Budgetanvisningar inför 2014

Transkript

1 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning och kostnadsdebitering som beslutas av universitetsstyrelsen (dnr E 2013/386). Detaljerna om anslagsfördelning och kostnadsdebitering finns publicerade på budgetwebben. Med anledning av dessa budgetförutsättningar ska följande lämnas in till ekonomienheten : A. Verksamhetsuppdelad resultatbudget inklusive kommentarer 2014 B. Anslagsspecifikation 2014 C. Budgetunderlag D. Investeringsplanering E. Dokumentation av fördelningsmetoder Nedanstående lämnas in till ekonomienheten senast : F. Underlag för pålägg 2014 Tidplan MBL-förfarande MBL innehåller bestämmelser om förhandlingsrätt och rätt till information. En arbetsgivare ska löpande informera bland annat om verksamhetens ekonomiska utveckling. Universitetet informerar de fackliga organisationerna om budgetförutsättningarna inför kommande verksamhetsår vid de ordinarie MBL-sammanträden som hålls på central nivå. Detsamma kan göras på fakultets- och institutionsnivå om så önskas. Inför budgetbeslut som kan få personella och/eller organisatoriska konsekvenser finns däremot en skyldighet för arbetsgivaren att förhandla med arbetstagarparten. Detta ska ske på såväl universitetssom fakultets- och institutionsnivå. Det är viktigt att hänsyn tas till denna omständighet när tidplanen för det lokala budgetarbetet läggs. Vid behov kan en budget lämnas till överliggande nivå utan att beslut fattas, och därmed förhandling enligt MBL skett, av fakultetsstyrelse respektive prefekt.

2 2/10 Beslut Liksom tidigare år går det bra att lämna in det underlag som fakultetsstyrelsen ska fatta beslut om, om beslutssammanträdet planerats till efter den 16 december. På samma sätt kan fakultetsnivån välja ta emot institutionernas budget i väntan på prefektens beslut. Om tvist skulle uppstå under MBL-förfarandet som beskrivs ovan lämnas föreslagen budget in och registreras i Perspektiv. Ange i så fall tydligt på underlagen att en tvist föreligger och beslut inte är fattat. Resultatbudget Anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Avräkning kommer att ske i samband med bokslutet för 2014 i enlighet med tidigare fattat beslut. Styrelser/motsvarande som har ett samlat negativt balanserat kapital vid utgången av budgetåret 2013 och som dessutom riskerar att återbetala takbelopp ska avsätta medel för detta i budgeten för 2014, alltså redovisa ett resultatmässigt överskott i budgeten för Lärarutbildningsnämnden fattar sina resurstilldelningsbeslut , så snart underlaget för beslut om fördelning är klart kommer det att distribueras av LUN. Fördelningen av kvalitetsanslaget meddelas inte lärosätena förrän i regleringsbrevet för 2014, runt den 20 december Detta kan därför inte budgeteras, utan ska läggas till i den första prognosen för Anslag till forskning och utbildning på forskarnivå Avsättning till samfinansiering av EU-projekt fortsätter och ökar något till 18 mnkr på fakultetsnivå och 18 mnkr på universitetsnivå. Även projekt inom NIH (National Institute of Health, USA) får samfinansiering inom denna avsättning. Se rektors beslut RS 2012:13, 23 Det utökade forskningsstödet infördes 2010 och har sedan dess delvis finansierats genom en direktdebitering med lika stora belopp till fakulteterna. Den andra delen har finansierats inom ramen för kostnadsdebiteringen av de universitetsgemensamma verksamheterna. Från och med 2014 kommer forskningsstödet att i sin helhet belasta fakulteterna inom kostnadsdebiteringen av de universitetsgemensamma verksamheterna och redovisas som en universitetsgemensam kostnad. Bidrag På fakultetsnivån ska en övergripande bedömning göras av bidragsintäkterna. Institutionerna budgeterar vanligen väl försiktigt, det finns därför vanligen goda skäl att öka de budgeterade intäkterna. Utfallet för föregående år ger en bra vägledning. Det är angeläget att budgetera så nära verkligheten som möjligt och att få med mer än enbart de befintliga kontrakten i sin budget. En för låg budgetering av bidragsverksamheten gör bland annat att påläggsberäkningen blir felaktig. De kostnader som kommer att ingå i projekten räknas inte med, vilket får till följd att påläggsprocenten beräknas högre än vad som behövs.

3 3/10 En metod för budgetering är max-och-min. Genom att fundera över hur det ser ut i bästa fall och värsta fall blir det lättare att bedöma en rimlig nivå på kostnaderna. A. Max kostnad B. Min kostnad C. Utfall föregående år D. Bedömning nytt år 1. Befintliga kontrakt 2. Ansökningar i EKO 3. Idéer på gång 1 A-B Använd budget och prognos för projekten för att bedöma max- respektive minimikostnad. Vad tror respektive projektledare? Finns det oförbrukade bidrag? Vad består de av? Kommer de att förbrukas under året? 2 A-B Vilka ansökningar finns hos finansiärerna för beslut? Hur mycket pengar blir det om alla ansökningar godkänns? Är det sannolikt? Vilken bedömning görs i fråga om avslag? Finns det risk att ingen ansökan godkänns, det vill säga att institutionen inte får några nya bidrag kommande budgetår? När det gäller nya projekt är det vanligt att den första tiden går trögt och att inte särskilt mycket resurser förbrukas. C 1-3 Hur gick det förra året? D 1-3 Var förra året ett normalt år eller inträffade något ovanligt, till exempel att ett ovanligt stort bidrag beviljades? Kanske har en ny forskare anställts, som förväntas ta hem mer pengar än vad institutionen har gjort historiskt sett. Uppdrag avgifter Samma budgetmetod kan användas för uppdragsverksamheten. Vid fördelning av indirekta kostnader måste dock hänsyn tas till att uppdragsverksamheten inte ska vara med och bära alla gemensamma kostnader. Vid kalkylering av uppdragsverksamhet ska de universitetsgemensamma kostnadernas påverkan på de indirekta kostnaderna reduceras, se ekonomiwebben avsnittet om indirekta kostnader vid uppdragsverksamhet. Även fakultetsgemensamma kostnader kan reduceras, men detta avgör varje fakultet. För institutioner med en större andel uppdragsverksamhet kan man även beräkna särskilda pålägg. Vid uppdragsverksamhet hos institutioner med särskilda pålägg kommer de indirekta kostnaderna att bli relativt sett lägre för uppdragsverksamheten än för anslags-/bidragsverksamheterna. För anslags- /bidragsverksamheterna kommer påläggen att höjas eftersom en större andel av de universitetsgemensamma kostnaderna belastar dessa. Intäkter och kostnader inom uppdragsverksamheten kommer att balansera genom att redovisningen av indirekta kostnader överensstämmer med kalkylerad kostnad. För institutioner som inte har särskilda pålägg används den gemensamma påläggsprocenten för utbildning respektive forskning vid bokföring av indirekta kostnader. Det medför att intäkterna blir lägre än redovisade kostnader inom uppdragsverksamheten. Underskotten i redovisningen måste täckas av den anslagsfinansierade utbildningen respektive forskningen. Bokföringsmässigt sker det genom att använda konto , Kostnadsreducering av indirekta kostnader, i debet på anslagsfinansierad verksamhet och kredit med samma konto på uppdragsverksamheten. Det underlättar om man i budgeten räknar in den här typen av överförda indirekta kostnader budgeterar med uppdragsverksamhet. För den anslagsfinansierade verksamheten som ska debiteras blir det då ökade indirekta kostnader som ska finnas med i planeringen.

4 4/10 Personalkostnader Löneomkostnadspåslaget (LOP) är oförändrat jämfört med Nivån för 2014 är därmed 53,245 % (inkl semesterersättning). LOPen finansierar lagstadgade avgifter och andra kostnader för pensioner. De avgifter och övriga ingående delar som utgör LOP redovisas under Ekonomifakta på ekonomiwebben. Löneutvecklingen för lärosätet bedöms till 3-3,5 procent på helårsbasis, vilket är en uppskattning då det i skrivande stund inte finns några centrala avtal på det statliga området. Inflationen bedöms bli under en procent (0,8 %). Prisbasbeloppet sänks från kr till kr. Statens myndigheter kompenseras med en med en pris- och löneomräkning (PLO) på 1,43 procent för , som baseras på löneindex 3,90 procent, hyresindex 0,26 procent samt ett index för övriga förvaltningskostnader på 0,14 procent. Inom respektive utgiftsområde beräknas en PLO för varje anslag. Göteborgs universitet kompenseras 2014 med 2 procent. Eftersom stora variationer förekommer naturligt inom en så mångfacetterad verksamhet som GUs, ska prisbedömningar göras av respektive fakultetsstyrelse/motsvarande. Driftkostnader Kostnadsdebitering Fördelning av kostnader grundar sig på den slutrapport efter utredning som rektor fastslog i juni (RS 2013:11). Prissättning av tjänster inom gemensamma förvaltningen I styrdokumentet Regler för intern handel slås fast att indirekta kostnader (OH-kostnader) inte ska läggas på vid försäljning från stödverksamheten. Stödverksamheten inom institutioner har inga ofördelade gemensamma kostnader eftersom de i sig själva utgör en del av en verksamhet som består av såväl kärn- som stödverksamhet. Inom den universitetsgemensamma förvaltningen har enheter och områden ingen sådan uppdelning eftersom främst stödverksamhet bedrivs. Likväl finns i denna del av universitetets organisation gemensamma kostnader av olika slag. Dessa finansieras också genom debitering till fakulteter och institutioner antingen genom GV-fakturan eller genom direktdebitering i någon form (bas- och tillvalstjänster samt uppdrag). Kostnaderna ska därmed ingå i det pris som sätts på tjänsterna. Se vidare sidan om prissättning på ekonomiwebben. Fördelningsmetoder Inom universitetet uppstår kostnader på alla nivåer. På fakultets- och universitetsnivå finns nästan bara sådana kostnader som ska fördelas vidare till institutionsnivån eftersom de betraktas som gemensamma. Under vintern och våren 2012/2013 genomfördes en utredning med syfte att ta fram bättre fördelningsmetoder för kostnaderna på universitetsnivå. Majoriteten av alla kostnadsslag fördelas direkt till och debiteras institutionerna/motsvarande. Dessa kostnader är: Lokalkostnader Campusservice IT-kostnader Servicecenter 1 Se Budgetpropositionen 2014, sid

5 5/10 Till det kommer lokala tillval och uppdrag som ropas av efterhand. Såväl själva tjänsterna som fördelning och debitering hanteras av området för infrastrukturstöd. Respektive fakultets andel av kostnaderna inom infrastruktur framgår av bilaga 6 till styrelsens beslutsunderlag. Redovisning av kostnader för infrastrukturtjänster och lokaler Lokal- och IT-kostnader Lokalkostnader och IT-infrastrukturkostnader ska nästa budgetår skiljas från stödverksamhetens kostnader i verksamhetsgrupp 3 på institutionsnivån. Den löpande redovisningen av dessa båda kostnader ska fortsättningsvis ske i verksamhetsgrupp 4. I denna verksamhetsgrupp bokförs intäkten från påläggen i kärnverksamheten, den interna utgiften till gemensamma förvaltningen samt utgifter externt för erhållna tjänster som räknas till lokalkostnaderna. Utgiften för lokalhyran till fastighetsenheten ska konteras med konto Stödverksamhetens kostnad för dess lokalkostnader ska också omföras till verksamhetsgrupp 4. Genom denna samlade hantering i verksamhetsgrupp 4 av lokal- och IT-infrastrukturkostnader går det att relativt enkelt att avläsa hur debet (kostnader) och kredit (finansiering från kärn- och stödverksamheten) går ihop för institutionen när det gäller dessa kostnader. Nollställningen mot kärnverksamheten av indirekta kostnader och lokal- och IT-kostnader kommer att vara enklare att utföra när kostnaderna skiljs åt i olika verksamhetsgrupper. Fördelningen av kostnader på kärnverksamheten genom pålägg kommer inte att ändras redovisningsmässigt. Pålägget för IT-infrastrukturkostnaden, konto 5724, ska innehålla kostnaden för bas- och tillvalstjänster. De uppdragstjänster institutionen köper ska konteras direkt på den verksamhet som ska bära kostnaden och konto 5727 ska då användas. Verksamhet Benämning Funktion Kontering 400 Inkomst av pålägg Inkomst av påläggen Kredit 50111, kredit 5724 Omföring från stöd för dess lokal-/it-kostnader 409 Nollställning resultat Nollställning mot kärn- Debet/kredit 50111/5724 lokal-/it-kostnader verksamheten 410 Lokalkostnader Utgiften för lokalkostnader Debet 50110/5071/509X 420 IT-infrastrukturkostnader Utgiften för IT-infrastruktur Debet 5725/5726 (bas-/tillvalstjänster) Se vidare bilaga 1. Campustjänster och servicecenter Både kostnader för campustjänster och servicecenter ska ingå i de institutionsgemensamma stödkostnaderna och följaktligen inräknas i det institutionsgemensamma pålägget (konto ). Utgiften till området för infrastruktur ska redovisas på verksamhet 340 inom institutionens stödverksamhet. Detta gäller de bas- och tillvalstjänster som är överenskomna (konto respektive för campus och för servicecenter). De uppdragstjänster som institutionen köper konteras direkt på den verksamhet som ska bära kostnaden (konto 57984). Se vidare bilaga 1.

6 6/10 Undervisningslokaler Debiteringen för tjänsten undervisningslokaler innehåller kostnader för lokalhyra och andra kostnader som är förknippade med att lokalerna är brukbara. Kostnaden ses som en intern tjänst för institutionen och inte en som lokalkostnad. För 2014 kommer kostnaderna för undervisningslokalerna att debiteras i 12-delar med verksamhet 10 och konto Institutionerna får själva omföra kostnaderna till annan verksamhet där så behövs. Se vidare bilaga 1. Påläggsberäkning och interna kostnader I det urval av löne- och driftkostnader som triggar pålägg på kostnadsbärarna i kärnverksamheten ingår inte interna kostnader. Interna kostnader är de kostnader som har ett internt ansvarsställe som motpart i redovisningen. Lönekostnader är inte interna kostnader eftersom de har LÖN som motpart. I påläggsberäkningen i OH-verktyget bör följaktligen inte interna kostnader ingå i de angivna budgeterade löne- och driftkostnaderna för att få så rätt pålägg som möjligt. Det förutsätts då att de interna kostnaderna inte är av mindre omfattning för att man ska beakta dessa i påläggsberäkningen. I budgeten skiljer man dock inte mellan externa och interna kostnader. En bedömning av omfattningen av interna kostnader kan göras genom att se efter hur stor omfattning dessa var i senaste bokslut. Universitetsbiblioteket Även kostnaderna för universitetsbiblioteket ska fördelas av fakultetsnivån till institutionerna. Här används med fördel samma metod som universitetsnivån använder vid fördelning. För den allmänna delen så används samma fördelningsgrund som för universitetsgemensamma kostnader enligt nedan. Fördelningsgrunden för studentdelen helårsstudenter (HST) senast avslutade verksamhetsår, eftersom det är antalet studenter/besökare som ställer krav på bibliotekets stöd och omfattningen av detta. För detta ändamål används avräknade HST per fakultet inklusive HST för lärarutbildningen. När det gäller forskningsdelen används lönekostnader i forskningsverksamheten, mot bakgrund av antagandet att fler anställda i forskningsverksamheten antas ge ökade krav på stöd från universitetsbiblioteket. Kostnaderna beräknas utifrån det senaste bokslutet. Viktad andel av UBs kostnader i % Fördelningsgrund Allmän del 12 Fakultetens andel av totala kostnader, senaste bokslut Studentdel 50 Helårsstudenter, senaste bokslut Forskningsdel 38 Bokförda lönekostnader inom forskningsverksamheten, senaste bokslut Respektive fakultets andel av bibliotekskostnaderna framgår av bilaga 3 till styrelsens beslutsunderlag.

7 7/10 Universitetsgemensamma kostnader Kostnaderna för gemensamma förvaltningen och annan universitetsgemensam verksamhet fördelas till fakulteterna för vidarefördelning till institutionerna. Det är att föredra att denna fördelning sker enligt samma metod som fördelning till fakultetsnivån, dock måste hänsyn tas till större förändringar i institutionernas verksamhet som till exempel ett ökat eller minskat utbildningsuppdrag. En rak matematisk fördelning bör undvikas. Som fördelningsbas för de universitetsgemensamma kostnaderna samt kostnaderna för universitetsbibliotekets allmänna del används kostnadsomslutning inom utbildning respektive forskning. Kostnadsomslutningen ska innehålla direkta lönekostnader och direkta driftkostnader samt kostnader för stödverksamheten exklusive LUNs stödverksamhet. Från beräkningen av kostnadsomslutningen undantas dessutom kostnader för samverkan med Västra Götalandsregionen och Chalmers enligt avtal, kostnader för NMR-centrum, samverkan med Mariestads kommun och ALF/TUA-överföringen till Sahlgrenska universitetssjukhuset/folktandvården, praktikkostnader samt interna kostnader. För att uppnå ovanstående belopp används två särskilt framtagna rapporter i AGRESSO: 1. Fördelningsbas bå 2012 gem kost nomr/vgrupp 2. Indirekta kostnader bå 2012 nomr/vgrupp 1. Sökvillkor Fördelningsbas bå 2012 gem kost nomr/vgrupp Konton ur grupperna 40* och 5* Direkta personal- och driftkostnader Konto Integrerade institutioner Konto ALF/TUA Konto 57012, Praktikkostnader VFU Motpart > 9999 Externa transaktioner Verksamhet = Inom kärnverksamheten Verksamhet 26* Samverkan med VGR inom forskning Ansvar 3830 Svenskt NMR-centrum 2. Sökvillkor Indirekta kostnader bå 2012 nomr/vgrupp Konto = Fördelade kostnader för stödverksamheten Verksamhet = Inom kärnverksamheten Verksamhet 26* Samverkan med VGR inom forskning Ansvar 3830 Svenskt NMR-centrum I rapporten följer kostnader för LUNs stödverksamhet med. För att undanta dessa, dras kostnader bort som motsvarar fördelningen av stödkostnader i uppdraget från LUN för uppdelat på utbildning och forskning. Kostnaderna för stödverksamheten inom integrerade institutioner, som också ska undantas från fördelningsbasen, har fördelats mellan utbildning och forskning utifrån redovisningen i v 3* som löpande sker uppdelad mellan utbildning och forskning. Även kostnader för samverkan med Mariestads kommun räknas bort från fördelningsbasen. Undantaget sker genom att kostnader med motpart L213045, L , L , L

8 8/10 och L dras av från fördelningsbasen. Beloppet inom v 3* har fördelats mellan utbildning och forskning utifrån fakultetens kostnadsomslutning. För 2014 räknas även de kostnader bort som uppstår för samverkan med Chalmers inom Institutionen för fysik, trots att denna inte är en integrerad institution så som avses i avtalet med Chalmers. Undantaget sker genom att kostnader med motpart L , L och L dras av från fördelningsbasen. Beloppet inom v 3* har fördelats mellan utbildning och forskning utifrån fakultetens kostnadsomslutning. Motsvarande rapporter finns för fördelning till institutioner och/eller ansvar. När gemensamma kostnader ska fördelas från fakultetsnivån till institutionsnivån så ska inte de fördelade kostnaderna ingå i fördelningsbasen. Det är bara stödkostnaderna på institutionen plus kärnverksamhetens kostnader som ska påverka fördelningen av ovanliggande gemensamma kostnader. På budgetwebben finns även ett kalkylhjälpmedel för att underlätta beräkning utifrån de båda rapporterna. Respektive fakultets andel av de universitetsgemensamma kostnaderna framgår av bilaga 4 till styrelsens beslutsunderlag. Budgetunderlag Budgetunderlaget är en treårig framskrivning av fakulteters och institutioners kostnader och intäkter under perioden Den framskrivna resultatbudgeten lämnas in 2014 års priser, därför behöver ingen hänsyn tas till pris- och löneomräkning eller till löneutvecklingen inom enheten. Det som ska framgå är om personal- och driftkostnader ökar eller minskar beroende på förändringar i verksamheten. Hänsyn ska också tas till kända förändringar i anslagstilldelning eller andra intäkter. Handlingsplan Varje fakultetsområde har lämnat in en handlingsplan för perioden Budgetunderlaget syftar bland annat till att prissätta den planerade verksamheten så att en kostnadsbudget kan tas fram, men också till att visa på hur verksamheten ska finansieras. De finansieringsmöjligheter som står till buds är statsanslag, bidrag, avgifter och andra försäljningsintäkter (uppdragsverksamhet) samt balanserat kapital. Fakulteternas handlingsplaner sträcker sig över tre år och en verksamhetsplan ska tas fram för varje år. Denna översätts till ekonomiska termer i form av en budget. Av verksamhetsplanen framgår vilken verksamhet som ska bedrivas och budgeten beskriver hur denna ska finansieras. Balanserat kapital Det balanserade kapitalet kan vara positivt eller negativt och består av de sammanlagda över- eller underskott som uppstått i verksamheten under årens lopp. Överskott beror oftast på att man inte gjort det som man har fått pengar för. Orsakerna är skiftande och kan exempelvis vara svårighet att rekrytera forskare på en viss nivå. Ingen finansiär, varken staten eller någon bidragsgivare, skickar pengar till universitetet för att läggas på hög. Man förväntar sig verksamhet för pengarna.

9 9/10 Ur Ekonomispelet Uppsala universitet I samband med budgeten ska därför det balanserade kapitalet beskrivas hur stort är det, till vilken verksamhetsgren hör det och hur mycket är bundet och till vad? Alla enheter (institutioner/motsvarande) bör som tumregel ha ett fritt disponibelt kapital på i storleksordningen 3-5 % av sin kostnadsomsättning för att löpande kunna möta oförutsedda förändringar. Investeringsplanering Investeringar finansieras vanligen genom lån i Riksgäldskontoret (RGK), hur stora lån som universitetet får ta bestäms av Regeringen i regleringsbrevet. Utifrån denna låneram och verksamhetsuppdragens omfattning sker en fördelning av investeringsramar på fakulteterna som rektor fastställer. Universitetet lämnar uppgift om önskad låneram i budgetunderlaget till Regeringen som lämnas in i februari varje år. Underlag till detta är den planering av investeringar som görs runt om i organisationen. Investeringsunderlaget sträcker sig därmed över samma period som det budgetunderlag som ska lämnas in av universitetet. Varje höst lämnas en komplettering av ovanstående in och det är mot bakgrund av denna som rektor fattar beslut om låneramen till respektive fakultet.

10 10/10 Frågor Frågor med anledning av dessa budgetanvisningar besvaras av Med vänliga hälsningar Lars Nilsson Bilagor: Bilaga 1: Om redovisning av kostnader för lokaler och IT samt övriga tjänster från Infrastrukturstöd Blanketterna nedan finns på budgetwebben: Bilaga A: Mall för Resultatbudget inklusive kommentarer 2014 Bilaga B: Mall för Anslagsspecifikation 2014 Bilaga C: Mall för Budgetunderlag Bilaga D: Mall för Investeringsplanering Bilaga E: Mall för Dokumentation av fördelningsmetoder Bilaga F: Mall för Underlag för pålägg 2014 ( )

11 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 1 till budgetanvisningar 2014 Redovisning av tjänster m.m. på infrastrukturområdet fr. o. m. budgetåret 2014 Lokalkostnader - lokalhyra och lokalvård Bokföring på institution/motsv. D OMFH E debitering av hyra från Infra D AAAA I debitering av lokalvård från Infra - fördelningsmetod= triggerkörning K OMFH nytt E fördelning av lokalkostnader via trigger D kärnverks 1234 OMFH nytt E fördelning av lokalkostnader via trigger Bokföring på Infra-området (fastighetsenheten och serviceenheten) D xxx 9xxx LXXX E hyreskostnad på fastenh K xxx 9xxx OMFH E utdebitering av hyra på inst D 4-5xxx 465xxx 9xxx LXXX E löpande kostn inom lokalvården K xxx 9xxx AAAA I utdebitering av lokalvård på inst IT-infrastruktur Bokföring på institution/motsv. D AAAA I debitering av kostnad för IT-infrastruktur, bastjänst D AAAA I debitering av kostnad för IT-infrastruktur, tillvalstjänst D 5727 "direktifiering"*) 1234 AAAA I debitering av kostnad för IT-infrastruktur, uppdragstjänst - fördelningsmetod= triggerkörning K OMFIT E fördelning av kostnad för IT-infrastruktur (bas och tillval) via trigger D 5724 kärnverks 1234 OMFIT E**) fördelning av kostnad för IT-infrastruktur (bas och tillval) via trigger *) Kostnaden för uppdragstjänster bokförs direkt på beröd verksamhet. **) Extern motpart används då kostnaden ska var med som underlag för triggern av OH-pålägg. Bokföring på Infra-området (IT-enheten) K xxx 9xxx AAAA I IT-infrastruktur, bastjänst K xxx 9xxx AAAA I IT-infrastruktur, tillvalstjänst K xxx 9xxx AAAA I IT-infrastruktur, uppdragstjänst Undervisningslokaler Bokföring på institution/motsv. D *) 1234 AAAA I debitering av kostnaden för undervisningslokaler *) För 2014 sker debitering varje månad genom 12:e-delar där verksamhet 10 debiteras. Institionen ansvarar själv för att debitera "rätt" verksamhet. Bokföring på Infra-området (serviceenheten) D xxx 9xxx OMFH E hyresdebitering från fastenh D 4-5xxx 465xxx 9xxx LXXX E löpande kostn inom tjänsten u-visningslokaler K xxx 9xxx AAA I utdebitering av tjänsten u-visningslokaler på inst 1(2)

12 Campusservice Bokföring på institution/motsv. D AAAA I debiteirng av kostnad för campusservice, bastjänst D AAAA I debitering av kostnad för campusservice, tillvalstjänst D AAAA I debitering av kostnad för campusservice, uppdragstjänst - fördelningsmetod= triggerkörning K AAAA I fördelning av campuskostnader via trigger D kärnverks 1234 AAAA I fördelning av campuskostnader via trigger Bokföring på Infra-området (serviceenheten/campusservice) K xxx 9xxx AAAA I utdebitering av bastjänst K xxx 9xxx AAAA I utdebitering av tilläggstjänst K xxx 9xxx AAAA I utdebitering av uppdragstänst Servicecenter Bokföring på institution/motsv. D AAAA I debitering av kostnad för servicecenter - fördelningsmetod= triggerkörning K AAAA I fördelning av kostnad för servicecenter via trigger D kärnverks 1234 AAAA I fördelning av kostnad för servicecenter via trigger Bokföring på Infra-området (serviceenheten/servicecenter) K xxx AAAA I utdebitering av servicecenter 2(2)