REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER
|
|
- Berit Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rekommendationer för REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor INNEHÅLL sid 1. Inledning 2 2. Bakgrund 2 3. Modeller för intern lokalkostnadsfördelning 3 4. Lokalkostnaderna i SUHFs redovisningsmodell 3 5. Klassificering av lokalkostnader 5 6. Beräkning och fördelning av lokalkostnader
2 1. Inledning På uppdrag av SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) arbetade en grupp under hösten 2008 med att ta fram den första versionen av rekommendationer för redovisning av lokalkostnader i redovisningsmodellen för indirekta kostnader vid universitet och högskolor. I november 2008 beslutade SUHFs förbundsförsamling att anta de framtagna rekommendationerna och överlämnade därefter ansvaret för det praktiska införandet åt Högskolornas forum för redovisningsfrågor (HfR). Redovisningsmodellen började tillämpas från år 2009 medan lokalkostnader hanterades utanför modellen under ett övergångsår och de nya rekommendationerna infördes först från år På två viktiga punkter visade det sig att rekommendationerna gav upphov till flera praktiska frågor och blev svåra att implementera: - Uppdelningen av vilka lokalanknutna kostnader som bör ingå i internhyran och vilka som istället bör ingå i pålägget för indirekta kostnader. Det rådde olika uppfattning mellan lärosätena om hur denna uppdelning skulle se ut. - Den s.k. huvudmodellen för beräkning av direkta lokalkostnader var väldigt svår att praktiskt införa. En teknisk systemlösning blev enormt komplex och krävde allt för mycket manuell handpåläggning. Mot bakgrund av detta beslutade HfR i juni 2010 att ge en grupp med representanter från olika lärosäten i uppdrag att ta fram ett reviderat förslag på rekommendationer. 2. Bakgrund I november 2007 beslutade SUHFs förbundsförsamling att rekommendera universitet och högskolor att börja tillämpa en gemensam redovisningsmodell för indirekta kostnader (SUHF: Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor; handledning okt 2007). Huvudsyftet med en enhetlig redovisningsmodell för högskolesektorn är att göra redovisningen mer rättvisande och transparent, inte minst för externa finansiärer. En viktig kostnadspost är kostnadsbärarnas direkta nyttjande av lokaler. Lokalkostnaderna klassificeras som direkta kostnader i kalkyleringsmodellen. Detta kräver att lokalkostnaderna kalkyleras noggrant och grundas på högskolans verkliga lokalhyra. Högskolorna använder olika interna modeller för finansiering av sina lokalkostnader. SUHF konstaterade därför hösten 2007 att den gemensamma modellen skulle kompletteras med ett förtydligande av lokalkostnadsredovisningen och en arbetsgrupp fick uppdraget att ta fram detta. I utredningsarbete har framgått att det finns två sätt att se på lokalkostnader; det ena är att samla alla typer av kostnader som kan relateras till lokalutnyttjandet för att därigenom erhålla en helhetsbild. Det andra alternativet är att välja att renodla redovisningen så långt möjligt och sträva efter att få en större jämförbarhet mellan högskolorna. Arbetsgruppen har valt det senare synsättet. Nedan beskrivs en enhetlig modell för lokalkostnadsredovisning vid universitet och högskolor. Modellen har sin utgångspunkt i SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader. Modellen baseras på att lokalkostnaderna fördelas utifrån lokalyta och lokalkostnadspris och att beräkningarna specificeras i fullkostnadskalkylen. Syftet är att genomlysa lokalkostnaderna på samma sätt som de indirekta kostnaderna genomlyses och specificeras i fullkostnadskalkylen. Den föreslagna modellen för lokalkostnadsredovisning är en målbild för högskolorna. Införandet av modellen bör därför ske utifrån varje högskolas utgångsläge och förutsättningar
3 3. Modeller för intern lokalkostnadsfördelning Högskolorna betalar merparten av sina lokalkostnader från central nivå och tillämpar olika modeller för den interna finansieringen av dessa. Lokalkostnaderna fördelas antingen först på fakulteterna och vidare på institutionerna eller direkt till institutionerna. Lokalytan disponeras enligt villkor som ofta regleras i interna upplåtelseavtal. Den interna lokalkostnadsnivån för institutionerna kan vara ett genomsnittspris för hela högskolan, för ett campusområde eller för en byggnad. Mot bakgrund av att lokalkostnader betraktas som direkta kostnader hos kostnadsbärarna i SUHFs redovisningsmodell, ska beräkningarna baseras på verkliga lokalkostnader. De interna upplåtelserna grundas på en hyrd yta och ett gemensamt kvadratmeterpris alternativt en uppdelning av lokalerna i olika kategorier med olika prisnivåer. Till dessa läggs kostnader för s k gemensamhetsytor eller svällytor (kommunikationsytor och andra icke verksamhetsrelaterade ytor såsom toaletter, trappor, korridorer, hissar osv) som en uppräkning av det interna kvadratmeterpriset eller som en fördelad kostnad. Detta innebär att i kostnaden för ett kontorsrum eller ett laboratorium ingår den procentuella andelen i korridorer, kapprum, toaletter etc. Syftet med att skapa ett system med intern förhyrning av lokaler är förutom att skapa en rättvisande redovisning även att skapa effektivitet i lokalutnyttjandet. De externa hyreskontraktens längd, som normalt varierar mellan 3 och 10 år, ger inte den önskade flexibilitet som kärnverksamheten kräver. De interna kontraktstiderna kan därför avvika från de externa i syfte att stimulera till rörlighet. Ett system där lokalkostnaderna inte bara synliggörs utan som även skapar incitament för ett effektivt lokalutnyttjande för institutioner och forskargrupper, ställer krav på en professionell syn på lokalförsörjning på central nivå. 4. Lokalkostnaderna i SUHFs redovisningsmodell Lokalerna vid en högskola används i både kärnverksamheten och stödverksamheten. Lokaler i kärnverksamheten som kan kopplas direkt till respektive kostnadsbärare betraktas därför som direkta kostnader i SUHFs redovisningsmodell. Lokaler som utnyttjas av gemensamma funktioner på olika nivåer är indirekta för kostnadsbärarna och ska därför ingå i övriga indirekta kostnader i redovisningsmodellen. SUHFs redovisningsmodell är en totalmodell, där alla kostnader klassificeras som antingen direkta eller indirekta för kostnadsbärarna. Klassificeringen av intäkts- och kostnadsslagen i huvudposter sätter sin prägel på högskolans budgetering. I SUHFs redovisningsmodell ingår att högskolan ska upprätta en fullkostnadskalkyl vid projektansökningar: + Intäkter externa medel + Intäkter anslag (egenfinansiering) Direkta lönekostnader Direkta driftskostnader Direkta avskrivningar Direkta lokalkostnader Indirekta kostnader (pålägg, som inkluderar stödverksamhetens lokalkostnader) = Resultat - 3 -
4 Högskolorna bör även ange vilken princip som tillämpats vid beräkningen av den interna kostnaden per kvm för institutionen (internhyra som genomsnittshyra för hela högskolan, per campus eller per byggnad, vilka lokalkostnader ingår i internhyran och vilka fördelas på annat sätt). 5. Klassificering av lokalkostnader I ESVs baskontoplan definieras högskolans externa redovisning vilken bl.a. återfinns i årsredovisningen. Lokalkostnaderna i resultaträkningen omfattar kontoklass 50* och S- kodsklass 50*. Till lokalkostnader kan också avskrivningar på förbättringsutgifter på annans fastighet (S-kod 6911) hänföras. Lokalkostnader som fördelas per kvadratmeter internt bör vara samma som de externa kostnadsslagen för lokalkostnader i baskontoplanen. Till högskolans lokalkostnader räknas följande kostnadsslag: - Lokalhyra (inkl. lokalreserv) - Mediakostnader (el, vatten, värme, kyla osv) på alla nivåer - Reparationer och underhåll - Avskrivningar på förbättringsutgifter på annans fastighet (lokalanpassningar, fasta installationer osv.) - Bevakning - Förprojektering - Lokalvård - Lokaltillbehör - Larm/skalskydd Förtydliganden Lokalhyra - hyreskostnaden är lika med den hyra som högskolan erlägger till fastighetsägaren för sina lokaler. Hyreskostnaden omfattar hela den förhyrda arean, inkl. korridorer, kapprum och toaletter etc. De totala hyreskostnaderna för högskolan omfattar även ev hyra av bostäder samt ev korttidshyra för parkeringsplatser. Lokalreserv - kostnader för transaktionslokaler som förekommer i ett internt system för uthyrning av lokaler. Lokalreserven kan bestå av olika lokaltyper beroende på skick och skäl för tomställande; lediga lokaler, lokaler under ombyggnad, evakueringslokaler, lokaler under avveckling. Kostnader för lokaler i lokalreserven ingår i lokalhyran ovan. Kostnader för lokalvård/städtjänster - högskolorna kan ombesörja städning med egen personal och/eller som städentreprenad (köpt tjänst). När städning sker i egen regi utgörs kostnaderna i huvudsak av lönekostnader för egen personal. När högskolan anlitar externt städföretag redovisas leverantörsfakturan som lokalkostnad. Det innebär att högskolornas lokalkostnadsandel inte är jämförbara i årsredovisningen. Ett mål för redovisningsmodellen för lokaler är att kostnaderna, på samma sätt som för indirekta kostnader, görs så likvärdiga som möjligt mellan högskolorna och lokalvård redovisas därför internt som lokalkostnader oavsett i vems regi det utförs (detta har påpekats för ESV i anslutning till utvecklingen av föreliggande modell). Kostnader som inte klassificeras som lokalkostnader: - Centrala resurser för lokalplanering - Lokaladministration - Avskrivning på inredning - 4 -
5 - Egendomsförsäkring - Vaktmästeri och logistik - Utrustning - Uttag för datornät I de fall en högskola själv äger sina fastigheter kan vissa avvikelser från ovanstående klassificering förekomma. 6. Beräkning och fördelning av lokalkostnader I de tidigare rekommendationerna presenterades två metoder för beräkning av direkta lokalkostnader; en huvudmetod och en alternativmetod. I huvudmetoden beräknades lokalkostnaden för varje kostnadsbärare med utgångspunkt från faktiskt nyttjande av lokaler och motsvarande lokalkostnad bokades direkt på kostnadsbäraren. I alternativmetoden beräknades pålägg baserade på direkta lönekostnader där lokalerna delades mellan utbildning och forskning. Påläggen beräknas separat för utbildning respektive forskning genom att direkta lokalkostnader för utbildning respektive forskning divideras med direkta lönekostnader för utbildning respektive forskning. Målsättningen skulle vara att alla högskolor skulle använda huvudmetoden men under en övergångsperiod kunde alternativmetoden användas. Att huvudmetoden visade sig så arbetskrävande att införa, särskilt för lärosäten med ett stort och komplext lokalbestånd, var ett tungt skäl till att revidera rekommendationerna. Föreliggande förslag kan sammanfattas med att huvudmetoden används inom en institution så långt så är möjligt (för alla lokalytor som enbart nyttjas av en eller ett fåtal kostnadsbärare) och för resterande lokalytor används alternativmetoden (dvs. någon form av påläggsmetod). De högskolor som redan uppnått en fördelning av samtliga lokalytor enligt huvudmetoden behöver inte fundera på val av påläggsmetod. Det vore önskvärt att en modell för redovisning av lokalkostnader även bidrog till att spara på omfattningen av lokalutnyttjandet. Huruvida detta påverkas av relationen mellan direktdebitering och påläggsdebitering torde vara svårt att entydigt påvisa. Den avgörande faktorn när det gäller effektivt lokalutnyttjande är säkerligen att lokalkostnaderna synliggörs på institutionsnivån. Det är de totala lokalkostnaderna för en institution som är det primära och det är på institutionsnivån som de är möjliga att påverka. Hur man sedan väljer att fördela kostnaderna på enskilda kostnadsbärare är förmodligen av underordnad betydelse, möjligen inte för en enskild kostnadsbärare, men för institutionen som helhet. Arbetsgång Högskolans totala lokalkostnader Gemensamhetsytor (kap. 3) identifieras och fördelas. Högskolans lokalkostnader (kap. 5) beslutas centralt och fördelas månadsvis med utgångspunkt från nyttjad lokalytan och beräknad lokalkostnad per kvadratmeter på fakulteter (motsvarande) och för högskolegemensamma resurser. Högskolegemensamma lokalkostnader överförs till beräkningen av indirekta kostnader på central nivå. Fakulteternas lokalkostnader (enbart för de högskolor som fördelar lokalkostnader på fakultetsnivå) Fakultetens lokalkostnader fördelas månadsvis med utgångspunkt från nyttjad lokalytan och beräknad lokalkostnad per kvadratmeter på respektive institution och för fakultetsgemensamma - 5 -
6 resurser. Fakultetsgemensamma lokalkostnader överförs till beräkningen av indirekta kostnader på fakultetsnivå. Institutionernas lokalkostnader 1. I anslutning till budgetarbetet summerar institutionerna sina lokalkostnader och fördelar dem med utgångspunkt från nyttjad lokalyta och beräknad lokalkostnad per kvadratmeter. 2. Alla verksamhetsspecifika lokaler identifieras och fördelas som direkta lokalkostnader till respektive kostnadsbärare. Kostnaden per verksamhetsspecifik lokal direktbokförs på de kostnadsbärare som använder lokalen och hamnar därmed på korrekt verksamhetsgren. Observera att lokaler kan vara verksamhetsspecifika för såväl kärnsom stödverksamhet och ska i de fall direktkonteras där. Med verksamhetsspecifik lokal avses sådan lokal som utnyttjas av enbart en eller ett fåtal kostnadsbärare. Vilka lokaltyper som betraktas som verksamhetsspecifika avgörs av den verksamhet som bedrivs vid den enskilda institutionen. Kontor som används i endast ett eller ett fåtal projekt är verksamhetsspecifika och direktkonteras på dessa kostnadsbärare. Ett laboratorium som enbart används av en forskargrupp direktkonteras på den forskargruppens kostnadsbärare, ett grupprum som enbart används för grundutbildningen inom ett specifikt ämne direktkonteras på ämnets kostnadsbärare, ett arkiv som enbart används som personalarkiv och diarium direktkonteras på kostnadsbäraren för stödverksamhet. Laboratorier som däremot används av samtliga forskare inom institutionen klassificeras istället som en icke-verksamhetsspecifik lokal och fördelas som sådan (se punkt 4). Lärosalar, som utnyttjas av många institutioner inom grundutbildningen, ligger på många högskolor utanför långtidskontrakten för institutionerna. Institutionerna betalar då istället för utnyttjandet lektionsvis mot löpande interndebitering. 3. Institutionens (avdelningens där den nivån används) totala lokalkostnader minus kostnader för de verksamhetsspecifika lokalerna ger en summa för ickeverksamhetsspecifika lokalkostnader. 4. De icke-verksamhetsspecifika lokalkostnaderna fördelas därefter med någon form av påläggsmetod. I bilagan beskrivs två exempel på påläggsmetoder; pålägg baserat på uppskattad tid respektive pålägg på lönekostnad. Val av påläggsmetod ska ske utifrån den enskilda högskolans förutsättningar. En problematik finns här i det faktum att en kostnadsbärare som får bära lokalkostnader för verksamhetsspecifika lokaler, även får bekosta sin del av icke-verksamhetsspecifika lokaler då kostnadsbäraren har personal konterad. Det kan uppfattas som en orättvis stor belastning av lokalkostnader för berörda kostnadsbärare. Man kan då välja att undanta dessa kostnadsbärare från att bära kostnader för icke-verksamhetsspecifika lokaler via pålägg. Med metoden att till kvadratmeterpriset lägga gemensamhetsytor får berörda kostnadsbärare på det sättet bära en berättigad del av övriga lokalkostnader. Målsättningen ska vara att få en rättvisande kalkylering och redovisning av lokalkostnader. Högskolan ska alltid i beräkningarna skilja på lokaler som nyttjas för grundutbildning, forskning/forskarutbildning och stödverksamhet
7 Beräkningen av direkta lokalkostnader för varje kostnadsbärare ska, till en rimlig arbetsinsats, vara så riktig som möjligt. En ambition i fördelningsarbetet bör hela tiden vara att minimera mängden icke-verksamhetsspecifika lokaler. En strävan bör finnas att hitta systemteknisk lösning för sammankoppling av yta med lokalkostnad för att därigenom kunna öka precisionen. Det är viktigt att alla lokalkostnader blir fördelade, men smärre kalkyldifferenser kan uppstå inom institutionen i samband med årsavstämning och dessa får då överföras till senare års fördelning
REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER
REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor (fastställd av Förbundsförsamlingen i Lund, 081111 14c) 1. Bakgrund I november
Läs merHandledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor
2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer
Läs merSUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet?
SUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet? EKONOMIENHETEN Agenda Bakgrund & historik Varför? Lite om SUHF Påläggsmetoden Grundprinciper Hur funkar det på Göteborgs universitet?
Läs merPrinciper för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2016
Dnr: 2015/176-1.1 Ekonomihandboken Principer för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2016 -Inklusive tillämpningsanvisningar till SUHF-modellen Beslutad av Ekonomichef, Charlotte Byström
Läs merUmeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader
Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och
Läs merOmrådesnämnden för humanvetenskap
1 (5) 2016-03-15 BESLUT Dnr SU FV-1.1.2-0792-16 Områdesnämnden för humanvetenskap Fredrik Oldsjö Områdeskanslichef Riktlinjer för hantering av indirekta kostnader i samband med anlitande av lärare anställda
Läs merHandledning för projektkalkylering vid Lunds universitet
Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4
Läs merARBETSMATERIAL xx-xx. Celler som fylls i. Projektkostnader, tkr År 20x1 20x2 20x3
ARBETSMATERIAL Bilaga 4 kalkyl Celler som fylls i ledare kostnader, År 20x1 20x2 20x3 Direkta kostnader Löner inkl soc avg 1. 0 0 0 Drift 2. 0 0 0 Utrustning/avskrivningar 3. 0 0 0 Lokaler 4. 0 0 0 Summa
Läs merSyftet med den nya redovisningsmodellen
AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med
Läs merFull kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall
Full kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall Varför införs modellen? Tydliggöra indirekta kostnader på alla nivåer Förbättrad uppföljning och budgetering av totalkostnaderna för olika
Läs merGEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER
GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...
Läs merFull kostnadsredovisning på SOFI
SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges
Läs merSUHF-modellen i verkligheten
SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%
Läs merPrinciper för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2017
Dnr: 2015/176-1.1 Ekonomihandboken Principer för fördelning av indirekta ader vid Linnéuniversitetet 2017 -Inklusive tillämpningsanvisningar till SUHF-modellen Beslutad av Ekonomichef, Charlotte Byström
Läs merAnvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.
Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.
Läs merGEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM
GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,
Läs merAnslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar
BESLUT Dnr: E2017/29 2017-12-12 Anslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar 2019 2020 1 Förslag till beslut Styrelsen beslutar: att 2018 avsätta 95 %, 374 276 tkr, av grundutbildningsanslaget
Läs merBudget & Prognosportalen
Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance
Läs merSUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING
SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad
Läs merLokalkostnader vid universitet och högskolor
Sveriges universitets- REK 2014:1 och högskoleförbund 2015-10-26 REV nr 2 Dnr 14/069 Lokalkostnader vid universitet och högskolor Bakgrund SUHF:s expertgrupp för fastighetsfrågor och Högskolornas forum
Läs merVälkomna! Program. Indirekta kostnader. Fördjupning: Redovisning. Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand
Välkomna! Fördjupning: Redovisning Medverkande: Gunilla Knutson och Patrik Armuand Kaffe ca kl 10 Slut senast kl 12 Program Lokaltjänstkostnader, LTK Medfinansiering, samfinansiering Redovisa intäkter
Läs merHanteringen av gemensamma undervisningslokaler
PM Y 2015/4 2015-12-08 Området för infrastrukturstöd Dan Ekstrand Universitetsdirektör Jörgen Tholin Hanteringen av gemensamma undervisningslokaler Bakgrund I utredningen av Göteborgs universitets lokalkostnader
Läs mer2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN
2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma
Läs merFördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor
Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Genomgång av definition av full kostnadstäckning Bilaga 1 Bilaga 1 A = Full kostnadstäckning Genomgång av definition Genomgång av definition
Läs merRegler för internhyra
Dnr: 2018/2519-1.1.1 Regeldokument Regler för internhyra Beslutat av Rektor Gäller från 2018-09-17 Ersätter Regler för internhyra med Dnr: 2016/4725-1.1 Regler för internhyra Modell Modellen bygger på
Läs merFöreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum
Föreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum Del 1 - Universitetets finansiering 257mkr 2 560 mkr 1 216mkr 4 036 mkr Budgetpropositionen Propositionens anslag för
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Rapport Dnr SLU ua /08 Internrevisionen
Sveriges lantbruksuniversitet Rapport Dnr SLU ua 2008-06-17 10-2113/08 Internrevisionen Bilaga till internrevisionens beslut Dnr SLU ua 10-2113/08 Lokalförsörjning 2 Sammanfattning SLU står inför den största
Läs merInternhyresföreskrifter
Internhyresföreskrifter Fastställda av rektor 2018-11-06 Dnr: 1-769/2018 Gäller från och med 2018-01-01 Ersätter: Föreskrifter för Karolinska Institutets internhyressystem, dnr 5825/2006-020 Internhyresföreskrifter
Läs merHyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER
Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Gäller fr.o.m. 2010 1 2 Gavlefastigheter Gävle kommun AB, 2010 Produktion: Gavlefastigheter Foto: Gavlefastigheter Tryck: Sandvikens Tryckeri INNEHÅLL Bakgrund
Läs merSUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder
SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder 1 SUHF-modellen För att bringa klarhet i de indirekta kostnadernas natur och omfattning utvecklade
Läs merEKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildning Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till? Syftet
Läs merHarmonisering av beräkning av overheadkostnader
1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;
Läs merRIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET
BESLUT 1(5) 2010-12-17 Dnr 24-726/10 Björn Wallmo RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Modellen för full kostnadstäckning SUHF ( Sveriges universitet och högskoleförbund) beslutade i november 2007
Läs merRevisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630
Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,
Läs merLokalförsörjningsplan 2013-2016 för Mälardalens högskola
Lokalförsörjningsplan 2013-2016 för Mälardalens högskola Inledning I lokalförsörjningsplanen fastställer högskolestyrelsen årligen högskolans övergripande strategi för lokalplaneringen. Planen är avsedd
Läs merUnderlag I ärendet finns förslag till beslut och lokalförsörjningsplan (MDH /13).
PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-02-18 Nr 1:2013 90 Lokalförsörjningsplan 2013-2016 Beslut Högskolestyrelsen beslutar att fastställa lokalförsörjningsplan 2013-2016. Ärendets behandling Ärendet föredras
Läs merInternhyresregler för Region Halland
1(6) Datum Diarienummer 2012-09-12 RS110268 Lars-Anders Rothman, Ekonomidirektör Ekonomi och Finans 070-5704755 Lars-anders.rothman@regionhalland.se Internhyresregler för Region Halland 2(6) 1 INLEDNING
Läs mer1... 2... 2... 3... 4... 4... 4... 4... 4... 5... 5... 5... 5... 6 2 I Kommunplan 2015-2017 gav Kommunfullmäktige ett uppdrag 2015:1, Fastighetsbolag Utreda och successivt införa en bolagisering av kommunens
Läs merInförande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader
Planeringsavdelningen 2014-11-12 Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 1. Inledning Inför 2015 införs nya riktlinjer för fördelning av universitets-
Läs merEOS-Guide: Budgetera lokalkostnader
1 EOS-Guide: Budgetera lokalkostnader Innehåll Nyheter... 2 Nya flikar i uppgiften Budget intäkter/kostnader... 2 Välja rätt flik... 2 Fliken Inmatning lokaler gemensamma... 4 Flikarna Inmatning lokaler
Läs merRIKTLINJER FÖR LOKALFÖRSÖRJNING INOM VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN
1 2006-01-27 D:nr Fast 231-2006 RIKTLINJER FÖR LOKALFÖRSÖRJNING INOM VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN För styrning av lokalförsörjning inom Västra Götalandsregionen gäller följande riktlinjer. na omfattar ekonomisk
Läs merTillämpning av SUHF-modellen
Tillämpning av SUHF-modellen 2018-11-13 Inledning SUHF-modellen redovisning av direkta och indirekta kostnader Utbildningen syftar till att ge ekonomer som arbetar med budget, uppföljning och redovisning
Läs merBESLUT 2013-05-15 Dnr Mah: 19-2012/703
Malmö högskola / Gemensam förvaltning Plan- och lokalavdelningen Beata Wilhelmsson Facility Service Manager 1(5) BESLUT 2013-05-15 Dnr Mah: 19-2012/703 Beslut om gemensam service (Facility Services) Inledning
Läs merGodkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen
Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar
Läs merUppdragsutbildningen och dess ekonomiska förutsättningar. 1. Kortfattat om uppdragsutbildning. 2. Ekonomiska riktlinjer för uppdragsutbildning. 3.
Strong together. 1 Dagens agenda. 2 Uppdragsutbildningen och dess ekonomiska förutsättningar. 1. Kortfattat om uppdragsutbildning. 2. Ekonomiska riktlinjer för uppdragsutbildning. 3. Principen om full
Läs merAnvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell
ANVISNING Gäller från och med 2008-01-01 Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell Gäller fr o m 2008-01-01 Anvisningen grundar sig på: Rektors beslut nr 07/0660, dnr V-2007-0817, doss 30 Bakgrund
Läs merSUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING
SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad
Läs merAnvändning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg
Läs merPropositionsordning Ordföranden frågar om arbetsutskottet beslutar enligt Michaela Fletchers (M) yrkande och finner att så är fallet.
Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-07 AU 10:10 Dnr. KS 2015/ Policy för fastigheter inom skola och förskola Arbetsutskottets beslut Ärendet bereds vidare. Sammanfattning
Läs merÖppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader
Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader Förståelse för modellen för indirekta kostnader - hur vi tillämpar den i budget och utfall - hur vi stämmer av, analyserar och åtgärdar
Läs merAnvändning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET ANVISNINGAR Ekonomiavdelningen 2012-10-02 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett webb-baserat verktyg för beräkning av
Läs merRiktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler
Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Lokalförsörjningsstrategi Melleruds kommuns strategi för lokalförsörjning utgår från att kommunens lokaler ska svara upp mot behoven som finns i den kommunala verksamheten.
Läs merNågra relevanta projekt på UKÄ
Några relevanta projekt på UKÄ HfR-konferens 10-11 november 2016 Marie Kahlroth och Johan Gribbe Aktuellt hösten 2016 Kartläggning av studieavgifterna (regeringsuppdrag) Uppföljning av ersättningsbeloppen
Läs merBilaga 1 Uppföljning till departementet xls Inledning
Inledning Tabellerna är i tusental kronor Jämförelse görs mot den reviderade internbudget som generaldirektören beslutade den 26 oktober 2009. Det gör att budgeten har uppdaterats på flikarna Trend kpost,
Läs merSUHF-modellen i verkligheten. Ann-Kristin Mattsson
SUHF-modellen i verkligheten Ann-Kristin Mattsson Januari 2011 Omslagsbild: Khafre Pyramid Giza Upphovsman: Daaaveee Ann-Kristin Mattsson, 2011 Första upplagan är tryckt i januari 2011 Utgiven av : Sveriges
Läs mer2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort
2013-05- 2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort Tekniska förvaltningen har från Kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda vilka ytor som friställs i de olika alternativen,
Läs merREDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011
REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 2(33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 2 Bakgrund och historik... 5 3 Modellens grundprinciper... 6 4 Fördelning
Läs merKS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund
KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad
Läs merGuide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal
Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen... 2 Fördelning
Läs merLandstingsstyrelsens beslut
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2008-12-16 LS-LED08-707 161 Förslag till Överenskommelse angående framtida lokalutnyttjande och hyresavtal i Gnesta vårdcentral Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen
Läs merLokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634
Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Rambeslut Styrelse uppdrar åt rektor att implementera ett lokalkostnadsfördelningsprogram (LKFP) från den 1:e januari 2006
Läs merVälkomna! Schema. SUHF-modellen vid Göteborgs universitet. Johanna Wickberg Frida Wiklander
Välkomna! SUHF-modellen vid Göteborgs universitet Johanna Wickberg Frida Wiklander Schema 0900 Inledning, bakgrund och principer 1015 Fika Budget och fördelningar 1145 Lunch (på egen hand) Redovisning
Läs merForskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning
Forskningens och utbildningens kostnader Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Innehåll Introduktion 2 Den nya modellen för redovisning av kostnader 3 Bakgrund till förändringen 4 Tydlig
Läs merAnsökan om medel till taxonomisk forskning
Till Svenska artprojektet Ansökan om medel till taxonomisk forskning Ansökningstillfälle: 1 juni 2015 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Doktorandprojekt Postdoktor Gästforskare Särskild forskare Inventering
Läs merBOKFÖRINGSEXEMPEL. Grundutbildning och fakultetsmedel. Regeringen 1 3b. 2 3a. 4a 9 4b 7a
2002-12-06 BOKFÖRINGSEXEMPEL Grundutbildning och fakultetsmedel Regeringen 1 3b 2 3a 11 12 8 4a 9 4b 7a 5a 5b 7b 13 Fakultetsnämnden/ enhetsstyrelsen Lönekostnader anställda 10 5c 6 Löpande kostnader (exkl
Läs merRutiner för avstämning och analys av stödverksamheten
Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär 2008:12 Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder)
Läs merRIKTLINJER FINANSIERINGSFORMER OCH DEFINITIONER
Lotta Selander och Anneli Morberg RIKTLINJER FINANSIERINGSFORMER OCH DEFINITIONER Finansiär av lokalprojektet Projektledarkostnad finansiering via Skede Annan finansiering * Definition Gemensam anslagsfinansiering
Läs merGuide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal
Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 Innehåll: 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen...
Läs merIndirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader
Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till
Läs merBudgetmall ver
Instruktioner för dig som använder skärmläsare eller förstorande hjälpmedel Budgetmall ver 1.1 213-4-15 Läs detta innan du fyller i mallen: Börja med att spara ner mallen på din dator. Läs sedan igenom
Läs merRiktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS
Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Styrelsen vid humanistiska fakulteten, Institutionen för språk och litteraturer anhåller härmed om att få ledigkungöra en tillsvidareanställning som professor i
Läs merRedovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor
Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Mars 2007 Sveriges Universitets- mars 2007 & Högskoleförbund SUHF:s styrelse har tidigare tillsatt
Läs mer- Universitetstandvården tkr - Undervisning och lärande tkr - Fakultetsnämnden tkr
Beslut Dnr: 1-676/2018 2018-10-19 Sid: 1 / 1 Rektor Beslut om budgetramar för 2019 Efter tidigare beredning (18-10-16) beslutar rektor om fördelning av statsanslagen i enlighet med bifogat underlag och
Läs merUtredning av organisation och förvaltning av nya resecentrum i Strängnäs och Läggesta station
KF 12:1 Samhällsbyggnadskontoret TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KS/2016:662-207 Strategienheten 2016-12-15 1/2 Handläggare Patrik Wirsenius 0152-293 30 KF 12:2 Utredning av organisation och förvaltning av nya resecentrum
Läs merRiktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader
STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4068 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Planeringsavdelningen Handläggare:
Läs merSveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education. HfRs redovisningsråd
Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education HfRs redovisningsråd 2013-11-08 Redovisningsrådet - Gunilla Annerstedt, Göteborgs universitet, ordförande - Christina
Läs merBERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER
BERÄKNINGSMALL FÖR INSTITUTIONER/ENHETER Handledning Innehållsförteckning INLEDNING... 1 DEFINITIONER... 2 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR/KRAV... 2 INNAN DU BÖRJAR... 3 BERÄKNA PROCENTPÅSLAG FÖR GEMENSAMMA KOSTNADER
Läs merBudgetanvisningar inför 2014
BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning
Läs merLUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:
LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: - Budget fördela områdesgemensamma kostn - Budget fördela fakultetsgemensamma kostn - Budget
Läs merÅrsredovisning för Bostadsrättsföreningen Häradsskrivaren
Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Häradsskrivaren (768400-0214) Räkenskapsåret 170101-171231 Org.nr: 768400-0214 170101-171231 Sida 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Bostadsrättsföreningen
Läs merPOLISMYNDIGHETEN KALMAR LÄN. Kalmar, Galggatan 4. Sammanställning
Sammanställning POLISMYNDIGHETEN KALMAR LÄN Ort Total lokalyta Personalantal KALMAR 10 468 321 DÄMME - KALMAR 45 0 NYBRO 1 132 16 TORSÅS 56 0 EMMABODA 263 0 BORGHOLM 575 15 SOLLIDEN - BORGHOLM 41 0 OSKARSHAMN
Läs merVÄLKOMNA! Presentation av systemstöd för samfinansiering. 16 november 2011
VÄLKOMNA! Presentation av systemstöd för samfinansiering 16 november 2011 Inledning Varför systemstöd? Nytt behov vid införandet av nya redov.modellen, periodiseringar oftare? Fullkostnadskalkyler, diarieföring
Läs merNaturvetenskapliga fakulteten FÖRSLAG Ledningsgruppen BUDGET 2013
Naturvetenskapliga fakulteten FÖRSLAG Ledningsgruppen 2012-11-14 BUDGET 2013 Ändringar i budgetförslaget 2012-10-25 I den nya arbets- och delegationsordningen framhålls institutionernas självbestämmande
Läs merBokslut Lärarhögskolan 2014
Bokslut Lärarhögskolan 2014 FS 1.3.2-218-15 I jämförelse med utfallet 2013 ligger den synbart största förändringen i att verksamheten som berör Lärarlyftet har minskat. I resultaträkningen (se näst sista
Läs merREDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING
REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHFs arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson SUHFs förbundsförsamling
Läs mer11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14
11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-
Läs merREGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/631 REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Gemensamma förvaltningen,
Läs merGunilla Annerstedt, Göteborgs universitet, ordförande Christina Adolfsson, Umeå universitet Margareta Uvhagen Antoni, Uppsala universitet Joakim
2013-05-17 Gunilla Annerstedt, Göteborgs universitet, ordförande Christina Adolfsson, Umeå universitet Margareta Uvhagen Antoni, Uppsala universitet Joakim Karlsson, Linnéuniversitetet Stefan Axelsson,
Läs merRapporten Underlag disposition 2014 års resultat. Rapporten finns i Agresso, se Arbetsgång längre ner i dokumentet.
2015-05-11 Till samtliga institutioner/motsv Ekonomiavdelningen Ekonomimeddelande 2015:4 Innehåll: Disposition av 2014 års resultat Disposition av 2014 års resultat Det resultat som uppstod 2014 ska disponeras
Läs merBenchmarking med hjälp av SUHF-modellen. Pia Järnkvist, PJ Consulting. HfR-konferens 2018
Benchmarking med hjälp av SUHF-modellen Pia Järnkvist, PJ Consulting. HfR-konferens 2018 Disposition Presentation Benchmark som verktyg för effektivisering Uppdraget Metod/jämförelseobjekt Resultat av
Läs merDelårsrapport för januari juni 2014
Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen
Läs merOrderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:
Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!
Läs merEKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos
Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till?
Läs merLokalförsörjningsplan för perioden 2008-2013
2008-11-12 BESLUT Dnr LiU-2008/03932 Lokalförsörjningsplan för perioden 2008-2013 Universitetsstyrelsen godkänner lokalförsörjningsplan avseende perioden 2008-2013 enligt bilaga som grund för det fortsatta
Läs merReviderad av rektor , RÖ14
Konstfack Belopp i tkr Beslutad av högskolestyrelsen 2015-12-15 Fastställd budget 2016 Reviderad av rektor 2016-04-07, RÖ14 Org/ Fast Gästlärare Pers. Arbets- Avskr Avskr Drift- Rese- Lokal Andel av Del-
Läs merPlanerings- och budgetförutsättningar
2019-06-20 BESLUT Planerings- och budgetförutsättningar 2020 2022 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PLANERING OCH BUDGET 2020 OCH PLAN FÖR ÅREN 2021 2022 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2019-06-20 BESLUT Innehållsförteckning
Läs merANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2018
ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2018 ANTAL HELÅRSSTUDENTER Storleksordningen bland lärosätena sett till antal helårsstudenter (HST) är oförändrad i jämförelse med tidigare år. De fyra lärosäten med flest HST
Läs merBaskontoplanens uppbyggnad
1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och
Läs mer