansvar... 3 Klassificering... 3 Markanskaffning... 4 Förkalkyl... 4 Tomtpris... 5 Budget...

Läs mer

Minikurs Ekonomitips och användbara rapporter

Minikurs Ekonomitips och användbara rapporter Minikurs Ekonomitips och användbara rapporter Föreläsare: Örjan Brolin och Stefan Hylenius, (i Jönköping föreläser Claes Groening) I denna minikurs får du ta del av ett antal ekonomirelaterade tips. Vi

Läs mer

Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut (flik 1-11)

Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut (flik 1-11) Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut (flik 1-11) 1 Ekonomisektionen 20101117 Inledning... 3 1. Balansräkning och resultaträkning: ekonomirapport INST BR

Läs mer