Tillämpning av SUHF-modellen
|
|
- Alexander Lind
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillämpning av SUHF-modellen
2 Inledning SUHF-modellen redovisning av direkta och indirekta kostnader Utbildningen syftar till att ge ekonomer som arbetar med budget, uppföljning och redovisning kunskap om redovisningsmodellen för full kostnadsredovisning (=SUHF-modellen). Efter utbildningen ska deltagarna: - Kunna tillämpa modellen - Kunna beskriva modellen - Känna till modellens bakgrund och historik i stora drag Inledning SUHF-modellen redovisning av direkta och indirekta kostnader Vad är SUHF? Övergripande historik och problembeskrivning Grundläggande principer och begrepp Påläggsmetoden Tillämpning Budget, fördelning, påläggsberäkning Redovisning av indirekta kostnader m fl Uppföljning efterkalkyler Jämförelser mellan lärosäten och inom universitetet Kalkylering av externt finansierad verksamhet Samfinansiering
3 Bakgrund och historik Sveriges universitets- och högskoleförbund SUHF Bildades lärosäten är medlemmar Förbundsförsamlingen är det högsta beslutande organet Ordförande Helen Dannetun, rektor LiU Arbetsgrupper och expertgrupper HfR Högskolornas forum forum för för redovisningsfrågor Bakgrund och historik Bakgrund och historik Redovisningsmodellen infördes för att tydliggöra såväl internt som för de externa finansiärerna och rättvisande fördela de indirekta kostnaderna, samt för att tillgodose Riksrevisionens krav på bättre kostnads- och intäktsredovisning. Initiativet togs av SUHF tillsammans med Wallenbergsstiftelserna. Redovisningsmodellen konstruerades av HfR och ekonomisk expertis från Lunds universitet och Luleå tekniska universitet i samarbete med Wallenbergsstiftelsernas revisorer. Företrädare för Riksbankens jubileumsfond och Vetenskapsrådet deltog också i arbetet.
4 Bakgrund och historik SUHF-modellen Avsikten med SUHF-modellen är att åstadkomma en mer rättvisande och fullständig kostnadsredovisning och öka förtroendet hos de externa finansiärerna för hur de indirekta kostnaderna beräknas och redovisas. Bakgrund och historik EKONOMISPEL SUHF-modellen Grundprinciper All verksamhet klassificeras som kärnverksamhet eller stödverksamhet Kärnverksamhet utgörs av utbildning och forskning Stödverksamheten stödjer kärnverksamhetens aktiviteter Alla intäkter och kostnader fördelas på kostnadsbärare De gemensamma kostnaderna fördelas på kostnadsbärare genom fullständig kostnadsfördelning. Kostnader för stödverksamheten belastar kostnadsbärarna som indirekta kostnader Kostnadsbas för fördelning av gemensamma kostnader direkta lönekostnader alternativt direkta löne- och driftkostnader
5 Begrepp Kärnverksamhet och stödverksamhet Kärnverksamhet är alla de aktiviteter som utgör utbildning och forskning, inklusive samverkan med det omgivande samhället. Alla andra aktiviteter räknas som stödverksamhet eftersom de är till för att stödja kärnverksamheten. Exempel på kärnverksamhet: Undervisning inkl. för- och efterarbete, utveckling av kurser, forskning inkl. laborativt arbete, hålla föredrag hos en intresseförening, skriva bidragsansökan, genomföra en studie på uppdrag av någon extern, tekniskt arbete i nära anknytning till utbildning Exempel på stödverksamhet: Ekonomi- och personaladministration, studievägledning, rekrytering, sköta webbsidor, tekniskt arbete såsom underhållsarbeten organisation/karnverksamhet-och-stodverksamhet/ EKONOMISPEL Begrepp Stödverksamhet Finns på alla nivåer på universitetet: Universitetsgemensam stödverksamhet och universitetsbiblioteket avser alla funktioner som finns till för att ge stöd till hela universitetet. Exempel är ledning, personal- och ekonomienheterna m.fl. Kostnaden för denna verksamhet fördelas proportionerligt mellan universitetets samtliga institutioner. Viss stödverksamhet som organiseras på universitetsnivå fördelar sina kostnader efter hur deras tjänster används. Campusservice är ett exempel på detta. Fakultetsgemensam stödverksamhet avser alla funktioner som finns till för att stödja de institutioner som hör till respektive fakultet. Exempel är fakultetsledning, utbildningsplanering m.m. Kostnaden för denna verksamhet fördelas proportionerligt mellan de institutioner som hör till respektive fakultet. Institutionsgemensam stödverksamhet avser alla funktioner som finns på de olika institutionerna eller motsvarande som är till för att ge stöd till den egna institutionen. Exempel är institutionsledning, teknisk-administrativ personal m.m. Kostnaden för denna verksamhet bestäms av institutionen själv.
6 Begrepp Fördelningsbas och kostnadsbas/påläggsbas Fördelningsbasen avgör hur stor andel av de budgeterade gemensamma kostnaderna som respektive fakultet/institution ska bära. Kostnadsbasen/påläggsbasen används sedan för att bokföra kostnaden på kostnadsbärarna (= utbildningsprogram, forskningsprojekt osv.) med hjälp av tekniken med triggrar. Begrepp Val av kostnadsbas Direkta personalkostnader (DL = direkt lön) Direkta personalkostnader och direkta driftkostnader Styr även fördelningsbasens utformning.
7 Begrepp Direkta kostnader Direkt kostnad = Kostnad som är exklusiv för en kostnadsbärare Lärare, forskare och doktorander Lokaler Övriga driftkostnader Begrepp Indirekta kostnader Indirekt kostnad = Kostnad som är gemensam för flera kostnadsbärare Personal inom administrativt och tekniskt stöd Lokaler för stöd Övriga driftkostnader
8 Begrepp Total kostnad Direkta kostnader och indirekta kostnader Begrepp Påläggsmetoden teknik för att fördela Påläggsmetoden är en företagsekonomisk metod som används för att fördela gemensamma kostnader med hjälp av en beräknad nyckel. Metoden bygger på principen att man ska beräkna och tillämpa nyckeln på samma sätt.
