Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Harmonisering av beräkning av overheadkostnader"

Transkript

1 1(17) Dnr SLU ua Universitetsdirektören PROMEMORIA Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs; o vad som ska ingå i overheaduttaget på de olika nivåerna o vilka institutionsgemensamma personal- och driftskostnader som ska ingå i overheaduttaget o hur indirekta kostnader ska fördelas på huvudfunktioner Institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i ett lokalkostnadspåslag Återhållsam hållning till undantag från overheadkostnader och undantag från overheadkostnader beslutas av ekonomichefen Internhandel av tjänster I första hand används modellen medsökande i kontrakt När medsökande i kontrakt inte är aktuellt används fakturering med full kostnadstäckning, fakturering ska ske löpande Vid längre åtaganden som är beaktade i budgeten kan omkontering av lön användas i kombination med en benchfee EU-projekt använder omkontering av löner i kombination med benchfee Universitetsadministrationen ska fakturera tjänster utöver basuppdraget med full kostnadstäckning. Sådan verksamhet ska särredovisas och om möjligt budgeteras. Vid fakturering görs beräkning på faktisk lön inkl. LKP och OH Timpris beräknas på 1600 arbetstimmar per år SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr

2 Bakgrund SLU har overheadkostnader på tre nivåer; institutions-, fakultets- och universitetsnivå. Dessa kostnader beräknas sedan 2010 enligt SUHF-modellen (SUHF står för Sveriges universitetets- och högskoleförbund). SUHF-modellen är en gemensam redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Beslut om införande har fattats av rektorerna vid lärosätena. SLU:s rektor beslutade att införa redovisningsmodellen. Uppdraget för det här projektet är att med SUHF-modellen som utgångspunkt tydliggöra hur befintligt regelverk för overheadkostnader ska hanteras. Större likhet ska skapas genom att institutionerna tillämpar regelverket på ett enhetligt sätt. I samband med detta görs en kartläggning över hur andra lärosäten hanterar overhead och SUHF-modellen samt vilka nivåer på overheadkostnader de har. I uppdraget ingår även att ta fram rutiner för köp och sälj (internhandel av tjänster) mellan institutioner, fakulteter eller motsvarande. Kartläggning Vid införandet av SUHF-modellen togs en gemensam beräkningskalkyl för overheadkostnader (OH-kalkyl) i bruk, vilken alla fakulteter och institutioner använder sig av. Projektets arbetsgrupp har gjort en genomgång av samtliga OHkalkyler för budgetåret Utgångspunkten har varit att säkerställa att SUHFmodellen följs och att alla tolkar modellen på samma sätt. I det arbetet har olikheter och felaktigheter identifierats, se bilaga 1. Utifrån detta har ett antal punkter valts ut som behöver tydliggöras, för att en harmonisering ska uppnås. I kartläggningen av hur andra lärosäten hanterar overhead har material inhämtats från lärosätena själva, SUHF samt i statistik från universitetskanslersämbetet (tidigare högskoleverket). En jämförelse avseende storlek på stödverksamhet respektive storlek på lokalkostnader har tagits fram. Arbetsgruppen har även undersökt hur olika lärosäten följer SUHF-modellen samt vad de lägger i OHpåslagen. Kartläggingen finns med som bilaga 2 till detta dokument. Arbetsgruppen har undersökt fyra olika alternativ för internhandel av tjänster mellan fakulteter, institutioner eller motsvarande. Omkontering av lönen Fakturering av upparbetad tid Tjänstledighet för tjänstgöring vid annan institution Medsökande i kontrakt Utgångspunkten är att full kostnadstäckning ska uppnås för den säljande parten. En kartläggning av för- och nackdelar med alternativen har tagits fram, se bilaga 3. 2(17)

3 Ekonomerna vid institutionerna har fått möjlighet att lämna sina synpunkter. Utifrån detta har ett förslag utarbetats. Förslag Först redovisas förslagen gällande overheadkostnader och därefter förslagen gällande beräkningar vid internhandel av tjänster. Overheadkostnader För att alla ska göra lika är det viktigt att alla förstår modellen. Därför måste befintliga anvisningar göras tydligare. Följande dokument med anvisningar finns: Ekonomihandboken kapitel 4.5 Fördelning av gemensamma kostnader Handledning för SLU Uppdelning av direkta och indirekta kostnader Instruktioner för uppdelning på huvudfunktioner Lathund för uppföljning av kalkyldifferenser Instruktionsflik till OH-kalkylen I anvisningarna ska det tydliggöras vad som ska ingå i overheaduttaget på de olika nivåerna samt hur olika overheadkostnader ska fördelas på huvudfunktioner. Det har funnits en möjlighet i OH-kalkylen att ta med institutionsgemensamma lokalkostnader. Några institutioner har valt att inte ha några institutionsgemensamma lokalkostnader med i påslaget medan andra har mycket institutionsgemensamma lokalkostnader med. Detta gör att det inte går att jämföra påslagen mellan olika institutioner. Det är inte heller tydligt i redovisningen hur stora lokalkostnaderna är. Arbetsgruppen föreslår därför att samtliga institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i ett lokalkostnadspåslag och att endast stödverksamhetens lokalkostnader ska ligga med i OH-påslaget. Det finns önskemål från särskilda verksamheter om undantag från vissa overheadkostnader, alltså från enheter vars verksamheter kräver mindre administrativt stöd än övriga institutionen. Arbetsgruppen föreslår en mycket återhållsam hållning till undantag. Undantag får beviljas av ekonomichefen endast om institutionen kan visa på särskilda skäl och att det på grund av dessa skulle vara orimligt att ta ut full overhead av den verksamheten. Verksamheten måste vidare vara samlad på en enhet under institutionen. Det måste alltså vara en hel organisatorisk enhet för att undantag ska medges. 3(17)

4 Sammanfattning av förslag avseende overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs; o vad som ska ingå i overheaduttaget på de olika nivåerna o vilka institutionsgemensamma personal- och driftskostnader som ska ingå i overheaduttaget o hur indirekta kostnader ska fördelas på huvudfunktioner Institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i ett lokalkostnadspåslag Återhållsam hållning till undantag från overheadkostnader och undantag från overheadkostnader beslutas av ekonomichefen Internhandel av tjänster Arbetsgruppen föreslår i första hand modellen medsökande i kontrakt eller löpande fakturering med full kostnadstäckning för projekt med kontrakt. Med full kostnadstäckning menas här lön inkl. LKP, OH (universitets-, fakultets- och institutionspåslag) samt lokalkostnadspåslag. Institutionerna ska ta med hela OH-påslaget och lokalkostnadspåslaget när de fakturerar. Det är därför viktigt för en institution att ta reda på priset innan den handlar med en annan institution, det ska inte bli en överraskning då fakturan kommer. I de fall där kontraktet inte medger full kostnadstäckning faktureras den OH som får tas ut i projektet, om inte annat överenskommits. På så vis står alla inblandade institutioner för sin del av projektets OH-underskott. För projekt som har problem med att dubbla OH-kostnader uppkommer vid fakturering bör redovisningen utvecklas så att dubbel OH inte uppkommer. Förslaget är ett eget konto vid internfakturering som inte räknas med när OH lyfts från projekten. Vid internhandel av tjänster kan omkontering av lön användas om det avser längre åtaganden och dessa är beaktade i budgeten. Detta bör kombineras med en benchfee för att kompensera för lokalkostnad och bortfallen OH-intäkt, om inte annat är avtalat. För EU-projekt där löner måste vara konterade som löner används metoden att kontera om lönen i kombination med en benchfee (ersättning/avgift). Benchfee ska motsvara den OH och lokalkostnad som får tas ut i projektet och betalas direkt till stödverksamheten (projekt 9500 resp. 9507). Detta är en justering mellan institutionernas stödverksamheter. Om möjligt ska inblandade institutioner ta hänsyn till detta vid institutionernas budgetering. Enheter inom universitetsadministrationen ska fakturera tjänster som sträcker sig utöver basuppdraget med full kostnadstäckning. Verksamhet utanför basuppdraget ska särredovisas och om möjligt budgeteras. 4(17)

5 Arbetsgruppen har tagit fram ett förslag till underlag för kostnadsberäkning vid fakturering av tid samt för timkostnad, se bilaga 4. I förslaget används faktisk lön. Ett annat alternativ som övervägts är schabloner. Schabloner är dock svåra att ta fram för hela universitetet då roller/befattningar inte är konsekvent definierade i hela organisationen. Schabloner måste vidare uppdateras och räknas upp, medan det inte är aktuellt när faktisk lön används. Uppkommer problem med att priset på tjänster från en institution varierar för mycket beroende på vilken person som får uppdraget, rekommenderas institutionen att vid behov räkna ut en schablon beräknat som ett medelvärde av lönerna för den definierade grupp som utför tjänsten. Vidare föreslås att timkostnad beräknas på 1600 arbetstimmar per år, vilket överensstämmer bra med hur Jordbruksverket och EU beräknar timkostnader, se bilaga 5. Avdelningar/enheter under universitetsadministrationen som finansieras av interna uppdragsintäkter har egen prissättning och behandlas inte här (Infra, IT). Sammanfattning av förslag avseende internhandel av tjänster I första hand används modellen medsökande i kontrakt När medsökande i kontrakt inte är aktuellt används fakturering med full kostnadstäckning, fakturering ska ske löpande Vid längre åtaganden som är beaktade i budgeten kan omkontering av lön användas i kombination med en benchfee EU-projekt använder omkontering av löner i kombination med benchfee Universitetsadministrationen ska fakturera tjänster utöver basuppdraget med full kostnadstäckning. Sådan verksamhet ska särredovisas och om möjligt budgeteras. Vid fakturering görs beräkning på faktisk lön inkl. LKP och OH Timpris beräknas på 1600 arbetstimmar per år Genomförande För att de förändringar avseende beräkningar av overhead som föreslås här ska kunna tas i bruk från och med budgetåret 2014 måste anvisningar och OH-kalkyl uppdateras före budgetprocessen startar hösten Information/utbildning till prefekter och ekonomer om förändringarna bör ges vid budgetinformationen hösten Information går även ut till ekonomerna i form av ett ekonomimeddelande när ekonomihandbokens kapitel 4.5 Fördelning av gemensamma kostnader uppdateras. 5(17)

6 Information om hantering av internhandel mellan fakulteter, institutioner eller motsvarande samt beräkning av timpriser kommer att finnas i ekonomihandboken samt skickas ut i ekonomimeddelande till samtliga ekonomiadministratörer. För att undvika dubbla OH-kostnader vid fakturering för projekt med direkta kostnader som fördelningsbas för OH, måste ekonomiavdelningen utveckla redovisningen så att dubbel OH inte uppkommer. Ekonomiavdelningen bör utreda ifall prestationen (det vetenskapliga utfallet) ska kunna tillfalla forskaren vid internfakturering. Konsekvenser Förslaget avseende beräkning av overheadkostnader kommer att leda till ökad jämförbarhet mellan institutionerna. När fakulteter och institutioner tolkar redovisningsmodellen för indirekta kostnader på samma sätt och lägger in samma kostnader i sina OH-påslag går det att jämföra storleken på institutionernas stödverksamheter. Förslaget kommer även att leda till att lokalkostnaderna blir synliga ner på projektnivå då de i hela organisationen bokförs med lokalkostnadspåslag och inte går att gömma i OH-påslagen. Det blir ingen skillnad i kostnad för projekten då OH-påslagen och lokalkostnadspåslagen fördelas med samma fördelningsbas. Skillnaden blir att lokalkostnaderna redovisas som lokalkostnader och inte som overheadkostnader. Förslaget om att forskaren i första hand ska vara medsökande i kontraktet istället för att jobba i ett projekt på en annan institution leder till att åtagandet inte kräver ett köp och sälj mellan institutionerna. Istället överförs en del av intäkten till institutionen där forskaren är anställd och prestationen stannar på institutionen. Förslaget om fakturering med full kostnadstäckning underlättar för ekonomiadministratörerna då de har en färdig mall för hur de ska beräkna kostnaden, i de fall då medsökande inte står med i kontraktet Anna Sjölander Ekonomiavdelningen 6(17)

7 BILAGOR 1. Exempel på identifierade olikheter och felaktigheter i OH-kalkylerna 2. Jämförelse med andra lärosäten 3. För- och nackdelar för olika alternativ vid internhandel 4. Förslag till beräkningsunderlag för kostnadsberäkning vid fakturering 5. Beräkning av antal timmar per år 7(17)

8 BILAGA 1 Exempel på identifierade olikheter och felaktigheter i OH-kalkylerna: Vid några institutioner styr prefekten över storleken på overheaden genom att finansiera en del av stödverksamheten med statsanslag. Anvisning: Då det är emot SUHF-modellen får det inte förekomma. Olikheter i hur mycket av en prefekt som finansieras av påslaget har registrerats. Anvisning: Huvudregeln är att det ska spegla hur mycket prefekten jobbar som prefekt, det ska inte vara en finansieringsfråga. Skillnader avseende hur avdelningschefer och administrativa chefer fördelas på huvudfunktionerna har noterats. Tydligare anvisningar krävs. Det varierar om och hur mycket institutionsgemensamma driftskostnader som läggs i overheaden. Arbetsgruppen har tagit fram en tydligare anvisning. Det varierar om och hur mycket institutionsgemensamma lokalkostnader som läggs i overheaden. Anvisning: Samtliga institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i lokalkostnadspåslaget och endast stödverksamhetens lokalkostnader ska ligga i overheaden. Alla institutioner har inte ett lokalkostnadspåslag, utan några fördelar lokalkostnaderna på annat sätt. Arbetsgruppen undersöker anledningarna till detta närmare och tar utifrån det fram ett förslag till anvisning. Några institutioner har enheter med olika undantag från overheadkostnader, d.v.s. enheter med lägre overhead än övriga institutionen. Arbetsgruppens hållning är att vara mycket återhållsamma med undantag. Ekonomichefen beslutar om undantag. 8(17)

9 BILAGA 2 Jämförelse med andra lärosäten Arbetsgruppen har valt ut några lärosäten att jämföra SLU med; Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Kungl tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Tyvärr har vi inte fått tillgång till uppgifter från SUHF gällande Linköpings universitet och Uppsala universitet, då dessa universitet inte har svarat på vår förfrågan om att få ta del av dessa uppgifter. Overheadkostnader/Indirekta kostnader I en genomgång av valda universitets anvisningar gällande SUHF-modellen framkommer att samtliga försöker följa modellen så mycket som möjligt. Det som kan skilja något mellan universiteten är vilka institutionsgemensamma driftskostnader som räknas in i OH-påslagen. Alla universitet har inte samma fördelningsbas för fördelning av indirekta kostnader. Högskolornas verksamhet kan ofta beskrivas som löneintensiv och då är en fördelning baserad på löner tillämplig. SLU använder direkta löner som fördelningsbas. Inom vissa områden finns det dock ett stort inslag av andra kostnader t.ex. inom laborativ verksamhet. Om omfattningen av sådan verksamhet är ansenlig, kan istället direkta löne- och driftskostnader vara en mer rättvisande fördelningsbas för kostnadsbärarna. På grund av detta går det inte att göra en direkt jämförelse av storleken på OH-påslagen och därför jämförs istället indirekta kostnader i förhållande till totala verksamhetskostnader, se diagram 1 och 2 nedan. I diagrammen står IGEM för institutionsgemensamma kostnader, FGEM för Fakultetsgemensamma kostnader och UGEM för universitetsgemensamma kostnader. 9(17)

10 Diagram 1. Andel indirekta kostnader i förhållande till totala verksamhetskostnader per lärosäte (Totalt inkl. GU, FO och Foma) 30,0% Totalt 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% IGEM FGEM UGEM 5,0% 0,0% SLU UmU KTH GU LU Totalt sett är variationen på andelen indirekta kostnader inte så stor, endast KTH sticker ut med lite högre andel än övriga universitet. Bryter vi ut de indirekta kostnaderna för forskning (och Foma för SLU) sticker Umeå universitet ut med betydligt lägre indirekta kostnader. Att andelen indirekta kostnader varierar mellan universiteten kan bero på att de definierar direkta- och indirekta kostnader olika. Vad ett universitet har med i OH-påslagen som indirekt kostnad har ett annat universitet bokfört som en direkt kostnad. Det kan även bero på att forskare och lärare får olika mycket administrativ hjälp. Vid ett universitet där andelen indirekta kostnader är låg kan det vara så att forskare och lärare har mera administrativa uppgifter. En annan förklaring till variationerna kan vara att universiteten inte är lika effektiva i sin stödverksamhet. 10(17)

11 Diagram 2. Andel indirekta kostnader i förhållande till totala verksamhetskostnader per lärosäte (endast FO och Foma) 25,0% Forskning/Foma 20,0% 15,0% 10,0% IGEM FGEM UGEM 5,0% 0,0% SLU UmU KTH GU LU I enlighet med SUHF-modellen delar alla universitet och högskolor in sina indirekta kostnader i sex huvudfunktioner. Huvudfunktionerna visar vilken typ av stöd universiteten ger. I diagram 3 visas en jämförelse mellan universiteten. Diagram 3. Indirekta kostnader per huvudfunktion (GU, Fo och Foma) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SLU UmU KTH GU LU Nivå- spec. Bibliotek Infrastruktur och service Ekonomi- och personaladmin Utbildnings- och forskningsadmin Ledning 11(17)

12 Lokalkostnader Innan SUHF-modellen infördes ingick ofta lokalkostnader i den overhead (OH) som belastade projekten (35 % på direkta kostnader). Enligt SUHF-modellen ska lokalkostnader ses som direkta kostnader och inte ingå i OH. Numera är det den verkliga lokalkostnaden som ska belasta projekten. I diagram 4 nedan redovisas en jämförelse av valda lärosätens lokalkostnader som en andel av lärosätets totala verksamhetskostnader , statistik från universitetskanslerämbetet. Diagram 4. Jämförelse av lokalkostnader med andra lärosäten ,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Andel lokalkostnader av totala kostnader (%) Här framkommer att SLU:s lokalkostnader ökar från 11,0 % till 12,5 % mellan 2010 och 2011, medan övriga universitets lokalkostnader minskar något. Anledningen till att SLU:s lokalkostnader ökar är främst de stora byggprojekten. En förklaring till att andelen lokalkostnader sjunker kan vara att hyreskostnaderna ökar med en mindre andel än vad personalkostnader (som är en stor kostnadspost för universiteten) gör. År 2012 sjunker andelen lokalkostnader för SLU igen till 12,1 %. SLU:s lokalkostnad minskade med 10 mnkr under 2012 till följd av ett avtal om rörlig ränta med Akademiska hus avseende byggnaderna BioC och MVM. Det positiva utfallet av detta avtal var 24 mnkr. De faktiska lokalkostnaderna, utan detta avtal, ökade med 14 mnkr (4 procent). Prognosen från februari 2013, se diagram 5, pekar mot en ökning av SLU:s lokalkostnader till 15,4 % 2015 då Ulls hus och VHC blir färdigställda. Den långsiktiga prognosen visar att andelen lokalkostnader sedan långsamt minskar och hamnar på 14,3 % av totala kostnader 2020 (riksgenomsnitt 2012 var 13,0 %). Minskningen beror dels på ett projekt att förtäta lokalutnyttjandet och därigenom kunna säga upp hyresavtal och lämna lokaler och dels på att hyreskostnaderna 12(17)

13 beräknas öka med en mindre andel per år än vad exempelvis personalkostnaderna gör. Diagram 5. Prognos för SLU:s lokalkostnader Prognos lokalkostnader i procent av totala kostnader SLU 13(17)

14 BILAGA 3 För- och nackdelar för olika alternativ vid internhandel Omkontering av lönen Vid omkontering av lönen förlorar institutionen där personen är anställd overheadintäkt. Detta alternativ passar därför endast vid längre åtaganden som då ska vara beaktat i budgeten. Alternativet bör kombineras med en benchfee (avgift/ersättning) för att kompensera för bortfallen OH-intäkt för att uppnå full kostnadstäckning. Problem när det gäller projekt med begränsat OH-uttag. Vem ska betala mellanskillnaden? Reseräkningar granskas där personen är anställd även om utbetalning ska ske via projektet vid den andra institutionen. Lönekontering försvåras vid delad kontering där ingen av institutionerna kan göra var sin bit i konteringen utan detta måste då skickas till personalavdelningen eller annan med behörighet. Prestationen hamnar på den andra institutionen. Fakturering av upparbetad tid Vid fakturering av upparbetad tid är det viktigt att fakturera med full kostnadstäckning, det vill säga att alla påslag ska räknas med (OH+lokal). Fungerar även vid kortare åtaganden. Fungerar inte för EU-projekt, eftersom löner ska vara bokförda som lönekostnader och kunna verifieras med tidrapporter. Problem med dubbla OH-kostnader för projekt med direkta kostnader som fördelningsbas för OH. Inget sådant problem för projekt med lönebas (projekt som fördelar OH enligt SUHF-modellen). Problem/osämja kan uppstå när en institution med hög OH fakturerar en institution med låg OH. Fasta schabloner (genomsnitt) för påslag och enhetlig beräkning av timtaxa efterfrågas. Tjänstledighet för tjänstgöring vid annan institution Kan vara krångligt. Kräver att personen samtidigt har två tjänster. Förutsätter att personen byter arbetsplats och är därför endast möjlig vid längre åtaganden som beaktats i budgeten. Prestationen hamnar på den andra institutionen. 14(17)

15 Medsökande i kontraktet Intäkten överföras till institutionen där forskaren är anställd. Åtagandet kräver inte ett köp och sälj mellan institutionerna. Prestationen stannar på institutionen. 15(17)

16 BILAGA 4 Förslag till underlag för kostnadsberäkning vid fakturering Beräkning vid internhandel av tjänster Gröna rutor fylls i Kostnadsberäkning vid procent av tid Månadslön LKP % Summa Månadslön inkl LKP ,5% Univ.påslag 15,0% Fak.påslag 3,1% Inst.påslag 20,0% Lokalpåslag 17,0% Total kostnad per månad Månatlig ersättning för arbetet 50% Timkostnad vid kortare uppdrag Årskostnad för lön inkl samtliga påslag (Total kostnad per mån X 12) Timkostnad (Årskostnad / 1600 tim per år) (17)

17 BILAGA 5 Beräkning av antal timmar per år Days in a year 365 Less weekends 104 Vacation 35 Public holidays 8 Illness 5 Training 6 Administration 7 Productive days X timmar/år 17(17)

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor 2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

Budget & Prognosportalen

Budget & Prognosportalen Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance

Läs mer

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Planeringsavdelningen 2014-11-12 Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 1. Inledning Inför 2015 införs nya riktlinjer för fördelning av universitets-

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN 2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma

Läs mer

GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR

GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR 1(7) Dnr SLU ua Internrevisionen Till styrelsen vid SLU GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR SAMMANFATTNING Universitetsledningen har tydliggjort vikten av att såväl

Läs mer

Riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4068 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Planeringsavdelningen Handläggare:

Läs mer

Budgetinstruktion för år 2014

Budgetinstruktion för år 2014 1(3) Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4916 Exp. den: 8/11-13/JÖ STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare:

Läs mer

Riktlinje för ersättning i samband med uppdrag på institutionsnivå

Riktlinje för ersättning i samband med uppdrag på institutionsnivå 1(3) DNR: 2015.1.1.1-4030 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Cecilia Mårtas Beslutsdatum: 2015-11-05

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,

Läs mer

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg

Läs mer

Uppsägning av lokaler (interna upplåtelser)

Uppsägning av lokaler (interna upplåtelser) 1(2) SLU ua 2015.2.9-628 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Lokaler och fastigheter Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Avdelningen för

Läs mer

Rektor. Ingrid Petersson Ordförande Inga Astorsdotter Internrevisionschef

Rektor. Ingrid Petersson Ordförande Inga Astorsdotter Internrevisionschef Dnr SLU ua 2013.1.1.2-850 Exp. den 2013-04-25 Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2013-04-24 Rektor Personalkostnader Beslut Styrelsen för SLU beslutar att fastställa internrevisionens rapport Personalkostnader

Läs mer

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Forskningens och utbildningens kostnader Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Innehåll Introduktion 2 Den nya modellen för redovisning av kostnader 3 Bakgrund till förändringen 4 Tydlig

Läs mer

Full kostnadsredovisning på SOFI

Full kostnadsredovisning på SOFI SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges

Läs mer

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )

Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga ) Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma

Läs mer

Policy och riktlinjer för inköp vid SLU

Policy och riktlinjer för inköp vid SLU 1(3) DNR: SLU ua 2014.2.4.4-3549 Exp. den: 2014-09-22 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Ekonomiadministration, upphandling, stiftelser och bolag Dokumenttyp: Policy samt riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Stipendier, resebidrag och attest

Stipendier, resebidrag och attest 1(2) SLU ua 2015.1.1.2-2648 Exp.den 2015-11-04 Styrelsen BESLUT 2015-11-03 Rektor Stipendier, resebidrag och attest Styrelsen beslutar att fastställa internrevisionens rapport Stipendier, resebidrag och

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

Större händelser som påverkar ekonomin:

Större händelser som påverkar ekonomin: 1(11) Dnr SLU ua 2014.1.1.1-1650 Planeringsavdelningen Lasse Thorell PROMEMORIA 2015-02-10 Ekonomisk uppföljning efter kvartal 4 2014 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen SLU:s resultat efter fjärde

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildning Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till? Syftet

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet

Läs mer

Hanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt

Hanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt Lars Nilsson, Hans-Göran Gustafsson, Frida Wiklander Ekonomiavdelningen Siv Bondenäs Brink, Claes Jansson, Emilia Rung, Pirjo Gustafsson, Ludde Edgren Externa Relationer, Forsknings- och innovationsservice

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET BESLUT 1(5) 2010-12-17 Dnr 24-726/10 Björn Wallmo RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Modellen för full kostnadstäckning SUHF ( Sveriges universitet och högskoleförbund) beslutade i november 2007

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Riktlinjer för korttjänster vid SLU

Riktlinjer för korttjänster vid SLU 1(3) DNR: Dnr SLU ua 2013.1.1.1-2425 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Ekonomiadministration, upphandling, stiftelser och bolag Dokumenttyp: Policy samt Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ekonomiavdelningen

Läs mer

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/ mm XI res»/ 'HOT* Rektor BESLUT Dnr HS 2016/343 2016-04-12 Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016 Härmed godkänns "Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016". Dokumentet ersätter tidigare

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Dnr 2008/579 Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Avsändare Claes Falk 2008-06-03 Innehållsförteckning Ansvar för ekonomiadministration 3 Ekonomiavdelningens uppdrag 3 Prefektens uppdrag

Läs mer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande

Läs mer

REGLER FÖR INTERN HANDEL

REGLER FÖR INTERN HANDEL STYRDOKUMENT Dnr V 2015/378 REGLER FÖR INTERN HANDEL Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Ekonomienheten Beslutsdatum 2015-05-11 Giltighetstid Sammanfattning

Läs mer

Godkända kostnader i Mistras projekt

Godkända kostnader i Mistras projekt Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk

Läs mer

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Ekonomihandboken Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum: 2011-11-01

Läs mer

Ekonomimeddelande 2016:5

Ekonomimeddelande 2016:5 2016-06-09 Till samtliga institutioner/motsv Ekonomiavdelningen Ekonomimeddelande 2016:5 Innehåll: Mailadress agresso@slu.se avslutas Borttag av blanketten Bekräftelse av institutionsomföring Reverseringar

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016 STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2015.1.1.1-4479 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014 1 Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014 Högskolornas Forum för Redovisningsfrågor Vårkonferens Loka Brunn 23 maj 2014 Per Flodman Riksrevisionens granskning av universitet och

Läs mer

Sveriges Lantbruksuniversitet Ekonomiavdelningen

Sveriges Lantbruksuniversitet Ekonomiavdelningen Sveriges Lantbruksuniversitet Ekonomiavdelningen 2016-04-18 Ekonomimeddelande 2016:4 Till samtliga institutioner och enheter TDSCHEMA FÖR DELÅRSBOKSLUTET 2016 SLU ska lämna delårsrapport till regeringen.

Läs mer

Projektplan för delprojekt B Ledningsstruktur, inom förändringsarbetet Framtidens SLU

Projektplan för delprojekt B Ledningsstruktur, inom förändringsarbetet Framtidens SLU Dnr SLU ua 2013.1.1.2-329 Prorektor Projektplan för delprojekt B Ledningsstruktur, inom förändringsarbetet Framtidens SLU Delprojektledare: Torbjörn von Schantz Uppdragsgivare: Rektor Datum: 2013-01-31

Läs mer

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen... 2 Fördelning

Läs mer

Seminarium 28 januari 2015

Seminarium 28 januari 2015 Seminarium 28 januari 2015 Ansökan om avräkning och Villkor för verksamhetsbidrag, Resurscentra för kvinnor 2013-2015 1 Verksamhetsbidrag i förskott Ansökan om verksamhetsbidrag och förskott, gäller för

Läs mer

95 Internrevisionsplan för 2013 och budget för internrevisionen 2013

95 Internrevisionsplan för 2013 och budget för internrevisionen 2013 PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 95 Internrevisionsplan för 2013 och budget för internrevisionen 2013 Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa internrevisionsplan och budget för

Läs mer

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR Innehåll Ansvar, delegation och attesträtt Kalkylering Direkta och indirekta kostnader (OH-kostnader) Medfinansiering Kodsträng Redovisning Bokslut Återrapportering, avslut av projekt Delegationsordning

Läs mer

Revisionsrapport. Brister avseende externfinansierade projekt. 1. Sammanfattning. Karlstads universitet KARLSTAD

Revisionsrapport. Brister avseende externfinansierade projekt. 1. Sammanfattning. Karlstads universitet KARLSTAD Revisionsrapport Karlstads universitet 651 88 KARLSTAD Datum Dnr 2005-11-25 32-2005-0629 Brister avseende externfinansierade projekt Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Karlstads

Läs mer

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de

Läs mer

Kostnadsomslutning per fakultet 2016

Kostnadsomslutning per fakultet 2016 Kostnadsomslutning per fakultet 2016 Används för fördelning av kostnader för universitetsgemensamma verksamheter ( GV-fakturan ) och universitetsbibliotekets allmänna del. Fakulteternas andel av kostnaderna

Läs mer

Regler och rutiner för internprissättning mellan kulturskolan och grundskolan

Regler och rutiner för internprissättning mellan kulturskolan och grundskolan Revisionsrapport Regler och rutiner för internprissättning mellan kulturskolan och grundskolan Lindesbergs kommun 2007-11-30 Annika Hansson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH 2014-06-11 Dnr V-2014-0449 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2015

Läs mer

Regelverk GU-ALF för år 2014

Regelverk GU-ALF för år 2014 Regelverk GU-ALF för år 2014 När läkautbildningen utnyttjar sjukvårdens resurser betalar man ersättning med de särskilda medel som universitetet får för detta ändamål, de så kallade GU-ALF-medlen (GU står

Läs mer

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun 1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår

Läs mer

Lathund/Checklista för budgetering i UUplus

Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1(9) Datum 2016-08-15 Ekonomiavdelningen Uppsala universitet Lathund/Checklista för budgetering i UUplus Innehåll Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1 Applikation Administration Institution -

Läs mer

Policy och riktlinjer för representation och gåvor vid SLU samt gränsdragningar

Policy och riktlinjer för representation och gåvor vid SLU samt gränsdragningar 1(8) Dnr SLU ua Fe.2012.1.0-1539 Ekonomiavdelningen STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Ekonomiadministration, upphandling, stiftelser och bolag Dokumenttyp: Policy samt riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Ekonomiavdelningen

Läs mer

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: - Budget fördela områdesgemensamma kostn - Budget fördela fakultetsgemensamma kostn - Budget

Läs mer

Revisionsplan för 2013

Revisionsplan för 2013 Dnr SLU.ua.Fe.2012.2.3.0-3921 Exp. den 2012-12-19 Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2012-12-18 Rektor Revisionsplan för 2013 Beslut Styrelsen för SLU beslutar: att fastställa internrevisionens revisionsplan

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Rapport Dnr SLU ua /08 Internrevisionen

Sveriges lantbruksuniversitet Rapport Dnr SLU ua /08 Internrevisionen Sveriges lantbruksuniversitet Rapport Dnr SLU ua 2008-06-17 10-2113/08 Internrevisionen Bilaga till internrevisionens beslut Dnr SLU ua 10-2113/08 Lokalförsörjning 2 Sammanfattning SLU står inför den största

Läs mer

VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga!

VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga! VÄLKOMNA till Korta redovisningsdagen! Fokus på extern redovisning Fokus på intäktskonton Många PP-bilder Avbryt och fråga! Bensträckare ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Lyckas vi ge svar på nedanstående

Läs mer

Totalbudget för Lunds universitet 2011

Totalbudget för Lunds universitet 2011 BESLUT 1(6) 2011-02-15 Dnr EK 2010/41 Styrelsen Totalbudget för Lunds universitet 2011 Budgeterat underskott 2011 uppgår till 165 mnkr fördelat på ett underskott inom utbildningen på 108 mnkr och forskningen

Läs mer

Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag,

Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag, 1 2 Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag, uppbördsverksamhet och transfereringar 3 Vissa typer

Läs mer

Redovisningsrådet. Dagens punkter

Redovisningsrådet. Dagens punkter Redovisningsrådet Dagens punkter Redovisningsrådet uppdrag m.m Vilka är med i redovisningsrådet Var hittar man information SUHF-statistiken 2013 Enkät om SUHF-modellens möjligheter i samband med kostnadsöversyner

Läs mer

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Resursfördelning 2015 Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.5-1701-14

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2432 Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet

Läs mer

Anvisningar för fakultetsgemensamma institutioner

Anvisningar för fakultetsgemensamma institutioner DNR: SLU ua 2013.1.1.1-4448 Exp. den: 30 sept 2013 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Ekonomiadministration, upphandling, stiftelser och bolag Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Universitetsdirektören

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning 1(4) Dnr SLU ua.2014.1.1.1-1814 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Lokaler och fastigheter Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Infrastruktur Handläggare: Anders B. Lundh

Läs mer

Revisionsplan för 2015

Revisionsplan för 2015 Dnr SLU ua 2014.1.1.2-4530 2014-Exp: 2014-12- Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2014-12-16 Rektor Revisionsplan för 2015 Beslut Styrelsen för SLU beslutar: att fastställa internrevisionens revisionsplan

Läs mer

Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016

Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016 Barn- och ungdomsnämnden Datum Carina Norgren Dnr BUN15/120 Fristående skolenheter Rektor Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016 Grundbelopp för grundskola och förskoleklass

Läs mer

VERKTYG FÖR ATT EFFEKTIVISERA BUDGET- OCH PROGNOSPROCESSER

VERKTYG FÖR ATT EFFEKTIVISERA BUDGET- OCH PROGNOSPROCESSER VERKTYG FÖR ATT EFFEKTIVISERA BUDGET- OCH PROGNOSPROCESSER 2015-11-12 Ingrid Hallberg Ekonomispecialist Mittuniversitetet Tel 010-142 79 55 Ingrid.Hallberg@miun.se Sundsvall Östersund Härnösand (t o m

Läs mer

Riktlinjer för strategier samt uppdrag att utarbeta fakultetsstrategier och inriktningsdokument

Riktlinjer för strategier samt uppdrag att utarbeta fakultetsstrategier och inriktningsdokument Planeringsavdelningen BESLUT SLU ua 2016.1.1.1-799 2016-03-01 Riktlinjer för strategier samt uppdrag att utarbeta fakultetsstrategier och inriktningsdokument Beslut Rektor beslutar att fastställa riktlinjer

Läs mer

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER Rekommendationer för REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor INNEHÅLL sid 1. Inledning 2 2. Bakgrund 2 3. Modeller

Läs mer

BESLUT. Elitidrottande studenter vid Uppsala universitet: rutiner

BESLUT. Elitidrottande studenter vid Uppsala universitet: rutiner UPPSALA UNIVERSITET BESLUT 2015-04-2 1 UFV 2014/153 1 (1) Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress S:tOlofsg.1 OB Handläggare Eva Söderman Telefon: 018-4711880 Telefax: 018-4711640 www.uu.se Eva.Soderman@uadm.uu.se

Läs mer

BESLUT. Elitidrottande studenter vid Uppsala universitet: rutiner

BESLUT. Elitidrottande studenter vid Uppsala universitet: rutiner UPPSALA UNIVERSITET BESLUT 2015-04-2 1 UFV 2014/153 1 (1) Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress S:tOlofsg.1 OB Handläggare Eva Söderman Telefon: 018-4711880 Telefax: 018-4711640 www.uu.se Eva.Soderman@uadm.uu.se

Läs mer

Granskning av lönesystem

Granskning av lönesystem www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Granskning av lönesystem Vingåker kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag...

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel Årlig revision 2010 Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel 1 Innehåll Ny ansvarig revisor Uppdaterad revisionsmetodik 2010 Iakttagelser från granskningen 2010 2 Ansvariga för revisionen av

Läs mer

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Rambeslut Styrelse uppdrar åt rektor att implementera ett lokalkostnadsfördelningsprogram (LKFP) från den 1:e januari 2006

Läs mer

Ersättningsformer för arbete vid Karolinska Institutet. Gäller från och med 2009-04-01

Ersättningsformer för arbete vid Karolinska Institutet. Gäller från och med 2009-04-01 Ersättningsformer för arbete vid Karolinska Institutet Gäller från och med 2009-04-01 Beslut Dnr: 913/2009-200 2009-02-17 Sid: 1 / 1 Universitetsdirektören Nya regler och anvisningar för ersättningsformer

Läs mer

Delegationsordning för Karolinska Institutet

Delegationsordning för Karolinska Institutet Delegationsordning för Karolinska Institutet Gäller från och med 2011-03-01 Dnr 901/11-010 ersätter Besluts- och delegationsordning, dnr 456/09-010 Delegationsordning för Karolinska Institutet Dnr 901/11-010

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

Anvisningar för hantering av ärenden, ny- och ombyggnationer vid SLU

Anvisningar för hantering av ärenden, ny- och ombyggnationer vid SLU 1(14) Dnr SLU ua 2013.2.9-1191 Exp. den: 27/3-12/JL STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Lokaler och fastigheter Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Universitetsdirektör Avdelning/kansli: Avdelningen

Läs mer

SUHF-modellen. Dialogseminarium Ann-Kristin Mattsson

SUHF-modellen. Dialogseminarium Ann-Kristin Mattsson SUHF-modellen Dialogseminarium 2014-01-17 Ann-Kristin Mattsson SUHF-modellen Effektivisering med hjälp av SUHF-modellen enkätundersökning Statistik för 2013 Effektivisering Enkät utskickad till ekonomichefer

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-06-14 2011/5 Regnr: 63-17-11 Förbrukade och oförbrukade forsknings Med anledning av Riksrevisionens

Läs mer

Frågor och svar om EOS

Frågor och svar om EOS 1 Frågor och svar om EOS Innehåll Frågor och svar om EOS... 1 1 Bakgrund... 3 På vilket sätt underlättar systemet?... 3 Kommer budgetprocessen att se ut som tidigare?... 3 Hur har projektet tagit reda

Läs mer

Så hå r ånsö ker du i utlysningen: Prögnöser öch fö rvårning fö r extremå sölstörmår - steg 2

Så hå r ånsö ker du i utlysningen: Prögnöser öch fö rvårning fö r extremå sölstörmår - steg 2 samhällsskydd och beredskap 1 (5) 015-09-14 015-488 Så hå r ånsö ker du i utlysningen: Prögnöser öch fö rvårning fö r extremå sölstörmår - steg Tyvärr fungerar inte MSB:s ansökningswebb så den här gången

Läs mer