Budgetanvisningar inför 2015

Transkript

1 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander dnr E 2014/257 Budgetanvisningar inför 2015 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning och kostnadsdebitering som beslutas av universitetsstyrelsen (dnr E 2014/257). Med anledning av ovan nämnda budgetförutsättningar ska följande lämnas in till ekonomienheten : A. Verksamhetsuppdelad resultatbudget inklusive kommentarer för 2015 B. Anslagsspecifikation 2015 C. Budgetunderlag D. Investeringsplanering E. Dokumentation av fördelningsmetoder ska nedanstående följande lämnas in till ekonomienheten: F. Underlag för pålägg 2015 (för indirekta och direkta kostnader) MBL-förfarande MBL innehåller bestämmelser om förhandlingsrätt och rätt till information. En arbetsgivare ska löpande informera bland annat om verksamhetens ekonomiska utveckling. Universitetet informerar de fackliga organisationerna om budgetförutsättningarna inför kommande verksamhetsår vid de ordinarie MBL-sammanträden som hålls på central nivå. Detsamma kan göras på fakultets- och institutionsnivå om så önskas. Inför budgetbeslut som kan få personella och/eller organisatoriska konsekvenser finns däremot en skyldighet för arbetsgivaren att förhandla med arbetstagarparten. Detta ska ske på såväl universitets- som fakultets- och institutionsnivå. Det är viktigt att hänsyn tas till denna omständighet när tidplanen för det lokala budgetarbetet läggs. Vid behov kan en budget lämnas till överliggande nivå utan att beslut har fattats, och därmed förhandling enligt MBL skett, av fakultetsstyrelse respektive prefekt. Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

2 2/13 Beslut Om fakultetsstyrelsens beslutssammanträde för budget 2015 har planerats till efter den 16 december, går det liksom tidigare år bra att lämna in beslutsunderlag. På samma sätt kan fakultetsnivån välja ta emot institutionernas budget i väntan på behandling i institutitionsrådet och prefektens beslut. Om tvist skulle uppstå under MBL-förfarandet som beskrivs ovan lämnas föreslagen budget in och registreras i Perspektiv. Ange i så fall tydligt på underlagen att en tvist föreligger och att beslut inte är fattat. A. Resultatbudget och B. Anslagsspecifikation Anslag till forskning och utbildning på forskarnivå Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå beräknas till miljoner kronor för Av dessa kommer miljoner att fördelas till fakulteterna, vilket är en ökning med 9,8 miljoner kronor. Ökningen består av ett förstärkt basanslag till IT-fakulteten på 2 miljoner kronor i enlighet med tidigare beslut och uppräkning med årets pris- och löneomräkning (PLO). Den prestationsbaserade delen av anslaget fortsätter att uppgå till 20 procent av det totala anslaget. Strategiska avsättningar på universitetsnivån utgör 14 procent (208 miljoner kronor). Nya avsättningar görs för forskningsinfrastrukturer och Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges). Beslut om ansökningarna om planeringsbidrag inom UGOT Challenges fattas av Forsknings- och innovationskontoret (FIK) och planeringsbidragen betalas ut efter hand. Fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå framgår av bilaga 1 a och 1 b till underlag till universitetsstyrelsens beslut om Anslagsfördelning och kostnadsdebitering På budgetwebben finns mer detaljerade bilagor till respektive avsnitt i beslutsunderlaget (bilaga 1 a-c). Prestationsfördelat fakultetsanslag Av universitetsstyrelsens inriktningsbeslut inför framgick att det ska finnas vissa gemensamma principer för hur fakulteterna fördelar forskningsanslaget för att skapa större transparens och förutsägbarhet samt för att öka universitetets samlade konkurrenskraft. Fakulteterna ska fördela vidare på prestationsbaserad grund minst samma belopp som universitetsstyrelsen tilldelar fakulteten. Varje fakultetstyrelse bestämmer på vilka grunder denna prestationsfördelning ska ske. Det är önskvärt att det finns inslag som premierar publiceringar och incitament att söka externa medel, eftersom detta gynnar universitetet som helhet. Strategiska satsningar och andra avsättningar inom fakultetsnivån bör inte överstiga 20 procent av tilldelat anslag. Detta för att möjliggöra för universitetets kärnverksamhet och dess institutioner tilldelas tillräckligt stora resurser som möjliggör strategiska satsningar även på denna beslutsnivå. Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

3 3/13 Anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknas till miljoner kronor. I anslaget ingår för 2015 nya utbildningsplatser till lärarutbildningar och barnmorske- samt specialistsjuksköterskeutbildningar. Nära 96 procent av anslaget fördelas som utbildningsuppdrag och takbelopp till fakulteterna. Strategiska avsättningar motsvarande 3 procent görs bland annat till lärarutbildningar och till enheten för akademiskt språk. Avräkning mot takbeloppet kommer att ske i samband med bokslutet för Avräkningen innebär att universitetsstyrelsen stämmer av hur väl respektive fakultet har uppfyllt sitt grundutbildningsuppdrag. Fakulteterna kan anslagsspara motsvarande fem procent av sitt takbelopp, såväl över- som underproduktion till nästföljande år, för att jämna ut eventuella mindre produktionsavvikelser. Fakulteter/motsvarande som har ett samlat negativt balanserat kapital vid utgången av budgetåret 2014 och som dessutom riskerar att återbetala takbelopp ska avsätta medel för detta i budgeten för 2015, alltså redovisa ett resultatmässigt överskott i budgeten för Lärarutbildningsnämnden (LUN) fattar sina resurstilldelningsbeslut Så snart underlaget för beslut om fördelning är klart kommer det att distribueras av LUN, dock senast Inför 2015 kommer LUN att harmonisera sina avräkningsprinciper med de som universitetsstyrelsen tillämpar gentemot fakulteterna. För institutioner med stora uppdrag inom lärarutbildningen avser LUN att tillämpa principen med anslagssparande. För institutioner med mindre uppdrag ska LUN med andra medel hantera avräkningen på ett ansvarsfullt sätt. Den nya avräkningsprincipen beskrivs i underlagen inför uppdraget Uppgifterna om kvalitetsbaserad resurstilldelning kommer inte till lärosätena förrän i regleringsbrevet, vilket blir runt den 20 december. Komplexiteten i resurstilldelningen gör att någon prognos för anslaget inte finns. Detta kan därför inte budgeteras, utan ska läggas till i den första prognosen för Rektor fattar beslut om fördelningen under december månad eller senast vid första sammanträdet i januari Fördelning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad framgår av bilaga 2 a och 2 b till underlag till universitetsstyrelsens beslut om Anslagsfördelning och kostnadsdebitering På budgetwebben finns mer detaljerade bilagor till respektive avsnitt i beslutsunderlaget (bilaga 2 a-c). Bidrag På fakultetsnivån ska en övergripande bedömning göras av bidragsintäkterna. Institutionerna budgeterar vanligen väl försiktigt, varför det finns goda skäl att öka de budgeterade intäkterna. Förutsatt att ansökningar och kontrakt registrerats korrekt finns det bra information om framtida bidrag i EKO, även utfallet för tidigare år ger en bra vägledning. Det är angeläget att budgetera så nära verkligheten som möjligt och att få med mer än enbart de befintliga kontrakten och de beslutade bidragen i sin budget. En för låg budgetering av bidragsverksamheten gör bland annat att påläggsberäkningen blir felaktig. De kostnader som kommer Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

4 4/13 att ingå i projekten kommer inte med, vilket får till följd att påläggsprocenten beräknas högre än vad som behövs. En metod för budgetering är max-och-min. Genom att fundera över hur det ser ut i bästa fall och i sämsta fall blir det lättare att bedöma en rimlig nivå på kostnaderna. A. Max kostnad B. Min kostnad C. Utfall föregående år D. Bedömning nytt år 1. Befintliga kontrakt i EKO 2. Ansökningar i EKO 3. Idéer på gång 1 A-B Använd budget och prognos för projekten för att bedöma max- respektive minimikostnad. Vad tror respektive projektledare? Finns det oförbrukade bidrag? Vad består de av? Vilka leveranser förväntas? 2 A-B Vilka ansökningar finns hos finansiärerna för beslut? Hur mycket pengar blir det om alla ansökningar godkänns? Är det sannolikt? Vilken bedömning görs i fråga om avslag? Finns det risk att ingen ansökan godkänns, det vill säga att institutionen inte får några nya bidrag kommande budgetår? När det gäller nya projekt är det vanligt att den första tiden går trögt och att inte särskilt mycket resurser förbrukas. C 1-3 Hur gick det förra året? D 1-3 Var förra året ett normalt år eller inträffade något ovanligt, till exempel att ett ovanligt stort bidrag beviljades? Kanske har en ny forskare anställts, som förväntas ta hem mer pengar än vad institutionen har gjort historiskt sett. Uppdrag avgifter Samma budgetmetod kan användas för uppdragsverksamheten. Vid fördelning av indirekta kostnader måste dock hänsyn tas till att uppdragsverksamheten inte ska vara med och finansiera alla gemensamma kostnader. Vid kalkylering av uppdragsverksamhet ska de universitetsgemensamma kostnadernas påverkan på de indirekta kostnaderna reduceras, se ekonomiwebben avsnittet om indirekta kostnader vid uppdragsverksamhet. Även fakultetsgemensamma kostnader kan reduceras, men detta avgör varje fakultet. För institutioner med en större andel uppdragsverksamhet kan särskilda pålägg beräknas. Vid uppdragsverksamhet hos institutioner med särskilda pålägg blir de indirekta kostnaderna relativt sett lägre för uppdragsverksamheten än för anslags-/bidragsverksamheterna. För anslags-/bidragsverksamheterna höjs påläggen eftersom en större andel av de universitetsgemensamma kostnaderna belastar dessa. Intäkter och kostnader inom uppdragsverksamheten kommer att balansera genom att redovisningen av indirekta kostnader överensstämmer med kalkylerad kostnad. För institutioner som inte har särskilda pålägg används den gemensamma påläggsprocenten för utbildning respektive forskning vid bokföring av indirekta kostnader. Det medför att intäkterna Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

5 5/13 blir lägre än redovisade kostnader inom uppdragsverksamheten. Underskotten i redovisningen måste täckas av den anslagsfinansierade utbildningen respektive forskningen. Bokföringsmässigt sker det genom att använda konto , Kostnadsreducering av indirekta kostnader, i debet på anslagsfinansierad verksamhet och kredit med samma konto på uppdragsverksamheten. Det underlättar om den här typen av överförda indirekta kostnader räknas in när institutionen/ motsvarande budgeterar med uppdragsverksamhet. För den anslagsfinansierade verksamheten som ska debiteras blir det då ökade indirekta kostnader som ska finnas med i planeringen. Personalkostnader Löneomkostnadspåslaget (LOP) sänks med 0,3 procentenheter jämfört med Sänkningen beror på beräknat minskade pensionskostnader. Nivån för 2015 är därmed 52,941 procent (inkl semesterersättning). LOP finansierar lagstadgade avgifter och andra kostnader för pensioner. De avgifter och övriga ingående delar som utgör LOP redovisas under Ekonomifakta på ekonomiwebben. Eftersom det är valår kommer budgetpropositionen senare än normalt. Senast den 17 november kommer den nya regeringen att överlämna sin budgetproposition till riksdagen. De förändringar av lagstadgade avgifter som utlovats före valet, rör ungdomar under 26 år och bedöms därmed inte ha stor påverkan på universitetets budgetarbete. Löneutvecklingen för lärosätet baseras på den treåriga huvudöverenskommelse som träffats mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna centralt samt på det lokala kollektivavtalet: 2,0 procent från och med 1 oktober ,1 procent från och med 1 oktober 2015 Övriga beräkningsförutsättningar Inflationen bedöms bli omkring en procent (1,1 %). Prisbasbeloppet höjs från kr till kr. Pris- och löneomräkning (PLO) för 2015 är 0,79 procent. Eftersom stora variationer förekommer naturligt inom en så mångfacetterad verksamhet som universitetets, ska prisbedömningar göras av respektive fakultetsstyrelse/motsvarande. Driftkostnader lokaler, stödverksamhet och IT Fördelningsmetoder Inom universitetet uppstår kostnader på alla nivåer. På fakultets- och universitetsnivå finns nästan bara sådana kostnader som ska fördelas vidare till institutionsnivån eftersom de betraktas som gemensamma. Majoriteten av alla kostnadsslag fördelas direkt till och debiteras institutionerna/motsvarande. Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

6 6/13 Dessa kostnader är: Lokalkostnader IT-kostnader Campusservice Servicecenter Större undervisningslokaler Till det kommer lokala tillval och uppdrag som avropas efterhand. Såväl själva tjänsterna som fördelning och debitering hanteras av området för infrastrukturstöd. Mer om fördelning av lokalkostnader och infrastrukturkostnader finns i Tjänstekatalog infrastruktur under respektive tjänst. Närmare beskrivning av fördelningsmetoderna för de universitetsgemensamma kostnaderna inklusive universitetsbiblioteket finns på ekonomiwebben under Planera och budgetera stödverksamhet. Nedan följer en sammanfattande beskrivning av den samlade kostnadsfördelningen. Universitetsbiblioteket Kostnaderna för universitetsbiblioteket ska fördelas av fakultetsnivån till institutionerna. Här används med fördel samma metod som universitetsnivån använder vid fördelning till fakulteterna. För den allmänna delen används samma fördelningsgrund som för universitetsgemensamma kostnader enligt nedan. Fördelningsgrunden för studentdelen är helårsstudenter (HST), eftersom det är antalet studenter/ besökare som ställer krav på bibliotekets stöd och omfattningen av detta. För detta ändamål används avräknade HST per fakultet inklusive HST för lärarutbildningen för 2013, det vill säga senast avslutade verksamhetsår. När det gäller forskningsdelen används lönekostnader i forskningsverksamheten, mot bakgrund av antagandet att fler anställda i forskningsverksamheten antas ge ökade krav på stöd från universitetsbiblioteket. Kostnaderna beräknas utifrån det senaste bokslutet. En särskild rapport har tagits fram för ändamålet. Rapporterna för budgetfördelning beskrivs nedan. Viktad andel av UBs kostnader Fördelningsgrund i procent Allmän del 12 % Fakultetens andel av totala kostnader, senaste bokslut Studentdel 50 % Avräknade helårsstudenter, senaste bokslut Forskningsdel 38 % Bokförda lönekostnader inom forskningsverksamheten, senaste bokslut Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

7 7/13 Universitetsgemensamma kostnader Kostnaderna för gemensamma förvaltningen och annan universitetsgemensam verksamhet fördelas till fakulteterna för vidarefördelning till institutionerna. Det är att föredra att denna fördelning sker enligt samma metod som fördelning till fakultetsnivån. Fördelningsbas för de universitetsgemensamma kostnaderna samt kostnaderna för universitetsbibliotekets allmänna del är kostnadsomsättning inom utbildning respektive forskning. Kostnadsomsättningen ska innehålla direkta lönekostnader och direkta driftkostnader samt kostnader för stödverksamheten exklusive LUNs stödverksamhet. Från beräkningen av kostnadsomslutningen undantas dessutom kostnader för samverkan med Västra Götalandsregionen och Chalmers enligt avtal, kostnader för Svenskt NMR Centrum, samverkan med Mariestads kommun och ALF/TUA-överföringen till Sahlgrenska universitetssjukhuset/ Folktandvården samt interna kostnader. Rapporter för budgetfördelning För de kostnader som fördelas från universitetsnivån till fakultetsnivån för vidare fördelning till institutionsnivån används med fördel samma metod på fakultetsnivå som på universitetsnivå. På fakultetsnivå måste dock hänsyn tas till större förändringar i institutionernas verksamhet, som till exempel ett ökat eller minskat utbildningsuppdrag. En rak matematisk fördelning är inte alltid det mest korrekta och bör undvikas. För att ta fram respektive institutions kostnadsomsättning finns ett antal rapporter tillgängliga. En utförlig beskrivning av rapporterna och deras användning finns i dokumentet Rapporter för budgetfördelning beskrivning och användningsområde som finns på budgetwebben. På budgetwebben finns också ett beräkningsstöd i form av Kalkylmall för fördelning mellan institutioner som syftar till att ta fram varje institutions kostnadsandel. Samma mall kan användas för fördelning mellan ansvar. Rapporterna finns i Agresso under Egen meny/utdata/budgetfördelning. Rapporterna för att ta fram kostnadsomsättning är följande: 1. Fördelningsbas gem kost ansvar/vgrupp 2. Fördelningsbas gem kost inst/vgrupp 3. Fördelningsbas gem kost nomr/vgrupp 4. Indirekta kostnader ansvar/vgrupp 5. Indirekta kostnader inst/vgrupp 6. Indirekta kostnader nomr/vgrupp 7. Fördelningsbas samverkan Chalmers ansvar/vgr Fördelningsbas samverkan Chalmers inst/vgr Fördelningsbas samverkan Chalmers nomr/vgr 1-3 Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

8 8/13 Motsvarande rapporter finns även för fördelning mellan ansvar. På budgetwebben finns ett kalkylhjälpmedel för att underlätta beräkning utifrån rapporterna. Där finns även en beskrivning av dessa. Fördelningen sker med 2013 som basår, det vill säga det senast avslutade verksamhetsåret. För institutioner som har lärarutbildning och institutioner inom NFS måste rapporterna kompletteras. Kostnaderna för stödverksamheten inom LUN framgår av Uppdrag 2013 och kostnaderna för samverkan med Mariestads kommun söks ut med hjälp av motpart i Agresso. För fördelning av kostnader för universitetsbibliotekets forskningsdel finns rapporten Lönekostn beräkn UB exkl arvoden. Denna visar lönekostnader exklusive arvoden inom verksamhetsgren 2 (forskning och utbildning på forskarnivå) och exklusive verksamhetsgrupp Lönekostn beräkn UB exkl arvoden per nomr/inst 2. Lönekostn beräkn UB exkl arvoden per inst/ansvar Kostnadsdebitering Debiteringen till fakultetsnivå framgår av bilagorna 3-7 till underlag till universitetsstyrelsens beslut om Anslagsfördelning och kostnadsdebitering På budgetwebben finns mer detaljerade bilagor till respektive avsnitt i beslutsunderlaget (bilagorna 3, 4, 5a-b, 6, 7a-c samt en sammanställning av infrastrukturtjänster per fakultet). Debiteringen av kostnaderna för universitetsbibliotekets verksamhet framgår av bilaga 3 till beslutsunderlag till universitetsstyrelsens beslut om Anslagsfördelning och kostnadsdebitering Se budgetwebben. Debiteringen av kostnaderna för universitetsgemensam verksamhet framgår av bilaga 4 till beslutsunderlag till universitetsstyrelsens beslut om Anslagsfördelning och kostnadsdebitering Se budgetwebben. Debitering av lokalkostnader per fakultet och specifikationer framgår av bilaga 5a och 5b till beslutsunderlag till universitetsstyrelsens beslut om Anslagsfördelning och kostnadsdebitering Se budgetwebben. Lokalkostnader per institution finns i Tjänstekatalog infrastruktur. Debitering av kostnader för bastjänster inom IT per fakultet samt information om tjänsteinnehållet finns i bilaga 6 till beslutsunderlag till universitetsstyrelsens beslut om Anslagsfördelning och kostnadsdebitering Se budgetwebben. IT-kostnader per institution finns i Tjänstekatalog infrastruktur. Debitering av kostnader för bastjänster inom campusservice per fakultet samt information om tjänsteinnehållet framgår av bilaga 7a till beslutsunderlag till universitetsstyrelsens beslut om Anslagsfördelning och kostnadsdebitering Se budgetwebben. Campuskostnader per institution finns i Tjänstekatalog infrastruktur. Debitering av kostnader för bastjänster inom servicecenter per fakultet samt information om tjänsteinnehållet finns i bilaga 7b till beslutsunderlag till universitetsstyrelsens beslut om Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

9 9/13 Anslagsfördelning och kostnadsdebitering Se budgetwebben. Kostnader för servicecenter per institution finns i Tjänstekatalog infrastruktur. Debitering av kostnader för bastjänster inom Större undervisningslokaler per fakultet samt information om tjänsteinnehållet framgår av bilaga 7c till beslutsunderlag till universitetsstyrelsens beslut om Anslagsfördelning och kostnadsdebitering Se budgetwebben. Kostnader för servicecenter per institution finns i Tjänstekatalog infrastruktur. C. Budgetunderlag Budgetunderlaget är en treårig framskrivning av fakulteters och institutioners kostnader och intäkter under perioden Den framskrivna resultatbudgeten lämnas in i 2015 års priser, därför behöver ingen hänsyn tas till PLO eller till löneutvecklingen inom enheten. Det som ska framgå är om personal- och driftkostnader ökar eller minskar beroende på förändringar i verksamheten (=volymförändringar). Hänsyn ska också tas till kända förändringar i anslagstilldelning eller andra intäkter. Handlingsplan Varje fakultetsområde har lämnat in en handlingsplan för perioden och arbete pågår med nästa plan. Budgetunderlaget syftar framför allt till att prissätta den planerade verksamheten så att en kostnadsbudget kan tas fram, men också till att visa på hur verksamheten ska finansieras. De finansieringsmöjligheter som står till buds är statsanslag, bidrag, avgifter och andra försäljningsintäkter (uppdragsverksamhet) samt balanserat kapital. Fakulteternas handlingsplaner sträcker sig över tre år och en verksamhetsplan ska tas fram för varje år. Denna översätts till ekonomiska termer i form av en budget. Av verksamhetsplanen framgår vilken verksamhet som ska bedrivas och budgeten beskriver hur denna ska finansieras. Balanserat kapital Det balanserade kapitalet kan vara positivt eller negativt och består av de sammanlagda övereller underskotten som uppstått i verksamheten under tidigare år. Överskott beror oftast på att man inte gjort det som man har fått pengar för att göra. Orsakerna är skiftande och kan exempelvis vara svårighet att rekrytera forskare på en viss nivå. Ingen finansiär, varken staten eller någon bidragsgivare, skickar pengar till universitetet för att de ska läggas på hög. Man förväntar sig verksamhet för pengarna. Ur Ekonomispelet Uppsala universitet Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

10 10/13 I samband med budgeten ska det balanserade kapitalet beskrivas hur stort är det, till vilken verksamhetsgren hör det och hur mycket är bundet och till vad? Alla enheter (institutioner/motsvarande) bör som tumregel ha ett fritt disponibelt kapital på motsvarande fem procent av sin kostnadsomsättning för att löpande kunna möta oförutsedda förändringar. D. Investeringsplanering Investeringar finansieras vanligen genom lån i Riksgäldskontoret (RGK). Hur stora lån som universitetet får ta bestäms av regeringen i regleringsbrevet. Utifrån denna låneram och verksamhetsuppdragens omfattning sker en fördelning av investeringsramar mellan fakulteterna som rektor fastställer. Universitetet lämnar uppgift om önskad låneram i budgetunderlaget som lämnas in till regeringen i februari varje år. Underlag till detta är den planering av investeringar som görs runt om i organisationen. Investeringsunderlaget sträcker sig därmed över samma period som det budgetunderlag som ska lämnas in av universitetet. Varje höst lämnas en komplettering av ovanstående in till ekonomienheten och det är mot bakgrund av denna komplettering som rektor fattar beslut om låneramen till respektive fakultet. E. Dokumentation redovisning och budget Gemensam struktur för stödverksamhetens funktioner All verksamhet vid universitetet klassificeras i den ekonomiska redovisningen som kärnverksamhet eller stödverksamhet. Med kärnverksamhet avses den utbildning och forskning som utgör universitetets uppdrag medan stödverksamheten är den verksamhet som stödjer de aktiviteter som kärnverksamheten bedriver. Stödverksamhet finns på universitetets alla organisatoriska nivåer: institutions-, fakultets- och universitetsnivå. De kostnader som uppkommer inom stödverksamheten ska delas in och redovisas på samma sätt på varje nivå i sex funktioner: ledning, utbildnings- respektive forskningsadministration, ekonomi- och personaladministration, infrastruktur och service, bibliotek samt nivåspecifikt (övrigt). Stödverksamhetens kostnader ska också delas upp i utbildning och forskning, vilket i princip ska ske utifrån hur kärnverksamheten nyttjar stödverksamheten. Det innebär till exempel att en stödfunktion som avser studentadministration, enbart ska fördelas som en indirekt kostnad inom utbildning. Där stödverksamheten nyttjas gemensamt måste fördelningen ske efter en någon slags fördelningsbas. Som stöd för beräkningen finns Mall för fördelning mellan utbildning och forskning på budgetwebben. Vilken fördelningsbas som används ska framgå av dokumentationen av redovisningen (bilaga E). Det är avgörande att kostnaderna klassificeras riktigt mellan kärn- och stödverksamhet. Denna indelning av kostnaderna kan dock komma i konflikt med en annan indelning av kostnaderna som också är relevant, nämligen mellan direkta och indirekta kostnader för en verksamhet. Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

11 11/13 Exempelvis kan det förekomma att ett projekt har finansiering för en anställning som forskningsadministratör eller att en programutbildning har särskilda administrativa personalkostnader. I sådana fall kan det finnas skäl att programmet eller projektet påförs dessa lönekostnader för att få en riktigare kostnadsfördelning. När det gäller projekt som är bidrags- eller uppdragsfinansierade är det i sådana fall även möjligt att bokföra administratören som en direkt kostnad. Mer om s.k. direktifiering finns på under avsnittet om stödverksamhet på ekonomiwebben. Som stöd för klassificeringen finns dokumentet Gemensam struktur för stödverksamhetens funktioner som bland annat finns att läsa på budgetwebben. Här förtecknas många av de uppgifter som utförs inom stödverksamheten fördelat mellan de sex funktionerna. Listan är inte komplett, men utgör ändå en vägledning inför uppdelningen mellan kärnverksamhet och stödverksamhet samt mellan stödverksamhetens funktioner. Hur stödverksamheten har strukturerats ska framgå av dokumentationen av redovisningen (bilaga E). Gemensamma anläggningstillgångar Inom stödverksamheten ska endast föras kostnader för de anläggningar som hör till denna. Gemensamma anläggningar delas i nyttjandekonteringen upp efter hur de används inom utbildning, forskning respektive stödverksamhet. Anläggningar som förs till utbildning och forskning redovisas som direkt kostnad och de som hör till stödverksamheten som indirekta kostnader. Det finns flera skäl till varför denna uppdelning måste ske: De indirekta kostnaderna ska inte redovisas som större än vad de är. De indirekta kostnaderna blir inte jämförbara mellan lärosätena i statistiken om avskrivningskostnader för kärnverksamheten förs inom stödverksamheten. Universitetet kommer framöver att behöva kunna följa upp hur investeringarna fördelar sig mellan utbildning och forskning, vilket inte blir möjligt om kostnaderna för anläggningar inom kärnverksamheten förs inom stödverksamheten. Om avsteg från ovanstående sker av något skäl ska detta och orsaken till avsteget dokumenteras (bilaga E). Påläggsberäkning OH-verktyget avskaffas Beräkning av pålägg för indirekta kostnader på kostnadsbärarna sker genom att budgeterade kostnader för stödverksamheten divideras med budgeterade direkta personal- och driftkostnader. Pålägg beräknas för varje nivå samt för utbildning respektive forskning separat. Likaså sker bokföring av direkta lokalkostnader på kostnadsbärarna med hjälp av pålägg. Det sker genom att budgeterade direkta lokalkostnader divideras med budgeterade direkta lönekostnader. Även lokalpåläggen beräknas separat för utbildning och forskning. Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

12 12/13 Direkta IT-kostnader bokförs på kostnadsbärarna genom pålägg på samma sätt som lokalkostnaderna. Det görs genom att budgeterade direkta IT-kostnader divideras med budgeterade direkta lönekostnader för utbildning respektive forskning. Påläggen beräknas på nytt inför varje budgetår. Det är dock inte nödvändigt att ändra påläggsprocenten i ekonomisystemet om förändringarna är små. Ett av skälen är att det finns en osäkerhet i beräkningarna eftersom det är budgeterade värden som de baseras på. Viktigast är att påläggen över tid har en acceptabel precision. Påläggen fastställs genom beslut av prefekt och ändras inte under löpande budgetår. Till årets budgetanvisningar finns nya blanketter för påläggsberäkning (bilaga F) som innehåller ett beräkningsstöd eftersom OH-verktyget avskaffas inför Blanketten används därmed både som verktyg för beräkning och för rapportering av önskad påläggsprocent till ekonomienheten. Beräkningen sker med en decimal, men i ekonomisystemet registreras procentsatsen utan decimaler. En bedömning av beräkningen ska ske innan önskad påläggsprocent rapporteras till ekonomienheten. Är beräkningen rimlig? Jämför till exempel med föregående år. Är förändringen tillräckligt stor för att motivera en ny procentsats? Prefekten fattar sedan beslut om vilka pålägg som ska användas 2015 genom att underteckna blanketterna. De nya blanketterna består av: 1. Underlag för pålägg för indirekta kostnader (fyra flikar) Påläggsberäkn indir kostn 2015 Underlag fak budget Underlag inst budget Påläggsberäkn uppdrag (endast för de institutioner som önskar ett särskilt pålägg inom uppdragsverksamheten, se sid 6) 2. Underlag för pålägg för direkta kostnader (en flik) Påläggsberäkn dir kostn 2015 Frågor Frågor med anledning av dessa budgetanvisningar besvaras av frida.wiklander@gu.se. Med vänliga hälsningar Lars Nilsson Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

13 13/13 Bilagor: Bilaga A: Resultatbudget inklusive kommentarer 2015 Bilaga B: Anslagsspecifikation 2015 Bilaga C: Budgetunderlag Bilaga D: Investeringsplanering Bilaga E: Dokumentation Bilaga F: Underlag för pålägg 2015 ( ) Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

14 Bilaga A Verksamhetsgrensuppdelad budget för 2015 jämfört med prognos 2014 Lämnas in senast Fakultetsstyrelse/motsv: Budgeterade anslag ska specificeras enligt fliken "Anslagsspecifikation". Kommentarer till resultatbudgeten lämnas enligt flik "Kommentarer". Uppgifterna kommer att stämmas av med inrapporterade budgetvärden i Perspektiv. Negativt balanserat kapital från 2014 ska balanseras i budgeten genom ett positivtbudgeterat resultat Om postitivt balanserat kapital ska tas i anspråk 2015 ska det balanseras i budgeten genom ett budgeterat underskott En redogörelseför dispositonen av ett ev positivt balanserat kapital lämnas i bilaga C, budgetunderlag. Budget 2015 Prognos T2 *) Differens Budget 2015 Prognos T2*) Differens Budget 2015 Prognos T2*) Differens Budget 2015 Prognos T2*) Differens Belopp i tkr Totalt Totalt Totalt V1 V1 V1 V2 V2 V2 V3 V3 V3 Intäkter Anslag Uppdrag Försäljning Ink av internt bidr Bidrag Finansiella intäkter Period pågående projekt Täckn avskr bidragsfin anl Avsättn bidragsfin anl Summa intäkter Kostnader Lönekostnader Förändr semesterskuld Övr personalkostnader Doktorander/utb bidrag Övriga driftkostnader Indir kostn interna bidrag Lokalkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erhålln medel fin av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar Årets kapitalförändr *) Prognos i T2 eller senare prognos för 2014.

15 Bilaga A Arbetsblad Arbetsblad för budget och senaste prognos uppdelad per verksamhetsgrupp för 2015 Fakultetsstyrelse/motsv: 0 Lämnas in senast Resultatbudgeten ska inkludera indirekta kostnader. Belopp anges i tkr Utbildning på grund- och avancerad nivå Anslag Bidrag Uppdragsverksamhet v10 - V13 v14 - V15 v16-17 v18-19 Budget 2015 Prognos 2014 Differens Budget 2015 Prognos 2014 Differens Budget 2015 Prognos 2014 Differens Budget 2015 Prognos 2014 Differens Verksamhetens intäkter Anslag/förskott Uppdrag Försäljning Ink av indir kostn internt bidr Bidrag Finansiella intäkter Period. av påg. projekt Täckn avskr bidragsfin anl Avsättn bidragsfin anl Summa intäkter Verksamhetens kostnader Lönekostnader Förändr semesterskuld Övr personalkostnader Doktorander/utb bidrag Övriga driftkostnader Indir kostn interna bidrag Lokalkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erh medel för fin av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar Årets kapitalförändring (5)

16 Bilaga A Arbetsblad Arbetsblad för budget och senaste prognos uppdelad per verksamhetsgrupp för 2015 Fakultetsstyrelse/motsv: 0 Resultatbudgeten ska inkludera indirekta kostnader. Belopp anges i tkr Forskning och utbildning på forskarnivå Anslag Bidrag Uppdrag v20-23 v24-26 v28-29 Budget 2015 Prognos 2014 Differens Budget 2015 Prognos 2014 Differens Budget 2015 Prognos 2014 Differens Verksamhetens intäkter Anslag/förskott Uppdrag Försäljning Ink av indir kostn internt bidr Bidrag Finansiella intäkter Period. av påg. projekt Täckn avskr bidragsfin anl Avsättn bidragsfin anl Summa intäkter Verksamhetens kostnader Lönekostnader Förändr semesterskuld Övr personalkostnader Doktorander/utb bidrag Övriga driftkostnader Indir kostn interna bidrag Lokalkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erh medel för fin av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar Årets kapitalförändring (5)

17 Bilaga A Arbetsblad Arbetsblad för budget och senaste prognos uppdelad per verksamhetsgrupp för 2015 Fakultetsstyrelse/motsv: 0 Belopp anges i tkr Stödverksamhet V3 Budget 2015 Prognos 2014 Differens Verksamhetens intäkter Resultatbudgeten ska inkludera finansieringen av Anslag/förskott 0 stödverksamheten, dvs den reducering av utgiften Uppdrag 0 som påläggen utgör. Glöm inte att byta tecken! Försäljning 0 Ink av indir kostn internt bidr 0 Bidrag 0 Finansiella intäkter 0 Period. av påg. projekt 0 Täckn avskr bidragsfin anl. 0 Avsättn bidragsfin anl. 0 Summa intäkter Verksamhetens kostnader Lönekostnader 0 Förändr semesterskuld 0 Övr personalkostnader 0 Doktorander/utb bidrag 0 Övriga driftkostnader 0 Indir kostn interna bidrag 0 Lokalkostnader 0 Finansiella kostnader 0 Avskrivningar 0 Summa kostnader Transfereringar Erh medel för fin av bidrag 0 Lämnade bidrag 0 Saldo transfereringar Årets kapitalförändring (5)

18 Bilaga A Arbetsblad Kommentarer till 2015 års resultatbudget Lämnas in senast Fakultetsnämnd/motsv: 0 Kommentera budgeten genom att svara på nedanstående frågor. Tips: för radbrytning i avsnittet under respektive fråga använd Alt + Enter. Orsaker till ev. budgeterade under- resp överskott inom respektive verksamhetsgren Planerade åtgärder vid budgeterat underskott Eventuellt ianspråktagande av IB (ange UB 2014/IB 2015) Planerade åtgärder vid negativ IB (ange UB 2014/IB 2015) Vilka bedömningar har fakultetsstyrelsen gjort rörande externa medel? Vilka bedömningar har fakultetsstyrelsen gjort angående studenttillströmning? Övrigt 5 (5)

19 Bilaga B Anslagsspecifikation Anslagsspecifikation 2015 Fakultetsstyrelse/motsv: Ansvar: Lägg till poster vid behov, OBS- anslag ej får flyttas mellan fakultetsområden, undantag LUNs uppdrag. Skriv "0" om anslag ej erhålls. Belopp anges i tkr. (sidan 1 av 2) Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå v Beskrivning Belopp Ansvar Verksamhet ev Fritt fält Kontaktperson* Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå från LUN Anges ej Anges ej Ev övr anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå v Beskrivning - namnge varje anslag med separat namn Belopp Ansvar Verksamhet ev Fritt fält Kontaktperson* Summa v

20 Bilaga B Anslagsspecifikation (sidan 2 av 2) Anslag forskning och utbildning på forskarnivå v Beskrivning Belopp Ansvar Verksamhet ev Fritt fält Kontaktperson* Fakultetsanslag (basanslag och prestationsbaserat anslag) Fakultetsanslag från LUN Anges ej Anges ej Ev övr anslag forskning och utbildning på forskarnivå v Beskrivning - namnge varje anslag med separat namn Belopp Ansvar Verksamhet ev Fritt fält Kontaktperson* Summa v Total summa hela fakulteten 0 * Ekonom/motsvarande

21 Bilaga C Budgetunderlag Budgetunderlag kostnader för och finansiering av fakultetens handlingsplan och verksamhetsplaner Fakultetsstyrelse/motsv: Prisnivå för år 2015 Total budget (tkr) Budget Prognos Budget Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter 1 Anslag 2 Uppdrag och försäljning 3 Inkomst av internt bidrag 4 Bidrag 5 Finansiella intäkter 6 Period pågående projekt 7 Täckn avskr bidragsfin anläggn 8 Avsättning bidragsfin anläggn 9 Summa intäkter Verksamhetens kostnader 10 Personalkostnader 11 Drift/övrigt 12 Indir kostn interna bidrag 13 Lokaler 14 Finansiella kostnader 15 Avskrivningar 16 Summa kostnader Anvisning för blanketten för budgetunderlag Här redovisas kostnaderna för den verksamhet som planeras i fakultetsområdets handlingsplan samt finansieringen av denna. Redovisningen sker som en framskrivning av fakultetens sammanlagda budget, totalt för utbildning och forskning, i 2015 års priser dvs ingen löne- och prisuppräkning för åren Beakta särskilt hur den planerade verksamheten ska finansieras. Kommer fakulteten att ta balanserat kapital i anspråk eller används endast budgetårets inkomster? Uppstår överskott? Hur ska detta användas? Ta hänsyn till kända anslagsförändringar och beräknade förändringar för avgifter, ersättningar och bidrag samt beräknade förändringar för personal, lokaler och övriga kostnader samt avskrivningar. Förändringar mellan åren kommenteras rad för rad genom att beskriva orsaken till förändringen. Periodens kapitalförändring Förändringar mellan åren kommenteras rad för rad genom att beskriva orsaken till förändringen. 1) Kommentarer: 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) 11) 12) 13) 14) 15) 16)

22 Bilaga D Investeringsplanering INVESTERINGSUNDERLAG FÖR (lånefinansierade investeringar) OBS! Lokalprojekt skall ej ingå bland dessa investeringar utan redovisas i underlag till lokalplanen Lämnas in senast Fakultetsstyrelse/motsv: Beräknat investeringsbehov (tkr) Anm Ersättningsanskaffningar Planerad finansiell leasing Nyinvestering av utrustning Specifikation av objekt med motivering lämnas i bilaga Driftkonsekvenser (kostnader, tkr) Kapitalkostnader Andra driftkostnader Beräkningen av kapitalkostnaderna skall specificeras med beräknad anskaffningstidpunkt (tertial) och planerad avskrivningstid (3,5,7, >7 år). Denna uppdelning gäller enbart större investeringsbelopp > 25 mkr. Konsekvenser för verksamheten om investeringen ej genomförs:

23 Bilaga E Fördelningsmetod Beskrivning av fakultetsstyrelsens val, metoder och ev avsteg med avseende på fördelning av gemensamma kostnader Fakultetsområde: Datum: 1. Har de gemensamma kostnaderna på fakultetsnivå reducerats för uppdragsverksamhet? Ja/nej: Lämnas in senast Om "Ja ", hur? 2. Förekommer "direktifiering" av indirekta kostnader? Eller förekommer bokföring av vissa stödkostnader direkt på en viss kostnadsbärare? Ja/nej: Om "Ja ", beskriv anledningen till detta och vad som gjorts: 3. Följs riktlinjerna i dokumentet Gemensam struktur för stödverksamhetens funktioner? Ja/nej: Om "Nej ", beskriv anledningen till detta och vilka avvikelserna är: 4. Vilken fördelningsbas har använts för fördelning mellan utbildning och forskning av de indirekta kostnaderna? 1(1)

24 Bilaga E Fördelningsmetod Beskrivning av institutionens val, metoder och ev avsteg med avseende på fördelning av gemensamma kostnader Institution: Datum: 1. Används kalkylmallen för uppdragsverksamhet så att de gemensamma kostnaderna från universitetsnivån reduceras vid offertberäkning? Ja/nej: Om "Nej", varför? 2. Har de gemensamma kostnaderna på institutionsnivå reducerats för uppdragsverksamhet? Ja/nej: Om "Ja ", hur? 3. Förekommer "direktifiering" av indirekta kostnader? Eller förekommer bokföring av vissa stödkostnader direkt på en viss kostnadsbärare? Ja/nej: Om "Ja ", beskriv anledningen till detta och vad som gjorts: 4. Följs riktlinjerna i dokumentet Gemensam struktur för stödverksamhetens funktioner? stödkostnader direkt på en viss kostnadsbärare? Ja/nej: Om "Nej ", beskriv anledningen till detta och vilka avvikelserna är: 5. Vilken fördelningsbas har använts för fördelning mellan utbildning och forskning av de indirekta kostnaderna? 1(1)

25 PÅLÄGGSBERÄKNING DIREKTA KOSTNADER 2015 Bilaga F Färgade fält ska fyllas i Fakultetsområde Institution/enhet Ansvarsställe A. Påläggsberäkning för lokalkostnader A1. Utbildning Budget för lokalkostnader inom utbildning x 100 Budget för lönekostnader inom utbildning A2. Forskning Budget för lokalkostnader inom forskning x 100 Budget för lönekostnader inom forskning B. Påläggsberäkning för IT-kostnader B1. Utbildning Budget för IT-kostnader inom utbildning x 100 Budget för lönekostnader inom utbildning B2. Forskning Budget för IT-kostnader inom forskning x 100 Budget för lönekostnader inom forskning Underskrift av prefekt (motsv) Fakultetskansliets granskning Namnförtydligande Namnförtydligande

26 Bilaga F Gröna fält ska fyllas i Fakultetsområde Institution/enhet Ansvarsställe Pålägget som ska användas i ekonomisystemet kan få avvika från det beräknade pålägget. Det gäller i synnerhet om det beräknade pålägget inte skiljer sig mycket från innevarande års pålägg eller om det är stor osäkerhet i angivna värden. A. PÅLÄGG FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA KOSTNADER A1. Utbildning PÅLÄGGSBERÄKNING INDIREKTA KOSTNADER 2015 Budget för universitetsgemensamma kostnader inom utbildning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom utbildning A2. Forskning Budget för universitetsgemensamma kostnader inom forskning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom forskning B. PÅLÄGG FÖR FAKULTETSGEMENSAMMA KOSTNADER B1. Utbildning Budget för fakultetsgemensamma kostnader inom utbildning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom utbildning B2. Forskning Budget för fakultetsgemensamma kostnader inom forskning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom forskning C. PÅLÄGG FÖR INSTITUTIONSGEMENSAMMA KOSTNADER

27 Bilaga F C1. Utbildning Budget för institutionsgemensamma kostnader inom utbildning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom utbildning C2. Forskning Budget för institutionsgemensamma kostnader inom forskning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom forskning Underskrift av prefekt (motsv) Fakultetskansliets granskning Namnförtydligande Namnförtydligande

28 Bilaga F Budget för fakultetsgemensamma kostnader 2015 Lämnas in senast Endast färgade fält ska fyllas i Fakultetsstyrelse/motsv. Ansvarsställe (-n) Stödverksamhetens Budgeterat belopp Fördelning funktioner per funktion Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Ledning 0 Utbildnings- resp 0 forskningsadm Ekonomi- och 0 personaladm Infrastruktur och 0 service Bibliotek 0 Nivåspecifikt 0 Totalt Uppgiftslämnare

29 Bilaga F Budget för institutionsgemensamma kostnader 2015 Endast skuggade fält ska fyllas i Inlämningsdatum enligt fakultetskansliet Institution/motsv. Ansvarsställe Stödverksamhetens Budgeterat belopp Fördelning funktioner per funktion Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Ledning 0 Utbildnings- resp. 0 forskningsadm Ekonomi- och 0 personaladm Infrastruktur och 0 service Bibliotek 0 Nivåspecifikt 0 Totalt Uppgiftslämnare

30 Bilaga F PÅLÄGGSBERÄKNING INDIREKTA KOSTNADER 2015 vid särskilt pålägg för uppdragsutbildning och/eller uppdragsforskning Gröna fält ska fyllas i Fakultetsområde Institution/enhet Ansvarsställe Pålägget som ska användas i ekonomisystemet kan få avvika från det beräknade pålägget. Det gäller i synnerhet om det beräknade pålägget inte skiljer sig mycket från innevarande års pålägg eller om det är stor osäkerhet i angivna värden. A. PÅLÄGG FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA KOSTNADER Enligt centrala anvisningar ska de universitetsgemensamma kostnaderna reduceras med 40 procent när det gäller beräkning av pålägg för uppdragsutbildning. Minskningen måste då institutionen omfördela till den anslags-/ bidragsfinansierade utbildningen. Inom forskning är reduktionen 25 procent. A1.1 Anslags-/bidragsfinansierad utbildning Budget för universitetsgemensamma kostnader inom anslags-/bidragsfin utbildning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom anslags-/bidragsfin utbildning A1.2 Uppdragsutbildning Budget för universitetsgemensamma kostnader inom uppdragsutbildning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom uppdragsutbildning A2.1 Anslags-/bidragsfinansierad forskning Budget för universitetsgemensamma kostnader inom anslags-/bidragsfin forskning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom anslags-/bidragsfin forskning A2.2 Uppdragsforskning Budget för universitetsgemensamma kostnader inom uppdragsforskning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom uppdragsforskning

31 Bilaga F B. PÅLÄGG FÖR FAKULTETSGEMENSAMMA KOSTNADER Fakulteten kan bestämma att en viss andel inte ska ingå i beräkningen av pålägget för fakultetsgemensamma kostnader när det gäller uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Motsvarande andel måste då institutionen omfördela till den anslags-/bidragsfinansierade utbildningen resp. forskningen. B1.1 Anslags-/bidragsfinansierad utbildning Budget för fakultetsgemensamma kostnader inom anslags-/bidragsfin utbildning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom anslags-/bidragsfin utbildning B1.2 Uppdragsutbildning Budget för fakultetsgemensamma kostnader inom uppdragsutbildning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom uppdragsutbildning B2.1 Anslags-/bidragsfinansierad forskning Budget för fakultetsgemensamma kostnader inom anslags-/bidragsfin forskning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom anslags-/bidragsfin forskning B2.2 Uppdragsforskning Budget för fakultetsgemensamma kostnader inom uppdragsforskning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom uppdragsforskning

32 Bilaga F C. PÅLÄGG FÖR INSTITUTIONSGEMENSAMMA KOSTNADER Institutionen kan också fördela sina institutionsgemensamma kostnader olika mellan anslags-/bidragsfinansierad verksamhet och uppdragsverksamhet. C1.1 Anslags-/bidragsfinansierad utbildning Budget för institutionsgemensamma kostnader inom anslags-/bidragsfin utbildning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom anslags-/bidragsfin utbildning C1.2 Uppdragsutbildning Budget för institutionsgemensamma kostnader inom uppdragsutbildning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom uppdragsutbildning C2.1 Anslags-/bidragsfinansierad forskning Budget för institutionsgemensamma kostnader inom anslags-/bidragsfin forskning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom anslags-/bidragsfin forskning C2.2 Uppdragsforskning Budget för institutionsgemensamma kostnader inom uppdragsforskning x 100 Budget för löne- och driftkostnader inom uppdragsforskning Underskrift av prefekt (motsv) Fakultetskansliets granskning Namnförtydligande Namnförtydligande