Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Harmonisering av beräkning av overheadkostnader"

Transkript

1 1(17) Dnr SLU ua Universitetsdirektören PROMEMORIA Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs; o vad som ska ingå i overheaduttaget på de olika nivåerna o vilka institutionsgemensamma personal- och driftskostnader som ska ingå i overheaduttaget o hur indirekta kostnader ska fördelas på huvudfunktioner Institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i ett lokalkostnadspåslag Återhållsam hållning till undantag från overheadkostnader och undantag från overheadkostnader beslutas av ekonomichefen Internhandel av tjänster I första hand används modellen medsökande i kontrakt När medsökande i kontrakt inte är aktuellt används fakturering med full kostnadstäckning, fakturering ska ske löpande Vid längre åtaganden som är beaktade i budgeten kan omkontering av lön användas i kombination med en benchfee EU-projekt använder omkontering av löner i kombination med benchfee Universitetsadministrationen ska fakturera tjänster utöver basuppdraget med full kostnadstäckning. Sådan verksamhet ska särredovisas och om möjligt budgeteras. Vid fakturering görs beräkning på faktisk lön inkl. LKP och OH Timpris beräknas på 1600 arbetstimmar per år SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr

2 Bakgrund SLU har overheadkostnader på tre nivåer; institutions-, fakultets- och universitetsnivå. Dessa kostnader beräknas sedan 2010 enligt SUHF-modellen (SUHF står för Sveriges universitetets- och högskoleförbund). SUHF-modellen är en gemensam redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Beslut om införande har fattats av rektorerna vid lärosätena. SLU:s rektor beslutade att införa redovisningsmodellen. Uppdraget för det här projektet är att med SUHF-modellen som utgångspunkt tydliggöra hur befintligt regelverk för overheadkostnader ska hanteras. Större likhet ska skapas genom att institutionerna tillämpar regelverket på ett enhetligt sätt. I samband med detta görs en kartläggning över hur andra lärosäten hanterar overhead och SUHF-modellen samt vilka nivåer på overheadkostnader de har. I uppdraget ingår även att ta fram rutiner för köp och sälj (internhandel av tjänster) mellan institutioner, fakulteter eller motsvarande. Kartläggning Vid införandet av SUHF-modellen togs en gemensam beräkningskalkyl för overheadkostnader (OH-kalkyl) i bruk, vilken alla fakulteter och institutioner använder sig av. Projektets arbetsgrupp har gjort en genomgång av samtliga OHkalkyler för budgetåret Utgångspunkten har varit att säkerställa att SUHFmodellen följs och att alla tolkar modellen på samma sätt. I det arbetet har olikheter och felaktigheter identifierats, se bilaga 1. Utifrån detta har ett antal punkter valts ut som behöver tydliggöras, för att en harmonisering ska uppnås. I kartläggningen av hur andra lärosäten hanterar overhead har material inhämtats från lärosätena själva, SUHF samt i statistik från universitetskanslersämbetet (tidigare högskoleverket). En jämförelse avseende storlek på stödverksamhet respektive storlek på lokalkostnader har tagits fram. Arbetsgruppen har även undersökt hur olika lärosäten följer SUHF-modellen samt vad de lägger i OHpåslagen. Kartläggingen finns med som bilaga 2 till detta dokument. Arbetsgruppen har undersökt fyra olika alternativ för internhandel av tjänster mellan fakulteter, institutioner eller motsvarande. Omkontering av lönen Fakturering av upparbetad tid Tjänstledighet för tjänstgöring vid annan institution Medsökande i kontrakt Utgångspunkten är att full kostnadstäckning ska uppnås för den säljande parten. En kartläggning av för- och nackdelar med alternativen har tagits fram, se bilaga 3. 2(17)

3 Ekonomerna vid institutionerna har fått möjlighet att lämna sina synpunkter. Utifrån detta har ett förslag utarbetats. Förslag Först redovisas förslagen gällande overheadkostnader och därefter förslagen gällande beräkningar vid internhandel av tjänster. Overheadkostnader För att alla ska göra lika är det viktigt att alla förstår modellen. Därför måste befintliga anvisningar göras tydligare. Följande dokument med anvisningar finns: Ekonomihandboken kapitel 4.5 Fördelning av gemensamma kostnader Handledning för SLU Uppdelning av direkta och indirekta kostnader Instruktioner för uppdelning på huvudfunktioner Lathund för uppföljning av kalkyldifferenser Instruktionsflik till OH-kalkylen I anvisningarna ska det tydliggöras vad som ska ingå i overheaduttaget på de olika nivåerna samt hur olika overheadkostnader ska fördelas på huvudfunktioner. Det har funnits en möjlighet i OH-kalkylen att ta med institutionsgemensamma lokalkostnader. Några institutioner har valt att inte ha några institutionsgemensamma lokalkostnader med i påslaget medan andra har mycket institutionsgemensamma lokalkostnader med. Detta gör att det inte går att jämföra påslagen mellan olika institutioner. Det är inte heller tydligt i redovisningen hur stora lokalkostnaderna är. Arbetsgruppen föreslår därför att samtliga institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i ett lokalkostnadspåslag och att endast stödverksamhetens lokalkostnader ska ligga med i OH-påslaget. Det finns önskemål från särskilda verksamheter om undantag från vissa overheadkostnader, alltså från enheter vars verksamheter kräver mindre administrativt stöd än övriga institutionen. Arbetsgruppen föreslår en mycket återhållsam hållning till undantag. Undantag får beviljas av ekonomichefen endast om institutionen kan visa på särskilda skäl och att det på grund av dessa skulle vara orimligt att ta ut full overhead av den verksamheten. Verksamheten måste vidare vara samlad på en enhet under institutionen. Det måste alltså vara en hel organisatorisk enhet för att undantag ska medges. 3(17)

4 Sammanfattning av förslag avseende overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs; o vad som ska ingå i overheaduttaget på de olika nivåerna o vilka institutionsgemensamma personal- och driftskostnader som ska ingå i overheaduttaget o hur indirekta kostnader ska fördelas på huvudfunktioner Institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i ett lokalkostnadspåslag Återhållsam hållning till undantag från overheadkostnader och undantag från overheadkostnader beslutas av ekonomichefen Internhandel av tjänster Arbetsgruppen föreslår i första hand modellen medsökande i kontrakt eller löpande fakturering med full kostnadstäckning för projekt med kontrakt. Med full kostnadstäckning menas här lön inkl. LKP, OH (universitets-, fakultets- och institutionspåslag) samt lokalkostnadspåslag. Institutionerna ska ta med hela OH-påslaget och lokalkostnadspåslaget när de fakturerar. Det är därför viktigt för en institution att ta reda på priset innan den handlar med en annan institution, det ska inte bli en överraskning då fakturan kommer. I de fall där kontraktet inte medger full kostnadstäckning faktureras den OH som får tas ut i projektet, om inte annat överenskommits. På så vis står alla inblandade institutioner för sin del av projektets OH-underskott. För projekt som har problem med att dubbla OH-kostnader uppkommer vid fakturering bör redovisningen utvecklas så att dubbel OH inte uppkommer. Förslaget är ett eget konto vid internfakturering som inte räknas med när OH lyfts från projekten. Vid internhandel av tjänster kan omkontering av lön användas om det avser längre åtaganden och dessa är beaktade i budgeten. Detta bör kombineras med en benchfee för att kompensera för lokalkostnad och bortfallen OH-intäkt, om inte annat är avtalat. För EU-projekt där löner måste vara konterade som löner används metoden att kontera om lönen i kombination med en benchfee (ersättning/avgift). Benchfee ska motsvara den OH och lokalkostnad som får tas ut i projektet och betalas direkt till stödverksamheten (projekt 9500 resp. 9507). Detta är en justering mellan institutionernas stödverksamheter. Om möjligt ska inblandade institutioner ta hänsyn till detta vid institutionernas budgetering. Enheter inom universitetsadministrationen ska fakturera tjänster som sträcker sig utöver basuppdraget med full kostnadstäckning. Verksamhet utanför basuppdraget ska särredovisas och om möjligt budgeteras. 4(17)

5 Arbetsgruppen har tagit fram ett förslag till underlag för kostnadsberäkning vid fakturering av tid samt för timkostnad, se bilaga 4. I förslaget används faktisk lön. Ett annat alternativ som övervägts är schabloner. Schabloner är dock svåra att ta fram för hela universitetet då roller/befattningar inte är konsekvent definierade i hela organisationen. Schabloner måste vidare uppdateras och räknas upp, medan det inte är aktuellt när faktisk lön används. Uppkommer problem med att priset på tjänster från en institution varierar för mycket beroende på vilken person som får uppdraget, rekommenderas institutionen att vid behov räkna ut en schablon beräknat som ett medelvärde av lönerna för den definierade grupp som utför tjänsten. Vidare föreslås att timkostnad beräknas på 1600 arbetstimmar per år, vilket överensstämmer bra med hur Jordbruksverket och EU beräknar timkostnader, se bilaga 5. Avdelningar/enheter under universitetsadministrationen som finansieras av interna uppdragsintäkter har egen prissättning och behandlas inte här (Infra, IT). Sammanfattning av förslag avseende internhandel av tjänster I första hand används modellen medsökande i kontrakt När medsökande i kontrakt inte är aktuellt används fakturering med full kostnadstäckning, fakturering ska ske löpande Vid längre åtaganden som är beaktade i budgeten kan omkontering av lön användas i kombination med en benchfee EU-projekt använder omkontering av löner i kombination med benchfee Universitetsadministrationen ska fakturera tjänster utöver basuppdraget med full kostnadstäckning. Sådan verksamhet ska särredovisas och om möjligt budgeteras. Vid fakturering görs beräkning på faktisk lön inkl. LKP och OH Timpris beräknas på 1600 arbetstimmar per år Genomförande För att de förändringar avseende beräkningar av overhead som föreslås här ska kunna tas i bruk från och med budgetåret 2014 måste anvisningar och OH-kalkyl uppdateras före budgetprocessen startar hösten Information/utbildning till prefekter och ekonomer om förändringarna bör ges vid budgetinformationen hösten Information går även ut till ekonomerna i form av ett ekonomimeddelande när ekonomihandbokens kapitel 4.5 Fördelning av gemensamma kostnader uppdateras. 5(17)

6 Information om hantering av internhandel mellan fakulteter, institutioner eller motsvarande samt beräkning av timpriser kommer att finnas i ekonomihandboken samt skickas ut i ekonomimeddelande till samtliga ekonomiadministratörer. För att undvika dubbla OH-kostnader vid fakturering för projekt med direkta kostnader som fördelningsbas för OH, måste ekonomiavdelningen utveckla redovisningen så att dubbel OH inte uppkommer. Ekonomiavdelningen bör utreda ifall prestationen (det vetenskapliga utfallet) ska kunna tillfalla forskaren vid internfakturering. Konsekvenser Förslaget avseende beräkning av overheadkostnader kommer att leda till ökad jämförbarhet mellan institutionerna. När fakulteter och institutioner tolkar redovisningsmodellen för indirekta kostnader på samma sätt och lägger in samma kostnader i sina OH-påslag går det att jämföra storleken på institutionernas stödverksamheter. Förslaget kommer även att leda till att lokalkostnaderna blir synliga ner på projektnivå då de i hela organisationen bokförs med lokalkostnadspåslag och inte går att gömma i OH-påslagen. Det blir ingen skillnad i kostnad för projekten då OH-påslagen och lokalkostnadspåslagen fördelas med samma fördelningsbas. Skillnaden blir att lokalkostnaderna redovisas som lokalkostnader och inte som overheadkostnader. Förslaget om att forskaren i första hand ska vara medsökande i kontraktet istället för att jobba i ett projekt på en annan institution leder till att åtagandet inte kräver ett köp och sälj mellan institutionerna. Istället överförs en del av intäkten till institutionen där forskaren är anställd och prestationen stannar på institutionen. Förslaget om fakturering med full kostnadstäckning underlättar för ekonomiadministratörerna då de har en färdig mall för hur de ska beräkna kostnaden, i de fall då medsökande inte står med i kontraktet Anna Sjölander Ekonomiavdelningen 6(17)

7 BILAGOR 1. Exempel på identifierade olikheter och felaktigheter i OH-kalkylerna 2. Jämförelse med andra lärosäten 3. För- och nackdelar för olika alternativ vid internhandel 4. Förslag till beräkningsunderlag för kostnadsberäkning vid fakturering 5. Beräkning av antal timmar per år 7(17)

8 BILAGA 1 Exempel på identifierade olikheter och felaktigheter i OH-kalkylerna: Vid några institutioner styr prefekten över storleken på overheaden genom att finansiera en del av stödverksamheten med statsanslag. Anvisning: Då det är emot SUHF-modellen får det inte förekomma. Olikheter i hur mycket av en prefekt som finansieras av påslaget har registrerats. Anvisning: Huvudregeln är att det ska spegla hur mycket prefekten jobbar som prefekt, det ska inte vara en finansieringsfråga. Skillnader avseende hur avdelningschefer och administrativa chefer fördelas på huvudfunktionerna har noterats. Tydligare anvisningar krävs. Det varierar om och hur mycket institutionsgemensamma driftskostnader som läggs i overheaden. Arbetsgruppen har tagit fram en tydligare anvisning. Det varierar om och hur mycket institutionsgemensamma lokalkostnader som läggs i overheaden. Anvisning: Samtliga institutionsgemensamma lokalkostnader läggs i lokalkostnadspåslaget och endast stödverksamhetens lokalkostnader ska ligga i overheaden. Alla institutioner har inte ett lokalkostnadspåslag, utan några fördelar lokalkostnaderna på annat sätt. Arbetsgruppen undersöker anledningarna till detta närmare och tar utifrån det fram ett förslag till anvisning. Några institutioner har enheter med olika undantag från overheadkostnader, d.v.s. enheter med lägre overhead än övriga institutionen. Arbetsgruppens hållning är att vara mycket återhållsamma med undantag. Ekonomichefen beslutar om undantag. 8(17)

