Riksrevisionens årliga granskning av universitet och högskolor 2016

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Riksrevisionens årliga granskning av universitet och högskolor 2016"

Sven-Erik Åberg
för 6 år sedan
Visningar:

1 1 Riksrevisionens årliga granskning av universitet och högskolor 2016 Karin Upplander Ekman, ansvarig revisor Jenny Hedman, uppdragsledare

2 Agenda 2 Vilka är vi? Organisationen av UH-granskningen Risker vi ser inom sektorn Iakttagelser och medskick från granskningen 2016

3 3 Vilka är vi? Karin Upplander Ekman. - En av sex ansvariga revisorer inom UH-området, - ansvarar för revisionen vid KTH, UmU, FHS, Konstfack och KKH. Jenny Hedman. - Uppdragsledare för KTH, LtU och FHS inom UH-området.

4 Organisationen av UH-granskningen 4 Riksrevisor: Margareta Åberg Sex stycken AR-områden 2016 Karin Upplander Ekman Stockholm Ertan Fiskin Stockholm Lars Nordstrand Stockholm Henrik Söderhielm Stockholm Kent Gustafsson Jönköping Mariette Hagenfjärd Jönköping

5 5 Övergripande bild av risker inom universitetoch högskoleområdet Områden vi vanligen granskar - Bidrag - Avgifter - Bisysslor - Holdingbolagen - Ladok - Lokaler - avtal - Betalningar löner, fakturor slumpmässigt och/eller riktat t ex representation

6 Övergång till SSC, nya system 6 Delar av myndighetens ekonomiadministration läggs ut på SSC - Myndigheten bör ha koll på vilka kontroller SSC resp. myndigheten utför - Är avtalen tydliga, behöver rutiner och/eller kontroller ändras? - Ansvaret är fortfarande myndighetens. Övergång till nya system. - Kontroll att alla uppgifter från det tidigare systemet kommer in i det nya. - Dokumentation av kontroller vid överföringen. - Hur ser kontrollerna i det nya systemet ut? - Behöver myndigheten ändra sina kontroller i rutinen? Ofta läggs hantering ut på SSC samtidigt som byte sker till nytt system.

7 Övergång till Ladok3 7 Riksrevisionens Ladokteam ser under 2016 på några piloter i Ladok3 och har haft möten med konsortiet om tidplanen för införandet. Det är valfritt att köra pilotprojekt och att köra skarpt eller i testmiljö. Har diskuterats med lärosätena hur de säkerställer att rätt uppgifter förs över från gamla till nya Ladok. Ansvaret för detta verkar ligga på varje enskilt lärosäte. Teamet planerar en IT-granskning av Ladok3 för att se om säkerhet säkerställts i Ladok utifrån ett granskningsperspektiv. Rimlig tidpunkt kan vara hösten 2017 då bör tillräckligt många lärosäten ha gått över till Ladok3. Våra noteringar hittills är att det är positivt att Ladok 3 är webbaserat, om fungerande rutiner finns sedan tidigare så upplevs nya Ladok underlätta arbetet, t ex är det inte längre möjligt att definitivregistrera resultat innan examinator undertecknat det.

8 Avtal och fakturering - holdingbolagen 8 Vi har i årets granskningar hos flera lärosäten med holdingbolag sett brister i avtal mellan lärosätet och holdingbolaget samt även brister i fakturor och fakturaunderlag. Avtalen mellan lärosätena och holdingbolagen om vilka uppgifter bolagen ska utföra samt hur de ska rapportera utfört arbete kan förtydligas. Kontrollerna av och underlagen till fakturor från holdingbolagen till lärosätena har ofta brister vilket ökar risken för otillåten kapitalöverföring.

9 Avgifter trend med överskott 9 Vi ser en trend hos flera lärosäten med ökande ackumulerade överskott över tiden, med underskott under enstaka år. Flera lärosäten har så stora överskott att de ska redovisa i årsredovisningen hur överskottet ska disponeras. Redovisningarna är ofta av mycket allmän karaktär och skrivningarna är likartade år från år. Vi har haft denna fråga uppe tidigare men den är fortfarande aktuell. Vi skrev även om detta i RiRs Årliga rapport Vi ser i år på detta på flera lärosäten än tidigare.

10 Klassificering av intäkter från provkonstruktion på uppdrag av Skolverket och UHR. Noterade olikheter: Av Skolverket får olika lärosäten i uppdrag att konstruera nationella prov för årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan, vissa kurser i gymnasieskolan samt vuxenutbildning och sfi. Dessa intäkter genererar ofta stora överskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. Intäkterna från detta uppdrag redovisas olika på olika lärosäten - hos vissa som intäkter från uppdragsforskning (enligt bilaga 4 till regleringsbrev för UH), hos andra som 4 -intäkter (enligt avgiftsförordningen). UmU har i uppdrag av UHR att konstruera de nationella proven för högskoleprovet. Dessa klassificerar UmU som uppdragsforskning. På ansvarig institutions hemsida står: Att framställa ett prov av den betydelse som högskoleprovet har innebär ett omfattande arbete. Det tar upp till två år att framställa ett prov, från det att första uppgiftsförslaget läggs fram till ett färdigt prov. För närvarande arbetar 14 personer hel- eller deltid med konstruktion, utveckling och forskning kring högskoleprovet. 10

11 Årsredovisning not till myndighetskapitalet 11 Enligt FÅB ska förändringar av myndighetskapitalet under räkenskaps-året specificeras i en not som ska visa varje slag av förändring för varje post och delpost i myndighetskapitalet. Specifikationen bör ställas upp enligt bilaga 8 i FÅB. Om regeringen för en viss myndighet har föreskrivit en annan typ av specifikation av myndighetskapitalet och detta gör att kraven på specifikation enligt föreskrifterna svårligen kan uppfyllas, får myndigheten begränsa redovisningen till den specifikation som regeringen har föreskrivit. Detta bör i så fall kommenteras i noten och dessutom bör en bedömning av kapitalets fördelning på anslags-, avgifts- och bidragsfinansierad samt ev annan verksamhet anges. Regeringen har för UH regleringsbrevet bil. 2 föreskrivit specifikationen Kapitalförändring per område. Denna måste lärosätet redovisa. Om inte även noten enligt FÅB ska redovisas måste kraven ovan vara uppfyllda. ÄR dock inte troligt att specifikation enligt FÅB svårligen kan uppfyllas.

12 12 Karin Upplander Ekman, Jenny Hedman,

Relevanta dokument

Riksrevisionens årliga granskning av universitet och högskolor 2016

1 Riksrevisionens årliga granskning av universitet och högskolor 2016 Karin Upplander Ekman, ansvarig revisor Jenny Hedman, uppdragsledare Agenda 2 Vilka är vi? Organisationen av UH-granskningen Rapportering