Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Transkript

1 Planeringsavdelningen Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitetsoch fakultetsgemensamma kostnader 1. Inledning Inför 2015 införs nya riktlinjer för fördelning av universitetsoch fakultetsgemensamma kostnader. I den översyn av de gemensamma kostnaderna som genomförts vid framtagandet av de nya riktlinjerna har vi arbetat mot en harmonisering av kostnadsstrukturen i enlighet med tanken om ett SLU. I och med de nya riktlinjerna genomförs även SUHF:s modell för fördelning av gemensamma kostnader mer konsekvent. De nya riktlinjerna ska bidra till ökad transparens och tydlighet vad gäller det gemensamma stödet, vilket i sin tur leder till bättre planeringsförutsättningar för verksamheten. Det ska bli tydligare vilka tjänster som ingår i påslagen och vad som behöver finansieras på annat sätt. Den administrativa hanteringen av påslagen ska vara så effektiv som möjligt. De förändringar som genomförs i och med införandet av de nya riktlinjerna leder inte till ett ökat uttag av medel för universitetsoch fakultetsgemensamt stöd och de ska heller inte leda till oönskade omfördelningar av resurser mellan institutionerna. Målet för stödverksamheten är att erbjuda kärnverksamheten goda och likartade servicenivåer och minimera kostnaderna inom överenskommen servicenivå. Dokumentet innehåller en beskrivning av större förändringar som de nya riktlinjerna för fördelning av universitetsoch fakultetsgemensamma kostnader innebär (kapitel 2). Det finns även ett kapitel som beskriver förändringarna ur ett institutionsperspektiv (kapitel 3) där det framgår hur institutionerna påverkas. 2. Förändringar Förenklat kan förändringarna beskrivas med nedanstående punkter: Det gemensamma stödet kommer att dimensioneras med utgångspunkt i föregående års budget. Tillägg eller nedskärningar diskuteras i övergripande forum såsom ledningsråd, utbildningsnämnd och biblioteksråd och beslutas av rektor. SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se

2 Det kommer att finnas två olika procentsatser för universitetsoch fakultetspåslag; en för grundutbildningen och en för forskning och fortlöpande miljöanalys. Anledningen till detta är att finansiering av studieadministration och studerandeinfrastruktur med direkt statsanslag upphör. Kostnaderna för stödet kommer att fördelas ut till institutionerna baserat på tre olika fördelningsnycklar; lönekostnader, studentvolym och lokalyta. Alla institutioner/motsvarande oavsett organisatorisk tillhörighet kommer att betala samma procentuella påslag för fakultetsgemensamma kostnader inom ramen för fakultetspåslaget, d.v.s. fakultetspåslaget är harmoniserat. Alla institutioner/motsvarande oavsett organisatorisk tillhörighet kommer att betala samma procentuella påslag för bibliotekskostnader, d.v.s. kostnader för biblioteket är harmoniserade. Universitetsadministrationen och biblioteket betalar inte gemensamma kostnader och får därmed minskade kostnader för personal, vilket innebär att även budgetramen minskas med motsvarande belopp. Nedan finns en mer detaljerad beskrivning av de större förändringar som genomförs i och med att de nya riktlinjerna införs. 2.1 Dimensionering av gemensamma kostnader De nya riktlinjerna innebär en förändring i tankesättet kring dimensionering av universitetsoch fakultetsgemensamma kostnader, d.v.s. hur budgetramen sätts. I dagens modell kan man förenklat säga att de universitetsgemensamma kostnaderna följer universitetets utveckling genom att vi har haft en påslagsprocent som under en ganska lång tid har varit 15 procent. Budgetramen dimensioneras utifrån att påslagsprocenten är 15 procent. Vad som sedan finansieras inom ramen för universitetspåslaget har varierat något under åren. När det gäller de fakultetsgemensamma kostnaderna beslutar varje fakultet om sin egen specifika procentsats från år till år. Modell enligt nya riktlinjer Huvudprincipen för dimensionering av gemensamma kostnader är att utgå ifrån föregående års budget och räkna upp den med den pris- och löneomräkning som universitetet förväntas erhålla. Styrelsen eller rektor kan därutöver lägga till eller dra ifrån, beroende på vilka behovsbedömningar som görs. Det innebär att stödverksamhetens inriktning och storlek prövas på ett annat sätt än tidigare när vi hade 15 procents universitetspåslag med automatik. Det är utpekad ansvarig för respektive stödverksamhet, d.v.s. universitetsdirektör för universitetsadministrationen och övrigt universitetsgemensamt, dekanerna för fakultetsgemensamt och överbibliotekarie för biblioteket, som föreslår en budgetram för sin respektive stödverksamhet med grund i huvudprinciperna för 2(12)

3 dimensionering. Förslaget till budgetram kan innehålla eventuella satsningar som då behöver motiveras av den ansvarige för respektive stödverksamhet. Eventuella satsningar diskuteras i övergripande forum såsom ledningsråd, utbildningsnämnd och biblioteksråd. Rektor fattar sedan ett sammantaget beslut kring dimensioneringen av alla universitetsoch fakultetsgemensamma kostnader. Eftersom eventuella satsningar eller besparingar kommer upp till diskussion i olika forum så blir det lättare att påverka kostnaderna på en övergripande nivå än vad det är i dagens modell. 2.2 Olika procentsatser per redovisningsområde På både universitetsoch fakultetsnivå betalar grundutbildning och forskning/fortlöpande miljöanalys samma procentsats i dagens modell. Anledningen till att det kan vara samma procentsats trots att stödet till grundutbildningen är väsentligt dyrare, är att visst studieadministrativt stöd idag finansieras med direkt statsanslag inom grundutbildningen på både universitetsoch fakultetsnivå. Storleken på det direkta statsanslaget anpassas så att procentsatserna blir lika. Modell enligt nya riktlinjer Den nya modellen leder till att procentsatsen för grundutbildningen fortsatt inte kommer att vara densamma som för forskning/fortlöpande miljöanalys. Det kommer att finnas två olika procentsatser, en för fördelning av kostnader för stöd till grundutbildningen och en för fördelning av kostnader för stöd till forskning och fortlöpande miljöanalys. Stödverksamhet på institutionerna/motsvarande kommer att betala enligt procentsatsen för stöd till forskning och fortlöpande miljöanalys. Anledningen till att det blir två olika procentsatser är att finansieringen av studieadministrativt stöd med direkt statsanslaget inom grundutbildningen i enlighet med SUHF:s rekommendationer, kommer att upphöra. Kostnaderna för studieadministrativt stöd kommer i stället att fördelas ut till institutionerna tillsammans med övriga gemensamma kostnader. Samtidigt som kostnaderna fördelas ut till institutionerna kommer statsanslag för att täcka dessa kostnader att fördelas ut till institutionerna via höjda prislappar. Finansieringen med direkt statsanslag inom grundutbildningen motsvarande 65 mnkr kommer att upphöra. Kostnaderna för stödet kommer i stället fördelas ut till institutionerna (kompensation för detta sker genom att prislapparna per HST ökar). Detta gäller huvudsakligen studieadministration, studerandeinfrastruktur och bibliotekets stöd till grundutbildningen (se 2.3 Tre fördelningsnycklar, avsnitt Studentvolym). Viss finansiering av gemensamma kostnader med direkt statsanslag inom forskning och fortlöpande miljöanalys kommer också att upphöra och kostnaderna för stödet 3(12)

4 (cirka 5 mnkr) kommer i stället fördelas ut till institutionerna (detta frigör anslag som kan användas på annat sätt). Den del av undervisningslokalerna som inte finansieras av avgifter ifrån institutionerna/motsvarande kommer fortsatt att finansieras med direkt statsanslag på central nivå. Kostnaden är på cirka 30 mnkr och kommer att belasta grundutbildningen med cirka 15 mnkr och forskningen med cirka 15 mnkr. 2.3 Tre fördelningsnycklar I dagens modell fördelas kostnader för det stöd som finansieras inom ramen för universitetspåslaget och fakultetspåslaget baserat på direkta lönekostnader. Därutöver finns ett lokaltjänstpåslag som fördelas baserat på hyran, ytterligare ett antal mindre påslag med olika fördelningsnycklar och olika typer av överrenskomna avgifter. Stora delar av det studieadministrativa stödet samt bibliotekets stöd till grundutbildningen finansieras med direkt statsanslag inom grundutbildningen på både universitetsoch fakultetsnivå. Modell enligt nya riktlinjer I och med de nya riktlinjerna kommer det att bli tydligare hur det gemensamma stödet finansieras. Kostnader för universitetsoch fakultetsgemensamt stöd kommer att fördelas ut till institutionerna/motsvarande baserat på tre olika fördelningsnycklar; lönekostnader, studentvolym och lokalyta. Huvuddelen av kostnaderna för det gemensamma stödet fördelas baserat på direkta lönekostnader som i de flesta fall bedöms vara en tillräckligt rättvis fördelningsnyckel som samtidigt är tydlig och enkel. För vissa stödverksamheter bedöms dock andra parameterar vara kostnadsdrivande, vilket motiverar att även ett fåtal andra fördelningsnycklar används. Lönekostnader Kostnader för stöd som fördelas till institution/motsvarande baserat på direkta lönekostnader (cirka 324 mnkr) hanteras precis som i dagens lösning via procentuella påslag. Ett påslag för grundutbildningen och ett påslag för forskning/fortlöpande miljöanalys. Kostnader för nedanstående stöd fördelas baserat på direkta lönekostnader: Universitetsledning Stöd universitetsledning Stöd fakultetsledning Forskningsstöd Personaladministration Ekonomiadministration 4(12)

5 Pedagogisk utveckling (SUS) Infrastruktur IT-infrastruktur Kommunikation Internrevision Fakultetsledning Nämndarbete på fakultetsnivå Bibliotekets stöd till forskning/fortlöpande miljöanalys M.m Studentvolym Kostnader för stöd som fördelas till institution/motsvarande baserat på studentvolym (cirka 69 mnkr) hanteras med ett årligt fast belopp. Institutionerna får varje år ett fast belopp som täcks med statsanslag inom grundutbildningen på institutionsnivån. Kostnader för nedanstående stöd fördelas baserat på studentvolym: SUS exklusive pedagogisk utveckling Ladok och NyA Lokalbokningssystem undervisningslokaler Studenthälsovård och försäkringar Funktionshindrade studenter Bidrag till studentkårerna Studentrekrytering Studentdatorservice Undervisningsservice/AV-stöd Bibliotekets stöd till grundutbildningen Lokalyta Kostnader för stöd som fördelas till institution/motsvarande baserat på lokalyta (cirka 20 mnkr) debiteras institutionerna månatligen av Infra. Kostnader för nedanstående fördelas baserat på lokalyta: Friställda lokaler Skalskydd 2.4 Fakultetsgemensamma kostnader Institutioner/motsvarande organisatoriskt placerade under en fakultet betalar idag ett procentuellt påslag fördelat på direkta lönekostnader för att finansiera fakultetsgemensamma kostnader. Procentsatsen för påslaget samt innehållet som finansieras av påslaget bestäms av respektive fakultet och skiljer sig åt mellan fakulteterna. 5(12)

6 Modell enligt nya riktlinjer Fakultetspåslaget kommer framöver att vara harmoniserat både vad gäller det procentuella påslaget institutionerna/motsvarande betalar samt innehållet som finansieras inom ramen för fakultetspåslaget. Det innebär att alla institutioner/motsvarande oavsett organisatorisk tillhörighet kommer att betala samma procentuella påslag för fakultetsgemensamt stöd. I det harmoniserade fakultetsgemensamma stödet ingår i huvudsak fakultetsledning och nämndarbete på fakultetsnivå, vilket motsvarar ett belopp på cirka 30 mnkr. Kostnader för undervisningslokaler som inte finansieras av intäkter från institutioner/motsvarande, undervisningsservice/av-stöd, studerandedatorservice, campuslicenser och biblioteket har lyfts från fakultetsnivå till universitetsnivå. Detta motsvarar kostnader på totalt cirka 81 mnkr, varav cirka 53 mnkr idag är direkt statsanslag på fakultetsnivå och cirka 28 mnkr idag finansieras av fakultetspåslagen. 2.5 Bibliotekskostnader I dagsläget finansieras en del av bibliotekets kostnader inom ramen för universitetspåslaget. De mer ortsspecifika bibliotekskostnaderna finansieras av fakulteterna genom både fakultetspåslaget och genom direkt statsanslag inom grundutbildningen. Dimensioneringen av de fakultetsspecifika bibliotekskostnaderna har skett i en förhandling mellan biblioteket och respektive fakultet. Modell enligt nya riktlinjer Kostnader för biblioteket kommer framöver att finansieras på en och samma nivå, vilket innebär att det inte kommer att finnas kvar någon fakultetsspecifik finansiering av biblioteket. Biblioteksrådet, där samtliga fakulteter är representerade, har en övergripande roll vad gäller dimensioneringen av biblioteket. Alla institutioner/motsvarande oavsett organisatorisk tillhörighet kommer att betala samma procentuella påslag för biblioteksstöd riktat till forskning och fortlöpande miljöanalys, vilket motsvarar ett belopp på knappt 40 mnkr. Bibliotekets stöd till grundutbildningen (cirka 18 mnkr) kommer att fördelas till institutionerna baserat på studentvolym. 6(12)

7 2.6 Kostnadsbärare universitetsgemensamma kostnader I dagens modell betalar hela universitetet för de universitetsgemensamma kostnaderna i form av universitetspåslaget. Det innebär i praktiken att de delar av universitetsadministrationen och biblioteket som finansieras av intäkter från universitetspåslaget betalar till sig själva. Modell enligt nya riktlinjer I och med införandet av de nya riktlinjerna kommer universitetsadministrationen och biblioteket som är mer renodlade stödverksamheter inte betala gemensamma kostnader i enlighet med SUHF-modellen. Universitetsadministrationens och bibliotekets budget reduceras med motsvarande belopp. Reducering sker till största delen genom minskad intäkt från de procentuella påslagen, men även genom minskade fasta belopp fördelade på studentvolym och minskade avgifter för internt utförda tjänster. Det innebär ett nollsummespel som alltså inte påverkar universitetsadministrationens eller bibliotekets verksamhetsutrymme. Personalkostnaderna kommer att sänkas i samma omfattning som intäkterna för universitetsadministrationen och biblioteket minskar. 3. Förändringar sett från ett institutionsperspektiv I detta avsnitt beskrivs konkreta förändringar som de nya riktlinjerna innebär utifrån ett institutionsperspektiv. 3.1 Universitetspåslaget Den största delen av de universitetsgemensamma kostnaderna finansieras genom universitetspåslaget och fördelas till institutionerna baserat på lönekostnader. Universitetspåslaget för 2015 är fastställt av rektor till: 14,7 procent för grundutbildningen 15,8 procent för forskning och fortlöpande miljöanalys Förändringarna av procentsatserna jämfört med 2014 förklaras huvudsakligen av två saker: Den avgiftsfinansierade delen av universitetsadministrationen betalar inte OH Kostnader flyttas in i påslaget och andra flyttas ur påslaget 7(12)

8 Vad innebär detta för institutionerna? Den avgiftsfinansierade delen av universitetsadministrationen betalar inte OH Procentsatsen kommer att öka något (cirka 1 procentenhet) med anledning av att den avgiftsfinansierade delen av universitetsadministrationen inte betalar OH. Det innebär i praktiken att färre anställda är med och delar på kostnaderna som ligger i universitetspåslaget. Institutionerna kompenseras fullt ut för detta genom sänkta avgifter. Alla interna avgifter som tas ut av universitetsadministrationen (främst ITavdelningen och Avdelningen för infrastruktur) kommer att sänkas. Kostnader flyttas in i påslaget och andra flyttas ur påslaget Nedan framgår vilka kostnader som flyttas in i universitetspåslaget respektive flyttas ur universitetspåslaget. Netto innebär det att kostnaderna för stöd som finansieras av universitetspåslaget minskar med cirka 7 mnkr. Förändring Belopp (mnkr) Flyttas från Flyttas till Telefonitjänster, IT-tjänster 13 Avgifter Universitetspåslag och servicecenter GIS-stöd, alumniverksamhet 5 Direkt statsanslag Fo/Foma Universitetspåslag m.m. central nivå Campuslicenser och del av 2 Fakultetspåslag Universitetspåslag undervisningsservice Pedagogisk utveckling 1,5 Direkt statsanslag GU Universitetspåslag central nivå Centrala delar av bibliotek -28,5 Universitetspåslag Bibliotekspåslag En noggrann genomgång av den avgiftsfinansierade verksamheten har visat att vissa tjänster som varit tillgängliga för alla, egentligen finansierats via avgifter enbart ifrån de som använt centrala IT-stöds-, telefoni- och fillagringstjänster. En justering av detta innebär att kostnader på sammanlagt cirka 13 mnkr (telefonitjänster, IT-tjänster och servicecenter) flyttas in i universitetspåslaget samtidigt som avgifterna enligt ovan kommer att sänkas med motsvarande belopp (se tabell nedan). Institutioner som använder interna IT-tjänster får då något lägre kostnader medan övriga institutioner får något högre kostnader. Avgift 2014 Avgift 2015 Fast teleabonnemang 2800 kr/anställd 2000 kr/anställd Mobilt teleabonnemang 4000 kr/anställd 2000 kr/anställd IT-stöd 3500 kr/anställd 2500 kr/anställd Fillagring 10 kr/gb/månad 6 kr/gb/månad Därutöver kommer avsättningen för ortspengen och andra avgifter på fakultetsnivå som har finansierat receptionerna att tas bort eftersom det nya servicecentret ingår i universitetspåslaget. Då kostnader som tidigare har finansierats av direkt statsanslag har flyttats in i universitetspåslaget frigörs anslag. Anslaget kommer att fördelas ut till fakulteterna. 8(12)

9 Kostnader för centrala delar av biblioteket på cirka 28,5 mnkr flyttas ur universitetspåslaget. Samtliga kostnader för biblioteket kommer att finansieras i ett särskilt bibliotekspåslag. 3.2 Studieadministrativa kostnader fördelade på studentvolym Kostnader för studieadministration och studerandeinfrastruktur fördelas till institutionerna baserat på studentvolym. Kostnaden per helårsstudent för 2015 har fastställts av rektor till: kr/hst Idag finansieras dessa kostnader huvudsakligen av direkt statsanslag inom grundutbildningen både på universitetsnivå och på fakultetsnivå enligt nedan. Förändring Belopp (mnkr) Flyttas från Studieadministrativt stöd 35 Direkt statsanslag GU central nivå Studerandedatorservice och 18 Direkt statsanslag GU undervisningsservice fakultetsnivå Flyttas till Fast belopp studieadm (HST) Fast belopp studieadm (HST) Vad innebär detta för institutionerna? Det anslag som kommer att frigöras på universitetsnivå (cirka 35 mnkr) kommer att fördelas ut till institutionerna i lika stora belopp per helårsstudent, d.v.s. prislapparna kommer att höjas med drygt kr. Det frigjorda anslaget på fakultetsnivå (ca 18 mnkr) fördelas även det ut till institutionerna för att täcka resterande del av kostnaderna som fördelas baserat på studentvolym. 3.3 Kostnader för lokaltjänster fördelade på lokalyta Kostnader för friställda lokaler och skalskydd fördelas till institutionerna baserat på lokalyta. Kostnaden per kvadratmeter för 2015 har fastställts av rektor till: 111 kr/kvadratmeter Denna avgift ersätter lokaltjänstpåslaget som idag fördelas baserat på hyran enligt nedan. Förändring Belopp (mnkr) Flyttas från Flyttas till Lokaltjänster 21 Lokaltjänstpåslag Obligatorisk avgift (lokalyta) 9(12)

10 Vad innebär detta för institutionerna? Eftersom fördelningsnyckeln ändras från hyra till lokalyta kommer det att innebära en viss omfördelning mellan institutionerna. Institutioner som idag har låg hyreskostnad per kvadratmeter kommer att få en något ökad kostnad. Anledningen till förändringen av fördelningsnyckel är huvudsakligen att verksamheter som flyttar in i nya dyra lokaler får orimligt höga gemensamma lokalrelaterade kostnader i nuvarande modell. 3.4 Fakultetspåslaget Kostnaderna för det fakultetsgemensamma stödet finansieras genom fakultetspåslaget och fördelas till institutionerna baserat på lönekostnader. Fakultetspåslaget för 2015 är fastställt av rektor till: 3,7 procent för grundutbildningen 1,9 procent för forskning och fortlöpande miljöanalys Förändringarna av procentsatserna jämfört med 2014 förklaras huvudsakligen av två saker: Harmonisering av fakultetspåslaget Kostnader flyttas ur påslaget Vad innebär detta för institutionerna? Harmonisering av fakultetspåslaget Harmoniseringen av fakultetspåslaget innebär att alla institutioner oavsett fakultetstillhörighet betalar samma procentuella fakultetspåslag, vilket ger en viss omfördelning mellan institutionerna. Detta är i linje med tanken om ett SLU och bidrar till att institutioner vid olika fakulteter får samma förutsättningar. Det innebär att institutioner som tillhör stora fakulteter kommer att få något ökade kostnader samtidigt som institutioner som tillhör små fakulteter kommer att få något minskade kostnader. Kostnader flyttas ur påslaget Nedan framgår vilka kostnader som flyttas ur fakultetspåslaget. Förändring Belopp (mnkr) Flyttas från Flyttas till Fakultetsspecifika delar av -21 Fakultetspåslag Bibliotekspåslag biblioteket Campuslicenser och del av -2 Fakultetspåslag Universitetspåslag undervisningsservice Undervisningslokaler -5,5 Fakultetspåslag Direkt statsanslag GU/Fo central nivå Att kostnader flyttas från fakultetspåslaget innebär att fakultetspåslaget minskar 10(12)

11 samtidigt som de andra påslagen ökar motsvarande. Eftersom fakultetspåslaget idag är fakultetsspecifikt får det även en viss omfördelningseffekt mellan institutionerna. 3.5 Bibliotek Kostnaderna för biblioteket fördelas till institutionerna baserat på två olika fördelningsnycklar; lönekostnader och studentvolym. Bibliotekets stöd till forskning och fortlöpande miljöanalys finansieras genom bibliotekspåslaget och fördelas till institutionerna baserat på lönekostnader. Bibliotekspåslaget för 2015 är fastställt av rektor till: 3,0 procent för forskning och fortlöpande miljöanalys Bibliotekets stöd till grundutbildningen fördelas baserat på studentvolym. Kostnaden per helårsstudent för 2015 har fastställts av rektor till: kr/hst Vad innebär detta för institutionerna? Nedan framgår hur kostnader för biblioteket flyttas från dagens finansiering till ett särskilt bibliotekspåslag. Förändring Belopp (mnkr) Flyttas från Flyttas till Centrala delar av bibliotek 28,5 Universitetspåslag Bibliotekspåslag Fakultetsspecifika delar av 21 Fakultetspåslag Bibliotekspåslag biblioteket Fakultetsspecifika delar av biblioteket 10,5 Direkt statsanslag GU fakultetsnivå Bibliotekspåslag Om allt annat förutsätts lika så kommer universitetspåslag och fakultetspåslag att minska med anledning av det nya bibliotekspåslaget. Anslag motsvarande cirka 10,5 mnkr kommer att frigöras på fakultetsnivå och fördelas ut till institutionerna för att täcka delar av kostnaden per helårsstudent. Ovanstående procentsats samt belopp per helårsstudent gäller för alla institutioner oavsett organisatorisk tillhörighet, vilket innebär en viss omfördelning mellan institutionerna eftersom delar av kostnaderna för biblioteket idag är olika beroende på vilken fakultet en institution tillhör. Det innebär att institutioner som tillhör stora fakulteter kommer att få något ökade kostnader samtidigt som institutioner som tillhör små fakulteter kommer att få något minskade kostnader. 11(12)

12 4. Sammanfattning förändringar Universitetspåslag -nyckel lönekostnader Universitetspåslag -nyckel lönekostnader -netto -7 mnkr Fakultetsspecifikt Harmoniserat mellan fakulteterna Harmoniserat mellan fakulteter Modell enligt nya riktlinjer Direkt stasanslag GU central nivå Bibliotek -nyckel lönekostnader och studentvolym - -ny finansieringsform 60 mnkr Direkt statsanslag Fo/Foma central nivå Fasta belopp studieadm -nyckel studentvolym -ny finansieringsform 53 mnkr Fakultetspåslag -nyckel lönekostnader Direkt statsanslag GU fakultetsnivå Fakultetspåslag -nyckel lönekostnader -netto -28,5 mnkr Direkt statsanslag GU/Fo -netto -64,5 mnkr Avgifter -olika nycklar och prissättning Lokaltjänstpåslag -nyckel hyra Övriga avgifter -netto -13 mnkr Obligatoriska avgifter -nyckel lokalyta -ersätter lokaltjänstpåslaget netto 0 Netto: +/-0 mnkr 12(12)