Uppdragsutbildning. 1. Begreppets innebörd. 2. De tre pelarna. 3. Rättslig reglering. 4. Vem som kan vara part. 5. Uppdragsutbildningens innehåll.

Transkript

1 Strong together. 1

2 Dagens agenda. 2

3 1. Begreppets innebörd. 2. De tre pelarna. 3. Rättslig reglering. 4. Vem som kan vara part. 5. Uppdragsutbildningens innehåll. 3

4 6. Examensrättigheter 7. Deltagare. 8. Poänggivande uppdragsutbildning. 9. Tillgodoräknande. 10. Summering frågestund. 4

5 5

6 Vad är uppdragsutbildning? Utbildning. Anordnas mot avgift från annan än en fysisk person. Uppdragsgivaren utser deltagare. Vid sidan av utbildning enligt högskolelagen. 6

7 Uppdragsutbildningen bedrivs vid sidan av utbildning som regleras av högskolelagen och högskoleförordningen (uppdragstagare). Uppdragsutbildning får inte försämra förutsättningarna för utbildning som anordnas enligt högskolelagen och högskoleförordningen. Den reguljära utbildningen kan påverka hur och i vilken omfattning en högskola får ägna sig åt att bedriva uppdragsutbildning. 7

8 Uppdragstagare Statliga universitet och högskolor 1 uppdragsutbildningsförordningen Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i denna förordning. 8

9 Uppdragstagare - Bakgrund Enskilda utbildningsanordnare. Egna rättssubjekt - Privaträttslig relation till staten. Uppdragsutbildningsförordningen gäller inte. Förhållandet med staten kan regleras med lag men inte med förordning. Utbildning ska bedrivas så att den i övrigt uppfyller krav som ställs på utbildning i första kapitlet högskolelagen. Men i övrigt gäller inte högskolelagen för dessa utbildningsanordnare. För varje examen som tillståndet gäller ska utbildningen dessutom uppfylla de särskilda krav som gäller enligt examensordningen som är en bilaga till högskoleförordningen. Övriga delar av högskoleförordningen gäller inte för enskilda utbildningsanordnare. Lag (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina: De enskilda utbildningsanordnarna måste ansöka om tillstånd för alla typer av examina. Saknar generellt examenstillstånd. Regeringen ger tillstånd att utfärda examen, i regel efter prövning av UKÄ. Stiftelsehögskolor (Chalmers & Högskolan i Jönköping): Avtal tecknas med regeringen. Tillstånd att utfärda examina/avtal med regeringen - styrningsfunktion 9

10 Uppdragstagare - Bakgrund Enskilda utbildningsanordnare. Egna rättssubjekt - Privaträttslig relation till staten. Uppdragsutbildningsförordningen gäller inte. Exemplet Ersta Sköndal Bräcke högskola BESLUT Reg.nr Samarbete mellan högskolan och Huma Nova: Högskoleverket framhöll att en högskola med staten som huvudman enligt reglerna om uppdragsutbildning är förhindrad att samarbeta med ett utbildningsföretag på det sätt som görs i det aktuella fallet. 1 kap. högskolelagen gäller för enskilda utbildningsanordnare, av vilket det framgår att all högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Kärnuppgifterna är desamma oavsett verksamhetsform. 10

11 Uppdragstagare - Bakgrund Enskilda utbildningsanordnare. Egna rättssubjekt - Privaträttslig relation till staten. Uppdragsutbildningsförordningen gäller inte. Exemplet Ersta Sköndal Bräcke högskola BESLUT Reg.nr Forts: Kvalitetskriterier vid examensrättsprövning. Vissa kriterier gäller enbart för utbildning som ges av enskilda utbildningsanordnare. Vidare, specifika förutsättningar att utfärda examina i enskilda huvudämnen, även högskolans allmänna och långsiktiga förutsättningar att inneha en examensrätt. Till förutsättningarna för att ett enskilt lärosäte skall ges examensrätt hör också att de sökande antas till utbildning på lika villkor som vid offentliga högskolor. 11

12 Pelare Pelare 1 - Myndighet: Myndighetsutövning - högskoleutbildning för studenter med staten som huvudman. Examination. Finansieras i huvudsak genom anslag. Pelare 2 - Arbetsgivare: Resursoptimera högskolans verksamhet. Finansieras genom samtliga resurser som högskolan har. Uppdragsutbildningen ligger innanför ramen för arbetsgivarens rätt att bestämma urval av arbetsuppgifter. Pelare 3 - Avtalspart: Uppdragsutbildning för deltagare med extern uppdragsgivare, som skall bedrivas under principen full kostnadstäckning. Finansieras genom avgifter.

13 Rättslig reglering av uppdragsutbildning vid statlig högskola. Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor uppdragsutbildningsförordningen. Avgiftsförordningen (1992:191). Förordning om redovisning av studier mm. vid universitet och högskolor (1993:1153). Universitet- och högskolerådets föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (UHRFS 2013:11). Regleringsbrev. 13

14 Högskoleförfattningarnas tillämpning på uppdragsutbildning: I regel ej tillämplig på uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning grundar sig inte på myndighetsutövning. Civilrättsligt avtal. Tillämpas indirekt när det uttryckligen föreskrivs. Exempel: 6 uppdragsutbildningsförordningen: De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. Detta gäller även om deltagarna saknar behörighet för tillträde till högskoleutbildning. 14

15 Två avgörande parametrar. Mot avgift: Finansieringen av utbildningen. Undantag från avgiftsfrihet för utbildning som finns i högskolelagens kap 4:4, samt Uppdragsgivaren: Vem som är uppdragsgivare och hur deltagare utses. Konsekvens: Civilrättslig utbildning som inte faller innanför de offentligrättsliga högskoleförfattningarna. 15

16 A. Mot avgift Avgiftsförordningen Det följer av uppdragsutbildningsförordningen att avgifter för uppdragsutbildning tas i enlighet med avgiftsförordningen. Försäljning av uppdragsutbildning skall följa principen om full kostnadstäckning. 16

17 A. Mot avgift fortsättning. Det är regeringen som fattar beslut om vad en högskola under statligt huvudmannaskap skall få göra i sin anslagsverksamhet. Lag. Förordning. Regleringsbrev. 17

18 A. Mot avgift fortsättning. Regleringsbrevet kan specificera fördelningen av intäkter för en högskola. De aktuella intäktskällorna för högskolan är anslag, bidrag, donation och avgift. Jfr. enskild utbildningsanordnare: Ex; stiftelsehögskola underavtalen till Ramavtal som ingås mellan stiftelsehögskolan och regeringen fungerar som ett slags regleringsbrev 18

19 A. Mot avgift fortsättning. Uppdragsutbildning finaniseras genom avgift. Reglering av avgift återfinns i avgiftsförordningen. 5 Vid uppdragsutbildning tillämpas avgiftsförordningen (1992:191). Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek. Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. 19

20 A. Mot avgift fortsättning. Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek. Högskoleverkets beslut av den 22 juni 2004 Reg.nr Uppdragsutbildningen IEMBA vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet 20

21 A. Mot avgift fortsättning. Principen om full kostnadstäckning Högskoleverket har uttalat att principen utgör en förutsättning för bedrivande av god uppdragsutbildning. Det skall finnas ett tydligt samband mellan kostnad och avgifter. Prissättningskalkyler för beräkning av avgift enligt principen. 21

22 A. Mot avgift Konkurrensrättsliga aspekter? Konkurrenslagen 1 kap. 5 samt 3 kap. 27. Staten får förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden Vidsträckt tolkning av säljbegreppet. Myndighetsutövning omfattas dock inte. 22

23 A. Mot avgift Konkurrensrättsliga aspekter? Forts. Yttrande konkurrensrådet : I riktlinjerna för uppdragsutbildning bör inte bara framgå vilken inriktning som utbildningarna skall ha, utan det bör också finnas redovisat vilka ekonomiska krav som har ställts på verksamheten och vilka principer som skall råda för kalkylering och prissättning. Intäkterna skall således täcka samtliga kostnader - både direkta och relevanta indirekta kostnader. Full kostnadstäckning har mao även ett konkurrensrättsligt perspektiv 23

24 B. Uppdragsgivaren Vem är uppdragsgivare och hur utses deltagarna? 24

25 B. Uppdragsgivaren Uppdragsutbildningsförordningen 2 Med högskola avses i fortsättningen såväl universitet som högskola, och med uppdragsutbildning utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser. 25

26 B. Uppdragsgivare Andra svenska myndigheter alltså svenska staten, en svensk kommunal myndighet, ett svenskt landsting eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES (dvs. EU samt Norge, Island samt Lichtenstein). Privata uppdragsgivare (world-wide): Företag, föreningar, stiftelser. OBS: EJ FYSISKA PERSONER. Offentliga myndigheter utanför EES. Försvarsmakten (förordning (2007:1164) för försvarshögskolan). 26

27 B. Uppdragsgivare Vem som är köpare är styrande för vad uppdragsutbildningen kan avse. Vem som kan köpa uppdragsutbildning och vad uppdraget kan avse regleras i 3 uppdragsutbildningsförordningen. 27

28 När uppdragsgivaren är andra svenska myndigheter Exempel: svenska staten, en svensk kommunal myndighet, ett svenskt landsting motsvarande offentlig uppdragsgivare från land inom EES: (a) All slags uppdragsutbildning som knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för, samt Att utbildningen skall avse (b) Personalutbildning (inklusive beslut taget av regeringen att även personer av en bestämd kategori som inte är anställda vid myndigheten skall utbildas); ELLER (c) Utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. 28

29 När uppdragsgivaren är en privat juridisk person (world-wide): (a) All slags uppdragsutbildning som knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för, samt (b) Att uppdragsutbildningen avser personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete hos uppdragsgivaren, eller (c) utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl. (nyhet) 29

30 Offentliga uppdragsgivare utanför EES: All slags uppdragsutbildning som knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för. Inget annat krav uppställs. 30

31 Kan en enskild näringsidkare vara uppdragsgivare enligt uppdragsutbildningsförordningen? UKÄs beslut av den 27 februari 2014, reg.nr Samarbete Högskola Företag. Företaget hade hjälpt deltagare att kringgå bestämmelserna om vem som kan köpa en uppdragsutbildning. Högskolan hade inte i tillräcklig omfattning granskat vem som var uppdragsgivare. Uppdragsutbildningsförordningen lägger inga hinder mot ett samarbete med ett fristående företag, dock kan sådana samarbeten ställa högskolan inför särskilda utmaningar. Det är alltid högskolan som ansvarar för att utbildningen bedrivs i enlighet med gällande författningsbestämmelser. Enskild näringsidkare kan inte vara uppdragsgivare. 31

32 UKÄ tillsynsbeslut , Reg.nr Universitetskanslersämbetet konstaterar att enligt 2 uppdragsutbildningsförordningen kan inte fysiska personer köpa uppdragsutbildning av universitet och högskolor. Köparen måste vara en juridisk person av något slag. En enskild näringsidkare är en fysisk person som driver näringsverksamhet, inte en juridisk person. En enskild näringsidkare kan inte vara köpare av uppdragsutbildning. 32

33 B. Uppdragsgivare - Beställd utbildning Följande situation är inte uppdragsutbildning: Grundläggande högskoleutbildning som grundar sig på avtal med annan högskola (beställd utbildning) innanför EES (dvs. EU samt Norge, Island och Lichtenstein), som samarbetar med högskolan. Det är då inte fråga om ett köp av ett uppdrag (indirekt omfördelning av anslagsfinansiering). 33

34 B. Uppdragsgivare - Konsekvenser av uppdragsutbildning såld till fel person, alltså fel subjekt? Vad blir konsekvenserna av uppdragsutbildning såld till en enskild firma eller privatperson? Konsekvenser av uppdragsutbildning såld muntligen till godkänd privat uppdragsgivare? Vad blir konsekvenserna av en uppdragsutbildning som är såld till ett subjekt som har rätt att köpa en uppdragsutbildning, men formkravet om skriftlighet inte är uppfyllt? 34

35 B. Uppdragsgivare. Webben Hur gör man när det finns ett stort antal beställare utbildningen vänder sig till många och anmälan görs på webben? 35

36 C. Uppdragsutbildningens Innehåll En utbildning som redan finns i det befintliga reguljära utbildningsutbudet med innehåll som är identiskt med högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för. En utbildning som inte direkt motsvaras av någon befintlig utbildning, men som i sak är jämbördig med sådan utbildning. En utbildning som knyter an till den grundläggande eller avancerade högskoleutbildning som högskolan har examensrätt för, men som ändå i större eller mindre utsträckning ligger vid sidan av den normala verksamheten. Uppdragsutbildningen kan vara anpassad för behoven hos t.ex. det företag som köpt utbildningen men ha samma kvalitet som den grundläggande högskoleutbildningen. 36

37 C. Uppdragsutbildningens innehåll Uppdragsutbildning på forskarnivå? Högskoleverkets beslut av den 20 januari 2005, Reg.nr Högskolan i Borås uppdragsutbildning för libyska staten Uppdragsutbildning med anknytning till forskarutbildning ej möjligt enligt uppdragsutbildningsförordningen Industridoktorander? 37

38 C. Uppdragsutbildningens innehåll Högskolans inköp av kompetens Högskolan bör i stort ha den kompetens inom relevant ämnesområde som krävs för att ge uppdragsutbildningen. 38

39 D. Examensrättigheter, 3 uppdragsutbildningsförordningen Högskolan kan endast utfärda examina som högskolan har examensrättigheter för det gäller både uppdragsutbildning och grundläggande högskoleutbildning. Examensrätt kan ej avtalas bort eller överlåtas. 39

40 D. Examensrättigheter Deltagarna får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det förutsätter att samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. (6 ) 40

41 Sammanfattning - samma kvalitet Högskolan skall ha kursplaner och utbildningsplaner, man behöver alltså inte ha en särskild kursplan för uppdragsutbildningen, men det måste framgå att kursplanen även gäller för uppdragsutbildning samt utse examinator på samma sätt som i högskoleutbildningen på dessa nivåer (6 ). Rutinen för att granska- och fastställa kursplaner för poänggivande uppdragsutbildning är densamma. 41

42 Post Graduate Diploma Malmö högskola UKÄ:s beslut 23 oktober 2015, reg.nr Får ej uppstå tveksamheter om huruvida uppdragsutbildning leder till godkänd examina eller till ett diplom utan formellt värde. Det är särskilt viktigt med tydlig information till utländska studerande. 42

43 E. Uppdragsavtalet Parter Anmälan och avbeställning Uppdragstagarens åtagande Betalningsvillkor Avtalstid Disciplinåtgärder Immateriella rättigheter Varumärke och marknadsföring 43

44 F. Deltagare En deltagare i uppdragsutbildning har inte samma rättigheter och skyldigheter som en student vid högskolans ordinarie utbildningar. 44

45 E. Kan kursdeltagare och studenter undervisas tillsammans? Högskolan får undervisa deltagare i en uppdragsutbildning tillsammans med studenter i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Dock under förutsättning att högskoleutbildningen på dessa nivåer inte påverkas negativt (4 ) En möjlig fördel med detta är att det skapas utbyte mellan studie- och arbetsliv. 45

46 E. Deltagare i uppdragsutbildning Kursdeltagare är inte studenter. Kursdeltagare omfattas därför inte av högskoleförfattningarna, kårobligatorium och bestämmelser om studiemedel. 46

47 Högskoleverkets rapport Högskolans uppdragsutbildning (1999:14 R, s. 19): Det är alltså finansieringen och det särskilda sättet att utse deltagarna som kännetecknar uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är inte högskoleutbildning i formellt hänseende. De studerande i uppdragsutbildning är inte studenter i högskolan och högskoleförfattningarna är inte tillämpliga på denna typ av utbildning. 47

48 Högskoleverkets beslut den 19 mars 2003, reg.nr En kursdeltagare i uppdragsutbildning gjorde anmälan mot Göteborgs universitet som var uppdragstagare. I anmälan anfördes att kursdeltagaren hade förvägrats möjligheten att avsluta sin utbildning på samma sätt som svenska studenter som genomförde samma utbildning. 48

49 Högskoleverkets beslut den 19 mars 2003, reg.nr forts. Högskoleverkets bedömning: Högskoleförfattningarna är inte tillämpliga. Den rättsliga grunden för en uppdragsutbildning är avtalet mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren. En tvist mellan en deltagare i en uppdragsutbildning och uppdragstagaren är en avtalsrättslig tvist. 49

50 Högskoleverkets beslut den 19 mars 2003, reg.nr forts. Tvisten är mellan i första hand uppdragsgivaren och uppdragstagaren. Frågor om avtalsbrott och skadestånd med anledning av det hanteras vid allmän domstol. Högskoleverket har inte till uppgift att granska frågor av denna art. 50

51 F. Poänggivande uppdragsutbildning (se Bild 41 ovan) Kursplan: Det skall framgå om den reguljära kursplanen gäller för uppdragsutbildning. Det behövs inte särskild kursplan för uppdragsutbildning men det måste framgå att kursplanen även gäller för uppdragsutbildning. Examination: Högskolan skall utse examinator på samma sätt som i den grundläggande högskoleutbildningen. Rutinen för att granska och fastställa kursplaner för poänggivande uppdragsutbildning är densamma. 51

52 G. Tillgodoräknande Tillgodoräknande regleras i 8 högskoleförordningen samt 6-7 uppdragsutbildningsförordningen. Den sökande skall vara student, eller ha genomgått uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 uppdragsutbildningsförordningen. 52

53 Överklagandenämnden för Högskolan: Beslut (reg. Nr ) En högskola kan inte med stöd av högskoleförordningen eller uppdragsutbildningsförordningen (försvarshögskoleförordningen kap 5), tillgodoräkna en deltagare i en pågående uppdragsutbildning, tidigare studier. Högskoleförordningens regler om tillgodoräknande gäller inte för en deltagare i en pågående uppdragsutbildning. 53

54 men det kan komma att ändras. Ds 2016:24, s. 98. (Validering med mervärde) Regeringen har gett UKÄ i uppdrag att genomföra en uppföljning av uppdragsutbildning som bedrivs enligt förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (U2015/1879/UH). I samband med att redovisningen av uppdraget behandlas avser Utbildningsdepartementet att analysera frågan om tillgodoräknande av reell kompetens inom uppdragsutbildning. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. 54

55 Pelare Pelare 1 - Myndighet: Myndighetsutövning - högskoleutbildning för studenter med staten som huvudman. Finansieras i huvudsak genom anslag. Pelare 2 - Arbetsgivare: Resursoptimera högskolans verksamhet. Finansieras genom samtliga resurser som högskolan har. Uppdragsutbildningen ligger innanför ramen för arbetsgivarens rätt att bestämma urval av arbetsuppgifter. Pelare 3 - Avtalspart: Uppdragsutbildning för deltagare med extern uppdragsgivare, som skall bedrivas under principen full kostnadstäckning. Finansieras genom avgifter.

56 Summering. 56

57 Summering. Varför uppdragsutbildning? Ett sätt att utnyttja resurserna inom högskoleutbildningen. Ett instrument för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet. En möjlighet för högskolan att samverka med det omgivande samhället. Ett sätt att skapa grund för nätverk. 57

58 Grev Turegatan 60, Stockholm Phone: