Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning

Transkript

1 Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Fastställda av rektor Träder i kraft Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Valhallavägen 105 Box SE Stockholm Sweden Tel Fax info@kmh.se

2 2/9 KMH Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning

3 KMH Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning 3/9 Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Fastställda av rektor Träder i kraft Allmänt Kungl. Musikhögskolans riktlinjer för uppdragsutbildning är utformade i enlighet med de regler om uppdragsutbildning som återfinns i följande styrdokument: Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Förordning (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. Förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare. Högskoleverkets föreskrifter om uppdragsutbildning (HSVFS 2008:2). Bestämmelser om tillgodoräknande i högskoleförordningen (1993:100). Bestämmelser om avgifter i avgiftsförordningen (1992:191). Avgiftsförordningen (1992:191) Högskoleverkets föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (HSVFS 2008:2). Vidare finns bestämmelser om tillgodoräknande i 7 kap. högskoleförordningen (1993:100), bestämmelser om avgifter i avgiftsförordningen (1992:191) och bestämmelser om redovisning av uppdragsutbildning i förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. 1.1 Definition Enligt Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor definieras uppdragsutbildning som utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser. 1.2 Utgångspunkt för genomförande av uppdragsutbildning vid KMH All uppdragsutbildning vid KMH ska följa angivna styrdokument under punkt 1. Allmänt (se ovan). Detta dokument förtydligar och utvecklar angivna styrdokument till att fokusera på de uppdragsutbildningar som specifikt ges vid KMH.

4 4/9 KMH Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning 2. Syfte med uppdragsutbildning vid KMH Uppdragsutbildning vid KMH ska ses som en del av samverkansuppgiften och ska bidra till kvalitetsutvecklingen av verksamheterna vid högskolan. Uppdragsutbildning vid KMH ska kännetecknas av lika hög kvalitet som utmärker den reguljära utbildningen och bör utformas i nära samarbete med denna. Uppdragsutbildning ska inte dominera verksamheten och institutionerna har i ansvar att bevaka att det finns en god balans mellan reguljär utbildning och uppdragsutbildning. KMH ska verka för långsiktiga relationer med uppdragsgivare och eventuella beställare av uppdragsutbildning. I dialog med uppdragsgivaren ska högskolan utforma kurser utifrån beställarens specifika behov. Uppdragsutbildning vid KMH vänder sig till statliga och kommunala myndigheter, landsting, företag och organisationer. KMH ska vara en aktiv högskola när det gäller uppdragsutbildningar, vilket konkret innebär att högskolan ska ha tät dialog med tänkbara uppdragsgivare. 3. Regelverk och tillämpning 3.1 Grundläggande regelverk Uppdragsutbildning får bara bedrivas om den knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för. Det kan vara en redan befintlig utbildning men även en utbildning som anordnas på uppdrag av beställaren och inte direkt motsvaras av någon befintlig utbildning, men som i sak är jämbördig med sådan utbildning. Uppdragsutbildning kan även gälla utbildning som visserligen knyter an till den grundläggande utbildningen, men som ändå i större eller mindre utsträckning ligger vid sidan av den normala verksamheten. Uppdragsutbildning anordnas i regel mot avgift från en juridisk person och avser ofta personalutbildning. Med juridisk person menas organisationer eller rättssubjekt som rättsordningen erkänner som subjekt för egna rättigheter och skyldigheter. Exempel på juridiska personer som hör hemma inom den offentliga rättens område är stat och kommun. Juridiska personer som hör hemma inom den privata rätten är aktiebolag (även statligt och kommunalt ägda), handelsbolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser. Ett företag som drivs som enskild firma är inte en juridisk person. En fysisk person som driver och står för sin rörelse kan således inte vara beställare av uppdragsutbildning som avser personens egen kompetensutveckling, däremot kan uppdragsutbildning som avser personalutbildning för anställda komma i fråga. Uppdragsutbildning får inte bedrivas på ett sådant sätt eller i sådan omfattning att den får negativ inverkan på den ordinarie utbildningen vid högskolan. Högskolan får undervisa deltagare i en uppdragsutbildning tillsammans med studenter inom ordinarie utbildning. En förutsättning är dock att den ordinarie utbildningen inte påverkas negativt. I bedömningen därav bör särskild hänsyn tas till lärandeprocessen för studenterna inom den ordinarie utbildningen.

5 KMH Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning 5/9 3.2 Genomförande och ansvar Ansvaret för uppdragsutbildning åvilar KMH:s institutioner. Institutionen ansvarar således för innehåll, pedagogiskt upplägg och genomförande av utbildningen samt för att uppdragsutbildningen följs upp ekonomiskt. Kurser inom uppdragsutbildning ska märkas med särskild finansieringsform för att inte generera ersättning i form av helårstudenter och helårsprestationer. Prefekten ansvarar för att uppdragsutbildningen inte påverkar den anslagsfinansierade utbildningen negativt. Uppdragsutbildning kan bedrivas i samverkan mellan institutioner. Beslut om uppdragsutbildning tas av prefekt. Undantag gäller för avtal överstigande kronor som efter prefektens undertecknande ska godkännas av rektor. Högskolan ska i huvudsak stå för relevant kompetens i de ämnesområden som krävs för att ge uppdragsutbildningen. Högskolan kan i vissa fall genom avtal med annan myndighet eller organisation knyta till sig kompletterande kompetens. Detta ska göras på prefektnivå och regleringen sker mellan myndigheterna och ska inte belasta beställaren. Full kostnadstäckning ska gälla. De anställda som medverkar i högskolans uppdragsutbildning ska göra detta inom ramen för sin anställning. Om uppdragsutbildning omfattar studier motsvarande mer än 60 högskolepoäng ska institutionen underrätta Högskoleverket om detta skriftligen så fort det skriftliga avtalet är undertecknat av parterna. Till underrättelsen ska en kopia av avtalet bifogas. 3.3 Full kostnadstäckning Vid uppdragsutbildning tillämpas avgiftsförordningen (1992:191). Högskolan ska bestämma avgiftens storlek så att full kostnadstäckning nås. Institutionerna ansvarar för att intäkterna av uppdragsutbildning täcker kostnaderna. Kostnaderna ska beräknas enligt modellen för full kostnadsredovisning, vilket innebär att samtliga kostnader för utbildningen ska tas upp såsom lön och arvode för kursledaren och administrativ personal, förtäring, resekostnader, teknikstöd, marknadsföring, kursmaterial, förbrukningsvaror, lokalkostnader och påslag för indirekta kostnader. För uppdragsutbildning gäller dock ett, i förhållande till den reguljära utbildningen, ett lägre kostnadspåslag för indirekta kostnader, då en mängd kostnader som högskolan har för reguljära studenter inte är aktuella för deltagare i uppdragsutbildning. 3.4 Avtal En uppdragsutbildning grundar sig på avtal mellan uppdragsgivaren och högskolan. Skriftliga avtal ska tecknas för all uppdragsutbildning. Det är önskvärt att avtalen är så uttömmande och tydliga som möjligt. I avtalet ska det bland annat framgå vem som är uppdragsgivare och beställare samt vilken institution som är ansvarig för utbildningen. Ett avtal ska därutöver innehålla de punkter som behövs för utbildningens genomförande i enlighet med gällande föreskrifter och riktlinjer. Högskoleverkets vägledning i tillsynsrapporten 2003:35R kan tjäna som underlag i det sammanhanget. Innan ett avtal ingås med en uppdragsgivare ska institutionen försäkra sig om att avgiften för utbildningen inte kommer att betalas av en fysisk person.

6 6/9 KMH Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning 3.5 Poänggivande uppdragsutbildning Kursplan och i förekommande fall utbildningsplan ska alltid finnas när det är fråga om poänggivande kurser som motsvarar minst heltidsstudier under en vecka. Kursplan och utbildningsplan ska fastställas enligt de föreskrifter som gäller för grundläggande högskoleutbildning. Kursplanen ska vara skild från kursplaner som avser ordinarie utbildning. I både kursbenämning och i själva kursplanen ska det framgå att det är fråga om uppdragsutbildning. 3.6 Examensbevis och kursbevis De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. Samma kvalitetskrav innebär att högskolan har kursplaner och utbildningsplaner samt utser examinator på samma sätt som i högskoleutbildningen på dessa nivåer. Examinator i utbildningen ska således vara utsedd av högskolan. Högskolan bör i avtalet förbehålla sig rätten att utse examinator när det gäller poänggivande kurser. Om kursbevis utfärdas ska det framgå att kursen är genomförd som uppdragsutbildning. Vid icke poänggivande uppdragsutbildning ska högskolan utfärda kursbevis efter avslutad kurs, såvida inte detta regleras på annat sätt i avtalstexten. 3.7 Deltagare Det är alltid uppdragsgivaren som utser deltagarna i en uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är inte reguljär högskoleutbildning och högskolelagen och högskoleförordningen är inte direkt tillämpbara på utbildningen om det inte är särskilt föreskrivet. Detta innebär bland annat att deltagaren inte omfattas av reglerna om likabehandling av studenter, disciplinära åtgärder, eller den obligatoriska personskadeförsäkringen. Uppgifter om deltagare som godkänts på poänggivande uppdragsutbildning vid någon institution ska dokumenteras i studiedokumentationssystemet LADOK enligt anvisningar som utfärdas KMH:s studieadministrativa avdelning i särskild ordning. För icke poänggivande uppdragsutbildning ska institutionen upprätta och arkivera en deltagarförteckning. 3.8 Tillgodoräknande av uppdragsutbildning En studerande som genomgått och godkänts vid en poänggivande uppdragsutbildning som uppfyller kvalitetskraven för examensbevis och kursbevis har rätt att tillgodoräkna sig uppdragsutbildningen som grundläggande högskoleutbildning. Deltagaren behöver inte uppfylla kraven för grundläggande behörighet eller särskild behörighet. För att ansöka om att få utbildningen tillgodoräknad behöver deltagaren inte vara en student, alltså antagen till och bedriva högskoleutbildning, utan det räcker med att ha genomgått uppdragsutbildningen.

7 KMH Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning 7/9 Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en uppdragsutbildning men då inte slutfört den har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som grundläggande högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni Antagning till reguljära studier Den som fått uppdragsutbildning tillgodoräknad måste vid ansökan om antagning till reguljära studier vid KMH uppfylla kraven för både grundläggande och särskild behörighet enligt de ordinarie regler som gäller för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Tillgodoräknad uppdragsutbildning gäller då som särskild behörighet på samma sätt som om utbildningen godkänts inom ramen för den ordinarie grundläggande utbildningen. 4. Kommunikation och marknadsföring KMH:s logotyp ska användas för uppdragsutbildning. Användande av KMH:s logotyp ska ske i enlighet med högskolans regler för visuell identitet och samprofilering, vilket specificeras i högskolans manual för visuell identitet. I de fall där uppdragsutbildning arrangeras i samarbete med andra universitet och högskolor i Sverige ska det tydligt framgå vilka delar KMH ansvarar för.

8 8/9 KMH Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning

9