9 BILAGA 2 Jämförelse med andra lärosäten Arbetsgruppen har valt ut några lärosäten att jämföra SLU med; Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Kungl tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Tyvärr har vi inte fått tillgång till uppgifter från SUHF gällande Linköpings universitet och Uppsala universitet, då dessa universitet inte har svarat på vår förfrågan om att få ta del av dessa uppgifter. Overheadkostnader/Indirekta kostnader I en genomgång av valda universitets anvisningar gällande SUHF-modellen framkommer att samtliga försöker följa modellen så mycket som möjligt. Det som kan skilja något mellan universiteten är vilka institutionsgemensamma driftskostnader som räknas in i OH-påslagen. Alla universitet har inte samma fördelningsbas för fördelning av indirekta kostnader. Högskolornas verksamhet kan ofta beskrivas som löneintensiv och då är en fördelning baserad på löner tillämplig. SLU använder direkta löner som fördelningsbas. Inom vissa områden finns det dock ett stort inslag av andra kostnader t.ex. inom laborativ verksamhet. Om omfattningen av sådan verksamhet är ansenlig, kan istället direkta löne- och driftskostnader vara en mer rättvisande fördelningsbas för kostnadsbärarna. På grund av detta går det inte att göra en direkt jämförelse av storleken på OH-påslagen och därför jämförs istället indirekta kostnader i förhållande till totala verksamhetskostnader, se diagram 1 och 2 nedan. I diagrammen står IGEM för institutionsgemensamma kostnader, FGEM för Fakultetsgemensamma kostnader och UGEM för universitetsgemensamma kostnader. 9(17)

10 Diagram 1. Andel indirekta kostnader i förhållande till totala verksamhetskostnader per lärosäte (Totalt inkl. GU, FO och Foma) 30,0% Totalt 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% IGEM FGEM UGEM 5,0% 0,0% SLU UmU KTH GU LU Totalt sett är variationen på andelen indirekta kostnader inte så stor, endast KTH sticker ut med lite högre andel än övriga universitet. Bryter vi ut de indirekta kostnaderna för forskning (och Foma för SLU) sticker Umeå universitet ut med betydligt lägre indirekta kostnader. Att andelen indirekta kostnader varierar mellan universiteten kan bero på att de definierar direkta- och indirekta kostnader olika. Vad ett universitet har med i OH-påslagen som indirekt kostnad har ett annat universitet bokfört som en direkt kostnad. Det kan även bero på att forskare och lärare får olika mycket administrativ hjälp. Vid ett universitet där andelen indirekta kostnader är låg kan det vara så att forskare och lärare har mera administrativa uppgifter. En annan förklaring till variationerna kan vara att universiteten inte är lika effektiva i sin stödverksamhet. 10(17)

11 Diagram 2. Andel indirekta kostnader i förhållande till totala verksamhetskostnader per lärosäte (endast FO och Foma) 25,0% Forskning/Foma 20,0% 15,0% 10,0% IGEM FGEM UGEM 5,0% 0,0% SLU UmU KTH GU LU I enlighet med SUHF-modellen delar alla universitet och högskolor in sina indirekta kostnader i sex huvudfunktioner. Huvudfunktionerna visar vilken typ av stöd universiteten ger. I diagram 3 visas en jämförelse mellan universiteten. Diagram 3. Indirekta kostnader per huvudfunktion (GU, Fo och Foma) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SLU UmU KTH GU LU Nivå- spec. Bibliotek Infrastruktur och service Ekonomi- och personaladmin Utbildnings- och forskningsadmin Ledning 11(17)

12 Lokalkostnader Innan SUHF-modellen infördes ingick ofta lokalkostnader i den overhead (OH) som belastade projekten (35 % på direkta kostnader). Enligt SUHF-modellen ska lokalkostnader ses som direkta kostnader och inte ingå i OH. Numera är det den verkliga lokalkostnaden som ska belasta projekten. I diagram 4 nedan redovisas en jämförelse av valda lärosätens lokalkostnader som en andel av lärosätets totala verksamhetskostnader , statistik från universitetskanslerämbetet. Diagram 4. Jämförelse av lokalkostnader med andra lärosäten ,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Andel lokalkostnader av totala kostnader (%) Här framkommer att SLU:s lokalkostnader ökar från 11,0 % till 12,5 % mellan 2010 och 2011, medan övriga universitets lokalkostnader minskar något. Anledningen till att SLU:s lokalkostnader ökar är främst de stora byggprojekten. En förklaring till att andelen lokalkostnader sjunker kan vara att hyreskostnaderna ökar med en mindre andel än vad personalkostnader (som är en stor kostnadspost för universiteten) gör. År 2012 sjunker andelen lokalkostnader för SLU igen till 12,1 %. SLU:s lokalkostnad minskade med 10 mnkr under 2012 till följd av ett avtal om rörlig ränta med Akademiska hus avseende byggnaderna BioC och MVM. Det positiva utfallet av detta avtal var 24 mnkr. De faktiska lokalkostnaderna, utan detta avtal, ökade med 14 mnkr (4 procent). Prognosen från februari 2013, se diagram 5, pekar mot en ökning av SLU:s lokalkostnader till 15,4 % 2015 då Ulls hus och VHC blir färdigställda. Den långsiktiga prognosen visar att andelen lokalkostnader sedan långsamt minskar och hamnar på 14,3 % av totala kostnader 2020 (riksgenomsnitt 2012 var 13,0 %). Minskningen beror dels på ett projekt att förtäta lokalutnyttjandet och därigenom kunna säga upp hyresavtal och lämna lokaler och dels på att hyreskostnaderna 12(17)

13 beräknas öka med en mindre andel per år än vad exempelvis personalkostnaderna gör. Diagram 5. Prognos för SLU:s lokalkostnader Prognos lokalkostnader i procent av totala kostnader SLU 13(17)

14 BILAGA 3 För- och nackdelar för olika alternativ vid internhandel Omkontering av lönen Vid omkontering av lönen förlorar institutionen där personen är anställd overheadintäkt. Detta alternativ passar därför endast vid längre åtaganden som då ska vara beaktat i budgeten. Alternativet bör kombineras med en benchfee (avgift/ersättning) för att kompensera för bortfallen OH-intäkt för att uppnå full kostnadstäckning. Problem när det gäller projekt med begränsat OH-uttag. Vem ska betala mellanskillnaden? Reseräkningar granskas där personen är anställd även om utbetalning ska ske via projektet vid den andra institutionen. Lönekontering försvåras vid delad kontering där ingen av institutionerna kan göra var sin bit i konteringen utan detta måste då skickas till personalavdelningen eller annan med behörighet. Prestationen hamnar på den andra institutionen. Fakturering av upparbetad tid Vid fakturering av upparbetad tid är det viktigt att fakturera med full kostnadstäckning, det vill säga att alla påslag ska räknas med (OH+lokal). Fungerar även vid kortare åtaganden. Fungerar inte för EU-projekt, eftersom löner ska vara bokförda som lönekostnader och kunna verifieras med tidrapporter. Problem med dubbla OH-kostnader för projekt med direkta kostnader som fördelningsbas för OH. Inget sådant problem för projekt med lönebas (projekt som fördelar OH enligt SUHF-modellen). Problem/osämja kan uppstå när en institution med hög OH fakturerar en institution med låg OH. Fasta schabloner (genomsnitt) för påslag och enhetlig beräkning av timtaxa efterfrågas. Tjänstledighet för tjänstgöring vid annan institution Kan vara krångligt. Kräver att personen samtidigt har två tjänster. Förutsätter att personen byter arbetsplats och är därför endast möjlig vid längre åtaganden som beaktats i budgeten. Prestationen hamnar på den andra institutionen. 14(17)

15 Medsökande i kontraktet Intäkten överföras till institutionen där forskaren är anställd. Åtagandet kräver inte ett köp och sälj mellan institutionerna. Prestationen stannar på institutionen. 15(17)

16 BILAGA 4 Förslag till underlag för kostnadsberäkning vid fakturering Beräkning vid internhandel av tjänster Gröna rutor fylls i Kostnadsberäkning vid procent av tid Månadslön LKP % Summa Månadslön inkl LKP ,5% Univ.påslag 15,0% Fak.påslag 3,1% Inst.påslag 20,0% Lokalpåslag 17,0% Total kostnad per månad Månatlig ersättning för arbetet 50% Timkostnad vid kortare uppdrag Årskostnad för lön inkl samtliga påslag (Total kostnad per mån X 12) Timkostnad (Årskostnad / 1600 tim per år) (17)

17 BILAGA 5 Beräkning av antal timmar per år Days in a year 365 Less weekends 104 Vacation 35 Public holidays 8 Illness 5 Training 6 Administration 7 Productive days X timmar/år 17(17)

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor 2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

Rektor. Ingrid Petersson Ordförande Inga Astorsdotter Internrevisionschef

Rektor. Ingrid Petersson Ordförande Inga Astorsdotter Internrevisionschef Dnr SLU ua 2013.1.1.2-850 Exp. den 2013-04-25 Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2013-04-24 Rektor Personalkostnader Beslut Styrelsen för SLU beslutar att fastställa internrevisionens rapport Personalkostnader

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Dnr 2008/579 Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Avsändare Claes Falk 2008-06-03 Innehållsförteckning Ansvar för ekonomiadministration 3 Ekonomiavdelningens uppdrag 3 Prefektens uppdrag

Läs mer

Full kostnadsredovisning på SOFI

Full kostnadsredovisning på SOFI SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges

Läs mer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor

Läs mer

Riktlinjer för korttjänster vid SLU

Riktlinjer för korttjänster vid SLU 1(3) DNR: Dnr SLU ua 2013.1.1.1-2425 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Ekonomiadministration, upphandling, stiftelser och bolag Dokumenttyp: Policy samt Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ekonomiavdelningen

Läs mer

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar

Kapitel 4, Externfinansierad verksamhet och kundfordringar Sid 1 (12) verksamhet och kundfordringar 2000-10-03 Bilaga 4.b 27 Ny kostnadskalkyl för 2001. 2001-02-07 Bilaga 4.a 4.3.2 4.7 Bilaga 4.a Bilaga 4.b 4.5.2 Bilaga 4.c 2001-05-18 22 4 20 22 27 12 13 28 12

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Revisionsplan för 2015

Revisionsplan för 2015 Dnr SLU ua 2014.1.1.2-4530 2014-Exp: 2014-12- Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2014-12-16 Rektor Revisionsplan för 2015 Beslut Styrelsen för SLU beslutar: att fastställa internrevisionens revisionsplan

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR

Innehåll. 2014-01-22 Seminarie HVS 2014 CR Innehåll Ansvar, delegation och attesträtt Kalkylering Direkta och indirekta kostnader (OH-kostnader) Medfinansiering Kodsträng Redovisning Bokslut Återrapportering, avslut av projekt Delegationsordning

Läs mer

Policy och riktlinjer för representation och gåvor vid SLU samt gränsdragningar

Policy och riktlinjer för representation och gåvor vid SLU samt gränsdragningar 1(8) Dnr SLU ua Fe.2012.1.0-1539 Ekonomiavdelningen STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Ekonomiadministration, upphandling, stiftelser och bolag Dokumenttyp: Policy samt riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Ekonomiavdelningen

Läs mer

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande

Läs mer

Seminarium 28 januari 2015

Seminarium 28 januari 2015 Seminarium 28 januari 2015 Ansökan om avräkning och Villkor för verksamhetsbidrag, Resurscentra för kvinnor 2013-2015 1 Verksamhetsbidrag i förskott Ansökan om verksamhetsbidrag och förskott, gäller för

Läs mer

Godkända kostnader i Mistras projekt

Godkända kostnader i Mistras projekt Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2 Sid 1 (9) Innehållsförteckning.. 1 20 Bokslutsinformation.. 2 20.2 Årsredovisning (årsbokslut) per den 31 december 2014 2 20.2.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.2.2 Periodiseringar. 2 - Förutbetalda

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Rambeslut Styrelse uppdrar åt rektor att implementera ett lokalkostnadsfördelningsprogram (LKFP) från den 1:e januari 2006

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Framtidens SLU projektplanering

Framtidens SLU projektplanering Framtidens SLU projektplanering Syftet med dokumentet är att beskriva omfattningen av kvarstående arbete för projektet Framtidens SLU, hur genomförandet kommer att bedrivas samt vilka som kommer att involveras.

Läs mer

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Ekonomihandboken Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum: 2011-11-01

Läs mer

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning 1(4) Dnr SLU ua.2014.1.1.1-1814 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Lokaler och fastigheter Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Infrastruktur Handläggare: Anders B. Lundh

Läs mer

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Kärt barn har många namn. Lika ofta även de mera problematiska, skulle jag vilja hävda! I samband med finansieringen av externt

Läs mer

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet.

SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. 1 Rutin för SK-kurser SK-kurser anordnas för ST-läkare som är under vidareutbildning men ännu inte uppnått specialistkompetens i sin specialitet. Uppdraget att anordna SK-kurser söks i konkurrens med andra

Läs mer

95 Internrevisionsplan för 2013 och budget för internrevisionen 2013

95 Internrevisionsplan för 2013 och budget för internrevisionen 2013 PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 95 Internrevisionsplan för 2013 och budget för internrevisionen 2013 Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa internrevisionsplan och budget för

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Så hå r ånsö ker du i utlysningen: Prögnöser öch fö rvårning fö r extremå sölstörmår - steg 2

Så hå r ånsö ker du i utlysningen: Prögnöser öch fö rvårning fö r extremå sölstörmår - steg 2 samhällsskydd och beredskap 1 (5) 015-09-14 015-488 Så hå r ånsö ker du i utlysningen: Prögnöser öch fö rvårning fö r extremå sölstörmår - steg Tyvärr fungerar inte MSB:s ansökningswebb så den här gången

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

Lägesrapport över investeringsbehov 2013-2016

Lägesrapport över investeringsbehov 2013-2016 1(4) Dnr SLU ua 2013.1.1.1-1965 Ledningskansliet Lasse Thorell PROMEMORIA 2013-04-15 Styrelsen Lägesrapport över investeringsbehov 2013-2016 Detta är en sammanställning över investeringar i anläggningstillgångar

Läs mer

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 1 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, inklusive komplettering, daterad 2019-02-19. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Revisionsplan för 2014

Revisionsplan för 2014 Dnr SLU ua 2013.1.1.2-5355 Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2013-12-18 Rektor Revisionsplan för 2014 Beslut Styrelsen för SLU beslutar: att fastställa internrevisionens revisionsplan för 2014. Ärendet

Läs mer

Harmonisering av processen för rekryteringen till högre anställningar

Harmonisering av processen för rekryteringen till högre anställningar 1(8) DNR: 2013.1.1.1-2824 2013-06-10/KS Universitetsdirektören PROMEMORIA Harmonisering av processen för en till högre anställningar Syfte: Förslaget från delprojektet Målgrupp: SLUs styrelse Sammanfattning

Läs mer

LATHUND ATT ADMINISTRERA EU-PROJEKT

LATHUND ATT ADMINISTRERA EU-PROJEKT Forsknings- och innovationskontoret http://medarbetarportalen.gu.se/fik LATHUND ATT ADMINISTRERA EU-PROJEKT Projektnamn dvs. Acronym: Projektnummer: Projektperioden: Totala budgeten för UGOT: Redovisningsperioder:

Läs mer

Granskning av informationssäkerhet

Granskning av informationssäkerhet 1(1) DNR: SLU ua 2014.1.1.2-841 Exp. den: 2014-06- Styrelsen BESLUT 2014-06-17 Sändlista Granskning av informationssäkerhet Styrelsen beslutar: att fastställa internrevisionens rapport Informationssäkerhet,

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38)

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38) 1 (5) YTTRANDE 2011-05-25 Dnr SU 10-0096-11 Handläggare: Svante Fjelkner Controller Planeringsenheten Regeringskansliet (Socialdepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt

Läs mer

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå Dnr SLU ua 2014.1.1.1-572 1(5) Utbildningsnämnden BESLUT 2014-02-20 Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå 1. Bakgrund och motiv Styrelsen beslutade

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2015. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning Revisionsrapport Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning Marks kommun November 2009 Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Uppdrag och genomförande... 3 2 Bakgrund... 3 3 Revisionsfråga...

Läs mer

Ekonomiadministration av lokalprojekt

Ekonomiadministration av lokalprojekt O Om du ska skriva ut på framsida med förtryckt logotyp dubbelklicka på logotypen och tryck delete Glöm inte att skriv in dnr Ekonomiadministration av lokalprojekt, version 5, 2010-05 Denna revidering

Läs mer

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Mars 2007 Sveriges Universitets- mars 2007 & Högskoleförbund SUHF:s styrelse har tidigare tillsatt

Läs mer

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson Förstudie Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden Östersunds kommun Februari 2013 Roland Svensson Av Skyrev certifierad kommunal revisor Marianne Harr Av Skyrev certifierad kommunal

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Reseräkningar för tjänsteresor inkl. Utlägg

Reseräkningar för tjänsteresor inkl. Utlägg Avdelningen för Juridik, ekonomi och personal 081014 1(5) Reseräkningar för tjänsteresor inkl. Utlägg Bakgrund I samband med processkartläggningen av reseräkningar konstaterades det att handläggningen

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE PENSIONSERSÄTTNING OCH ENGÅNGSPREMIE FÖR SÄRSKILD PENSIONSERSÄTTNING ENLIGT TRYGGHETSAVTALET

HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE PENSIONSERSÄTTNING OCH ENGÅNGSPREMIE FÖR SÄRSKILD PENSIONSERSÄTTNING ENLIGT TRYGGHETSAVTALET STYRDOKUMENT Dnr V 2014/275 HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE PENSIONSERSÄTTNING OCH ENGÅNGSPREMIE FÖR SÄRSKILD PENSIONSERSÄTTNING ENLIGT TRYGGHETSAVTALET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20 Projekthandbok Uppdaterad 2015-10-20 Sida 2 av 7 Övergripande Enligt Förordning (2003:596) 5 får bidrag för ett projekt inte utgöra driftsstöd. Bidrag enligt denna förordning får lämnas med högst 50 procent

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen UFV 2011/1902 Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid Fastställd av universitetsdirektören 2012-01-12 Reviderad 2012-09-04 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning

Läs mer

Granskning av lönesystem

Granskning av lönesystem www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Granskning av lönesystem Vingåker kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag...

Läs mer

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus UTBILDNINGSRÅD HT 2012 Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus SCHEMA Lördag 07.30 Frukost 08.30 Mötet inleds, punkt 1-6 Kort bensträckare 10.00 Utvärdering med prorektor 11.00 Fika 11.15 Intern kommunikation-

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Kostnadsjämförelse: Statens servicecenter Drift i egen regi. Dnr 10389-2014/1141

Kostnadsjämförelse: Statens servicecenter Drift i egen regi. Dnr 10389-2014/1141 Kostnadsjämförelse: Statens servicecenter Drift i egen regi Dnr 10389-2014/1141 Bakgrund Regeringen har i regleringsbrevet för 2014 uppdragit åt Statens servicecenter att uppskatta hur de administrativa

Läs mer

Ekonomimodell. - Modell för resultatenheter

Ekonomimodell. - Modell för resultatenheter Ekonomimodell - Modell för resultatenheter Ekonomimodell - för resultatenheter Inledning Syftet med resultatenheter är att åstadkomma ökad flexibilitet och större lokalt ansvar inom verksamheterna. För

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2010.3.0-3888 Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Antagningsordningen gäller från och med utbildningar som startar

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1 (6) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum: Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

5. Interna transaktioner... 2

5. Interna transaktioner... 2 Sid 1 (13) Innehållsförteckning 5. Interna transaktioner... 2 5.1 Bakgrund... 2 5.2 Intern försäljning/köp... 2 5.2.1 Internfaktureringsmodul... 2 - Säljarens kundfaktura - Mottagarens leverantörsfaktura

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

Bokföringsanvisningar Representationsriktlinjer dnr HS 2012/562-111

Bokföringsanvisningar Representationsriktlinjer dnr HS 2012/562-111 Bokföringsanvisningar Representationsriktlinjer dnr HS 2012/562-111 Högskolan i Skövdes verksamhet är till största delen skattefinansierad. Det innebär ett särskilt ansvar för alla anställda att medelsanvändning

Läs mer

Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning?

Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning? Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning? EN K ARTL ÄGGNING Högskoleverkets rapportserie 2005:5 R Högskoleverket 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Lokalförsörjningsstrategi Melleruds kommuns strategi för lokalförsörjning utgår från att kommunens lokaler ska svara upp mot behoven som finns i den kommunala verksamheten.

Läs mer

Regler för praktik och studieresor vid Umeå universitet

Regler för praktik och studieresor vid Umeå universitet Regler för praktik och studieresor vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2014-06-10 Dnr: 500-1021-13 Denna regel ersätter tidigare fastställda beslut av rektor Bidrag till studerande vid praktikoch

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Rapporter i Agresso. 1. Utdata

Rapporter i Agresso. 1. Utdata Rapporter i Agresso 1. Utdata I Agresso finns stora möjligheter för användaren att bygga egen unik utdata. Som stöd finns ändå ett antal färdiga rapporter. Rapporterna finns samlade under fem flikar i

Läs mer

Nyhetsdokument Vitec Hyra 1.51 Version 1.51 Sept 2014

Nyhetsdokument Vitec Hyra 1.51 Version 1.51 Sept 2014 INFORMATION FRÅN VITEC VITEC Nyhetsdokument Vitec Hyra 1.51 Version 1.51 Sept 2014 VITEC Affärsområde Fastighet www.vitec.se infofastighet@vitec.se Växel 090-15 49 00 GÖTEBORG: REDEG 1 B, 426 77 V. FRÖLUNDA

Läs mer

Allmänna villkor för stöd till projekt 2012 2 2011-11-22

Allmänna villkor för stöd till projekt 2012 2 2011-11-22 ALLMÄNNA VILLKOR 2012 FÖR STÖD TILL PROJEKT Version 1.0 1. Allmänt 1.1 Tillämpningsområde Dessa allmänna villkor tillämpas på ärenden där det framgår av beslutet att Allmänna villkor 2012 för stöd till

Läs mer

Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360

Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360 Institutionen för stad och land 2015-06-03 Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360 Introduktion Allmänna handlingar vid myndigheter

Läs mer

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Granskning mervärdesskatt Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-05-21 OSN-2015-0204 Omsorgsnämnden Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer