Principer för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Principer för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet 2016"

Transkript

1 Dnr: 2015/ Ekonomihandboken Principer för fördelning av indirekta kostnader vid Linnéuniversitetet Inklusive tillämpningsanvisningar till SUHF-modellen Beslutad av Ekonomichef, Charlotte Byström Datum: Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum:

2 Innehåll 1. Inledning 4 2. Universitetsgemensamma kostnader Definition Fördelning av universitetsgemensamma kostnader Fördelningsbaser för universitetsgemensamma kostnader Beräkning och redovisning av inst. andel av indir. kostn på central nivå 7 3. Fakultetsgemensamma kostnader Definition Förtydligande klassificering av lönekostnader Förtydligande klassificering av driftskostnader Fördelning av fakultetssgemensamma kostnader Institutionsgemensamma kostnader Definition Fördelning av institutionsgemensamma kostnader Lokalkostnader Definition Lokalkostnader i SUHFs redovisningsmodell Klassificering av lokalkostnader Beräkning och fördelning av lokalkostnader Arbetsplatskostnad Arbetsgång för budgetering av lokalkostnader Fullständig kostnadsfördelning 21 2 (23)

3 6.1 Kostnadsbärare Samfinansiering och parallell förbrukning Projektkalkylering Fördelning av personalkostnaderna mellan verksamhetsgrenarna Budgetavvikelser och kalkyldifferenser 23 3 (23)

4 1. Inledning SUHF (Sveriges universitets och högskoleförbund) tog i november 2007 beslut om att rekommendera sina medlemmar att införa en ny redovisningsmodell för indirekta kostnader. Detta dokument beskriver hur modellen tillämpas för Linnéuniversitetet. Dokumentet ska följas upp inför varje års budgetarbete och vid behov ändras. Syftet från SUHF har varit att skapa en modell som på ett enkelt men ändå rättvisande och kostnadseffektivt sätt bidrar till god intern styrning och kontroll och som stödjer högskolans 1 behov av tillförlitliga beslutsunderlag för verksamhetsstyrning och uppföljning. Modellen ska leda till rättvisande redovisning och kalkylering samt även medverka till bättre uppföljning av full kostnadstäckning vid högskolornas olika verksamheter. Modellen är enkel, tydlig och transparent samtidigt som den vid en likformig tillämpning ökar möjligheterna till jämförbarhet mellan olika verksamheter och år. Grundprinciperna i modellen är följande: högskolans verksamhet delas in i kärnverksamhet och stödverksamhet och kärnverksamheten delas in i avgränsade verksamheter, vilka kallas kostnadsbärare stödverksamhetens kostnader (gemensamma kostnader) fördelas på kärnverksamhetens verksamhetsområden (utbildning och forskning) de gemensamma kostnaderna fördelas på kostnadsbärarna genom fullständig kostnadsfördelning alla högskolor tillämpar kostnadsbas för fördelning på kostnadsbärare, där huvudbasen är direkta lönekostnader (alternativ bas är direkta löneoch driftskostnader) samtliga intäkter och kostnader ska fördelas på kostnadsbärare, vilket möjliggör uppföljning av full kostnadstäckning en projektkalkyl, sk fullkostnadskalkyl, som visar totala kostnader (direkta kostnader och rättvisande andel av indirekta kostnader) och intäkter (uppdelade på extern finansiering och anslag) en gemensam funktionsindelad struktur för gemensamma kostnader på olika nivåer, som tillämpas i fullkostnadskalkyler. Dessa grundprinciper är tvingande i modellen. I övrigt finns viss flexibilitet för högskolan att i särskilda fall utforma tillämpningen av modellen utifrån högskolespecifika förutsättningar. SUHF:s arbete finns beskrivet på hemsidan, där finns även en under 2012 uppdaterad handledning: 1 SUHF använder uttrycket högskola generellt för alla typer av högre lärosäten och så görs även i detta dokument. Uttrycket universitet används när Linnéuniversitet specifikt avses. 4 (23)

5 2. Universitetsgemensamma kostnader 2.1 Definition Universitetsgemensamma funktioner har karaktären av myndighets-, stabs- eller servicefunktioner gentemot omvärlden eller inåt i organisationen. Kostnaderna för dessa ska fördelas inom lärosätet. För att fördelningsmodellen ska fungera krävs definitioner av vad som ska ingå i universitetsgemensamma kostnader. Det är endast universitetsgemensamma nettokostnader (intäkt minus kostnad) som ska vidarefördelas. På central nivå förekommer att delar av verksamheten finansieras med externa medel. De externa medel som intäktsförs för avtalade, tidsbegränsade projekt ska särredovisas antingen som externfinansierad utbildning eller forskning. Intäkter och kostnader som genereras av projektmedel ingår inte under indirekta kostnader på central nivå utan hanteras som kostnadsbärare i kärnverksamheten. Det kan också förekomma speciellt riktade satsningar vilka finansieras med anslagsmedel som inte heller ska ingå i indirekta kostnader. Satsningarna riktar sig då direkt mot den anslagsfinansierade verksamheten. Kostnaderna för dessa speciella satsningar ska konteras direkt mot anslagsfinansierad utbildning eller forskning och satsningarna är kostnadsbärare i kärnverksamheten. Vissa funktioner på central nivå finansieras med direkt debitering till den som utnyttjar tjänsten. Exempel på sådana funktioner kan vara reprocentral, växel mm och ingår inte i de kostnader som fördelas schablonmässigt. Universitetet tillämpar fördelning i tre nivåer; Central nivå, fakultetsnivå och institutionsnivå. Organisationsförändringen 2013 innebar att institutionsgemensam nivå flyttas till fakultetsgemensamt. Institutionsnivå tillämpas endast av Polisutbildningen och FOJO. Med begreppet institution jämställs här även enheter inom universitetet som bedriver direkt verksamhet men som formellt inte är en institution. Det kan t ex röra sig om projekt som finns på central nivå eller uppdragsutbildningar. Följande organisatoriska enheter tillhör de universitetsgemensamma vid Linnéuniversitetet: Universitetsstyrelsen, 1100 Rektor, 1200 Universitetsdirektör, 1300 Internrevision, 1400 Universitetsbibliotek, 1500 Universitetsförvaltningen o Universitetsgemensamt, 2000 o Universitetsledningens kansli, 2100 o IT-avdelningen, 2200 o Ekonomiavdelningen, (23)

6 o Studerandeavdelningen, 2400 o Avdelningen för externa relationer, 2500 o Kommunikationsavdelningen, 2700 o Personalavdelningen, 2800 o Lokal- och serviceavdelning, Nämnden för lärarutbildning, 3000 Från och med 2016 ingår även Nämnden för lärarutbildningens (NLU) kostnader i underlaget för beräkning av gemensamma förvaltningens kostnader. Detta beräknades 2014 och 2015 som ett eget pålägg. För att renodla finansieringen till universitetsgemensamma funktioner ska all central verksamhet budgeteras under någon av ovanstående enheter och finansieras via indirekta kostnader. De universitetsgemensamma kostnaderna ska delas in i sex huvudfunktioner (inom verksamhetsbegreppet VERKS i kodsträngen): Ledning, 9901 Utbildnings- och forskningsadministration, 9902 Ekonomi- och personaladministration, 9903 Infrastruktur och service, 9904 Bibliotek, 9905 Nivåspecifikt, Fördelning av universitetsgemensamma kostnader Kostnaderna för respektive enhet inom universitetsgemensamma funktioner viktas mellan verksamhetsområdena utbildning och forskning. Viktningen utgår ifrån intervjuer med berörda chefer där de uppskattar hur tidsåtgången fördelas mellan verksamhetsgrenarna. Viktningen, med påläggssatser, uppdateras en gång per år, och fastställs i budgetanvisningarna. Kostnaderna för studerandeavdelningen liksom hälften av kostnaden för universitetsbiblioteket viktas till 100 % mot utbildning Fördelningsbaser för universitetsgemensamma kostnader Följande universitetsgemensamma kostnader bokförs/debiteras direkt på kostnadsbärarna, Internhyra/salshyror Lokalvård Repro (kopiatorer, beställningar) Vaktmästeri (husvaktmästare, ej post eller transportkostnader) Tentamenskostnader (salshyror, skrivvaktskostnader, övriga direkta kostnader) Universitetsbutiken i Växjö Telefoner It-support Vissa it-tjänster Arbetsplatskostnad, nytt from 2015, se avsnitt (23)

7 Övriga kostnader fördelas genom ett pålägg på direkt lön. Linnéuniversitetet använder direkt lön som bas för att fördela samtliga gemensamma funktioners kostnader. Med direkt lön avses de lönekostnader som bokförs i kärnverksamheten (utbildning och forskning). Undervisande och forskande personal tjänstgör endast i kärnverksamheten. Det är personens arbetsuppgifter och inte titeln eller funktion som avgör om lönekostnaden ska klassificeras som stödverksamhet eller kärnverksamhet. En tekniker som arbetar med administration och vaktmästeri är stödverksamhet. En studierektor är normalt stödverksamhet men arbetar personen med kurs- och programutveckling ska denna del klassificeras som kärnverksamhet. De konton som används i kostnadsbokföringen vid beräkning av direkt lön är utbetalade lönekostnader (konto 401*-4074), inklusive lönekostnadspåslag. Bokförda upplupna lönekostnader avseende övertid, semesterlön, förskott mm ingår inte i beräkningen eller löpande fördelning Beräkning och redovisning av kärnverksamheternas andel av indirekta kostnader på central nivå Kärnverksamheternas budgeterade/verkliga direkta lönekostnader summeras per verksamhetsgren. Ingen ytterligare differentiering görs, dvs. kostnader i anslag, bidrag och uppdrag jämställs vid beräkningstillfället. Direkta lönekostnader bokförda på respektive kostnadsbärare multipliceras med beslutade (se avsnitt 2.2) påläggssatser. Fördelning av indirekta kostnader till kostnadsbärarna sker via månatliga automatdebiteringar (triggrar) i ekonomisystemet Agresso. Bokföring görs i samband med månadsbokslut enligt tidplan. Universitetsgemensamma kostnader bokförs i debet på konto 9687 på respektive kostnadsbärare och kredit på konto 9387 på universitetsgemensam kostnadsbärare. Lönekostnadspåslaget ska endast innefatta lagstadgade och centralt avtalade sociala kostnader. Sociala avgifternas storlek fastställs varje år och finns i ekonomihandboken. 3. Fakultetsgemensamma kostnader 3.1 Definition Inom Linnéuniversitetet är kärnverksamheterna under respektive fakultet organiserad på institutioner. Varje fakultet har organiserat gemensamma funktioner inom ledning/gemensamt respektive fakultetskansli. Nämnden för lärarutbildningen med tillhörande kansli är organiserat på samma nivå som fakulteterna, men ingår från och med 2016 i underlaget för det universitetsgemensamma pålägget. 7 (23)

8 Fakultetsorganisationen ser ut enligt följande: Nämnden för lärarutbildningen, 3000 Fakultet för samhällsvetenskap, 4000 Fakultet för konst och humaniora, 5000 Fakultet för teknik, 6000 Ekonomihögskolan, 7000 Fakultet för hälso- och livsvetenskaper, 8000 Det är viktigt att ha en enhetlig syn på gemensamma indirekta kostnader och att dessa definieras på samma sätt inom universitetet. Indirekta kostnader på fakultetsnivå är lednings- och servicefunktioner, som t ex dekan, prefekt, controller, ekonom, forskningssekreterare, utbildningssekreterare, tekniker m fl för den direkta verksamheten. Det kan vara nödvändigt att göra en fördelning av personers lönekostnad mellan kärn- och stödverksamhet. Precis som för universitetsgemensam administration ska fakultetens administration delas in i sex huvudfunktioner (inom verksamhetsbegreppet VERKS i kodsträngen): Ledning, 9801 Utbildnings- och forskningsadministration, 9802 Ekonomi- och personaladministration, 9803 Infrastruktur och service, 9804 Bibliotek, 9805 Nivåspecifikt, 9806 Det är endast fakultetsgemensamma nettokostnader (kostnad minus intäkt) som är indirekta och ska vidarefördelas. Externa medel som intäktsförs för avtalade, tidsbegränsade projekt ska särredovisas antingen som externfinansierad utbildning eller forskning. Varje funktions kostnader ska bestå av samtliga kostnadsslag totalkostnaderna inklusive lokalkostnader för funktionen. Kostnaderna för respektive funktion ska, på samma sätt som universitetsgemensam administration, viktas mellan utbildning och forskning, vilket återspeglas i de påläggssatser som man kommer fram till. Vid fakulteterna förekommer kostnader för gemensamma aktiviteter som t ex gemensamma konferenser, friskvård mm. För att få enhetlig bedömning av dessa typer av kostnader gäller att bokföring görs på funktionen, utbildnings- och forskningsadministration. Kostnader för friskvård, utbildning och andra kostnader kopplade till tjänstgöringen ska bokföras på den verksamhet där personen har sin huvudsakliga tjänstgöring vid inköpstillfället. Avskrivningar och kostnader för utrustning kan också vara svåra att hänföra till någon av de sex huvudfunktionerna. Direktavskrivningar och avskrivningar ska bokföras på den verksamhet där den huvudsakligen har uppstått vid inköpstillfället. Undantag kan förekomma när personal arbetar i externfinansierad verksamhet och det inte budgeterats för dessa kostnader. 8 (23)

9 För att få enhetlig syn på kompetensutveckling och diverse administrativa uppgifter för undervisande och forskande personal, som t ex studierektor och ämnesansvarig, ska dessa kostnader betraktas som direkta till den del man arbetar med kurs- och programutveckling. 3.2 Förtydligande av klassificering mellan kärn- och stödverksamhet för vissa lönekostnader/funktioner. Det är personens arbetsuppgifter och inte titel/funktion eller organisationstillhörighet som avgör om lönekostnaden ska klassificeras som stödverksamhet eller kärnverksamhet. En tekniker som arbetar med administration och vaktmästeri är stödverksamhet. En studierektor är normalt en stödverksamhet men arbetar personen med kurs- eller programutveckling ska denna del klassificeras som kärnverksamhet. Den del som man lägger på operativt arbete ska klassificeras som kärnverksamhet. Omvänt kan gälla personer som normalt sett arbetar med kärnverksamhet men även med t ex övergripande administration eller ledningsfrågor, ska denna del klassificeras som stödverksamhet. Pedagogisk utveckling av lärare är en kärnverksamhet även om funktionen ligger på en central/gemensam nivå. Dir kostn Indir kostn Fördelning trigger / förslag på fördelning Lönekostnader/ tjänster Universitetsstyrelse Trigger Fakultetsstyrelse Trigger Dekan Trigger Prodekan Trigger Prefekt Trigger Viceprefekt Fördelning kan krävas Studierektor Fördelning kan krävas Adm chef / Trigger kanslichef Utbildningsadministratör Trigger Utbildningsledare Trigger Utbildningssamordnare Trigger Utbildningsråd Trigger Forsknings- Trigger Kommentar Se förtydligande nedan 9 (23)

10 sekreterare Controller Trigger Ekonomiadministratör Normalt ind kostn, Se förtydligande nedan i vissa projekt kan fördelning få göras Ekonom Normalt ind kostn, Se förtydligande nedan i vissa projekt kan fördelning få göras Lab.tekniker/ Fördelning kan Se förtydligande nedan tekniker krävas Internation.- Trigger koordinator Samverkansansvarig Trigger Skyddsombud Trigger /arb.miljö ansv Forskningsråd Trigger Samverkansråd Trigger Internation.- Trigger råd Anst/komp- Trigger utvecklings- råd Kursplaneutskott Trigger Konstnärligt Trigger råd Programråd Trigger Se förtydligande nedan Programansvarig Fördelning kan Se förtydligande nedan krävas Pedagogisk Se förtydligande nedan samordnare Ämnesansvarig Förtydliga mer Programkommitté Trigger Studievägledare Trigger Internation.- Trigger kommittén Lika villkor Trigger kommittén Egen fakultetsvaktmästare Trigger 10 (23)

11 Fakultets itpersonal IKTpegagoger Fakultetsinformatörer Fakultetsmarknadsförare Trigger Trigger Trigger Trigger Speciellt för de personer/tjänster som arbetar i gränslandet mellan operativt arbete i kärnverksamheten och mer indirekt/stödjande arbete (ledning, strategiskt arbete, övergripande planering, administration etc) kan det vara svårt att göra en rättvisande klassificering. Detta gäller speciellt kostnader för programansvariga, programråd, biträdande prefekter, avdelningschefer, pedagogiska samordnare, ämnesansvariga mfl. Nedanstående matris över exempel (ej heltäckande) på arbetsuppgifter är tänkt att kunna fungera som stöd i arbetet med denna klassificering. Avser Avdelningschef; planering och samordning av utbildningsverksamheten Fastställande av läsordning och scheman Planering och uppföljning av lärares tjänstefördelning Att utse examinatorer Planering av lärares kompetensutveckling i samråd med prefekt Planering av personalresurser i samråd med prefekt Att vara kontaktperson vid externa förfrågningar rörande utbildningsverksamhet Att bereda rekryteringsärenden Att genomföra medarbetarsamtal och lönesamtal (ej med professorer) Att handha rehabiliteringsärenden Programansvarig Ansvara för granskning och i samråd med ämneskunnig lärare revidera och skriva nya kursplaner, samordna granskning av kursplaner i enlighet med utbildningsplanen Ansvara samordning av kursplaner inom programmet Organisera/administrera programmets upplägg, innehåll och strukturera genomförandet av utbildningen, Anmäla utbildningen och aktuella programtillfällen till administrativ personal med ansvar för kursinformation Dir kostn Indir kostn 11 (23)

12 Delta i genomförande och sammanställning av program- och terminsutvärderingar Meddela behov av eventuella förändringsåtgärder till avdelningschef och prefekt Föreslå förändringar av utbildningsplanen Att besluta om uppflyttning eller inte av studenter, om programmet har spärrar Att vara ordförande i programrådet Att företräda utbildningsprogrammet i utbildningsrådet för grundnivå och avancerad nivå samt fakultetsstyrelsen Att svara för programspecifik studievägledning och vid behov upprätta individuella studieplaner Att medverka vid framtagning av informationsmaterial för kataloger och annan marknadsföring/information. Samverka med informatör. Studentkontakter i utbildningsfrågor Att ge förslag till läsordning för programstudenter Kvalitetsutveckling inom utbildningsprogram och kurser Tillgodoräknanden Kontroll av underlag för utfärdande av certifikat och kursintyg Leda arbetet med att säkerställa kvalitet och utveckling av programmet i samarbete med involverade lärare Leda kvalitetsutvecklingen av programmet inkluderande internationalisering, hållbar utveckling, mångfald och likabehandling Ordförande och sammankallnade i programråd Informera om programmet Ansvara för information från universitets- och fakultetsledning samt prefekt till berördan inom programmet Samverkan med andra programansvariga Programråd Diskutera och föreslå åtgärder och utvecklingar så att programmets kvalitet stärks Diskutera och föreslå åtgärder och utveckling för att stärka programmets ställning och samverkan internationellt och nationellt Diskutera och föreslå åtgärder för att förbättra söktryck, rekrytering och genomströmning Föra en dialog mellan akademi och näringslivet Följa upp programspecifika utvärderingar och alumnundersökningar Biträdande prefekt På uppdrag av prefekt ansvara för att fakultetens rutiner för tjänsteplanering genomförs Bistå prefekten i beredning inför prefekt- och dekanbeslut 12 (23)

13 Bistå prefekten i arbetet med institutionens verksamhetsplan och kompetensförsörjningsplan Bistå prefekt med institutionens arbete med ekonomisk budget och uppföljning av densamma Bereda och samordna institutionens förslag till utbildningsutbud I samråd med prefekt strategiskt planera resurser för grundutbildning På uppdrag av prefekt ansvara för institutionens kursplanearbete och vara sammankallande till kursplaneråd At utgöra stöd till programansvariga lärare/studievägledare/antagningsenheten vid beredning av studentärenden såsom uppflyttning, behörighet och tillgodoräknande I samråd med prefekt/utbildningsledare för lärarutbildningen koordinera, kvalitetssäkra och utveckla lärarutbildningsuppdraget Vid behov bistå prefekt vid genomförande av medarbetarsamtal Pedagogisk samordnare Skapa pedagogisk grupp Stimulera pedagogisk utveckling Fastställa rutiner för pedagogisk utveckling mm Då kostnaden för stödverksamhet har ett direkt samband med kostnadsbäraren och bokförs som en direkt kostnad utan fördelningsbas, t ex ett EU-finansierat forskningsprojekt där forskningsadministratören arbetar 50% är det rimligt att se detta som en direkt kostnad i projektet. Detta kan även gälla t ex gälla ekonoms eller ekonomiadministratörs arbete. Förutsättningen är att finansiären godkänner detta. Slutsatsen är alltså att det kan vara nödvändigt att analysera vissa tjänster och göra en fördelning mellan direkta och indirekta kostnader. Detta är en bedömning som får göras från fall till fall utifrån väsentlighet och rättvisande bild. 3.3 Förtydligande för klassificering mellan kärn- och stödverksamhet för vissa driftskostnader. Följande konteringar och konteringsnycklar kan användas som vägledning i redovisningen. Exemplen är inte heltäckande och kan med fördel kompletteras, av fakulteterna, i samband med budgetarbetet 13 (23)

14 Kostnadsslag Förslag på fördelningsnycklar Driftskostnader Internhyra, arbetsplatsutrymmen Internhyra, övriga lokaler Dir kostn Ind kostn Arbetsplatskostnad = lokalanvändnings koder Budgeterad lön= fördelningsbas Övriga lokaler= Lokalanvändningskoder Kommentar Konteringen utgör nyckel till övriga kostnader kopplade till arbetsplatsen. Redovisning, minst på institution / verksamhetsgren / kostnadsbärare Konteras på kärnverksamhets institution, verksamhetsgren, kostnadsbärare. Lokalvård Arbetsplatskostnad Nycklar/ passerkort Trigger Mobil anknytn Arbetsplatskostnad fast telefoni It-debiteringar Arbetsplatskostnad personal Kopieringsmaskiner Arbetsplatskostna Vaktmästeri Trigger Följer SUHF-modell Tentamens- Verkligt nyttjande kostnader Externa hyror Verkligt nyttjande Salsbokningar Verkligt nyttjande Datorsalar Los HST Egna datorsalar Verkligt nyttjande alternativt HST Repro Verkligt nyttjande beställningar Mobiltelefoni Verkligt nyttjande Porto Trigger Kontorsmtrl Växjö Trigger Samma redovisning av kontorsmaterial på orterna Kontorsmtrl Kalmar Trigger Samma redovisning av kontorsmaterial på orterna Profilvaror Verkligt nyttjande Bonus kopieringsavtal HST 14 (23)

15 Examenskostn lokal, blommor, förtäring mm It-debiteringar studenter It-debiteringar lärplattform Marknadsföringskostnader Personalvårds kostnader t ex fikarum mm Verkligt nyttjande HST HST Trigger Trigger 3.4 Fördelning av fakultetsgemensamma kostnader Fakulteternas summerade indirekta kostnader (avsnitt 3.1) viktas mellan utbildning och forskning, vilket återspeglas i de påläggssatser som man kommer fram till, och fördelas med budgeterade/verkliga direkta lönekostnader som bas. Ingen ytterligare differentiering görs, dvs. kostnader i anslag, bidrag och uppdrag jämställs vid beräkningstillfället. Direkta lönekostnader bokförda på respektive kostnadsbärare multipliceras med de av fakulteterna beslutade påläggssatserna. Bokföring görs månadsvis i samband med bokslut enligt tidplan. Fakultetsgemensamma kostnader bokförs i debet på konto 9688 på respektive kostnadsbärare och kredit på konto 9388 på fakultetsgemensamma kostnadsbärare. Fördelning av indirekta kostnader till kostnadsbärarna sker via månatliga automatdebiteringar (triggrar) i ekonomisystemet Agresso. 4. Institutionsgemensamma kostnader 4.1 Definition Linnéuniversitetet har valt att organisera kärnverksamheternas gemensamma funktioner centralt på respektive fakultet. Grundprincipen är alltså att det inte bokförs några institutionsgemensamma kostnader. Undantag från detta är Polisutbildningen och FOJO (Institutet för fortbildning av journalister). Dessa enheter tillhör inte fakultetsorganisationen utan rapporterar direkt till rektor. 15 (23)

16 Indirekta kostnader på institutionsnivå har karaktären av lednings- och servicefunktion. Precis som för universitetsgemensam administration ska institutionens administration delas in i sex huvudfunktioner (inom verksamhetsbegreppet VERKS i kodsträngen): Ledning, 9701 Utbildnings- och forskningsadministration, 9702 Ekonomi- och personaladministration, 9703 Infrastruktur och service, 9704 Bibliotek, 9705 Nivåspecifikt, 9706 Det är endast institutionsgemensamma nettokostnader (kostnad minus intäkt) som är indirekta kostnader och ska vidarefördelas. Externa medel som intäktsförs för avtalade, tidsbegränsade projekt ska särredovisas antingen som externfinansierad utbildning eller forskning. Varje funktions kostnader ska bestå av samtliga kostnadsslag totalkostnaderna inkl lokalkostnader för funktionen. Kostnaderna för respektive funktion ska, på samma sätt som universitetsgemensam administration, viktas mellan utbildning och forskning. Vid institutionen förekommer kostnader för gemensamma aktiviteter som t ex institutionsgemensamma konferenser, friskvård mm. Avskrivningar och kostnader för utrustning kan också vara svåra att hänföra till någon av de sex huvudfunktionerna. För att få enhetlig bedömning av dessa typer av kostnader gäller att bokföring görs på funktionen, utbildnings- och forskningsadministration Kostnader för friskvård ska bokföras på den verksamhet där personen har sin huvudsakliga tjänstgöring vid inköpstillfället. Direktavskrivningar och avskrivningar ska bokföras på den verksamhet där det huvudsakligen uppstått vid inköpstillfället. Undantag kan förekomma när personal arbetar i externfinansierad verksamhet och det inte budgeterats för dessa kostnader. För att få enhetlig syn på kompetensutveckling och diverse administrativa uppgifter för undervisande och forskande personal, som t ex studierektor och ämnesansvarig, ska dessa kostnader betraktas som direkta till den del man arbetar med kurs- och programutveckling. 4.2 Fördelning av institutionsgemensamma kostnader Institutionens summerade indirekta kostnader (avsnitt 4.1) viktas mellan utbildning och forskning, vilket återspeglas i de påläggssatser som man kommer fram till, och fördelas med budgeterade/verkliga direkta lönekostnader som bas. Ingen ytterligare differentiering görs, dvs. kostnader i anslag, bidrag och uppdrag jämställs vid beräkningstillfället. Direkta lönekostnader bokförda på respektive kostnadsbärare multipliceras med de av institutionerna beslutade påläggssatserna. 16 (23)

17 Bokföring görs månadsvis i samband med bokslut enligt tidplan. Institutionsgemensamma kostnader bokförs i debet på konto 9689 på respektive kostnadsbärare och kredit på konto 9389 på institutionsgemensam kostnadsbärare. Fördelning av indirekta kostnader till kostnadsbärarna sker via månatliga automatdebiteringar (triggrar) i ekonomisystemet Agresso. 5 Lokalkostnader Målsättningen ska vara att få en rättvisande kalkylering och redovisning av lokalkostnader. Högskolan ska alltid i beräkningarna skilja på lokaler som nyttjas för grundutbildning, forskning/forskarutbildning och stödverksamhet. 5.1 Definition Linnéuniversitetet betalar merparten av sina lokalkostnader från central nivå och har en modell för den interna finansieringen av dessa. Lokalkostnaderna fördelas direkt till fakulterna/institutionerna. Lokalytan disponeras enligt villkor som regleras i interna upplåtelseavtal. Mot bakgrund av att lokalkostnader betraktas som direkta kostnader hos kärnverksamheterna i SUHFs redovisningsmodell, ska beräkningarna baseras på verkliga lokalkostnader. De interna upplåtelserna grundas på en hyrd yta och en uppdelning av lokalerna i olika kategorier med olika prisnivåer. Till dessa läggs kostnader för s k gemensamhetsytor eller svällytor (kommunikationsytor och andra icke verksamhetsrelaterade ytor såsom toaletter, trappor, korridorer, hissar osv) som en uppräkning av det interna kvadratmeterpriset. Detta innebär att i kostnaden för ett kontorsrum eller ett laboratorium ingår den procentuella andelen i korridorer, kapprum, toaletter etc. 5.2 Lokalkostnaderna i SUHFs redovisningsmodell Lokalerna vid en högskola används i både kärnverksamheten och stödverksamheten. Lokaler i kärnverksamheten som kan kopplas direkt till respektive kostnadsbärare betraktas därför som direkta kostnader i SUHFs redovisningsmodell. Lokaler som utnyttjas av gemensamma funktioner på olika nivåer är indirekta för kostnadsbärarna och ska därför ingå i övriga indirekta kostnader i redovisningsmodellen. SUHFs redovisningsmodell är en totalmodell, där alla kostnader klassificeras som antingen direkta eller indirekta för kostnadsbärarna. Klassificeringen av intäkts- och kostnadsslagen i huvudposter sätter sin prägel på högskolans budgetering. I SUHFs redovisningsmodell ingår att högskolan ska upprätta en fullkostnadskalkyl vid projektansökningar: + Intäkter externa medel 17 (23)

18 + Intäkter anslag (egenfinansiering) skostnader Direkta lokalkostnader stödverksamhetens lokalkostnader) = Resultat 5.3 Klassificering av lokalkostnader I ESVs baskontoplan definieras högskolans externa redovisning vilken bl.a. återfinns i årsredovisningen. Lokalkostnaderna i resultaträkningen omfattar kontoklass 50* och S-kodsklass 50*. Till lokalkostnader kan också avskrivningar på förbättringsutgifter på annans fastighet (S-kod 6911) hänföras. Lokalkostnader som fördelas per kvadratmeter internt bör vara samma som de externa kostnadsslagen för lokalkostnader i baskontoplanen. Till Linnèuniversitetets lokalkostnader räknas följande kostnadsslag: - Lokalhyra (inkl. lokalreserv) - Mediakostnader (el, vatten, värme, kyla osv) på alla nivåer - Reparationer och underhåll - Avskrivningar på förbättringsutgifter på annans fastighet (lokalanpassningar, fasta installationer osv.) - Bevakning - Förprojektering - Lokalvård - Lokaltillbehör - Larm/skalskydd Förtydliganden Lokalhyra - hyreskostnaden är lika med den hyra som universitetet erlägger till fastighetsägaren för sina lokaler. Hyreskostnaden omfattar hela den förhyrda arean, inkl. korridorer, kapprum och toaletter etc. Lokalreserv - kostnader för transaktionslokaler som förekommer i ett internt system för uthyrning av lokaler. Lokalreserven kan bestå av olika lokaltyper beroende på skick och skäl för tomställande; lediga lokaler, lokaler under ombyggnad, evakueringslokaler, lokaler under avveckling. Kostnader för lokaler i lokalreserven ingår i lokalhyran ovan. Kostnader för lokalvård/städtjänster - Städning sker i egen regi och kostnaderna utgörs i huvudsak av lönekostnader för egen personal. Kostnader som inte klassificeras som lokalkostnader: - Centrala resurser för lokalplanering - Lokaladministration - Avskrivning på inredning - Egendomsförsäkring 18 (23)

19 - Vaktmästeri och logistik - Utrustning - Uttag för datornät 5.4. Beräkning och fördelning av lokalkostnader Linnéuniversitetet har valt att debitera lokalvårdstjänster separat. Övriga lokalkostnader för varje kostnadsbärare beräknas med utgångspunkt från faktiskt nyttjade lokaler (för alla lokalytor som enbart nyttjas av en eller ett fåtal kostnadsbärare). För resterande lokalytor används en påläggsmetod. Arbetsgång Högskolans totala lokalkostnader Gemensamhetsytor (avsnitt.5.1) identifieras och fördelas. Högskolans lokalkostnader (avsnitt.5.3) beslutas centralt och fördelas månadsvis med utgångspunkt från nyttjade lokalytan och beräknad lokalkostnad per kvadratmeter på institutioner och för högskolegemensamma resurser. Högskolegemensamma lokalkostnader överförs till beräkningen av indirekta kostnader på central nivå (avsnitt.2). Lärosalar, som utnyttjas av många institutioner inom grundutbildningen ligger utanför långtidskontrakten för institutionerna. Institutionerna betalar då istället för utnyttjandet lektionsvis mot löpande interndebitering. Fakulternas/institutionernas lokalkostnader 1. I anslutning till budgetarbetet summerar fakulterna/institutionerna sina lokalkostnader och fördelar dem med utgångspunkt från nyttjad lokalyta och beräknad lokalkostnad per kvadratmeter. 2. Alla verksamhetsspecifika lokaler identifieras och fördelas som direkta lokalkostnader till respektive kostnadsbärare. Kostnaden per verksamhetsspecifik lokal direktbokförs på de kostnadsbärare som använder lokalen och hamnar därmed på korrekt verksamhetsgren. Observera att lokaler kan vara verksamhetsspecifika för såväl kärn- som stödverksamhet och ska i de fall direktkonteras där. Med verksamhetsspecifik lokal avses sådan lokal som utnyttjas av enbart en eller ett fåtal kostnadsbärare. Vilka lokaltyper som betraktas som verksamhetsspecifika avgörs av den verksamhet som bedrivs vid den enskilda institutionen. Kontor som används i endast ett eller ett fåtal projekt är verksamhetsspecifika och direktkonteras på dessa kostnadsbärare. Ett laboratorium som enbart används av en forskargrupp direktkonteras på den forskargruppens kostnadsbärare, ett grupprum som enbart används för grundutbildningen inom ett specifikt ämne direktkonteras på ämnets kostnadsbärare, ett arkiv som enbart används som personalarkiv och diarium direktkonteras på kostnadsbäraren för stödverksamhet. Laboratorier som däremot används av samtliga forskare inom institutionen klassificeras istället som en icke-verksamhetsspecifik lokal och fördelas som sådan (se punkt 4). 19 (23)

20 3. Fakultetens/institutionens (avdelningens där den nivån används) totala lokalkostnader minus kostnader för de verksamhetsspecifika lokalerna ger en summa för icke-verksamhetsspecifika lokalkostnader. 4. De icke-verksamhetsspecifika lokalkostnaderna fördelas därefter med pålägg på direkt lönekostnad Arbetsplatskostnad Linnéuniversitetet har från och med 2015 en ny modell för redovisning av arbetsplatskostnader. Detta innebär att arbetsplatsanknutna kostnader knyts samman och redovisas med samma kostnadskontering på konto Syftet är att tydligt visa den del av internhyran samt övriga kostnader som är kopplade till personalens arbetsplatser, att få en enhetlig och enklare kontering än tidigare, samtidigt som det blir en effektivare administration totalt sett. Kostnader som ingår är: - Internhyra för lokalytor kodade (kod 00-01) som arbetsplats i lokaladministrationssystemet - Lokalvård, den del av kostnaden för lokalvård knutet till arbetsplatserna - Telefonkostnad för den fasta anslutningen. Underlagen är den externa kostnaden för respektive fakultet föregående år - It-support till personalen. Underlaget tas fram av it-avdelningen 1 gg/år - Kostnad för kopiering. Underlaget tas fram av los 1 gg/år och avser kostnaden för respektive fakultet föregående år. Avstämning görs 1 gg per år och avräkning av eventuellt över- / underdebitering görs per 30/ Arbetsgång för budgetering av lokalkostnader Arbetsgång 1. Fakulteterna får ut underlag från Los med samtliga lokaler som omfattas av internhyran. Genomgång görs för att säkerställa att lokalbeståndet stämmer samt att lokalanvändningskoden är korrekt. 2. Synpunkter gällande lokallistorna lämnas till Los för eventuella korrigeringar 3. Körning av internhyra/bashyra samt beräkning av arbetsplatskostnader görs. 4. Fastslagen internhyra samt arbetsplatskostnad lämnas till fakulteterna inför budgeteringen. 20 (23)

21 6. Fullständig kostnadsfördelning Kostnadsfördelningen vid kalkylering och redovisning på Linnéuniversitetet ska vara fullständig i enlighet med SUHFs modell. En fullständig kostnadsfördelning innebär att samtliga direkta och indirekta kostnader ska identifieras och belasta enskilda kostnadsbärare i redovisningen. Modellen betonar rättvisande kostnadsfördelning. Det betyder att kostnaderna fördelas neutralt oavsett vilken finansiering verksamheten har eller enskilda projekt avtalat om. Varje kostnadsbärare visar således sina fulla kostnader. All kärnverksamhet vid universitetet genererar både direkta och indirekta kostnader och modellen ska tillämpas på all verksamhet: utbildning, forskning och uppdragsverksamhet. 6.1 Kostnadsbärare Linnéuniversitetet har kostnadsbärare som en obligatorisk dimension i sin konteringsträng i ekonomisystemet. En kostnadsbärare definieras som den lägsta nivå där det är meningsfullt att budgetera och följa upp resultatet i kärnverksamheten. Sett ur ett universitetsövergripande perspektiv kan det vara meningsfullt att budgetera och följa upp på verksamhetsområdena utbildning och forskning. Institutionerna kan ha behov av att budgetera per ämne och verksamhetsområde. En forskargrupp har mer fokus på att deras samlade forskning står i centrum när det gäller budget och uppföljning. Den enskilde forskaren har ett behov av att följa upp varje projekt eller aktivitet. Inom Linnéuniversitet är det varje fakultets ansvar att definiera sina kostnadsbärare utifrån sina uppföljningsbehov. För varje enskilt externfinansierat projekt är det dock krav på att en specifik kostnadsbärare läggs upp. Utförligare beskrivning finns i ekonomihandboken. 6.2 Samfinansiering och parallell förbrukning Samfinansiering är kompletterande finansiering och avser den del av projektets totala kostnader som en bidragsfinansiär enligt avtalet inte ersätter. För att samfinansiera används framförallt forskningsanslag men kan också utgöras av externa forskningsbidrag. Samfinansiering kan avse såväl direkta som indirekta kostnader i ett projekt. Exempel: Om bidragsfinansiären enligt avtalet tillåter max 35% påslag för indirekta kostnader samt lokaler, så krävs en samfinansiering av mellanskillnaden av faktisk kostnad och de 35% som bidraget täcker. I avtal där bidragsfinansiären godkänner full kostnadstäckning kan det istället finnas ett krav på samfinansiering av såväl direkta som indirekta 21 (23)

22 kostnader, dvs. bidragsfinansiären kan bidra med x kronor om universitetet samfinansierar med y kronor. I de avtal där det inte uttalat finns något krav på samfinansiering och där bidragsfinansiären godkänner full kostnadstäckning kan bidragsfinansiären istället ha godkänt ett lägre belopp än det sökta. Detta innebär inte i samma mening att ett behov av samfinansiering finns. Dessa projekt får istället minskas i omfattning så att verksamheten ryms inom beviljat bidrag. Linnéuniversitetet hanterar samfinansiering på följande sätt från och med Externfinansierade forskningsprojekt där bidragsgivaren inte tillåter full kostnadstäckning: samfinansieras av respektive fakultet Externfinansierade forskningsprojekt där bidragsgivaren kräver samfinansiering i form av forskningstid för medverkande forskare: samfinansieringen sker genom att individuellt tilldelad forskningstid från respektive fakultet förläggs till projektet. Om samma projekt dessutom kräver samfinansiering enligt punkten ovan, sker den delen av samfinansieringen enligt principerna för detta. (detta innebär i sådana fall att det blir samfinansiering från två håll) Externfinansiering av forskarstuderande: i de fall fakultetsnämnden godkänner antagande av forskarstuderande där extern part helt eller delvis bidrar till finansieringen åligger det fakultetsnämnden att tillse att institutionen tilldelas medel för att uppnå full kostnadstäckning för såväl doktorandens lön med kringkostnader samt även för kostnaderna kring dennes utbildning. För rutiner och praktisk hantering av samfinansiering, se ekonomihandboken. Samfinansiering ska tillföras i samma takt som det externa bidraget förbrukas. Parallell förbrukning av externa intäkter och anslag ska ske. Alla underskott ska redovisas öppet och bäras av projektet där de uppstår. 7. Projektkalkylering Linnéuniversitets principer för projektkalkylering ska baseras på principerna i detta dokument. Anpassade kalkylmallar för projektkalkylering finns på ekonomiavdelningens hemsida. 22 (23)

23 8. Fördelning av personalkostnaderna mellan verksamhetsgrenarna Fördelningen sker i dagsläget med hjälp av skattningar, som ska registreras i personalsystemet Primula, vilket innebär att både direkt lön och lönebikostnader automatiskt blir rätt konterade. Fördelning ska göras till korrekt verksamhetsgren 2 ggr per år, inför halvårs- respektive årsbokslut. 9. Budgetavvikelser och kalkyldifferenser I Linnéuniversitetet används direkt lön som påläggsbas. Beräkning av basen för nästkommande års fördelning bygger på budgeterade kostnader för nästkommande år. Om de verkliga kostnaderna avviker ifrån de som beräknats, vilket är troligt, uppkommer avvikelser. Detta gäller på såväl central, fakultet som institutionsnivå. Om det verkliga utfallet av gemensamma kostnader avviker från det budgeterade (täljaren i divisionen), uppstår en budgetavvikelse. Om det verkliga utfallet i fördelningsbasen avviker från det beräknade (nämnaren i divisionen), uppstår en kalkyldifferens. Budgetavvikelser och kalkyldifferenser uppstår på central nivå, fakultetsnivå och institutionsnivå och resultatredovisas där de uppstår. Målsättningen är att få avvikelserna så små som möjligt och noggrant analysera de avvikelser som uppkommer för att sedan kunna besluta om åtgärder beroende på avvikelsernas storlek. Det är en fördel om påläggsprocentsatsen inte ändras alltför ofta, inte minst för projektkalkyleringen. Uppstår mindre avvikelser kan universitetet överväga om dessa ska kvittas mot över- eller underskott från föregående eller kommande år. Är avvikelserna däremot systematiska och/eller uppgår till stora belopp, ska procentsatserna justeras. Procentsatserna bör normalt inte ändras retroaktivt, utan justering sker för nästkommande år. På central nivå regleras idag avvikelserna mot anslagsfinansierad verksamhet i respektive verksamhetsgren, men de regleras inte gentemot fakulteterna eller institutionerna. På fakultetsnivå regleras idag avvikelserna mot de anslagsfinansierade verksamheterna. 23 (23)

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER Rekommendationer för REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor INNEHÅLL sid 1. Inledning 2 2. Bakgrund 2 3. Modeller

Läs mer

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER

REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER REDOVISNING AV LOKALKOSTNADER ett komplement till SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor (fastställd av Förbundsförsamlingen i Lund, 081111 14c) 1. Bakgrund I november

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor

Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor 2009-10-12 Handledning för SLU SUHFs redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Projektledare: Anna Sjölander Projektgrupp: Malin Larsson Lewin Olof Jonsson Lars Thorell Christer

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN 2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma

Läs mer

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER

GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...

Läs mer

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM

GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR -... 3 sammanfattning... 3 2. B UDGET,

Läs mer

Full kostnadsredovisning på SOFI

Full kostnadsredovisning på SOFI SOFI Ante Farm 2010-02-18 Full kostnadsredovisning på SOFI 1. Inledning Stockholms universitet tillämpar sedan den 1 januari 2009 full kostnadsredovisning enligt en modell som har utvecklats av Sveriges

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildning Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till? Syftet

Läs mer

SUHF-modellen i verkligheten

SUHF-modellen i verkligheten SUHF-modellen i verkligheten Stiftelser i samverkan medlemsmöte 2011-09-15 Ann-Kristin Mattsson SUHF/Indirekta kostnader/ann-kristin Mattsson 1 Finansiering 100% Finansiering 2010 90% 80% 70% 60% 50% 40%

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2016 STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2015.1.1.1-4479 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Planeringsavdelningen 2014-11-12 Införande av nya riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 1. Inledning Inför 2015 införs nya riktlinjer för fördelning av universitets-

Läs mer

Syftet med den nya redovisningsmodellen

Syftet med den nya redovisningsmodellen AGENDA Inledning/syfte Förändringar i redovisningen Bas för påslag Påslag i Raindance Förändring av procentsatser Exempel Beräkningsmall och klassificeringar Vad händer sen? Frågor/Avslutning Syftet med

Läs mer

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen... 2 Fördelning

Läs mer

Årscykel för fakultetsarbete 2016 Fakulteten för konst och humaniora

Årscykel för fakultetsarbete 2016 Fakulteten för konst och humaniora Årscykel för fakultetsarbete 2016 Fakulteten för konst och humaniora Månad Moment Ansvarig/handläggare Beslut/fastställande Kommentarer Januari Ta fram uppgifter till årsredovisning och bokslut Controller,

Läs mer

Budget & Prognosportalen

Budget & Prognosportalen Budget & Prognosportalen Tillägg till handledning för budgetansvariga. Innehåller ändringar och nyheter from budgetår 2015 med anledning av integrering av beräkningsmallen för gemensamma kostnader i Raindance

Läs mer

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet

Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDLEDNING Ekonomiavdelningen 2010-10-18 Användning av OH-verktyget vid Göteborgs universitet OH-verktyget vid Göteborgs universitet är ett web-baserat verktyg för beräkning av pålägg

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Dnr: LNU 2012/432. Regeldokument. Organisationsplan. Beslutat av Universitetsstyrelsen. Gäller från Reviderad

Dnr: LNU 2012/432. Regeldokument. Organisationsplan. Beslutat av Universitetsstyrelsen. Gäller från Reviderad Regeldokument Organisationsplan Beslutat av Universitetsstyrelsen Gäller från 2013-01-01 Reviderad 2015-02-19 Organisationsplan Med stöd av 2 kap. 2 8p högskoleförordningen (1993:100) meddelar Linnéuniversitetet

Läs mer

Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor

Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Fördelning av indirekta kostnader vid universitetet och högskolor Genomgång av definition av full kostnadstäckning Bilaga 1 Bilaga 1 A = Full kostnadstäckning Genomgång av definition Genomgång av definition

Läs mer

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Resursfördelning 2015. Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Resursfördelning 2015 Budget för fakultetsgemensamma funktioner samt beräkning av fasta belopp för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Dnr: FS 1.3.5-1701-14

Läs mer

Organisationsbeskrivning för fakulteten för konst och humaniora

Organisationsbeskrivning för fakulteten för konst och humaniora Dnr: 2014/45-1.3 Organisationsbeskrivning för fakulteten för konst och humaniora Beslutat av Dekanus för konst och humaniora Gäller från 2014-02-03 (reviderad 2016-05-09) Gäller från: 2014-02-03 Reviderad:

Läs mer

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten

Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Rutiner för avstämning och analys av stödverksamheten Avstämning av indirekta kostnader Avstämning av saldon på verksamhetsgren 10 och 30 ska göras löpande på varje institution, eller på den nivå som de

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Årscykel för fakultetsarbete 2017 Fakulteten för konst och humaniora

Årscykel för fakultetsarbete 2017 Fakulteten för konst och humaniora Årscykel för fakultetsarbete 2017 Fakulteten för konst och humaniora Månad Moment Ansvarig/handläggare Beslut/fastställande Kommentarer Januari Ta fram uppgifter till årsredovisning och bokslut Controller,

Läs mer

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Forskningens och utbildningens kostnader Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning Innehåll Introduktion 2 Den nya modellen för redovisning av kostnader 3 Bakgrund till förändringen 4 Tydlig

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

FS Bilaga p 6

FS Bilaga p 6 Bokslut Lärarhögskolan Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS

Läs mer

Slutattestinstruktion

Slutattestinstruktion Dnr: ST 2013/166-1.1 Slutattestinstruktion Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Innehåll Slutattestinstruktion 3 Intern kontroll 3 Fakultet 6 Utgångspunkter 6 Universitetsförvaltning 8 Utgångspunkter

Läs mer

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader

Harmonisering av beräkning av overheadkostnader 1(17) Dnr SLU ua.2013.1.1..-2824 Universitetsdirektören PROMEMORIA 2013-06-10 Harmonisering av beräkning av overheadkostnader Sammanfattning av förslag Overheadkostnader I befintliga anvisningar tydliggörs;

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET BESLUT 1(5) 2010-12-17 Dnr 24-726/10 Björn Wallmo RIKTLINJER FÖR EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Modellen för full kostnadstäckning SUHF ( Sveriges universitet och högskoleförbund) beslutade i november 2007

Läs mer

Praktiska planeringsförutsättningar för budget 2014

Praktiska planeringsförutsättningar för budget 2014 Sida 1 (7) 2013-10-27 Utgåva 2 Handläggare: EK/T. Söder Till: Dekaner, prodekaner, kanslichefer LPU, FOJO, UB, UPE och chefer inom förvaltningen samt ekonomnätverket Praktiska planeringsförutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,

Läs mer

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/

Rektor BESLUT Dnr HS 2016/ mm XI res»/ 'HOT* Rektor BESLUT Dnr HS 2016/343 2016-04-12 Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016 Härmed godkänns "Riktlinjer för externfinansierade projekt 2016". Dokumentet ersätter tidigare

Läs mer

Rektors besluts- och delegationsordning

Rektors besluts- och delegationsordning Dnr: ST 2013/165-1.1 Regeldokument Rektors besluts- och delegationsordning Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Reviderad 2014-01-27 Beslutat av: rektor Beslutsdatum: 2013-04-22 Dnr: ST 2013/165-1.1

Läs mer

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna:

LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Manual Fördelning av gemensamma kostnader via budgetuppgifterna: - Budget fördela områdesgemensamma kostn - Budget fördela fakultetsgemensamma kostn - Budget

Läs mer

Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet

Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet 1 (15) Beslut 2014-06-19 Dnr SU FV-1.1.5-1936-14 Handläggare: Serhat Ok Controller Planeringsavdelningen Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet Detta beslut ersätter tidigare beslut

Läs mer

Budgetanvisningar inför 2014

Budgetanvisningar inför 2014 BUDGETANVISNINGAR Frida Wiklander 2013-10-01 dnr E 2013/334 Budgetanvisningar inför 2014 Fakultetsstyrelser/motsv. Budgetanvisningarna grundar sig på de budgetförutsättningar som läggs fast i PM om anslagsfördelning

Läs mer

Workshop ekonomimodell LNU. Hfr 12-13 nov 2015

Workshop ekonomimodell LNU. Hfr 12-13 nov 2015 Workshop ekonomimodell LNU Hfr 12-13 nov 2015 Joakim Karlsson, redovisningschef LNU Ny ekonomimodell för att möta förbättringsbehoven i en föränderlig organisation Innehåll Om Linnéuniversitetet Fusion/sammanslagning

Läs mer

Rapporten Underlag disposition 2014 års resultat. Rapporten finns i Agresso, se Arbetsgång längre ner i dokumentet.

Rapporten Underlag disposition 2014 års resultat. Rapporten finns i Agresso, se Arbetsgång längre ner i dokumentet. 2015-05-11 Till samtliga institutioner/motsv Ekonomiavdelningen Ekonomimeddelande 2015:4 Innehåll: Disposition av 2014 års resultat Disposition av 2014 års resultat Det resultat som uppstod 2014 ska disponeras

Läs mer

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen Institutionen för Tema 2006-05-02 Dnr Tema 67/04-20 Beslut IS 2005-04-21 Senast reviderad 2007-01-26 BESLUT Beskrivningar för ledningsfunktioner och organisation vid Tema Temainstitutionen är indelad i

Läs mer

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen

Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Datum 2015-03-16 1 (6) Godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KKstiftelsen Gäller från 2015-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i projektansökningar

Läs mer

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun 1 2016-07-22 Dnr V 2016/881 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2016-06-30 1. Sammanfattning Utf 2015 Utf 2016 Bud 2016 Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prog 1 2016 helår

Läs mer

Riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader

Riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4068 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Planeringsavdelningen Handläggare:

Läs mer

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos

EKONOMIENHETEN. Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2016. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013

Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska

Läs mer

Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering

Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering Manual för redovisning av prognos och budget i Agresso Planering 2010-09-22 Planering (planner) är en Agresso-modul som ger dig verktyg för budgetregistrering och ekonomisk planering. Den är helt integrerad

Läs mer

Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell

Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell ANVISNING Gäller från och med 2008-01-01 Anvisning om KTH:s ekonomi- och redovisningsmodell Gäller fr o m 2008-01-01 Anvisningen grundar sig på: Rektors beslut nr 07/0660, dnr V-2007-0817, doss 30 Bakgrund

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011

REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 REDOVISNINGSMODELL FÖR FULL KOSTNADSREDOVISNING VID G ÖTEBORGS UNIVERSITET S EPTEMBER 2011 2(33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 2 Bakgrund och historik... 5 3 Modellens grundprinciper... 6 4 Fördelning

Läs mer

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Vetenskapsrådet 20120203 Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel

Läs mer

Ekonomistyrregler vid Umeå universitet

Ekonomistyrregler vid Umeå universitet Ekonomistyrregler vid Umeå universitet Föredragande Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson Sammanfattning Ekonomistyrregler vid Umeå universitet infördes och fastställdes

Läs mer

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING

SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF-MODELLEN - REDOVISNINGSMODELL FÖR INDIREKTA KOSTNADER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR HANDLEDNING SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning Oktober 2007 Sonja Hellström, Ann-Kristin Mattsson Uppdaterad

Läs mer

RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX

RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX Allmänt Dokumentet tar sin utgångspunkt i det lokala avtalet om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Mittuniversitetet ( MIUN 2011/641). Resurstilldelningsdokumentet

Läs mer

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen UFV 2011/1902 Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid Fastställd av universitetsdirektören 2012-01-12 Reviderad 2012-09-04 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2017

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2017 STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2016.1.1.1-4311 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR

GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR 1(7) Dnr SLU ua Internrevisionen Till styrelsen vid SLU GRANSKNING AV FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER PÅ VERKSAMHETSGRENAR SAMMANFATTNING Universitetsledningen har tydliggjort vikten av att såväl

Läs mer

Processbeskrivning av LiU:s modell för kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Processbeskrivning av LiU:s modell för kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå DNR LIU-2017-01507 1(5) Processbeskrivning av LiU:s modell för kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Samtliga utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå ska kvalitetssäkras

Läs mer

Delrapport 2, Ny redovisningsmodell

Delrapport 2, Ny redovisningsmodell 2009-10-01 Delrapport 2, Ny redovisningsmodell 1. Bakgrund SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) har 2007-11-08 tagit beslut om att rekommendera samtliga sina medlemmar att införa en ny redovisningsmodell

Läs mer

Rektors besluts- och delegationsordning

Rektors besluts- och delegationsordning Dnr: ST 2013/165-1.1 Regeldokument Rektors besluts- och delegationsordning Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Senast reviderad 2015-07-01 Beslutat av: rektor Beslutsdatum: 2013-04-22 Dnr: ST 2013/165-1.1

Läs mer

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens

Läs mer

Välkomna till utbildningen Budget och prognos

Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen till?

Läs mer

Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet

Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet Plan för introduktion av nya chefer Personalavdelningen/YT 2013-10-21 reviderad senast 2015-03-12 Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet Nedan föreslås en plan för introduktionsmöten

Läs mer

Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2011-12-20 (reviderad 2016-06-21) Sid 2 (9) Innehåll 1 Namn... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte... 4 3.1 Uppdrag... 4

Läs mer

Frågor och svar om EOS

Frågor och svar om EOS 1 Frågor och svar om EOS Innehåll Frågor och svar om EOS... 1 1 Bakgrund... 3 På vilket sätt underlättar systemet?... 3 Kommer budgetprocessen att se ut som tidigare?... 3 Hur har projektet tagit reda

Läs mer

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014 Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014 Råd för utbildning på grund- och avancerad nivå Fakulteten för humanvetenskap Fastställd 2012-05-23 Reviderat 2013-04-08 Dnr MIUN 2012/895 1. Inledning

Läs mer

Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet

Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet Plan för introduktion av nya chefer Personalavdelningen/HB-YT Reviderad senast 2016-11-01 Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet Nedan föreslås en plan för introduktionsmöten som ska

Läs mer

Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet

Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet 1 (7) BESLUT 2013-06-27 Dnr SU 70-1228-12 Handläggare: Serhat Ok Controller Planeringsavdelningen Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet Med anledning av Ernst & Youngs granskning

Läs mer

Välkomna till utbildningen Budget och prognos

Välkomna till utbildningen Budget och prognos Välkomna till utbildningen Budget och prognos 1 Syftet med utbildningen Vem vänder sig utbildningen till? Kursen vänder sig till dig som är ny ska arbeta med budget och prognos. Vad syftar utbildingen

Läs mer

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen

Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Datum 2014-02-11 1 (7) Riktlinjer avseende godkända kostnader och godkänd medfinansiering i projekt som stöds av KK-stiftelsen Gäller från 2014-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande

Läs mer

Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning

Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Fastställda av rektor 2012-11-01. Träder i kraft 2012-11-01. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Valhallavägen

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2015. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Dnr 2008/579 Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Avsändare Claes Falk 2008-06-03 Innehållsförteckning Ansvar för ekonomiadministration 3 Ekonomiavdelningens uppdrag 3 Prefektens uppdrag

Läs mer

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag

Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-06-14 2011/5 Regnr: 63-17-11 Förbrukade och oförbrukade forsknings Med anledning av Riksrevisionens

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31

Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31 Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31 * Med fakultet avses här även övriga enheter Datum Arbetsmoment Ansvar November/ december Bokslutsanvisningar skickas ut från ekonomiavdelningen.

Läs mer

Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS).

Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS). MAH / Fakulteten för teknik och samhälle 1(5) Thomas Strandberg Adm PM 20150121, Dnr TS 122015/116 Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS). Beslut i olika är delegerade rektor

Läs mer

Delegationsordning för Karolinska Institutet

Delegationsordning för Karolinska Institutet Delegationsordning för Karolinska Institutet Gäller från och med 2011-03-01 Dnr 901/11-010 ersätter Besluts- och delegationsordning, dnr 456/09-010 Delegationsordning för Karolinska Institutet Dnr 901/11-010

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Universitetsdirektörens delegationsordning

Universitetsdirektörens delegationsordning Dnr: ST 2013/32-1.1 Regeldokument Universitetsdirektörens delegationsordning Beslutat av Universitetsdirektör Gäller från 2013-05-07 Inledning Inom ramen för rektors delegation till universitetsdirektören

Läs mer

BOKFÖRINGSEXEMPEL. Grundutbildning och fakultetsmedel. Regeringen 1 3b. 2 3a. 4a 9 4b 7a

BOKFÖRINGSEXEMPEL. Grundutbildning och fakultetsmedel. Regeringen 1 3b. 2 3a. 4a 9 4b 7a 2002-12-06 BOKFÖRINGSEXEMPEL Grundutbildning och fakultetsmedel Regeringen 1 3b 2 3a 11 12 8 4a 9 4b 7a 5a 5b 7b 13 Fakultetsnämnden/ enhetsstyrelsen Lönekostnader anställda 10 5c 6 Löpande kostnader (exkl

Läs mer

Utbildningsrådet för grundnivå och avancerad nivå

Utbildningsrådet för grundnivå och avancerad nivå Protokoll 2014-11-26 Fakulteten för teknik Utbildningsrådet för grundnivå och avancerad nivå Protokoll Närvarande: Ann-Charlotte Larsson ordförande, prodekan Conny Sjögren Rune Körnefors Frånvarande: Erika

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Kommentarer till halvårsbokslut och prognos

Kommentarer till halvårsbokslut och prognos V 2015/442 2015-07-23 Till Sektion ekonomi Kansli N Ekonomi Kommentarer till halvårsbokslut 2015-06-30 och prognos 2 2015 Sammanfattning Resultat per 30 juni 2015 är negativt om 15,9 Mkr, med fördelningen

Läs mer

Precisering av den planerade ändringen

Precisering av den planerade ändringen Omorganisation av IMER, K3 och delar av TS till 4-5 enheter inom en fakultetsstyrelse. Precisering av den planerade ändringen Malmö högskolas nuvarande områden IMER, K3 och TS är, på områdesnivå, organiserade

Läs mer

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Rektorsbeslut nr: 199 Datum: 2013-11-11 Dnr: ST 2013/417-1.1 Rektors förord Linnéuniversitetet har högt ställda ambitioner som lärosäte. För att nå upp till vår vision

Läs mer

Budgetmall ver

Budgetmall ver Instruktioner för dig som använder skärmläsare eller förstorande hjälpmedel Budgetmall ver 1.1 213-4-15 Läs detta innan du fyller i mallen: Börja med att spara ner mallen på din dator. Läs sedan igenom

Läs mer

Godkända kostnader i Mistras projekt

Godkända kostnader i Mistras projekt Godkända kostnader i Mistras projekt Gäller från 2012-01-01 Syftet med dessa riktlinjer är att ge stöd för framtagande av budget i program- och projektansökningar till Mistra. Samtidigt ger de ett ramverk

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Rektors delegationsordning

Rektors delegationsordning Rektorsbeslut Datum: 2010-10-04 Dnr: 2010/1 Rektors delegationsordning Allmänna regler för delegation vid Linnéuniversitetet Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation

Läs mer

Lathund/Checklista för budgetering i UUplus

Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1(9) Datum 2016-08-15 Ekonomiavdelningen Uppsala universitet Lathund/Checklista för budgetering i UUplus Innehåll Lathund/Checklista för budgetering i UUplus 1 Applikation Administration Institution -

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer