Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Högskolan Dalarna

Transkript

1 Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor Revidering: Dnr: C 2009/1255/10 Gäller fr o m: Ersätter: Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Högskolan Dalarna DUC 2003/385/19 Ansvarig för uppdatering: Chefen för Dalacampus

2 Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Högskolan Dalarna Riktlinjer för uppdragsverksamheten fastställdes av rektor efter utredningen om uppdragsutbildning vid HDa (DUC 2003/385/19). Riktlinjerna skall återkommande uppdateras och revideras. Regeringens syn på Högskolans uppdragsutbildning Statsmakterna har förväntningar på Högskolan att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Regeringen har i propositionen Den öppna Högskolan (prop. 2001/02:15) framhållit att uppdragsutbildningen bör vara ett instrument för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet. Högskolan bör bli mer aktiv i sitt arbete att erbjuda uppdragsutbildning samt att utveckla och erbjuda utbildningar som är attraktiva för yrkesverksamma. Enligt regeringens mening kan uppdragsutbildningen vara ett viktigt instrument i högskolans samverkan med det omgivande samhället. Dessa utbildningar kan bidra till att det omgivande samhället ser högskolan som en resurs och lärosätet kan därmed bli en efterfrågad partner vid kompetensutveckling av personal i olika verksamheter. Rätt använd kan uppdragsutbildningen också bidra till att utveckla högskolans reguljära utbildningar genom ny och ökad erfarenhet från och kontakter med det omgivande samhället (2003:35 R). Regeringen menar att universitet och högskolor behöver utveckla sin policy för uppdragsutbildning. Högskoleverkets krav på Högskolans uppdragsutbildning Högskoleverket betonade i sin uppföljning av högskolornas uppdragsutbildning (Rapportserie 1999:14 R) vikten av en sammanhållen och enhetlig uppdragsutbildning inom varje högskola där: - Högskolan skall fastställa policy och riktlinjer för sin uppdragsutbildning utifrån gällande regelverk. - det bör finnas en sammanhållande funktion på varje högskola som har insikt och överblick över all uppdragsutbildning vid högskolan. - skriftliga avtal bör tecknas för all uppdragsutbildning och för annan uppdragsutbildning av någon omfattning. Högskoleverket ansåg detta vara av största betydelse för: - studenters möjlighet att få klarhet över vilken policy som gäller för hela Högskolan, och ha lättare att skaffa sig information om omfattning och inriktning av uppdragsutbildningen samt de konsekvenser den kan medföra för grundutbildningen - det omgivande samhället och dess behov av en samlad ingång till högskolans uppdragsutbildning - högskolan som därigenom för större möjligheter att styra och utveckla sin uppdragsutbildning (2003:35R).

3 Riktlinjernas syfte Syftet med riktlinjerna för uppdragsutbildning är att tydliggöra och förklara hur det allmänna regelverket skall tillämpas på den uppdragsutbildning som anordnas vid Högskolan. De lokala anvisningarna skall fungera som en instruktion och ett hjälpmedel för de befattningshavare som handhar uppdragsutbildning. Riktlinjerna skall också vid behov kunna ge information om reglerna för uppdragsutbildning till de organisationer och företag som Högskolan samverkar med för uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning regleras genom förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760)(2007:424), Högskoleverkets föreskrifter (2003:3) om uppdragsutbildning och förordningar om lärarfortbildning (2007:222 och 223) Definition uppdragsutbildning Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas på uppdrag av en beställare mot erläggande av avgift. Det är beställaren själv som utser deltagarna. Statliga myndigheter, kommuner eller landsting kan vara beställare av uppdragsutbildning för personalutbildning eller annan utbildning som motiveras av arbetsmarknads- eller biståndspolitiska skäl. (2002:760, 2) Även enskilda företag och andra organisationer kan vara beställare av uppdragsutbildning, men då endast av personalutbildning (2002:760, 2 3). Vid uppdragsutbildning upprättas ett avtal mellan en uppdragsgivare och Högskolan. Uppdragsutbildningar kan ha olika form och omfattning. En uppdragsutbildning kan bestå av ett helt utbildningsprogram. Vanligen utgörs uppdragsutbildning av en poänggivande kurs som endera redan finns tillgänglig inom Högskolans kursutbud eller som utvecklas till följd av uppdraget. Högskolan har även möjlighet att ge som uppdragsutbildning en icke poänggivande kurs. Avgiftsbelagd föreläsning, seminarium, konferens, studiedag omfattas också av regelverken för uppdragsutbildning. Dessa skall arrangeras på sådant sätt att det blir tydligt för envar att det är deltagarnas arbetsgivare som skall betala avgiften. En enskild deltagare får inte betala avgiften själv. (2002:760, 2). Lärarfortbildningen, Lärarlyftet Lärarfortbildningen inom Lärarlyftet regleras av Förordning om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare (2007:223) och Förordning om statsbidrag för fortbildning av lärare (2007:222). Lärarfortbildningen vänder sig till behöriga lärare med anställning i skolan. Lärares deltagande i lärarfortbildningen kan ske i ordinarie fristående kurser vid universitet och högskolor eller i de kurser som Skolverket upphandlar för lärarfortbildningen. Förkunskapskrav vid uppdragskurser De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå.detta gäller även om deltagarna saknar behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. (2002:760, 6) För grundläggande högskoleutbildning föreskrivs: En student som har fått en kors godkänd skall på begäran få kursbevis av högskolan. (Högskoleförordningen 6 kap, 20 ) Kursbevis vid uppdragsutbildning utfärdas på samma vis som vid grundläggande högskoleutbildning. Deltagare i uppdragsutbildning, som saknar de förkunskaper som krävs för en motsvarande

4 kurs vid högskoleutbildning, får kursbevis eller examensbevis på samma vis som behöriga deltagare. Det är uppdragsgivaren som utser kursdeltagarna vid uppdragsutbildning. Högskolan antar till uppdragsutbildning utan att göra någon behörighetsprövning av enskilda kursdeltagare. Däremot kan Högskolan kommunicera kurskrav och lämplig förkunskapsnivå med beställaren inför dennes val av deltagare. Högskolan har möjlighet att påverka uppdragsgivarens urval av kursdeltagare genom det avtal om kursen som upprättas. Kursanmälan I avtalet om uppdragsutbildning, regleras på vilket vis deltagarnas anmälan till Högskolan lämnas. Uppdragsgivaren kan lämna en förteckning över deltagarnas namn, personnummer, bostadsadress och telefonnummer till Högskolan inför kursen. Kursanmälan och kursregistrering kan alternativt ske i samband med kursstart. Inom Lärarfortbildningen/Lärarlyftet lämnar deltagarna sin kursanmälan på på samma sätt som vid kurser och program inom reguljär högskoleutbildning. Vid öppna uppdragskurser och konferenser kan deltagarna själva lämna sin anmälan och sina personuppgifter och uppgift om fakturaadress direkt på eller motsvarande. Detta förfarande tillämpas främst vid kurser och konferenser med många deltagare och när deltagaravgiften inte är så hög. Vid öppna uppdragskurser som har en något högre deltagaravgift kan deltagarna istället lämna en skriftlig kursanmälan som efter undertecknande av chef/arbetsgivare kommer att fungera som ett enkelt avtal mellan HDa och kunden. Studiedokumentation Poänggivande uppdragsutbildning Poänggivande uppdragsutbildning förutsätter en godkänd kursplan. Utifrån godkänd kursplan upprättas ett kurstillfälle med kurskod och anmälningskod för kursanmälan och för studiedokumentationssystemet Ladok. Alla resultat och prestationer inom uppdragsutbildning skall dokumenteras. Kurser i uppdragsutbildning är inte resursgrundande. Kurserna skall därför märkas med kurstyp U (Uppdragsutbildning) för att kunna särskiljas från de reguljära kurserna. Högskolan skall årligen redovisa uppdragsutbildningens omfattning. Icke-poänggivande uppdragsutbildning Uppgifter om studerande som deltar i icke-poänggivande uppdragsutbildning skall dokumenteras. Kursbevis och examensbevis Poänggivande uppdragsutbildning Högskolan Dalarna utfärdar kursbevis och examensbevis vid uppdragsutbildning på samma vis som vid utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Deltagare i uppdragsutbildning, som saknar de förkunskaper som krävs vid en motsvarande kurs vid högskoleutbildning, får efter godkänd examination kursbevis eller examensbevis på samma vis som för behöriga deltagare. Det behöver inte anges på kurs- och examensbevisen att utbildningen erbjudits som uppdragsutbildning.

5 Icke-godkända deltagare kan få ut ett registerutdrag ur Ladok som innehåller uppgifter om kursregistrering och avklarade delmoment i kursen. Icke-poänggivande uppdragsutbildning För icke-poänggivande uppdragsutbildning utfärdas kursintyg för deltagarna om så har överenskommits. Kurs- och utbildningsplaner Kursplaner och utbildningsplaner skall kvalitetsgranskas och fastställas för uppdragsutbildningar på samma sätt som för den grundläggande högskoleutbildningen. Examinator skall utses grunder som vid grundläggande högskoleutbildning. Tillgodoräknande Den studerande i uppdragsutbildning har rätt att få icke-poänggivande uppdragsutbildningen prövad för tillgodoräkning som poänggivande högskoleutbildning. Kurs från uppdragsutbildning kan ingå i ansökan om examen eller som merit vid ansökan till kurs eller program inom Högskolans grundläggande utbildning. Anknytning till Högskolans examensrätt I förordning om uppdragsutbildning (2002:760, 3) sägs det att: En högskola får bedriva uppdragsutbildning bara om den knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för. Högskolan kan inte ensam erbjuda utbildningspaket där Högskolan i sin tur köper utbildning från annan utbildningsanordnare med relevant examensrätt. Högskoleverket menar att Högskolan i stort bör ha den kompetens inom relevant ämnesområde som krävs för att ge uppdragsutbildningen. Vissa resurser kan dock behöva köpas in från andra högskolor (2003:35R). Om nämnda kriterier är uppfyllda kan Högskolan Dalarna ta på sig huvudansvaret för utbildningen. Eljest bör den högskola som äger examensrätten teckna avtalet med uppdragsgivaren. Inverkan på grundläggande högskoleutbildning Högskolans uppdragsutbildning får inte inverka negativt på den högskoleutbildning på grundläggande eller avancerad nivå som högskolan skall bedriva. (SFS 2002:760, 4). Det är angeläget att lärare för uppdragsutbildning väljs med beaktande av lärarens intresse och engagemang för uppdraget. Samtidigt måste Högskolan tillse att de mest välmeriterade och skickligaste lärarna inte ensidigt tas i anspråk för uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är samtidigt mycket positivt för Högskolan. Grundutbildningen berikas i högre grad om fler lärare medverkar uppdragsutbildning. Samläsning får inte påverka grundutbildningen negativt Högskolan har rätt att samorganisera uppdragsutbildning med pågående grundläggande högskoleutbildning. Den samundervisning som uppstår får inte medföra att den grundläggande högskoleutbildningen påverkas negativt. Om uppdragsstuderande med otillräckliga förkunskaper finns i en studentgrupp inom reguljär högskoleutbildning, bör Högskolan i avtalet försäkras sig om tillräckliga åtgärder och ekonomiska resurser för uppdraget, så att studenter inom den grundläggande högskoleutbildningen inte påverkas negativt.

6 Reguljär grundutbildning eller uppdragsutbildning? Finns det en tydlig skiljelinje mellan reguljär grundutbildning och uppdragsutbildning? Reguljär grundutbildning finansieras genom Högskolans grundutbildningsbudget och har som målgrupp studenter som individuellt ansöker och konkurrerar om tillgängliga studieplatser. Studenter inom grundutbildning finansierar sina studier genom studiemedel. Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas på uppdrag av beställare mot erläggande av avgift och där deltagarna utses av beställaren. Det är finansieringsformen och det särskilda sätt på vilket deltagarna utses som skiljer uppdragsutbildning från reguljär utbildning. Skiljelinjen mellan uppdragsutbildning och reguljär grundutbildning är inte alltid glasklar. Vissa påbyggnads- och vidareutbildningar som efterfrågas i arbetslivet av anställda (och arbetsgivare) är inte möjliga att organisera som uppdragsutbildningar, utan behöver utlysas som en reguljär grundutbildning. Orsaker till detta är deltagarnas studieekonomi, då uppdragsstuderande inte kan få studiemedel samtidigt som de offentliga arbetsgivarna saknar resurser att finansiera studietiden. Det kan t.ex. vara frågan om merparten av påbyggnads-/specialistutbildningar för sjuksköterskor eller vidareutbildning av barnskötare till lärare i förskolan. Underrättelse till Högskoleverket Högskoleverket skall underrättas om de uppdragsutbildningar vid Högskolan som överstiger 60 högskolepoäng. Denna regel blir främst aktuell då Högskolan ger ett helt utbildningsprogram som uppdragsutbildning. Anmälan till Högskoleverket skall göras så snart avtal om sådan uppdragsutbildning tecknats. Underrättelsen skall diarieföras. Inget krav på medlemskap i studentkår Uppdragsutbildning ligger utanför studentkårens ansvarsområde. Kåroligatoriet gäller inte för deltagare i uppdragsutbildning. Uppdragsstuderande har ej tillgång till den studentlegitimation som studenter vid grundläggande högskoleutbildning har. På tentamenslistor skall framgå att det är fråga om en uppdragsutbildning. Vid samläsning med grundläggande högskoleutbildning är det viktigt att detta förhållande klart framgår. Icke-student, inga studiemedel eller försäkringar Deltagare i uppdragsutbildning är inte student i enighet med högskoleförordningen. De författningar som reglerar högskoleutbildning är inte tillämpliga för uppdragsutbildning. En uppdragsdeltagare har inte en students rättigheter och skyldigheter enligt högskoleförordningen. Deltagare i uppdragsutbildning kan inte få studiemedel. Studiemedelsförmånerna är enbart avsedda för studenter inom grundläggande högskoleutbildning. Deltagare i uppdragsutbildning har kostnaderna under sin studietid helt eller delvis vanligen täckta av sina arbetsgivare eller av Arbetsförmedling om det är fråga om arbetsmarknadsutbildning. Högskolan har vid Kammarkollegiet tecknat en försäkring för studenter inom grundläggande högskoleutbildning. Denna försäkring gäller inte för deltagare i uppdragsutbildning. Det är uppdragsgivaren/arbetsgivaren som skall anmäla eventuell personskada som omfattas av lagen om

7 arbetsskadeförsäkring (SFS 1976:380) till Försäkringskassan. Vid eventuella personskador eller dödsfall som inträffar i undervisningslokalerna är det arbetsgivaren/uppdragsgivaren som gör anmälan till Arbetsmiljöverket. Internationell uppdragsutbildning Högskolan får bedriva utbildning på uppdrag av offentliga uppdragsgivare i länder även utanför EESområdet. Det behöver då inte enbart vara fråga om personalutbildning, arbetsmarknads- utbildning eller utbildningar av biståndspolitiska skäl, vilket är fallet för uppdragsutbildningar inom EES-området. Högskolan får bedriva utbildning på uppdrag av privata uppdragsgivare - enskilda företag, organisationer eller andra juridiska personer utanför EES-området enligt samma regelverk som gäller för Högskolans uppdragsutbildning. Denna uppdragsutbildning får endast avse personalutbildning för anställda i det beställande företaget. Samverkan med branschorganisationer och fackföreningar När det gäller branschorganisationer, fackliga organisationer eller liknande är huvudregeln att de inte får vara uppdragsgivare för annan personal än sin egen (2002:760, 2). Ett korrekt, men något omständligt tillvägagångssätt att arrangera uppdragsutbildningar tillsammans med bransch- organisationer, är att Högskolan träffar avtal med varje medlemsföretag/fackföreningsmedlems arbetsgivare var för sig. Förordningen om uppdragsutbildning (2002:760, 2) ger branschorganisationer, fackliga organisationer etc möjlighet att till del vara uppdragsgivare utbildning som anordnas mot avgift från annan än fysisk person kan tolkas på så vis att en juridisk person /annan än fysisk persen utser deltagarna (medlemsföretagen/deltagarnas arbetsgivare) och en annan juridisk person/annan än fysisk person (branschorganisationen/fackföreningen) betalar utbildning. Ett alternativt arrangemang är att branschorganisationen/fackföreningen införskaffar fullmakt från medlemsföretagen/fackföreningsmedlemmarnas arbetsgivare, att få företräda sina medlemmar som uppdragsgivare för uppdragsutbildning. I sådana fall kan branschorganisationen/fackföreningen sluta avtal med Högskolan om uppdragsutbildning och då kunna utse deltagarna, ev. i samråd med medlemsföretag/deltagarnas arbetsgivare, och betala avgiften för utbildningen, samt i förekommande fall vidarefakturera avgiften till medlemsföretagen/deltagarnas arbetsgivare. Högskolan tecknar ramavtal med en branschorganisation/fackförening som betalar utbildningen och tillsammans med Högskolan planerar utbildningen. De enskilda medlemsföretagen/arbetsgivarna utser bland sina anställda kursdeltagare (2003:35R). Samverkan med mäklar- och utbildningsföretag samt lärcentra och kommunala näringslivsenheter Det är endast universitet och högskolor som får bedriva uppdragsutbildning enligt de regler som anges i förordningen om uppdragsutbildning (2002:760, 1). Ett av skälen till denna lagstiftning är att uppdragsutbildning innehåller inslag av myndighetsutövning (examination). Högskolan kan inte överlåta denna rätt till någon annan. Högskolan kan ha goda skäl att, efter ett upphandlingsförfarande, träffa avtal med mäklar- och utbildningsföretag samt lärcentra för att administrera, förmedla och marknadsföra Högskolans uppdragsutbildningar m.m. Avtalet bör klargöra ansvar och roller mellan företaget eller lärcentret och Högskolan t.ex. beträffande marknadsföring i vilken företaget måste vara tydlig i sin infor-

8 mation så det klart framgår rollfördelningen mellan företaget eller lärcentret och Högskolan. Särskilt måste betonas att det är Högskolans kurs som marknadsförs, att kursen levereras av Högskolan som också har det fulla ansvaret för kursen. Ett mäklar- eller utbildningsföretag samt lärcentra kan inte/får inte köpa uppdragsutbildning från Högskolan för annan personal än sin egen. Högskolan måste vid all uppdragsutbildning förvissa sig om att deltagarna är anställda hos beställaren/uppdragsgivaren, och att denne inte säljer kursen vidare till utomstående företag. Uppdragsutbildning regleras genom att skriftliga avtal skall tecknas mellan Högskolan och uppdragsgivaren för all uppdragsutbildning (2003:3, 1). Högskolan måste se till att avtalen alltid tecknas med de verkliga beställarna/uppdragsgivarna av uppdragsutbildningen. De mäklarföretag, utbildningsföretag eller lärcentra som Högskolan samverkar med kan ges i uppdrag att förarbeta de avtal som Högskolan skall teckna med de företag/uppdragsgivare som köper den aktuella utbildningen. För undervisning inom uppdragsutbildning kan Högskolan utnyttja utomstående lärare som tillfälligt anställda eller som inhyrda från företag för undervisning inom uppdragsutbildning. Dock är det alltid Högskolan själv som ansvarar för utbildningen och som är uppdragstagare. Kommunala lärcentra och näringslivsenheter har god kunskap om de lokala företagens kompetensutvecklingsbehov. Genom samarbete mellan kommunala lärcentra och näringslivsenheter kan även små företag på mindre orter på långt avstånd från Högskolan få tillgång till Högskolans kompetens genom uppdragsutbildning, anordnad som flexibel utbildning på distans. Högskolan skall mer aktivt delta i det livslånga lärandet och medverka till att människor i regionens företag och organisationer utvecklas genom kompetensförsörjning. Att ge studerande möjligheter att fullfölja sina studier genom att förlägga uppdragsutbildning på distans och låta behoven hos företag och organisationer styra utbudet ger HDa liksom våra intressenter en möjlighet till flexibla studiealternativ. Näringslivet efterfrågar kurser som anställda kan läsa på distans och gärna arbetsplatsförlagd sådan. I samverkan med Högskolans partners via lärcentra och kommuner finns även möjlighet att nyttja befintlig IT-infrastruktur för dem som saknar nödvändig utrustning. Lärcentra har också en god teknisk och pedagogisk kompetens för de studerande som saknar datorvana. Genom att nyttja de erfarenheter och kompetenser som finns vid IKT-pedagogiskt centrum finns det goda möjligheter att anordna uppdragsutbildningar som riktar sig till en stor grupp oberoende av studieort. I samband med planeringen av en uppdragsutbildning är det viktigt att beakta möjligheten att paketera och leverera den i distansform utifrån rekryteringsperspektivet. Uppdragsutbildning utvecklar Högskolan Uppdragsutbildning är ett av Högskolans verksamhetsuppdrag. Många av Högskolans lärare arbetar inte bara med grundutbildning och forskning utan även med uppdragsutbildning. Genom uppdragsutbildning kommer lärare i kontakt med yrkesverksamhet och näringsliv. Detta utbyte ger värdefulla impulser till Högskolans lärare även för deras arbete med forskning och grundutbildning. Det är därför angeläget att lärare vid Högskolan får möjlighet att arbeta med uppdragsutbildning. I uppdragsutbildningen möter lärarna kursdeltagare med beprövad erfarenhet som har tillämpningsbehov av kunskapen i en specifik miljö. Uppdragsutbildning ställer särskilda krav på läraren

9 som genom att verka i uppdragsutbildning utvecklar sin pedagogiska skicklighet. Erfarenhet från uppdragsutbildning bör uppmärksammas bättre vid tjänstetillsättningar samt vägas in i den pedagogiska skickligheten, som en särskild merit förutom gängse erfarenheter från grundutbildningen. Som bedömningsgrund vid sidan om vetenskaplig och pedagogisk skicklighet anger högskoleförordningen även förmågan att samverka med omgivande samhälle. Vid utarbetande av anställningsprofiler för lektors- och professorstjänster bör erfarenhet från uppdragsutbildning som regel uppmärksammas. En anställningsprofil som även lyfter fram erfarenhet från uppdragsutbildning och förmåga att samverka med omgivande samhälle ligger i Högskolans intresse. Uppdragsutbildningens ekonomiska bidrag till Högskolans totala ekonomi är marginell, likväl är detta tillskott viktigt, särskilt i tider med en ansträngd ekonomi i högskolan. Ansvariga vid Dalacampus, akademichefer och ämnesansvariga har skäl att uppmuntra lärare och annan personal att delta i uppdragsutbildning och medverka i arbetet att få externa uppdrag till Högskolan. Otillåtna bisysslor Bisysslor kan vara förtroendeskadliga, ämnesbundna FoU-bisysslor, konkurrensbisysslor eller arbetshindrande bisysslor (trötthetsbisysslor). Otillåtna bisysslor är till men för uppdragsutbildningen. Förtroendeskadlig bisyssla Förbudet mot att inneha förtroendeskadlig bisyssla regleras i lagen om offentlig anställning (LOA). Enligt 7 får en offentlig arbetstagare inte ha någon bisyssla, annat uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. Bestämmelsen i 7 LOA har till syfte att upprätthålla allmänhetens förtroende för myndigheternas opartiskhet och att tillgodose det allmänna intresset av saklighet och opartiskhet i utövandet av offentlig verksamhet. Förbudet är betingat av de särskilda krav på integritet som den offentliga anställningen ställer på arbetstagaren. Det innebär i första hand att en anställd inte får åta sig bisysslor som medför risk för att han eller hon på grund av jäv inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter vid myndigheten. Högskolan skall regelbundet inhämta uppgifter från sina anställda om bisysslor. Den anställde anger sina bisysslor och arbetsgivaren skall göra en bedömning om förtroendeskadlig bisyssla föreligger. Förtroendeskadlig bisyssla kan inte ges dispens av arbetsgivaren. Ämnesbundna FoU-bisysslor Forskande lärare vid Högskolan ges en viss rätt att utöva bisysslor. Det allmänna intresset av att snabbt och smidigt kunna utnyttja forskningsresultat och forskarnas kunnande i olika delar av samhället motiverade riksdagen att införa särskilda regler för lärare angående bisyssla som avser forskning och utvecklingsarbete (FOU-bisysslor) för lärare i Högskolan (jfr prop. 1985/86:11, bet. 1985/86 UbU 7). I 3 kap. 7 högskolelagen (1992:1434) infördes en särskild bestämmelse om bisysslor som rör lärare i Högskolan. En lärare vid en högskola får vid sidan av sin anställning som lärare ha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller utvecklingsarbete inom anställningens ämnesområde, om läraren därigenom inte skadar allmänhetens förtroende för Högskolan. Konkurrensbisysslor Konkurrensbisyssla regleras i ALFA 1 kap 16 Arbetstagare vid myndigheter som bedriver affärs- eller uppdragsverksamhet får inte ha anställning eller uppdrag hos ett företag inom området för denna verksamhet. Arbetstagaren får inte heller ha del i eller själv eller genom någon annan driva ett sådant företag och inte heller i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör detta område.

10 Konkurrerande bisyssla innebär att den anställde konkurrerar med sin arbetsgivare Högskolan genom att för andra organisationer åta sig uppdrag privat inom verksamhetsområden som Högskolan själv har. Högskolans lärare får inte bedriva uppdragsverksamhet i egen regi som bisyssla vid sidan om sin tjänst vid Högskolan om verksamheten knyter an till Högskolans verksamhetsområden. Tidigare var det enbart regeringen som kunde pröva frågan om medgivande av konkurrensbisyssla. Genom SFS 2003:475 är det numera arbetsgivaren genom ALFA och Affärsverksavtalet (AVA) som får besluta om tillåtande av konkurrensbisyssla. Högskolan måste enligt ALFA inta en restriktiv hållning. Lärares uppdrag för andra lärosäten bör också regleras i avtal mellan högskolorna, som hyr in respektive hyr ut sin personal. Observera att rena undervisningsuppdrag inte räknas som forskning eller utvecklingsarbete enligt bestämmelsen. Sådana uppdrag skall alltså bedömas enligt 7 LOA när det gäller risken för förtroendeskada och enligt ALFA 1 kap 16 vid bedömning om konkurrensbisyssla. Arbetshindrande bisysslor (trötthetsbisysslor) Arbetstagare får inte utöva bisysslor i sådan omfattning att dessa hindrar honom att fullgöra sitt arbete. Detta gäller oavsett huruvida bisysslorna hör till någon av ovan angivna kategorier. Upphandling av externa tjänster för uppdragsutbildning Det händer att Högskolan inte har alla resurser till hands inom organisationen som behövs för att genomföra önskad uppdragsutbildning. Ett alternativ till nyanställda kan vara att Högskolan i sådant fall upphandlar kompletterande tjänster. Upphandling av tjänster för HDa regleras genom - Upphandlingspolicy vid Högskolan Dalarna - Delegationsordning Upphandling/Inköp (DUF 2002/766/19) - Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) De förfaranden som kan komma ifråga vid en upphandling enligt 6 kap LOU är direktupphandling, förenklad upphandling och urvalsupphandling. För Högskolan gäller, att högsta belopp vid direktupphandling (LOU kap 6 2) är för intellektuella tjänster 3 basbelopp (ca kr). I undantagsfall fattar rektor eller administrativ chef beslut om direktupphandling upp till 5 basbelopp. I övriga skall förenklad upphandling eller urvalsupphandling tillämpas, om inte uppdraget är av den storlek att det överstiger de s.k. tröskelvärdet och skall genomföras av tjänstemän med upphandlingserfarenhet, eftersom reglerna är mer omfattande och svårare att tillämpa. Nämnden för offentlig upphandling NOU har tagit fram en skrift om Upphandling av konsulttjänster enligt 6 kap LOU som beskriver anskaffningsprocessen. Anbudsgivning till andra upphandlande enheter Ännu vanligare är, att Högskolan skall lämna anbud vid en upphandling som görs av någon annan aktör. Offentliga upphandlare har att följa LOU på samma sätt som Högskolan. Ett förfrågningsunderlag bör vara transparent och förutsägbart, t ex bör det vara känt i förväg hur olika faktorer som pris, kvalitet, referenser och leveransförmåga kommer att viktas vid utvärderingen av olika anbud. Det är viktigt att följa formkraven i förfrågningsunderlaget och lämna de uppgif-

11 ter som efterfrågas. Alla skall - krav i förfrågningsunderlaget måste besvaras om anbudet skall få delta vid utvärderingen. Avtal om uppdragsutbildning All uppdragsutbildning skall, oavsett omfattning och innehåll, regleras i ett avtal mellan parterna. Avtalet skall undertecknas av uppdragsgivaren och av företrädare för Högskolan enligt gällande delegationsordning. Avtal om uppdragsutbildning upprättas av Dalacampus eller av akademi/ämnesavdelning. Avtal upp till kr tecknas av chef Dalacampus eller akademichef. Därutöver tecknas avtal av rektor. (bilaga 3, avtalsförslag). Avgiftsberäkning Principen om full kostnadstäckning skall tillämpas. Avgifter skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. (Avgiftsförordningen (1992:191, 5 första stycket). Detta innebär att avgiftsintäkterna skall täcka samtliga kostnader som direkt eller indirekt kan hänföras till den avgiftsbelagda verksamheten. Högskolan skall sätta avgifterna för uppdrag så att den långsiktliga självkostnaden täcks. (ESV 2001:11 Sätt rätt pris en handledning i prissättning och kalkylering ). Detta innebär att samtliga med verksamheten förenade direkta och indirekta kostnader på några års sikt ska täckas av avgiftsintäkter. Uppdragets direkta kostnader är normalt uppenbara och givna. Vilka indirekta kostnader som bör föras till den avgiftsbelagda verksamheten är inte lika givet (ESV 2001:11, s 16). Ekonomistyrningsverket menar att statliga myndigheter inte skall betrakta alla indirekta kostnader som gemensamma och fördela dessa schablonmässigt utan hänsyn till om de har bäring på den avgiftsbelagda verksamheten eller inte. Istället bör myndigheten på ett så rättvist sätt som möjligt fördela de indirekta kostnaderna på den avgifts- respektive anslagsfinansierade verksamheten (ESV 2001:11, s 16). Uppdragsutbildningar är normalt förlagda i lokaler utanför Högskolan som fritt tillhandahålls av uppdragsgivaren. Indirekta kostnader för lokaler, städning, fastighetsskötsel och även stödfunktioner som bibliotek, data- och vaktmästeriservice är lägre vid avgiftsbelagd verksamhet. Den avgiftsbelagda verksamheten skall således, för att uppnå full kostnadstäckning, beräkna och kalkylera för de indirekta kostnaderna som kan hänföras till verksamheten. Högskolan har självständigt ansvaret att avgöra avgiftens storlek vid offerering av uppdragsutbildning (1992:191, 4 och 6 ). Enligt avgiftsförordningen skall Högskolan varje år samråda med Ekonomistyrningsverket om de avgifter som myndigheten tar ut eller avser att ta ut. Ekonomistyrningsverket får medge undantag från samrådsskyldigheten. (1992:191, 7 ). Högskolan har rätt att disponera de avgiftsintäkter som inbringas genom uppdrag (1992:191, 25. Högskolan skall i sin resultaträkning i årsredovisningen särredovisa avgiftsintäkter (1992:191, 29). I SUHF:s rapport 2001, Hur ska Högskolan öka uppdragsutbildningen? diskuteras principen full kostnadstäckning prissättningen är problematisk. Högskolorna sätter ofta för låga priser på utbildningarna. Alltför sällan beräknas kostnader för FoU och utveckling av utbildningar. Där avtalsskrivande, prissättning m.m. sker samordnat centralt vid lärosätet är det enklare att tillämpa modeller och se till att även kostnader för FoU och kursutveckling beräknas. Vidare har framkommit att det

12 är viktigt för trovärdigheten för utbildningen att Högskolan tillämpar enhetliga regler och modeller för prissättningen. Det är viktigt för Högskolans förtroende såväl utåt mot kunder som inåt mot studenter och lärare. Regelverk och referenser Förordning om uppdragsutbildning (2002:760) (2007:424) Föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2003:3) Förordning om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare (2007:223) Förordning om statsbidrag för fortbildning av lärare (2007:222) Avgiftsförordningen (1992:1919) Sätt rätt pris, En handledning i prissättning och kalkylering (ESV 2001:11) Förordning om studentkårer, nationer och studentföreningar (2006:36) Högskoleförordning (1993:100, 7 kap) angående tillgodoräknande Förordning om redovisning av studier mm vid universitet och högskolor (1993:1153) Högskoleverkets tillsynsrapport Uppdragsutbildning en vägledning (2003:35R) Lagen om offentlig anställning (LOA, 1994:260, 7 kap) Anställningsordning för lärare vid Högskolan Dalarna Lagen om offentlig upphandling (LOU, 2008) Upphandlingspolicy vid Högskolan Dalarna Delegationsordning Upphandling/Inköp (DUF 2002/766/19) Lagen om arbetsskadeförsäkring (SFS 1976:380)

13 HÖGSKOLAN DALARNA Bilaga 1 Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Högskolan Dalarna Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor 1 Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i denna förordning. Definitioner 2 Med högskola avses i fortsättningen såväl universitet som högskola, och med uppdragsutbildning utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser. Utbildningar 3 En högskola får bedriva uppdragsutbildning bara om den knyter an till sådan grundläggande högskoleutbildning som högskolan har examensrätt för. Om uppdragsgivaren är svenska staten, en svensk kommunal myndighet, ett svenskt landsting eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), gäller utöver första stycket att uppdraget skall avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. När det inte är fråga om en offentlig uppdragsgivare gäller i stället utöver första stycket att uppdraget skall avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren. Utbildningarnas bedrivande 4 Uppdragsutbildning får inte bedrivas på sådant sätt eller i sådan omfattning att den får en negativ inverkan på den grundläggande högskoleutbildning som hö ;gskolan skall bedriva. När en högskola anordnar uppdragsutbildning som omfattar mer än 40 studieveckor, skall Högskoleverket underrättas skriftligen om detta. Avgifter 5 Vid uppdragsutbildning tillämpas avgiftsförordningen (1992:191). Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek. Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Examensbevis och kursbevis 6 De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för grundläggande högskoleutbildning, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på grundläggande högskoleutbildning. Detta gäller även om deltagarna saknar behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Tillgodoräknande 7 Den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som grundläggande högskoleutbildning.

14 Ytterligare föreskrifter 8 Högskoleverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning. (c) Högskoleverket Förordning (2007:424) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor utfärdad den 24 maj Regeringen föreskriver att 3, 4, 6 och 7 förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor skall ha följande lydelse. 3 En högskola får bedriva uppdragsutbildning bara om den knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för. Om uppdragsgivaren är svenska staten, en svensk kommunal myndighet, ett svenskt landsting eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), gäller utöver första stycket att uppdraget skall avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. När det inte är fråga om en offentlig uppdragsgivare gäller i stället utöver första stycket att uppdraget skall avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren. 4 Uppdragsutbildning får inte bedrivas på ett sådant sätt eller i en sådan omfattning att den får en negativ inverkan på den högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan skall bedriva. När en högskola anordnar uppdragsutbildning som omfattar studier motsvarande mer än 60 högskolepoäng, skall högskolan skriftligen underrätta Högskoleverket om detta. 6 De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. Detta gäller även om deltagarna saknar behörighet för tillträde till högskoleutbildning. 7 Den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007.

15 2. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en uppdragsutbildning men då inte slutfört den har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som grundläg- SFS 2007:424 Utkom från trycket den 13 juni SFS 2007: SFS 2007:424 Thomson Fakta, tel Elanders, Vällingby 2007 gande högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni På regeringens vägnar LARS LEIJONBORG Charlotte Abrahamsson (Utbildningsdepartementet)

16 HÖGSKOLAN DALARNA Bilaga 2 Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Högskolan Dalarna Föreskrifter av Högskoleverket om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2003:3) Beslutade den 16 juni Dessa föreskrifter trädde i kraft den 15 september Med stöd av 8 förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor föreskriver Högskoleverket följande. Riktlinjer och avtal 1 Universitetet eller högskolan (i fortsättningen kallade högskolan) skall fastställa riktlinjer för sin uppdragsutbildning. Skriftliga avtal skall tecknas mellan högskolan och uppdragsgivaren för all uppdragsutbildning. Högskolan skall se till att studenter och andra lätt kan få information om inriktningen och omfattningen av högskolans uppdragsutbildning. Samundervisning 2 Högskolan får undervisa deltagare i en uppdragsutbildning tillsammans med studenter i den grundläggande högskoleutbildningen, om den grundläggande högskoleutbildningen inte påverkas negativt. Underrättelse till Högskoleverket 3 Högskolans underrättelse enligt 4 andra stycket förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor skall lämnas när det skriftliga avtalet är undertecknat av parterna. Till underrättelsen skall högskolan bifoga en kopia av avtalet. Examensbevis och kursbevis 4 Bestämmelser om examensbevis och kursbevis finns i 6 förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Ett villkor för att uppdragsutbildningen skall anses ha samma kvalitet som den grundläggande högskoleutbildningen är att högskolan har kursplaner och utbildningsplaner samt utser examinator på samma sätt som i den grundläggande högskoleutbildningen.

17 HÖGSKOLAN DALARNA Bilaga 3 Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Högskolan Dalarna MALL FÖR AVTAL OM UPPDRAGSUTBILDNING OBS! Detta är ett exempel på avtal. Avtalets utformning kan och bör förändras i syfte att passa aktuellt uppdrag. Vid tveksamheter, tag kontakt med enheten Dalacampus uppdrag. AVTAL Dnr DUC 2007/ Organisation/företag Namn, adress Avtal mellan..och Högskolan Dalarna angående 1. Avtalsparterna Avtalsparter Köpare: Säljare: Högskolan Dalarna Dalacampus/Akademi Kontaktperson: Kontaktperson 2. Högskolans åtagande Kursen Kursplan Kursfakta Kursansvarig Undervisning och examination i kursen, i enligt med kursplan eller kursbeskrivning Uppgift om kursplan och i förekommande fall utbildningsplan. Arbetsformer, tidsplan, studietakt, kurstider mm Uppgift om kursansvarig lärare och om examinator för kursen

18 och examinator Kursort och kurslokal Antal deltagare Inbjudan till kursstart Kursbevis (dessa uppgifter kan anges om detta bedöms av vikt för köparen) Uppgift om kursort och lokaler för utbildningen Uppgift om max antal deltagare. Uppgift om det är Högskolan som inbjuder till kursstarten Uppgift om kursbevis till samtliga godkända deltagare i kursen 3. Köparens åtagande Kursdeltagare Kurslokaler Kurslitteratur Kursdeltagarna utses av köparen/uppdragsgivaren, uppgifter om deltagarnas namn, personnummer och bostadsadress lämnas till Högskolan Dalarna. Uppgift om lokaler för utbildningen och om köparen/uppdragsgivaren upplåter dessa fritt för Högskolan Uppgift om köparen/uppdragsgivaren bekostar kurslitteratur och annan utrustning för kursdeltagarna 4. Övriga villkor Ensamrätt Uppsägning av avtalet Avbeställning Försäkringar Högskolan förbehåller sig ensamrätten till allt kursmaterial. Endera parten äger rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan om den andra parten gjort sig skyldig till väsentligt avtalsbrott, den andra parten försatts i konkurs eller eljest befinnes vara på sådant obestånd att han inte kan förväntas fullgöra sina åligganden. Om köparen av något skäl av beställer utbildningen skall denne ersätta säljaren för dennes skäliga och styrkta kostnader för genomförd planering och avveckling av utbildningen. Lagen om arbetsskadeförsäkring (SFS 1976:380) gäller vid personskada som uppstår under en uppdragsutbildning eller vid färd till och från utbildningsstället eftersom deltagarna i utbildningen, vid personalutbildning, är anställda av uppdragsgivaren Det är uppdragsgivaren/arbetsgivaren som skall anmäla eventuell personskada som omfattas av lagen om arbetsskadeförsäkring (SFS 1976:380) till Försäkringskassan. Vid eventuella personskador eller

19 dödsfall som inträffar i undervisningslokalerna är det arbetsgivaren/uppdragsgivaren som gör anmälan till Arbetsmiljöverket Force majeure Tvist Part är inte ansvarig för skada som beror på krigshändelse, strejk, lockout, eldsvåda, blockad eller annan liknande omständighet utanför parternas kontroll. Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal eller delar därav och därmed sammanhängande rättsförhållanden skall i första hand lösas genom förhandling mellan köparen och säljaren. För det fall att parterna därvid inte når uppgörelse skall tvisten hänskjutas till allmän domstol för avgörande. 5. Pris och betalning Ersättning Reskostnader Betalningsvillkor Ange utbildningens pris, exkl moms Uppgift om hur kostnaderna för resor och traktamente för Högskolans lärare 50% av beloppet (xxxxkronor ) exkl moms faktureras att betala senast (vid kursstart) 50% av beloppet (xxxxkronor ) exkl moms faktureras att betala senast (vid kursslut) Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna erhållit ett vardera. Avtalet godkännes För Ort /Datum... För Högskolan Dalarna Ort/Datum... Rektor Chef Dalacampus/Akademichef

20 MALL FÖR AVTAL OM UPPDRAGSFORSKNING AVTAL Dnr DUC 2007/ Avtal mellan..och Högskolan Dalarna angående 1. Parterna Avtalsparter Köpare: Säljare: Högskolan Dalarna Dalacampus/Akademi Kontaktperson: Kontaktperson Organisation/företag Namn, adress 2. Högskolans åtagande, beskrivning av uppdraget Uppdraget Ansvarig lärare Beskrivning av uppdraget Uppgift om ansvarig lärare/forskare (dessa uppgifter kan anges om detta bedöms av vikt för köparen) 3. Rapportering av resultatet Rapportering Resultatet av uppdraget överlämnas till köparen/uppdragsgivaren i form av en., senast 4. Uppföljning Uppföljning Uppföljning av uppdraget och dess resultart sker genom en.

21 5. Publicering Rätt att publicera Högskolan äger rätt att använda resultatet i grundutbildning och forskning 6. Rätt till resultatet Rätt till resultatet 7. Övriga villkor Uppsägning av avtalet Avbeställning Force majeure Tvist Endera parten äger rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan om den andra parten gjort sig skyldig till väsentligt avtalsbrott, den andra parten försatts i konkurs eller eljest befinnes vara på sådant obestånd att han inte kan förväntas fullgöra sina åligganden. Om köparen av något skäl avbeställer uppdraget skall denne ersätta säljaren för dennes skäliga och styrkta kostnader för genomförd planering och avveckling av uppdraget. Part är inte ansvarig för skada som beror på krigshändelse, strejk, lockout, eldsvåda, blockad eller annan liknande omständighet utanför parternas kontroll. Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal eller delar därav och därmed sammanhängande rättsförhållanden skall i första hand lösas genom förhandling mellan köparen och säljaren. För det fall att parterna därvid inte når uppgörelse skall tvisten hänskjutas till allmän domstol för avgörande. 8. Pris och betalning Ersättning Reskostnader Betalningsvillkor Ange priset för uppdraget, exkl moms Uppgift om hur kostnaderna för resor och traktamente för Högskolans lärare 50% av beloppet (xxxxkronor ) exkl moms faktureras att betala senast (vid uppdragets start) 50% av beloppet (xxxxkronor ) exkl moms faktureras att betala senast (vid uppdragets slutredovisning) Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna erhållit ett vardera.

22 Avtalet godkännes För Ort /Datum... För Högskolan Dalarna Ort/Datum... Rektor Chef Dalacampus/Akademichef