9 Begrepp Pålägg för gemensamma kostnader Fördelning av alla typer av gemensamma kostnader kan ske med hjälp av påläggsmetoden. Institutionen ska beräkna pålägg för indirekta kostnader utifrån fastställda respektive budgeterade värden. Från överliggande nivåer fördelas kostnaderna för stödverksamheten med fasta belopp. Institutionens kostnader för den egna stödverksamheten utgörs av budgeterade värden samt fastställda belopp för bastjänster. Begrepp När och hur beräknas procentsatserna? Procentsatserna beräknas en gång per år i samband med budgeten och gäller sedan för hela året; en procentsats för utbildning och en för forskning. Utbildning Forskning t ex 70 % t ex 40 % stodverksamhet/palagg/
10 Begrepp Påläggsprocentsatsen har två uppgifter 1. Att fördela indirekta kostnader till kostnadsbärare i redovisningen % Varje månadsskifte läser AGRESSO av hur mycket som finns bokfört som direkt personalkostnad och direkt driftkostnad i exempelvis forskningsprojekten. Systemet multiplicerar med procentsatsen och bokför automatiskt en indirekt kostnad på projektet. Begrepp Påläggsprocentsatsen har två uppgifter 2. Att kalkylera de indirekta kostnaderna i budgeten eller när ett pris ska bestämmas. När universitetet ska söka bidrag eller sätta ett pris på ett uppdrag används påläggsprocentsatsen för att beräkna de indirekta kostnadernas storlek. %
11 Begrepp Påläggsmetoden kan även användas för att fördela vissa direkta kostnader. Vid Göteborgs universitet används påläggsmetoden även för bokföring av: Direkta lokalkostnader Direkta IT-kostnader Fördelning Fördelning av gemensamma kostnader
12 Fördelning Avlyft Universitetsgemensamt stöd Ej avlyft Fakultetsgemensamt stöd Fakultetsgemensamt stöd Fördelning De gemensamma kostnaderna uppstår på tre nivåer. Dessa kostnader delas upp i kostnader för stöd till forskning och kostnader för stöd till utbildning i budgeten. Benämns indirekta kostnader när de belastar kostnadsbäraren.
13 Fördelning Universitetsgemensamma kostnader Kostnaderna för den universitetsgemensamma stödverksamheten och universitetsbiblioteket utgörs av den budget som fastställs av universitetsstyrelsen. Den totala kostnaden, uppdelad på forskning och utbildning, fördelas mellan fakulteterna. Fördelningen sker efter varje fakultets kostnadsandel inom utbildning respektive forskning. Fördelningsnyckeln består av de totala kostnaderna vid det senaste avslutade räkenskapsåret för varje fakultetsområde. Fördelas vidare till institutionerna med fasta belopp och med samma uppdelning mellan utbildning och forskning som från universitetsnivån. Fördelningsnyckeln är direkta personal- och driftkostnader. Fakulteten kan välja att använda samma fördelningsbas som överliggande nivå. Fördelning Biblioteksgemensamma kostnader Biblioteksverksamheten delas upp i: Service till studenter som omfattar 51 procent av verksamheten Service till forskare som utgör 36 procent av verksamheten Allmän del (samhällsuppdraget) som omfattar 13 procent av verksamheten Fördelningen av kostnaderna för studentservicen baseras på en antalet helårsstudenter efter avräkning per fakultet senast avslutade verksamhetsår. Kostnaderna för forskningsstödet fördelas utifrån lönekostnader inom forskningen per fakultet. Den allmänna delen fördelas till fakulteter och institutioner på samma sätt som kostnaden för de universitetsgemensamma verksamheterna och uppdelat mellan forskning och utbildning.
14 Fördelning Fördelning av universitetsgemensamma kostnader Budgeten för stödverksamheten (gemensamma förvaltningen m.m.) delas upp mellan utbildning och forskning Budgeterade kostnader fördelas till fakulteter med fasta belopp efter fakulteternas kostnadsomsättning inom utbildning respektive forskning De universitetsgemensamma kostnaderna fördelas från fakultetsnivån till institutionen med samma uppdelning mellan utbildning och forskning Fördelning Fakultetens fördelning
15 Fördelning Fakultetens fördelning Fördelning Fakultetsgemensamma kostnader Budgeten för fakultetsgemensamma kostnader med uppdelning mellan utbildning och forskning ska fördelas med fasta belopp till tillhörande institutioner. Fördelningsnyckel är direkta personal- och driftkostnader senast avslutade räkenskapsår. Hur fördelning av kostnaderna till institutionsnivån har gått till ska framgå av fakultetens budget. Kostnader för kärnverksamhet på fakultetsnivån ska inte fördelas vidare.
16 Fördelning Fördelning av fakultetsgemensamma kostnader Budgeten för stödverksamheten (kansliet m.m.) delas upp mellan utbildning och forskning Budgeterade kostnader fördelas till institutionerna med fasta belopp efter institutionernas kostnadsomsättning inom utbildning respektive forskning Hänsyn ska tas till lokala förutsättningar inom fakulteten och till större förändringar av organisation och uppdrag. Fördelning Fakultetgemensamma kostnader
17 Fördelning Fakultetgemensamma kostnader Fördelning Fördelning av indirekta kostnader
18 Fördelning Totala stödkostnader på institutionen Institutionens totala kostnader för stödverksamhet utgörs av den egna stödverksamhetens kostnader (inklusive tilldelade belopp för bastjänster) och de fördelade fasta beloppen för universitets- och fakultetsgemensam stödverksamhet. Institutionens totala kostnader för stödverksamhet finansieras genom pålägg på direkta löne- och driftkostnader inom utbildning och forskning. Stödverksamheten ska alltid budgeteras med ett nollresultat. Inkomster av försäljning (såväl externt som internt) minskar den kostnad som ska fördelas till kostnadsbärarna. Fördelning Budgetering av kostnader för lokaler och IT Lokalkostnaderna ska delas upp mellan kärn- och stödverksamhet samt mellan utbildning och forskning utifrån hur de används. Där det inte är möjligt används en schablonmetod exempelvis utifrån personalkostnadernas fördelning. Även IT-kostnader ska delas upp mellan kärn- och stödverksamhet och mellan utbildning och forskning. Nyckeltal för fördelning är exempelvis antal användarkonton. Så väl lokalkostnaderna som IT-kostnaderna ska fördelas till respektive funktion inom stödverksamheten.
19 Fördelning SUHF Lokal och SUHF IT Budget Budgetera kärn-/stödverksamhet En institution ska budgetera sin verksamhet indelad i kärnverksamhet och stödverksamhet. Kärnverksamheten utgörs av utbildning och forskning, båda innehåller samverkan med det omgivande samhället ( tredje uppgiften ). Stödverksamheten ska delas upp i stöd till utbildning och stöd till forskning. Det är mycket viktigt att verksamheten är rätt klassificerad både mellan kärn- och stödverksamhet samt mellan utbildning och forskning.
20 Budget Budgetera stödverksamhet Stöd till forskning eller till utbildning? Uppdelningen i stöd till utbildning och stöd till forskning ska göras efter hur kärnverksamheten använder stödverksamheten eller om den används gemensamt ska uppdelningen ske efter en fördelningsbas som baseras på de totala kostnaderna vid det senaste avslutade räkenskapsåret. Stödverksamhetens budget ska även vara indelad i olika kostnadsslag (lönekostnader, driftkostnader, lokalkostnader och avskrivningar.) Budget Budgetera stödverksamhet Finansieringen av stödverksamheten redovisas som en utgiftsreduktion och inte som inkomster av pålägg. Över- och underskott som uppkommer på stödverksamheten ska återföras till kärnverksamheten inom institutionen. Över- och underskott inom stödverksamheten stannar på institutionsnivån. Stödverksamheten ska alltid budgeteras och redovisas med ett nollresultat.
21 Budget Fördelning av institutionsgemensamma kostnader Budget Exempel på specialfall Direkt kostnad på ett projekt Direktbelastning
22 Budget Direkt kostnad på ett projekt Administration kan vara en planerad del av ett bidragsfinansierat forskningsprojekt. I så fall finns särskild finansiering för det i projektet som framgår av kontraktet. Administratörens lön konteras i dessa fall direkt på projektets verksamhet med ordinarie lönekonto. Budget Direkt belasting av en administrativ resurs med specifikt syfte En administrativ resurs som endast är avsedd för exemplevis ett specifikt utbildningsprogram kan kostnadsföras där. Administratörens lön konteras då inom stödverksamheten. Utgiften omförs varje månad med konto (debet på kostnadsbäraren och kredit aktuell 3*-verks). OBS! Inte lönekonto! Räknas inte med i underlaget för påläggsberäkningen
23 Påläggsberäkning Påläggsberäkning för indirekta kostnader Institutionen fördelar de indirekta kostnaderna för stödverksamheten på sina respektive kostnadsbärare med hjälp av pålägg. Budgeterade institutionsgemensamma kostnader som hör till utbildning Budgeterad direkt lön och drift inom utbildningen X 100 Budgeterade institutionsgemensamma kostnader som hör till forskning Budgeterad direkt lön och drift inom forskningen X 100 Påläggsberäkning Påläggsmetoden används även för direkta kostnader Institutionen fördelar de direkta kostnaderna för lokaler och IT på sina respektive kostnadsbärare med hjälp av pålägg. Budgeterade lokalkostnader som hör till utbildning Budgeterad direkt lön inom utbildningen X 100 Budgeterade IT kostnader som hör till utbildning Budgeterad direkt lön inom utbildningen X 100
24 Påläggsberäkning Panoramabild påläggsberäkningsfliken Påläggsberäkning Påläggsberäkning för indirekta kostnader manuell metod
25 Budget Institutionens ansvar i budgetarbetet Institution ska upprätta en budget som fastställs av prefekten efter hörande i institutionsrådet. Budgeten ska omfatta hela verksamheten för nästkommande budgetår, samtliga intäkter och kostnader för de olika verksamheterna ska budgeteras. Prefekten ansvarar för institutionens samlade verksamhet och fastställer institutionens verksamhetsplan och budget. Om institutionsledningen fattat beslut om ändringar i verksamhetens inriktning eller omfattning under året som också påverkar intäkter och kostnader, behöver institutionens budget revideras (prognos). Institutionerna ska tertialvis genomföra uppföljningar och redovisa bedömningar av institutionens ekonomiska resultat (prognos). Budget Institutionens resultatbudget På kärnverksamheten (v 1 och v 2) framgår: Intäkter samt direkta och indirekta kostnader för utbildning respektive forskning. På stödverksamheten (v 3*) framgår: De institutionsgemensamma utgifterna (lön, drift, lokaler & IT) inklusive tilldelade belopp för bastjänster. Finansieringen av gemensamma utgifter (för tre nivåer) i form av kostnadsminskning. Utgiften för universitets- och fakultetsgem kostnader. Nettokostnaden på v 3* blir noll (0).
26 Redovisning Löpande redovisning Verksamhetsgrupp 3 utgifter för stödverksamhet, vilka fördelas vidare som indirekta kostnader, OH Verksamhetsgrupp 4 utgifter för lokaler och IT för fördelning till kärnverksamhet som direkta kostnader och till stödverksamhet för att ingå i de institutionsgemensamma kostnaderna EKONOMISPEL Redovisning Stödverksamhet I redovisningen delas stödverksamheten in i sex funktioner: Ledning verksamhet 310 Utbildnings- respektive forskningsadministration verks 320 Ekonomi- och personaladministration verksamhet 330 Infrastruktur och service verksamhet 340 Bibliotek verksamhet 350 Nivåspecifikt (övrigt) verksamhet 360 En beskrivning av innehållet i respektive funktion finns i tabellen Indelning av stödverksamhetens funktioner
27 Redovisning Verksamhetskoder för SUHF-modellen vid Göteborgs universitet Verksamhet Benämning 300 Avräkning ink/utg 309 Nollställn resultat stödv Ledning 320 Utbildn o forskningsadm 330 Ekonomi o personaladm 340 Infrastruktur o service 350 Bibliotek 360 Nivåspecifikt Verksamhet Benämning 400 Inkomst av pålägg lokal/it kostnad 409 Nollställning resultat lokal/it kostnad 410 Lokalkostnader 420 IT infrastrukturkostnad Stödverksamhet Redovisning Löpande redovisning institutionsnivå Verksamhetsgrupp 3 stödverksamheten Finansiering av universitets- och fakultetsgem kostnader Finansiering av institutionsgem kostnader Nollställning/Hantering av över- och underskott Budgetfördelning i tolftedelar
28 Redovisning Löpande redovisning institutionsnivå Utgifterna inom stödverksamheten består av fördelade fakultetsgemensamma kostnader och fördelade universitetsgemensamma kostnader samt av utgifter för stödverksamheten på institutionsnivå. Utgifterna för fakultets- och universitetsgemensamma kostnader bokförs månadsvis på verksamhet 300 med konto Inkomsterna av påläggen för indirekta kostnader inom kärnverksamheten kommer in på verksamhet 300 i form av kostnadsminskning. Inkomsterna bokförs som krediteringar av konto
29
30 Redovisning Löpande redovisning institutionsnivå Utgifterna inom stödverksamheten löper på verksamheterna Stödverksamheten finansieras genom påläggen för indirekta kostnader inom kärnverksamheten Inkomsterna, i form av kostnadsminskning, ska fördelas till verksamheterna enligt budgeten (tolftedelsfördelning) med konto Lathund Konteringsmall Redovisning Löpande redovisning institutionsnivå Stödverksamhetens resultat ska redovisas som noll vid T1, T2 och i årsbokslutet. Över- respektive underskott ska därför omföras till kärnverksamheten på institutionen och redovisas som indirekta kostnader inom kärnverkamheten. Nollställning Omföring enligt en särskild rutin tertialvis samt vid årsskifte. Särskild mall/blankett med tillhörande rapport i AGRESSO finns för ändamålet.
31 Redovisning Löpande redovisning institutionsnivå Verksamhetsgrupp 4 Lokaler och IT Utgifter för lokaler och IT Finansiering av utgifter för lokaler och IT genom kostnadsminskning Nollställning/Hantering av över- och underskott Redovisning Löpande redovisning av lokalkostnader institutionsnivå Den lokalhyra som fördelas till varje institution bokförs i sin helhet på verksamhet 410 med konto De fördelade utgifterna för lokalvård bokförs på verksamhet 410 med konto Tillsammans bildar de institutionens lokalkostnad. Lokalkostnaden bokförs på kostnadsbärarna med hjälp av pålägg inom utbildning respektive forskning.
32 Redovisning Löpande redovisning av lokalkostnader institutionsnivå Inkomsterna av påläggen för direkta lokalkostnader inom kärnverksamheten kommer in på verksamhet 400 med konto Stödverksamheten ska debiteras sin andel av institutionens lokalkostnad per funktion med konto 50111, som krediteras verksamhet 400 med samma konto (tolftedelsfördelning). Redovisning Löpande redovisning av IT-kostnader institutionsnivå Samma princip som för lokalkostnaderna. De utgifter för IT som fördelas till varje institution bokförs i sin helhet på verksamhet 420 med konto 5725, 5726 respektive IT-kostnaden bokförs på kostnadsbärarna med hjälp av pålägg inom utbildning respektive forskning med konto Inkomsterna av påläggen för direkta IT-kostnader inom kärnverksamheten kommer in på verksamhet 400 med konto Stödverksamheten ska debiteras sin andel av institutionens IT-kostnad, som krediteras verksamhet 400 med konto 5724 (tolftedelsfördelning).
33 Redovisning Löpande redovisning institutionsnivå Lokal- och IT-kostnaderna redovisas som direkta kostnader inom kärnverksamheten. Över- respektive underskott inom verksamhetsgrupp 4 ska därför omföras till kärnverksamheten på institutionen. Nollställning Omföring enligt en särskild rutin tertialvis samt vid årsskifte. Särskild mall/blankett med tillhörande rapport i AGRESSO finns för ändamålet. Redovisningen vid en institution Lokaler & IT v-grupp 4 Redovisning Fördelas till institutionen Lokaler Utbildning v-gren 1 Forskning v-gren 2 Andel som hör till Stöd Indirekta kostnader i form av pålägg forskning + ev. egna tillägg Stöd v-grupp 3 IT Univ gem Inst gem Fak gem Indirekta kostnader i form av pålägg utbildning
34 Redovisningen vid en institution, RR
35 Redovisningen vid en institution, RR spec indir kostn
36 Redovisning Redovisningen vid en institution, verks 300/309 Redovisning Redovisningen vid en institution, verks 4*
37 Praktik Hur går det till? universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader är fördelade och fastställda för varje år och ändras inte under året! Praktik Hur går det till? Institutionsgemensamma kostnader Budgetera stödverksamhetens personalkostnader och övriga kostnader Bastjänster inom campusservice och servicecenter samt stödfunktionernas andel av lokal och IT ska ingå i institutionens stödbudget Eventuell direktifiering läggs in i stödbudget men används inte vid beräkningen av påläggsprocent
38 Praktik Hur går det till? Fördelning av institutionsgemensamma kostnader Beräkning av fördelning mellan utbildning och forskning för stödkostnader av allmän karaktär Fyll i färgade fält! Utbildning Forskning Summa Börja här! Personal och driftkostnader Personal och driftkostnader inom forskning ,8% 57,2% 100,0% inom utbildning 2014 SUHF funktion (budget 2016) Ofördelat 3. Utbildning Fördelat S:a 4. Forskn Fördelat S:a Ledning Utbildnings resp. forskningsadm Ekonomi och personaladm Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Summa Hur går det till? Skriv in procentsats Det är möjligt att välja en annan procentsats som pålägg än den som räknas fram! Praktik
39 Uppföljning Uppföljning Efterkalkylering Budgetavvikelse respektive kalkyldifferens Till vilken nytta? Uppföljning Att göra efterkalkylen är enkelt Tilldelade universitets- resp. fakultetsgem kostnader inom utbildn Utfall löne- och driftkostnader inom utbildning x 100
40 Uppföljning Att göra efterkalkylen är enkelt Utfall för institutionsgemensamma kostnader inom utbildn Utfall löne- och driftkostnader inom utbildning x 100 Ta hjälp av Browsern i Agresso (se lathund) Utgå från Resultatrapport verksamhet under Fråga saldotabell i Huvudboken Uteslut konto Nollställning annars visas resultat = noll Vid ev. direktifiering måste även konto uteslutas Parameterval: Välj senast avslutade verksamhetsår Välj institutionens ansvar Välj verksamhet 3 till Uppföljning Att göra efterkalkylen är enkelt uppfoljningsarbetet/
41 Uppföljning och ger kunskap inför kommande beräkningar Lärandeprocess helhetsbedömning viktig för slutresultatet Särskilt för institutionsgemensamma kostnader Särskilt för verksamhet av liten omfattning Budget- eller kalkyldifferens? (De kan ta ut varandra.) Uppföljning Budgetavvikelse eller kalkyldifferens? En budgetavvikelse innebär att stödverksamheten kostat mer eller mindre än budgeterat. saldo på funktionsverksamhet = budgetavvikelse En kalkyldifferens uppstår när kärnverksamheten blir större eller mindre än budgeterat eftersom påläggen då kalkylerats för högt eller lågt. saldo på verks 300 = kalkyldifferens Över- respektive underskott inom stödverksamheten förs om till kärnverksamheten, men stannar på institutionsnivån.
42 Jämförelser SUHF-modellen jämförelser Jämförelse av gemensamma kostnader mellan lärosätena JÄMFÖRELSETAL Andel stödkostnader i förhållande till totala kostnader (inkl stödkostnader) VÄRDEN Budgeterade gemensamma kostnader 2017 Kostnader 2016 enligt resultaträkningen BERÄKNING(tkr) = 23,7 % Utbildning 33 % Forskning 19 %
43 SUHF-modellen jämförelser Andel indirekta kostnader av totala kostnader inom forskning
44 SUHF-modellen jämförelser Andel indirekta kostnader av totala kostnader inom utbildning
45 SUHF-modellen jämförelser Andel indirekta kostnader av totala kostnader 2017 utbildning och forskning
46 SUHF-modellen jämförelse inom GU 40% Andel kostnader för stödverksamhet av totala kostnader per fakultet 35% 30% 34,2% 33,5% 33% 35,5% 34,4% 25% 20% 22,5% 24,1% ,1% 15% % 5% 0% SA ITFS NFS Genomsnitt SFS HFS UFS HHFS KFS Stödkostnader enligt budget och totala kostnader enligt senaste utfall.
47 Jämförelser Diskutera med varandra: Varför är det skillnad mellan fakulteterna? Cecilia Torudd Kalkylering och full kostnadstäckning Hur ska man räkna för att få täckning för alla kostnader vid externfinansierad verksamhet?
48 Kalkylering och full kostnadstäckning Kalkylexempel Direkta kostnader 35% Personal 120 Lokal 20 Drift 30 Avskrivningar 20 Indirekta kostnader 52 Total projektkostnad 242 Kalkylering och full kostnadstäckning
49 Kalkylering och full kostnadstäckning Prissättning uppdrag Konkurrens Nedsättning av gemensamma kostnader Aldrig samfinansiera uppdragsverksamhet/konkurrens/ kalkylerauppdragsverksamhet/indirektakostnader/ Samfinansiering Vad gör man när finansiären inte vill betala för alla kostnader? 24,1% forskning/samfinansiering/
50 VIKTIGT ATT HÅLLA ISÄR! Hur mycket projektet kostar Samfinansiering Hur mycket finansiären är villig att betala Samfinansiering Samfinansiering Innebär att medel tas antingen från årets anslag, löpande överskott eller balanserat kapital för att täcka kostnader som en bidragsgivare inte finansierar. Endast bidrags finansierad verksamhet En viktig del av SUHF-modellen, eftersom alla kostnader ska redovisas där de uppstår. En styrningsfråga. Samfinansiering kan ske från institutionen, fakulteten eller från universitetsnivå. EU och NIH Strategisk samfinansiering särskilda finansiärer, särskilda ändamål forskning/samfinansiering/
51 Avslutning Avslutning Utvärdering Hör gärna av er med frågor! Avslutning SUHF-modellen redovisning av direkta och indirekta kostnader Utbildningen syftar till att ge ekonomer som arbetar med budget, uppföljning och redovisning kunskap om redovisningsmodellen för full kostnadsredovisning (=SUHF-modellen). Efter utbildningen ska deltagarna: - Kunna tillämpa modellen - Kunna beskriva modellen - Känna till modellens bakgrund och historik i stora drag
SUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet?
SUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet? EKONOMIENHETEN Agenda Bakgrund & historik Varför? Lite om SUHF Påläggsmetoden Grundprinciper Hur funkar det på Göteborgs universitet?
Läs merVälkomna! Schema. SUHF-modellen vid Göteborgs universitet. Johanna Wickberg Frida Wiklander
Välkomna! SUHF-modellen vid Göteborgs universitet Johanna Wickberg Frida Wiklander Schema 0900 Inledning, bakgrund och principer 1015 Fika Budget och fördelningar 1145 Lunch (på egen hand) Redovisning
Läs merVälkomna! Schema. SUHF-modellen vid Göteborgs universitet. Hans-Göran Gustafsson Johanna Wickberg Frida Wiklander
1 Välkomna! SUHF-modellen vid Göteborgs universitet Hans-Göran Gustafsson Johanna Wickberg Frida Wiklander Schema 0900 Inledning, bakgrund och principer 1015 Fika Budget och fördelningar 1145 Lunch (på
Läs merEKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildning Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till? Syftet
Läs merEKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till?
Läs merAnvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.
Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.
Läs merAnvändning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET ANVISNINGAR Ekonomiavdelningen 2012-10-02 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett webb-baserat verktyg för beräkning av
Läs merEKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen
Läs merFull kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall
Full kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall Varför införs modellen? Tydliggöra indirekta kostnader på alla nivåer Förbättrad uppföljning och budgetering av totalkostnaderna för olika
Läs merAnvändning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg
Läs merHandledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor
2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer
Läs merUmeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader
Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och
Läs merBudgetanvisningar inför 2014
BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning
Läs merHandledning för projektkalkylering vid Lunds universitet
Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4
Läs merREDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011
REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 2(33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 2 Bakgrund och historik... 5 3 Modellens grundprinciper... 6 4 Fördelning
Läs merGEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER
GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...
Läs merVälkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen
Läs merVälkomna till utbildningen Budget och prognos EKONOMIENHETEN
Välkomna till utbildningen Budget och prognos Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till?
Läs merVälkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till?
Läs merSyftet med den nya redovisningsmodellen
AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med
Läs merSUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder
SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder 1 SUHF-modellen För att bringa klarhet i de indirekta kostnadernas natur och omfattning utvecklade
Läs merGEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM
GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,
Läs merÖppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader
Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader Förståelse för modellen för indirekta kostnader - hur vi tillämpar den i budget och utfall - hur vi stämmer av, analyserar och åtgärdar
Läs merSUHF-modellen i verkligheten
SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%
Läs merVälkomna! Program. Indirekta kostnader. Fördjupning: Redovisning. Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand
Välkomna! Fördjupning: Redovisning Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand Kaffe ca kl 10 Slut senast kl 12 Program Lokaltjänstkostnader, LTK Medfinansiering, samfinansiering Redovisa intäkter
Läs merFöreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum
Föreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum Del 1 - Universitetets finansiering 257mkr 2 560 mkr 1 216mkr 4 036 mkr Budgetpropositionen Propositionens anslag för
Läs mer2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN
2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma
Läs merAnslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar
BESLUT Dnr: E2017/29 2017-12-12 Anslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar 2019 2020 1 Förslag till beslut Styrelsen beslutar: att 2018 avsätta 95 %, 374 276 tkr, av grundutbildningsanslaget
Läs merRutiner för avstämning och analys av stödverksamheten
Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de
Läs merGuide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal
Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen... 2 Fördelning
Läs merOmrådesnämnden för humanvetenskap
1 (5) 2016-03-15 BESLUT Dnr SU FV-1.1.2-0792-16 Områdesnämnden för humanvetenskap Fredrik Oldsjö Områdeskanslichef Riktlinjer för hantering av indirekta kostnader i samband med anlitande av lärare anställda
Läs merFull kostnadsredovisning på SOFI
SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges
Läs merINTERN UPPFÖLJNING FÖR 2014
INTERN UPPFÖLJNING FÖR BUDGETÅRET 2014 Uppföljning av: Forskning och utbildning - Personal och Ekonomi samt stödkostnader i relation till verksamhetskostnader För hela universitetet och för respektive
Läs merFS Bilaga p 6
Bokslut Lärarhögskolan Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS
Läs merBudget & Prognosportalen
Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance
Läs merARBETSMATERIAL xx-xx. Celler som fylls i. Projektkostnader, tkr År 20x1 20x2 20x3
ARBETSMATERIAL Bilaga 4 kalkyl Celler som fylls i ledare kostnader, År 20x1 20x2 20x3 Direkta kostnader Löner inkl soc avg 1. 0 0 0 Drift 2. 0 0 0 Utrustning/avskrivningar 3. 0 0 0 Lokaler 4. 0 0 0 Summa
Läs merManual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering
Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering 2010-09-22 Planering (planner) är en Agresso-modul som ger dig verktyg för budgetregistrering och ekonomisk planering. Den är helt integrerad
Läs merGuide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal
Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 Innehåll: 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen...
Läs merKostnadsomsättning per fakultet 2017
Kostnadsomsättning per fakultet 2017 Används för fördelning av kostnader för universitetsgemensamma verksamheter ( GV-fakturan ) och universitetsbibliotekets allmänna del. Fakulteternas andel av kostnaderna
Läs merFördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor
Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Genomgång av definition av full kostnadstäckning Bilaga 1 Bilaga 1 A = Full kostnadstäckning Genomgång av definition Genomgång av definition
Läs merForskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning
Forskningens och utbildningens kostnader Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Innehåll Introduktion 2 Den nya modellen för redovisning av kostnader 3 Bakgrund till förändringen 4 Tydlig
Läs merBOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN 2016
Bilaga p 9 BOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN 2016 FS 1.3.2-325-17 Lärarhögskolans resultat totala intäkter och kostnader Årets resultat är 1 598 tkr. Det budgeterade resultatet var - 6 373tkr. Differensen mellan
Läs merHarmonisering av beräkning av overheadkostnader
1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;
Läs merEkonommöte information och kommunikation
Ekonommöte information och kommunikation Välkomna! Information och kommunikation Kvalitetssäkring Fika Nyheter inför nytt 2014 Frågor Syfte Detta önskar vi ha som tema för dessa informations- och dialogmöten
Läs merBokslut Lärarhögskolan 2014
Bokslut Lärarhögskolan 2014 FS 1.3.2-218-15 I jämförelse med utfallet 2013 ligger den synbart största förändringen i att verksamheten som berör Lärarlyftet har minskat. I resultaträkningen (se näst sista
Läs merBudgetanvisningar inför 2015
BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2014-09-30 dnr E 2014/257 Budgetanvisningar inför 2015 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning
Läs merEkonomiNytt. Nr 5 juni 2009
EkonomiNytt Nr 5 juni 2009 Om medfinansiering av forskningsprojekt Behov av medfinansiering behöver beslutas där det är aktuellt och därefter bokföras. Beräkning av medfinansieringen utförs med hjälp av
Läs merLUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:
LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: - Budget fördela områdesgemensamma kostn - Budget fördela fakultetsgemensamma kostn - Budget
Läs merIndirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.
Vetenskapsrådet 20120203 Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel
Läs merGuide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal
Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Följa upp fördelningen av stödverksamheten och direkta lokalkostnader... 1 2. Identifiera avvikelser och analysera dem...
Läs merResursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader
Resursfördelning 2015 Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.5-1701-14
Läs merInförande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader
Planeringsavdelningen 2014-11-12 Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 1. Inledning Inför 2015 införs nya riktlinjer för fördelning av universitets-
Läs mer/ 9. Innehåll
2018-04-18 1 / 9 Innehåll Bakgrund och projektbeskrivning... 2 Allmänt om samfinansiering på KI... 2 Beräkning och bokning... 3 Redovisning... 3 Systemstöd i UBW... 4 Registrering i Avtalsreskontran...
Läs merLärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2017 SUHF-statistiken 2017 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten Statistik för 2011-2017: www.suhf.se/arbetsgrupper/suhfmodellen/full
Läs merKostnadsomsättning per fakultet 2019
Kostnadsomsättning per fakultet 2019 Används för fördelning av kostnader för universitetsgemensamma verksamheter ( GV-fakturan ) och universitetsbibliotekets allmänna del. Fakulteternas andel av kostnaderna
Läs merSUHF-modellen, en redovisningsmodell för indirekta kostnader
SUHF-modellen, en redovisningsmodell för indirekta kostnader - en introduktion Stockholm, 2017-04-24 Christina Adolfsson, Enhetschef ekonomienheten Umeå universitet HfR redovisningsråd www.suhf.se/arbetsgrupper/suhf-modellen-full-kostnadstackning
Läs merSvar med anledning av Riksrevisionens revisionsrapport, dnr
Ekonomienheten Gunilla Annerstedt SVAR PÅ REVISIONSRAPPORT 2014-05-21 V 2013/691 Riksrevisionen Christina Fröderberg Nybrogatan 55 114 90 Stockholm Svar med anledning av Riksrevisionens revisionsrapport,
Läs merRevisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630
Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,
Läs merFördelning med kombination av fasta belopp och pålägg
Bilaga 3 A Fördelning med kombination av fasta belopp och pålägg Ett förenklat exempel som visar fördelning av högskolegemensamma kostnader med en kombination av pålägg och fasta belopp och med direkta
Läs merBOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN Fastställd av Lärarhögskolans styrelse FS
BOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN 2017 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse 2018-02-15 FS 1.3.2-302-18 Lärarhögskolans resultat totala intäkter och kostnader Årets resultat är 346tkr. Det budgeterade resultatet
Läs merEkonomisk rapportering per , Naturvetenskapliga fakulteten
1 2018-01-29 Dnr V 2017/2025 Kansli N Monika Bengtsson Ekonomichef Ekonomisk rapportering per 2017-12-31, Naturvetenskapliga fakulteten 1. Sammanfattning Kostnadsställe: 15 NAT Utfall 2016 Utfall 2017
Läs merUTREDNING OM INDIREKTA KOSTNADER
UTREDNING OM INDIREKTA KOSTNADER I samband med institutionens budgetförslag för 2010 fick undertecknad i uppdrag av institutionsstyrelsen att utreda vilka indirekta kostnader institutionen har, och i vilken
Läs merKostnadsfördelning på projekt
Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom
Läs merEkonomisk rapportering per Sammanfattning. Dnr V 2017/
1 2017-10-24 Dnr V 2017/1504 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2017-09-30 1. Sammanfattning Kostnadsställe: 15 NAT Naturvetenskapliga fakulteten Utfall 2017 Budget
Läs merLärosätenas indirekta kostnader
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2016 SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/2016-12-09 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten
Läs merBudget och uppföljning
NORMERANDE BESLUT 2013-10-21 Dnr V 2013/776 Budget och uppföljning Område/uppgift Ansvarig chef Handläggare Giltighetstid Uppföljning Administrativa stödet, Ekonomienheten Lars Nilsson, ekonomidirektör
Läs merAnslagsredovisning processbeskrivning
Ekonomiavdelningen, Torbjörn Söder 2018-07-17 Sida 1 (5) Anslagsredovisning processbeskrivning 1. Extern redovisning 1.1. I regleringsbrevet som kommer under december inför nästkommande år framgår anslagstilldelningen
Läs merSUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING
SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad
Läs merChecklista inför budgetering 2019
Checklista inför budgetering 2019 Checklista inför budgetering 2019... 1 Inlästa uppgifter... 2 Lokalhyror från Fastighetsavdelningen... 2 Bearbetning... 2 Fördelning av indirekta kostnader till kärnverksamhetens
Läs merLärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2011
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2011 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten http://www.suhf.se/web/rapp orter_2011-2012.aspx. 2 SUHF-statistik
Läs merSUHF-modellen, en redovisningsmodell för indirekta kostnader
SUHF-modellen, en redovisningsmodell för indirekta kostnader - en introduktion Stockholm, 20161010 Susanne Odung, Ekonomichef KTH, SUHF-expert www.suhf.se/arbetsgrupper/suhf-modellen-full-kostnadstackning
Läs merEOS-Guide: Budgetera lokalkostnader
1 EOS-Guide: Budgetera lokalkostnader Innehåll Nyheter... 2 Nya flikar i uppgiften Budget intäkter/kostnader... 2 Välja rätt flik... 2 Fliken Inmatning lokaler gemensamma... 4 Flikarna Inmatning lokaler
Läs merRapporten Underlag disposition 2014 års resultat. Rapporten finns i Agresso, se Arbetsgång längre ner i dokumentet.
2015-05-11 Till samtliga institutioner/motsv Ekonomiavdelningen Ekonomimeddelande 2015:4 Innehåll: Disposition av 2014 års resultat Disposition av 2014 års resultat Det resultat som uppstod 2014 ska disponeras
Läs merLathund korrigera verksamheter mellan ansvar
Uppdaterad 2019-05-23 REDOVISNINGSSEKTIONEN Lathund korrigera verksamheter mellan ansvar Bakgrund varför får en pågående verksamhet med projektslut endast redovisas på ett ansvar? När en pågående verksamhet
Läs merMyndighetskapitalet - Lund, Göteborg, KI & Örebro
Myndighetskapitalet - Lund, Göteborg, KI & Örebro Förändring över tid, nationellt UKÄ Årsrapport 2017 Myndighetskapital & oförbrukade bidrag (mnkr) 2016 Beroendet av externa bidrag ökar UKÄ Årsrapport
Läs merLärosätenas indirekta kostnader
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2014 SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/2014-09-05 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten
Läs merPROJEKT. Detta material innehåller en kortfattad guide som hjälp för att kunna navigera i systemet. Sektionen Ekonomi Mars 2018
1 PROJEKT PROJEKT är ett ekonomiadministrativt stöd och en egen del i EOS, som består av - kalkyl till ansökan och översikt av kalkyl till ansökan - budget och uppföljning av budget mot utfall I PROJEKT
Läs merKostnadsfördelning med fasta belopp
Bilaga 2 A Kostnadsfördelning med fasta belopp Ett förenklat exempel som visar stegvis kostnadsfördelning, där högskole- och fakultetsgemensamma kostnader fördelas med fasta belopp och direkta löner genomgående
Läs merVälkommen till ekonomiavdelningens informationsmöte
Välkommen till ekonomiavdelningens informationsmöte Agenda Inledning Support inom område Administrativt stöd Verksamhetsstruktur Löpande hantering Bokslut/uppföljning Inför nytt budgetår Övrigt Göteborgs
Läs merDelrapport 2, Ny redovisningsmodell
2009-10-01 Delrapport 2, Ny redovisningsmodell 1. Bakgrund SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) har 2007-11-08 tagit beslut om att rekommendera samtliga sina medlemmar att införa en ny redovisningsmodell
Läs merÄrende p 7. Bokslut Lärarhögskolan 2018
Ärende p 7 Bokslut Lärarhögskolan 2018 Bilaga p 7 Missiv Bokslut 2018 Lärarhögskolan 2018-02-19 Sid 1 (1) Bokslut 2018 Lärarhögskolan Sammanfattning Årets resultat är -15 980 tkr. Totalt sett är detta
Läs merVÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga!
VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga! Bensträckare ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Lyckas vi ge svar på nedanstående
Läs merRegler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )
Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma
Läs merREDOVISNING AV LOKALKOSTNADER
Rekommendationer för REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor INNEHÅLL sid 1. Inledning 2 2. Bakgrund 2 3. Modeller
Läs merBOKSLUT 2018 Samhällsvetenskaplig fakultet
BOKSLUT 2018 Samhällsvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.2-511-19 Bokslut för verksamhetsåret 2018 för Samhällsvetenskaplig fakultet Bokslutet 2018 för Samhällsvetenskaplig fakultet: Kapitel 1: Resultaträkningen
Läs merTransfereringar handledning och rutinbeskrivning
Transfereringar handledning och rutinbeskrivning I universitetets verksamhet förekommer att Göteborgs universitet (GU) är mottagare av medel som ska vidareförmedlas till en part utanför universitetet.
Läs merRevisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596
Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet
Läs merBilaga 37. Bokslut Samhällsvetenskapliga fakulteten (Ekonomi)
Bokslut 2015 Samhällsvetenskapliga fakulteten (Ekonomi) Innehållsförteckning Sida Ekonomisk sammanfattning 3 9 Bokslut: Gemensamt fakultet (orgnr 2000) 10 Samhällsvetenskapliga fakulteten (totalt) - Resultaträkning
Läs merRegler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )
Sid 1 (7) Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma
Läs merRedovisningsprinciper. Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet. Ekonomienheten
Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper för hantering av bidragsfinansierade forskningsprojekt inom Umeå universitet Annica Eriksson Controller Ekonomienheten Innehållsförteckning 1 Inledning... 3
Läs merKommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013
2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska
Läs merDelårsrapport för räkenskapsåret 2017 per den 30 juni 2017
2017-08-09 DNR LIU-2017-01829 BESLUT 1(8) Delårsrapport för räkenskapsåret 2017 per den 30 juni 2017 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag senast
Läs merAvvikelse bud-utfall. Bud 2017 Jan- Mar
1 2017-04-27 Dnr V 2017/517 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2017-03-31 Sammanfattning Kostnadsställe: 15 NAT Utf 2016 Utf 2017 Bud 2017 bud-utfall Prognos 1 budgetprognos
Läs merRiktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader
STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4068 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Planeringsavdelningen Handläggare:
Läs merLärosätenas indirekta kostnader
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2012 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten http://www.suhf.se/web/rapp orter_2011-2012.aspx. Statistik
Läs merBokslut ALF Datum:
Bokslut ALF 2016 Datum: 2017-02-06 Innehåll 1 Resultat... 3 2 Grundutbildning... 5 3 Forskning... 6 4 Balanserade medel... 8 2 1 Resultat Resultatet för år 2016 är ett underskott med 4,2 mnkr (år 2015:
Läs merSUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson
SUHF-modellen i verkligheten Ann-Kristin Mattsson Januari 2011 Omslagsbild: Khafre Pyramid Giza Upphovsman: Daaaveee Ann-Kristin Mattsson, 2011 Första upplagan är tryckt i januari 2011 Utgiven av : Sveriges
Läs merLathund/Checklista för budgetering i UUplus
1(9) Datum 2016-08-15 Ekonomiavdelningen Uppsala universitet Lathund/Checklista för budgetering i UUplus Innehåll Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1 Applikation Administration Institution -
Läs merVälkomna till utbildning i internfakturor och omföringar!
EKONOMIENHETEN Välkomna till utbildning i internfakturor och omföringar! Inställningar i Agresso Redovisningsplan: ansvar, verksamhet, motpart och finansiär mm Söka begreppsvärden Omföringar, reversering
Läs merBokslut Samhällsvetenskapliga fakulteten Dnr
Bokslut 2012 Samhällsvetenskapliga fakulteten Dnr 212-354-13 Innehållsförteckning Sida Ekonomisk sammanfattning 3 10 Samhällsvetenskapliga fakulteten (totalt) - Resultaträkning 11 13 Intäkter, kostnader,
Läs mer