Uppdragsutbildningen och dess ekonomiska förutsättningar. 1. Kortfattat om uppdragsutbildning. 2. Ekonomiska riktlinjer för uppdragsutbildning. 3.

Transkript

1 Strong together. 1

2 Dagens agenda. 2

3 Uppdragsutbildningen och dess ekonomiska förutsättningar. 1. Kortfattat om uppdragsutbildning. 2. Ekonomiska riktlinjer för uppdragsutbildning. 3. Principen om full kostnadstäckning. 4. Praktisk tolkning och tillämpning av full kostnadstäckning. 3

4 5. Hantering av överskott. 6. Konsekvenser av överträdelser. 7. Uppdrag i lärosäte jämfört med holdingbolag. 8. Konkurrensrättsliga aspekter. 9. Arbete med anbud och upphandling. 10.Summering frågestund. 4

5 5

6 Pelare Pelare 1 - Myndighet: Myndighetsutövning - högskoleutbildning för studenter med staten som huvudman. Examination. Finansieras i huvudsak genom anslag. Pelare 2 - Arbetsgivare: Resursoptimera högskolans verksamhet. Finansieras genom samtliga resurser som högskolan har. Uppdragsutbildningen ligger innanför ramen för arbetsgivarens rätt att bestämma urval av arbetsuppgifter. Pelare 3 - Avtalspart: Uppdragsutbildning för deltagare med extern uppdragsgivare, som skall bedrivas under principen full kostnadstäckning. Finansieras genom avgifter.

7 Vad är uppdragsutbildning? Utbildning. Anordnas mot avgift från annan än en fysisk person. Uppdragsgivaren utser deltagare. Vid sidan av utbildning enligt högskolelagen. 7

8 Uppdragstagare Statliga universitet och högskolor 1 uppdragsutbildningsförordningen Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i denna förordning. Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (härefter Uppdragsutbildningsförordningen ) 8

9 Uppdragstagare - Bakgrund Enskilda utbildningsanordnare. Egna rättssubjekt - Privaträttslig relation till staten. Uppdragsutbildningsförordningen gäller inte. Exemplet Ersta Sköndal Bräcke högskola BESLUT Reg.nr Samarbete mellan högskolan och Huma Nova: Föreligger hinder att samarbeta med ett utbildningsföretag på det sätt som görs i det aktuella fallet. 1 kap. högskolelagen gäller för de utbildningar som enskilda utbildningsanordnare har examensrätt för, av vilket det framgår att all högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Kärnuppgifterna är desamma oavsett verksamhetsform. 9

10 Uppdragstagare - Bakgrund Enskilda utbildningsanordnare. Egna rättssubjekt - Privaträttslig relation till staten. Uppdragsutbildningsförordningen gäller inte. Exemplet Ersta Sköndal Bräcke högskola BESLUT Reg.nr Forts: Kvalitetskriterier vid examensrättsprövning. Vissa kriterier gäller enbart för utbildning som ges av enskilda utbildningsanordnare. Vidare, specifika förutsättningar att utfärda examina i enskilda huvudämnen, även högskolans allmänna och långsiktiga förutsättningar att inneha en examensrätt. Till förutsättningarna för att ett enskilt lärosäte skall ges examensrätt hör också att de sökande antas till utbildning på lika villkor som vid offentliga högskolor. 10

11 Rättsliga utgångspunkter. Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor; uppdragsutbildningsförordningen. Universitet- och högskolerådets föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (UHRFS 2013:11). Avgiftsförordningen (1992:191). Förordning om redovisning av studier mm. vid universitet och högskolor (1993:1153). Förordning om hantering av statliga fordringar (1993:1138) Regleringsbrev. Avtal (enskilda utbildningsanordnare). 11

12 Ekonomiska ramar för uppdragsutbildning Lag. Förordning. Regleringsbrev. Det är regeringen som ytterst fattar beslut om verksamhetens omfattning. Jfr. enskild utbildningsanordnare: Ex; stiftelsehögskola - underavtalen till Ramavtal som ingås mellan stiftelsehögskolan och regeringen fungerar som ett slags regleringsbrev. 12

13 Lag & Förordning - Ekonomiska ramar för uppdragsutbildning. De aktuella intäktskällorna för högskolan är anslag, bidrag, donation och avgift. Uppdragsutbildningsförordningen: Uppdragsutbildning finansieras genom avgift. Avgifter för uppdragsutbildning tas ut i enlighet med avgiftsförordningen. 13

14 Lag & Förordning - Ekonomiska ramar för uppdragsutbildning. Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek enligt principen om full kostnadstäckning. Rapport 2016:8: Uppdragsutbildning vid universitet och högskolor Anordnare av uppdragsutbildning upplever tillämpningen av principen om full kostnadstäckning som problematisk. 14

15 Lag & Förordning - Ekonomiska ramar för uppdragsutbildning. Högskoleverkets beslut av den 22 juni 2004 Reg.nr Uppdragsutbildningen IEMBA vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet: - Intäkter/kostnader att hänföras till den avgiftsbelagda verksamheten. - Underlag för beräkningen av avgifterna måste tas fram. - Prissättningskalkyler. 15

16 Regleringsbrev. Regleringsbrevet kan specificera fördelningen av intäkter för en högskola. Bilaga 4 till regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende universitet och högskolor: Statliga universitet och högskolor får bedriva uppdragsutbildning mot avgift och disponera avgiftsinkomsterna. I uppdragsutbildning gäller krav på full kostnadstäckning. 16

17 Principen om krav på full kostnadstäckning Samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader skall täckas. Principen utgör en förutsättning för bedrivande av god uppdragsutbildning. 17

18 Praktisk tolkning och tillämpning av full kostnadstäckning Det skall finnas underlag för beräkning av full kostnadstäckning. Avgift kostnader prissättningskalkyler. Full kostnadstäckning innebär att intäkterna på sikt skall täcka samtliga kostnader som direkt eller indirekt kan hänföras till den avgiftsbelagda verksamheten. Samråd med Ekonomistyrningsverket. Vilka direkta och indirekta kostnader skall inkluderas i underlaget? 18

19 Praktisk tolkning och tillämpning av full kostnadstäckning Exempel på direkta och indirekta kostnader som skall inkluderas: FoU och utveckling av utbildningar. Undervisning, inklusive personal och material. Marknadsföring. Administrativa kostnader. Lokalkostnader. Mat, dryck. Bibliotek. 19

20 Exempel på direkta och indirekta kostnader som skall inkluderas (forts.): Kostnader för planering och förbättring av utbildning. Kostnader hänförliga till annan förberedelse. Kostnader för ledning. Rese- och traktamentskostnader enligt gällande avtal. Bidrag till kompetensutveckling. IT-resurser. Riskbedömning kostnadspåslag. 20

21 Full kostnadstäckning vad händer när det inte går jämnt upp? Hinder mot både vinst och förlust. Uppdragsutbildning som går med förlust kan skapa risk för att statliga anslag används för att täcka förlust. Uppdragsutbildning som går med vinst kan skapa risk för att utbildningsanordnaren blir eller kan anses vara beroende av den sortens finansiering, till skada för den avgiftsfria utbildningen. Dessutom finns konkurrensrättsliga aspekter. 21

22 Full kostnadstäckning vad händer när det inte går jämnt upp? Avgiftsförordningen 25 a En myndighet som får disponera inkomster från avgiftsbelagd verksamhet skall balansera räkenskapsårets resultat i ny räkning. Om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, skall myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur hela överskottet skall disponeras. Har det uppkommit ett underskott i avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, skall myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet skall täckas. 22

23 Bilaga 5 till regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende universitet och högskolor: Universitet och högskolor medges undantag från 25 a andra och tredje styckena avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet enligt följande: Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret skall myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet skall disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår skall myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet skall täckas. 23

24 SUHF-modellen för redovisning av direkta och indirekta kostnader Alla intäkter och alla kostnader fördelas ner i organisationen till kostnadsbärarna med direkta kostnader som fördelningsbas. Ett universitet som får disponera inkomster från uppdragsutbildning skall balansera inkomsten i resultatet för räkenskapsåret. Eventuella överskott skall kvarstå inom samma verksamhetsgren och balanseras till kommande år. Modellen är enkel, tydlig och transparent och den kan med fördel användas för att åstadkomma korrekt intäktsredovisning. 24

25 SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning, SUHF-modellen redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor, handledning, oktober 2007, uppdaterad oktober 2012: Grundprinciperna i modellen är följande: högskolans verksamhet delas in i kärnverksamhet och stödverksamhet och kärnverksamheten delas in i avgränsade verksamheter, vilka kallas kostnadsbärare stödverksamhetens kostnader (gemensamma kostnader) fördelas på kärnverksamhetens verksamhetsgrenar (utbildning och forskning) de gemensamma kostnaderna fördelas på kostnadsbärarna genom fullständig kostnadsfördelning alla högskolor tillämpar kostnadsbas för fördelning på kostnadsbärare, där huvudbasen är direkta lönekostnader (alternativ bas är direkta löne- och driftskostnader) 25

26 SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning, SUHF-modellen redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor, handledning, oktober 2007, uppdaterad oktober 2012 (forts). samtliga intäkter och kostnader skall fördelas på kostnadsbärare, vilket möjliggör uppföljning av full kostnadstäckning projektkalkylen, s k fullkostnadskalkyl, som visar totala kostnader (direkta kostnader och rättvisande andel av indirekta kostnader) och intäkter (uppdelade på extern finansiering och anslag) en gemensam funktionsindelad struktur för gemensamma kostnader på olika nivåer, som tillämpas i fullkostnadskalkyler. 26

27 SUHF Modellen (forts.) Högskolornas Forum För Redovisningsfrågor: Redovisningsråd har utarbetat följande rekommendationer betr. budget- och kalkyldifferenser: Över- respektive underskott bör vid väsentliga belopp återföras till kärnverksamheten men bör i normalfallet inte återföras till kostnadsbärarna (enskilda projekt), (minskade indirekta kostnader -> minskad samfinansiering). 27

28 SUHF-Modellen (Forts.) Högskolan bör besluta om principer för uppföljning och hur och när överskott disponeras och underskott täcks. Vissa högskolor nollställer före bokslut och andra har nollställt först efter bokslut. Huvudsaken är att det går att följa upp över- resp. underskott och att det finns beslutade principer för hanteringen. Den som är ansvarig för verksamheten beslutar hur över- respektive underskott disponeras eller täcks (inom ramen för högskolans beslutade interna regler). 28

29 SUHF-Modellen (Forts.) Storlek på budget- och kalkyldifferenser vad anses vara väsentligt? Det är svårt att ge rekommendationer om en differens skall betraktas som väsentlig/stor eller obetydlig/liten. Varje högskola måste anpassa sina principer efter sitt eget redovisningsupplägg och relatera differenserna till kärnverksamhetens totala kostnader eller fördelningsbasen, stödverksamhetens totala kostnader och påläggsprocentsatsen före och efter omräkning. 29

30 SUHF-Modellen Storlek på budget- och kalkyldifferenser väsentligt? (forts): En sammantagen bedömning avgör om beloppet kan betraktas som väsentligt eller obetydligt. En differens som uppgår till 10 % eller mer av stödverksamhetens totala kostnader är i normalfallet att betrakta som ett väsentligt belopp. En differens som uppgår till mindre än 5 % av stödverksamhetens totala kostnader är i normalfallet att betrakta som ett litet belopp. En differens som uppgår till 5 % eller mer, men mindre än 10 %, av stödverksamhetens totala kostnader bör analyseras och hanteras efter bedömning som grundar sig på denna analys. 30

31 Sammanfattning - Full Kostnadstäckning: 25 a avgiftsförordningen En myndighet som får disponera inkomster från avgiftsbelagd verksamhet skall balansera räkenskapsårets resultat i ny räkning. Begreppen direkt och indirekta kostnader förekommer i internredovisningen. Externredovisning: kostnadsslag. Ekonomiska målet full kostnadstäckning måste ses på några års sikt. Om överskott uppstår finns under vissa förutsättningar rätt för högskola/universitet att disponera/omfördela detta. Principen skall gälla för varje kostnadsbärare - begreppet kostnadsbärare kan definieras på många olika sätt. 31

32 Konsekvenser av att inte följa principen om full kostnadstäckning? Överskott i strid mot 5 avgiftsförordningen. Kritik i beslut från UKÄ. Granskningsrapport gällande brister från Riksrevisionen. Minskat förtroende. 32

33 Uppdrag drivna vid lärosäte eller i holdingbolag? Prop. 1992/93:170 FOU i samverkan i innovationssystemet regeringen föreslog att holdingbolag ägda av lärosäten skall kunna bilda dotterbolag som har som uppgift att förmedla uppdragsutbildning åt statliga universitet och högskolor. Riksrevisionsverket (RRV), Från forskning till tillväxt statligt stöd till samverkan mellan högskola och näringsliv (RRV 2001:2) RRV uppmanade regeringen att förtydliga om, och under vilka förutsättningar, bolagisering av uppdragsutbildning kan tillåtas. 33

34 Principen för bildning av holdingbolag Riktlinjer för utövande av statens äganderätt i vissa bolag som förvaltas av universitet och högskolor, Bilaga 16 till regeringsbeslut, , nr 1:5 Av staten helägt holdingbolag kan bildas efter förslag från berört lärosäte. Representant från respektive lärosäte bör ingå i holdingbolagets styrelse. Staten anger i samband med bildandet av holdingbolaget vilka förutsättningar som gäller för holdingbolagets verksamhet. Staten har möjlighet att tillskjuta startkapital utöver aktiekapitalet. 34

35 Holdingbolagens verksamhet Riktlinjer för utövande av statens äganderätt i vissa bolag som förvaltas av universitet och högskolor, Bilaga 16 till regeringsbeslut, , nr 1:5 Förvärva, förvalta och sälja aktier och andelar i hel- eller delägda bolag. Bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Bedriva forsknings- och utvecklingsarbete för exploatering och kommersialisering av projekt och kunskaper som utvecklats på lärosätet. Förmedla uppdragsutbildning, även med andra lärosäten än det egna. Resultat skall kunna utnyttjas på affärsmässiga villkor. Holdingbolag får inte bedriva sådan verksamhet som utgör grundläggande verksamhet vid de lärosäten, till vilka holdingbolag är knutna. 35

36 Statligt bolag får användas för att förmedla uppdragsutbildning dock inte tillhandahålla sådan utbildning. Bolaget utgör en s.k. mellanhand. I förmedlingen kan administration, kvalitetssäkring, strategiskt arbete, koordination och marknadsföring ingå. Serviceorgan som stöttar lärosätet, i praktiken fungerar som en avdelning av lärosätet. Bolaget fakturerar lärosätet. Full kostnadstäckning? Rättvis fördelning av kostnader mellan olika kostnadsbärare vid lärosätet? Eventuellt överskott? 36

37 Skillnader bedriva uppdrag vid lärosäte jämfört med i bolag Olika mål med verksamheten. Bolagsverksamhet skall vara lönsam avkastning. Ingen handlingsoffentlighet offentlighetsprincipen i regel ej tillämplig på statligt ägda bolag jämför 2 kap. 3-4 offentlighetsoch sekretesslagen. Statliga aktiebolag omfattas endast av offentlighetsprincipen i den utsträckning som de uttryckligen nämns i bilagan till offentlighetsoch sekretesslagen. 37

38 Konkurrensrättsliga aspekter? Konkurrenslagen 1 kap. 5: - Vidsträckt tolkning av verksamhetsbegreppet (av ekonomisk eller kommersiell natur). Myndighetsutövning omfattas dock inte. 3 kap. 27: - Staten får förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden 38

39 Konkurrensrättsliga aspekter? Yttrande konkurrensrådet : I riktlinjerna för uppdragsutbildning bör inte bara framgå vilken inriktning som utbildningarna skall ha, utan det bör också finnas redovisat vilka ekonomiska krav som har ställts på verksamheten och vilka principer som skall råda för kalkylering och prissättning. Intäkterna skall således täcka samtliga kostnader - både direkta och relevanta indirekta kostnader. Full kostnadstäckning har mao även ett konkurrensrättsligt perspektiv. 39

40 Upphandling och anbud Anbud skall prissättas enligt principen om full kostnadstäckning (inget påslag för vinst). Undvik underprissättning. Kostnader för deltagande i upphandlingsförfarande kan räknas in vid prissättning enligt principen om full kostnadstäckning. Arbete med utformning av anbud kan hanteras av holdingbolag. Privata aktörer i upphandlingar fördelar/nackdelar. 40

41 Summering. 41

42 Grev Turegatan 60, Stockholm Phone: