ARMA-, ARIMA, (S)ARIMA Modernare metoder för tidsserieanalys och prognoser. Något om val mellan olika metoder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARMA-, ARIMA, (S)ARIMA Modernare metoder för tidsserieanalys och prognoser. Något om val mellan olika metoder"

Transkript

1 Någo om val mellan olia meoder Give är en observerad idsserie: y 1 y 2 y n ARMA- ARIMA (S)ARIMA Modernare meoder för idsserieanalys och prognoser Säsonger? Ja Tidsserieregression Klassis omponenuppdelning Nej Trend? Tidsserieregression ARIMA-modeller Dubbel exponeniell ujämning Nej ARMA-modeller Enel exponeniell ujämning Box George and Jenins Gwilym (19) Time series analysis: Forecasing and conrol San Francisco: Holden-Day E sandardver som samlade upp idéer uppomna från c:a 195-ale inom eonomeri och ingenjörsveensap Sapade e sysem för a idenifiera saa och uvärdera modeller för idsserier Meodologin går forfarande under namnen Box-Jenins-meodi (S)ARIMA-modeller Winers meod Exempel: Växelurs EURSEK 25 sep 25 nov 28 (Källa: ) Med hiills genomgångna meoder: 1) Tidsserieregression med linjärvadrais rend men uan säsongdummies 2) Dubbel exponeniell ujämning (Hol s meod) Fungerar dessa bra? Tidsserieregression linjär rend Smoohing Consans Alpha (level) Gamma (rend).46 Hol s meod Säsongsvariaion? Trend? Konjunur? Om vi sulle vilja göra oridsprognoser för.ex. en dag eller vå? %!!" $!" %! ". 4(3 "!1(2 $() * -""().* ( 3 1

2 En vanlig meod som ine agis upp ill fullo i ursen: Rullande medelvärden (mer orre: Glidande oviade medelvärden) Sa Time Series Moving Average!" " %! ". 4(3!1( 1 51 Vecovis rullande medelvärden ( 3 Ine så imponerande heller! Är nedansående bäre? (De gröna rianglarna mosvarar prognoserna för 2611 och 211 sam prognosinervallgränser resen är originaldaa.) Några viiga begrepp i sammanhange )6!((.(!(4(!.(!"!* Saionarie En idsserie säges vara saionär om den i princip besår av daa med onsan vänevärde och varians Vad är dea för meod? Y Någo mer maemais: E( y ) = µ Var( y ) = σ 2 Corr( y y - ) beror bara av 5 och allså ine av

3 Hur an ice-saionära idsserier se u? Är växelursexemple en saionär idsserie? W 15 U Linjär rend ice-saionär av försa ordningen Kvadrais rend ice-saionär av andra ordningen 5 V -5-1 Ice-onsan varians även om vänevärde verar onsan Beror på idsperspeive. Här ser de u som a en rend finns men i e längre idsperspeiv rör de sig nog bara om en endens. 1 2 Kan en idsserie göras saionär? Differeniering En idsserie w som är ice-saionär av försa ordningen (i princip uppvisar en linjär rend) an differenieras en gång: y = w = w w 1 y an då bli en saionär serie (men ine nödvändigvis) En idsserie som är ice-saionär av andra ordningen (i princip uppvisar en vadrais rend) an differenieras vå gånger: y = ( u ) = u u 1 = u u 1 ( u 1 u 2 ) = u 2 u 1 u 2 y an då bli en saionär serie (men ine nödvändigvis) W Diff W Har den blivi saionär? 3

4 Varianssabilisering Om variansen ine bedöms vara onsan Ł Transformera på samma sä som vid regressionsanalys ofas med logarimering w = ln ( w ) Efer varianssabilisering anse de blir OK a differeniera (log(w)) 8 1. W log(w) log(w) Diff log(w) Saionär? Konsan varians? Fungerar dea för våra växelursdaa? Auoorrelaion För en idsserie y definieras auoorrelaionsfunionen (acf) som $% $% ρ = Corr ( y y ) för = Anger allså orrelaionen (graden av linjär beroende) mellan vå värden på idsavsånd i idsserien. Ine oänbar! För en saionär idsserie sall acf endas vara en funion av dvs. de sall ine spela någon roll var i idsserien de vå värdena ligger uan endas vile idsavsånd de är mellan dem. Värdena an både vara posiiva och negaiva (beroende på hur beroende ser u) 4

5 För serier med ora beroenden avar acf snabb mo då växer En idsserie med vänevärde och där acf är = överall allas vi brus acf acf Innehåller egenligen ingen informaion För serier med långa beroenden avar acf långsammare men ydlig mo då växer acf Kan man se i figuren a acf = överall? Saning av acf )6!(4(!1!!(!"!(((!* Miniab (och andra saisisa programpae) har funioner för a saa acf från exiserande daa )6!(4(!1!!(!"!(((!* 5

6 ( )6!(4(!1!!(!"!(((!* Hur ser SAC u för växelursdaa? ( )6!(4(!1!!(!"!(((!* Typis exempel på en saad acf för en idsserie som ine är saionär. Myce långsam avlingande mönser. Auoorrelaionen är hög för värden som ligger på en gemensam rend. Lie väl långsam avlingande. Tyder på ice-saionarie i form av linjär rend. Saad acf bruar i lierauren föroras SAC (Sample AuoCorrelaion funcion) Med hjälp av SAC an man ydligen bedöma om en serie är saionär eller ej. Bra hjälpmedel för a.ex. se om en differeniering räcer. Logarimera och differeniera sedan ( ( )6!(4(!1!!(!"!(((!* Ice-saionär (men de visse vi i och för sig) $(% Differeniera en gång ( ( )6!(4(!1!!(!"!(((!* Mer saionär men ännu ine illräclig avlingande $(% $(% )6!(4(!1!!(!"!(((!* Bäre än idigare. Snabbare avlingning mo. 6

7 Pariell auoorrelaion Svårare begrepp. Den pariella auoorrelaionen mellan y och x definieras som den del av orrelaionen mellan y och x som ine har a göra med andra variabler. z Pariell auoorrelaionsfunion (pacf) för idsserier ψ = Corr( y y y ( 1) y ( 2) y 1 ) y x Röd orrelaion är uni mellan y och x dvs. pariell orrelaion Blå orrelaion ommer från y:s och x:s respeive samband med z Röd Blå är den oala orrelaionen. Funionen har egensaper som effeiv an unyjas vid idenifiering av modeller (se nedan) Auoregressiva modeller (AR-modeller) En idsserie y 1 y 2 y 3 saisfierar en auoregressiv modell av ordning 1 en s.. AR(1)-modell om y a = δ φ 1 y 1 där δ och φ 1 är onsaner (paramerar) och a är vi brus dvs. en serie av oorrelerade värden (Corr(a a ) = för alla ) med vänevärde och onsan varians (jfr. ε från idsserieregressionen) (ill exempel: y = 2..4 y 1 a ) auoregressiv innebär allså a y har regression på sig själv (fas e idsseg baå) Även den pariella auoorrelaionsfunionen an saas från exiserande daa. Den bruar då allas SPAC Exempel: Om vi isälle realiserar 2 värden av följande modell y = 2..4 y 1 a där a anas vara oorrelerade och N( 2)-fördelade y = 2..4 y 1 a där a anas vara oorrelerade och N( 2)-fördelade En realisering av denna idsserie i 2 idpuner an se u på följande sä dvs. φ 1 =.4 isälle för.4 an vi få Jämför med φ 1 =.4 :

8 Saionära och ice saionära AR(1)-modeller Exempel på realisering av en random wal En idsserie som saisfierar en AR(1)-modell är saionär om 1 < φ 1 < 1 Om φ 1 = 1 eller 1 råder insabil läge. Serien an urara men behöver ine göra de. Om φ 1 = 1 och δ = säges idsserien vara en random wal (slumpvandring) y = y 1 a En vanlig modell för ensilda aieurser. Prognoser beränas med den enla formeln yˆ 1 = ˆ y persisensprognos Sulle myce väl unna mosvara uveclingen av en aieurs men an vi med ugångspun från de yca a de rör sig om en rend? Om φ 1 > 1 säger man ibland a AR(1)-modellen är explosiv. Idenifiering av AR(1)-modeller Exempel: En realisering av modellen y = y 1 a med a ~ N( 2) För idsserier som saisfierar en AR(1)-modell och är saionära dvs. φ 1 < 1 gäller a auoorrelaionsfunionen (acf) är ρ = φ1 = 123 Exempel: φ 1 =.4 φ 1 =. Tydlig ice-saionär! acf acf

9 Vidare gäller a den pariella auoorrelaionsfunionen är Anag nu a vi har en observerad idsserie i n idpuner: y 1 y 2 y n φ 1 ψ = = 1 = 234 Exempel: φ 1 =.4 φ 1 =. pacf pacf Om idsserien saisfierar en AR(1)-modell borde dea avspeglas i SAC och SPAC dvs. saningarna av acf och pacf. Vi förvänar oss a få linande useenden som de eoreisa funionerna har. SAC: Saning av paramerar i en AR(1)-modell )6!(4(!1!!(!"!(((!* Verar i början ava ungefär som den eoreisa acf. De spiar som hamnar inom de röda linjerna an borses från om de ligger lång från. Miniab (lisom andra saisisa programpae) har procedurer för a saa paramerar i auoregressiva modeller. AR(1) är e specialfall av de generella ARIMA-modellerna. Saningsproceduren är beydlig mer omplicerad än.ex. För mulipel regressionsanalysł Ingen närmare eoreis genomgång görs här. SPAC: )6!(4(!1!!(!"!((($! (!* En ydlig spi för = 1. Övriga an negligeras. Useende överenssämmer allså med den eoreisa pacf. Verar vara en AR(1)-modell 9

10 ARIMA model for Y Ger saning av en AR(1)-modell Här an man välja om δ sall vara med eller ej Esimaes a each ieraion Ieraion SSE Parameers Relaive change in each esimae less han.1 Final Esimaes of Parameers Type Coef SE Coef T P AR Consan Mean φˆ 1 δˆ Number of observaions: 2 Residuals: SS = (bacforecass excluded) MS = 1.24 DF = 198 Modified Box-Pierce (Ljung-Box) Chi-Square saisic Lag Chi-Square DF P-Value Ljung-Box är må på hur bra anpassningen har blivi. Alla P-värden sall vara sora här om modellen sall anses vara bra. Fler modeller Auoregressiv modell av ordning 2 AR(2): y a = δ φ 1 y 1 φ2 y 2 Har längre beroenden än AR(1) Typisa useenden hos acf och pacf: acf: Avar relaiv snabb mo noll ev. med växlande ecen pacf: Är sild från för =1 och 2 är för = acf pacf Saad modell är allså: y y = och auomais erhålls prognosmodellen: yˆ 1 = y

11 Glidande medelvärdesmodell av ordning 1 MA(1) (Moving Average): y δ θ = a 1 a 1 y sapas allså genom en sammanvägning av de via bruse (e sors glidande medelvärde av en underliggande slumpvariaion. en MA(1) är allid saionär svårare a ola svårare a uryca en generell prognosformel acf: har mosvarande useenden som en pacf för AR(1) pacf: har mosvarande useenden som en acf för AR(1) Ł Lia enel a idenifiera en MA(1) som en AR(1) saningar av paramerar och prognoser an beränas med samma program som idigare Glidande medelvärdesmodell av ordning 2 MA(2): y δ θ θ = a 1 a 1 2 a 2 har längre beroenden än en MA(1) är allid saionär acf: mosvarande useenden som pacf för AR(2) pacf: mosvarande useenden som acf för AR(2) Kombinerad auoregressiv och glidande medelvärdesmodell av ordningarna p och q ARMA(p q): y = δ φ y φ y a θ a θ a 1 1 p p 1 1 q q har mer omplicerade beroenden acf: avar mo noll ofa med växlande ecen pacf: avar mo noll ofa med växlande ecen Exempel: Finansinsiuens ulåning ill hushåll v v Efer en differeniering: MKr 3 2 $% (varal) ) Tidsserien innehåller rend och är därför ine saionär. Differeniering behövs! Obs! Kvaralsdaa men de är ydlig a någon säsongsvariaion ej finns. Beraa daa som varandes uan säsongomponen. Kan den vara saionär? Kolla med SAC och SPAC. 11

12 SAC: $% )6!(4(!1!!(!"!(((!* Noera a en ARMA(11) sulle gälla för den differenierade serien. Prognoser vill vi doc ha för originalserien! Miniab (och andra) fixar dea! SPAC: $% )6!(4(!1!!(!"!((($! (!* Verar definiiv vara saionär. Frågan är vad de an röra sig om för modell. Ingen ren AR- eller MA-modell an ses. Prova med en ARMA(11) Sa Time Series ARIMA Originalserien Anger a vi vill differeniera 1 gång Ordningarna dvs. 1 och 1 i den ARMAmodell som anpassas ill diff. daa Anger som vanlig a vi vill ha prognoser 4 idpuner framå räna från slue. (dvs. prognoser för varal och 4 22) ARIMA Model: Y.. Final Esimaes of Parameers Type Coef SE Coef T P AR MA Differencing: 1 regular difference Number of observaions: Original series 39 afer differencing 38 Residuals: SS = (bacforecass excluded) MS = DF = 36 Signifiana parameersaningar! 12

13 Modified Box-Pierce (Ljung-Box) Chi-Square saisic Följande figur an även besällas vid örningen: Lag Chi-Square * DF * P-Value * )6!((.(!(4(!.(!"!* Forecass from period 39 Ljung-Box ser bra u! 95 Percen Limis Period Forecas Lower Upper Acual Prognoserna med inervall! Åer ill växelursdaa! Om vi nu ror a den differenierade serien är saionär $% $% Ingen renodlad AR- eller MA-modell här heller. Pröva med en ARMA(11) $% )6!(4(!1!!(!"!(((!* SAC SPAC $% )6!(4(!1!!(!"!((($! (!* Final Esimaes of Parameers Type Coef SE Coef T P AR Ej signifiana! MA Consan Differencing: 1 regular difference Number of observaions: Original series 62 afer differencing 61 Residuals: SS = (bacforecass excluded) MS =.363 DF = 58 13

14 Modified Box-Pierce (Ljung-Box) Chi-Square saisic Lag Andra illämpningar: Chi-Square DF P-Value OK här! Residualerna från en idsserieregression eller från vilen regression som hels där iden är inblandad an ofa uppvisa beroendemönser (jfr. Durbin-Wason s es) Forecass from period Percen Limis Period Forecas Lower Upper Acual )6!((.(!(4(!.(!"!* Residualerna an modelleras separa med en AR-modell och därigenom erhålls bäre saningar och prognoser (smalare prognosinervall) Exempel: I daorövning 6 gjordes en idsserieregression på andel arbeslösa Dea är de diagram vi förs såg (men då med rianglarna grönfärgade). )*) )$(!(4"$.* ) )*) )$(!(4"$.* Residualerna uppvisar en ydlig posiiv seriell orrelaion dvs. auoorrelaion efersom mönsre är en följsam urva. ) Dea är den variaionbredd som saningen av s baseras på *"*) *"*) Dea är den egenliga variaionsbredden som själva slumpen omfaar Ł Om ine hänsyn as ill a residualerna är orrelerade an man i vissa fall översaa slumpvariaionen Ł Osära parameersaningar breda prognosinervall 14

15 Går de nu a anpassa.ex. en AR-modell ill residualerna? SAC: )6!(4(!1!!(!"!(((!* Ingen onsanerm as med efersom residualerna varierar run Final Esimaes of Parameers )6!(4(!1!!(!"!((($! (!* Type Coef SE Coef T P SPAC: AR Number of observaions: 18 Residuals: SS = (bacforecass excluded) MS =. DF = 1 Kanse ine hel orimlig med en AR(1)-modell även om de finns en sörande spi i SPAC längs.h. De är doc snudd på ice-saionarie. Modified Box-Pierce (Ljung-Box) Chi-Square saisic Lag Chi-Square DF P-Value Anpassningen av en AR-modell ill residualerna sall göras samidig med anpassningen av själva regressionsmodellen (för a få rä sandardavvielse och medelfel för saningar) Kan doc ej göras i Miniab men i.ex. SAS Överhuvudage an modellerna byggas u ill a omfaa säsongsvariaion (SARIMA) men även för a inludera andra idsserier som förlaringsvariabler (s.. Transfer Funcion Models) En inressan delmodell av dea är s.. inervenionsmodeller (.ex. inludering av 11-sepember-effeen i analyserna) För all dea rävs fler urser i idsserieanalys! 15

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på

Läs mer

Något om val mellan olika metoder

Något om val mellan olika metoder Något om val mellan olika metoder Givet är en observerad tidsserie: y 1 y 2 y n Säsonger? Ja Nej Trend? Tidsserieregression Nej ARMA-modeller Enkel exponentiell utjämning Tidsserieregression ARIMA-modeller

Läs mer

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Tidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel:

Tidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel: Tidsserieanalys Exempel: Vad karakäriserar daa? Observaionerna är ine oberoende Observaionerna ger e mönser över iden ex sigande värden med iden ex periodisk variaion över en idsperiod av besämd längd

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1 ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är

Läs mer

Stokastiska processer med diskret tid

Stokastiska processer med diskret tid Stokastiska processer med diskret tid Vi tänker oss en följd av stokastiska variabler X 1, X 2, X 3,.... Talen 1, 2, 3,... räknar upp tidpunkter som förflutit från startpunkten 1. De stokastiska variablerna

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k) TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns

Läs mer

Stokastiska processer med diskret tid

Stokastiska processer med diskret tid Stokastiska processer med diskret tid Vi tänker oss en följd av stokastiska variabler X 1, X 2, X 3,.... Talen 1, 2, 3,... räknar upp tidpunkter som förflutit från startpunkten 1. De stokastiska variablerna

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Ordinära differentialekvationer,

Ordinära differentialekvationer, Ordinära dierenialekvaioner ODE:er sean@i.uu.se I is a ruism ha nohing is permanen excep change. - George F. Simmons ODE:er är modeller som beskriver örändring oa i iden Modellen är beskriven i orm av

Läs mer

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Svensk arbetslöshetsdata: Hjälper barometerdata att prognostisera Sveriges arbetslöshet

Svensk arbetslöshetsdata: Hjälper barometerdata att prognostisera Sveriges arbetslöshet Saisiska insiuionen Svensk arbeslöshesdaa: Hjälper baromeerdaa a prognosisera Sveriges arbeslöshe Uppsas i Saisik 5 högskolepoäng Nivå 60-90 högskolepoäng Okober 007 Av: Krisofer Månsson Handledare: Mas

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Prognoser av ekonomiska tidsserier med säsongsmönster

Prognoser av ekonomiska tidsserier med säsongsmönster Uppsala universie Saisiska Insiuionen C-uppsas i Saisik Handledare: Johan Lyhagen Prognoser av ekonomiska idsserier med säsongsmönser - En empirisk meodjämförelse Eliza Leja Jonahan Sråle 2011-05-17 Sammanfaning

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

Sambanden mellan inandningsbara, grova och fina partiklar i luften och strokeanfall i Malmö

Sambanden mellan inandningsbara, grova och fina partiklar i luften och strokeanfall i Malmö Saisiska Insiuionen Sambanden mellan inandningsbara, grova och fina pariklar i lufen och srokeanfall i Malmö Jenny Hillsröm & Joselyne Nsabimana Uppsas i Saisik 5 högskolepoäng Nivå 6-90 högskolepoäng

Läs mer

Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012 Föreläsning 7 Stokastiska Processer och ARIMA Patrik Zetterberg 19 december 2012 1 / 22 Stokastiska processer Stokastiska processer är ett samlingsnamn för Sannolikhetsmodeller för olika tidsförlopp. Stokastisk=slumpmässig

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B1862 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 FREDAGEN DEN 1 JUNI 21 KL 8. 13. Examinaor : Lars Hols,

Läs mer

TENTAMEN HF1006 och HF1008

TENTAMEN HF1006 och HF1008 TENTMEN HF6 och HF8 Daum TEN 8 april Tid 8- nalys och linjär algebra, HF8 Medicinsk eknik), lärare: Jonas Senholm nalys och linjär algebra, HF8 Elekroeknik), lärare: Marina rakelyan Linjär algebra och

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

9. Diskreta fouriertransformen (DFT) Arbesmaerial 6, Signaler&Sysem I, 2003/E.. 9. Diskrea ourierransormen (DF) 9.1 eriodicie pulsåg Av 6.3(i), arb.mar.4, sid 50, ramgick a ourierransormen (F) av en unkion är e pulsåg X[k]δ( k/) med pulsavsånd

Läs mer

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Laboraionsillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Målsäning vid labillfälle 4: Klara av laboraionsuppgif 3. Läs förs een om differensmeoder och gör övningarna. Läs avsnie Högre ordningens differenialekvaioner

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F7

Regressions- och Tidsserieanalys - F7 Regressions- och Tidsserieanalys - F7 Tidsserieregression, kap 6.1-6.4 Linda Wänström Linköpings universitet November 25 Wänström (Linköpings universitet) F7 November 25 1 / 28 Tidsserieregressionsanalys

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

ARIMA del 2. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

ARIMA del 2. Patrik Zetterberg. 19 december 2012 Föreläsning 8 ARIMA del 2 Patrik Zetterberg 19 december 2012 1 / 28 Undersöker funktionerna ρ k och ρ kk Hittills har vi bara sett hur autokorrelationen och partiella autokorrelationen ser ut matematiskt

Läs mer

Lösningar till Matematisk analys IV,

Lösningar till Matematisk analys IV, Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en

Läs mer

Föreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller

Föreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller Föreläsning 2 Prognosisering: Prognosprocess, eferfrågemodeller, prognosmodeller Kurssrukur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Inroduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssysem, ABC- klassificering

Läs mer

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär differenialekvaion (DE) av försa ordningen är en DE som kan skrivas på följande form ( = Q( () Formen kallas sandard form eller normaliserad form

Läs mer

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Alla tre är mått på hur bra anpassningen är och kan användas för att jämföra olika modeller. Den modell som har lägst MAPE, MAD och/eller MSD har bäst anpassning.

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Inflation: Ger kointegration bättre prognoser?

Inflation: Ger kointegration bättre prognoser? Kandidauppsas Januari, 006 Naionalekonomiska insiuionen Inflaion: Ger koinegraion bäre prognoser? Krisofer Månsson 836-3938 Handledare: Thomas Elger Sammanfaning Tiel: Inflaion: Ger koinegraion bäre prognoser

Läs mer

Reglerteknik AK, FRT010

Reglerteknik AK, FRT010 Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns

Läs mer

Differentialekvationssystem

Differentialekvationssystem 3227 Differenialekvaionssysem Behållaren A innehåller 2 lier, behållaren B innehäller 3 lier och behållaren C 4 lier salvaen Vid idpunken är salhalen i behållaren A 4 g, i behållaren B 2 g och i behållaren

Läs mer

Skriftlig Tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5 hp, HT2012

Skriftlig Tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5 hp, HT2012 Statistiska Institutionen Patrik Zetterberg Skriftlig Tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5 hp, HT2012 2013-01-18 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Demodulering av digitalt modulerade signaler Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

1 Elektromagnetisk induktion

1 Elektromagnetisk induktion 1 Elekromagneisk indukion Elfäl accelererar laddningar och magneiska fäl ändrar laddningars rörelserikning. en elekrisk kres är de baerie som gör arbee på elekronerna som ger upphov ill en sröm i kresen.

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000 Lekion, Flervariabelanals den 9 januari..6 Finn hasighe, far och acceleraion vid idpunk av en parikel med lägesvekorn Genom a urcka -koordinaen i ser vi a kurvan är funkionsgrafen ill. Beskriv också parikelns

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Laboration 2. Minsta kvadratproblem

Laboration 2. Minsta kvadratproblem Laboraion Tillämpade Numeriska Meoder Minsa kvadraproblem Farid Bonawiede Michael Lion fabo@kh.se lion@kh.se 5 februari 5 Inledning När man har skapa en maemaisk modell som beskriver e viss fenomen vill

Läs mer

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER 5B1134 MATEMATK OC MODELLER EMTE ÖRELÄSNNGEN NTEGRALER 1. OM NTEGRALER 1.1. Primiiva unkioner. Vi har se idigare a vissa unkioner,, har primiiva unkioner, dvs en unkion,, vars derivaa. Om är en primiiv

Läs mer

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer? Hur simuleras Differenial-Algebraiska Ekvaioner? Jonas Elbornsson December 2, 2000 1 Inledning Dea är en sammanfaning av meoder för simulering av Differenial-Algebraiska Ekvaioner (DAE) för kursen i Modellering

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

3. Matematisk modellering

3. Matematisk modellering 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3.. Modellyper För design oc analys av reglersysem beöver man en maemaisk modell, som beskriver sysemes

Läs mer

Kvalitativ analys av differentialekvationer

Kvalitativ analys av differentialekvationer Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De

Läs mer

5. Tillståndsåterkoppling

5. Tillståndsåterkoppling 5. illsåndsåeroppling 5. Polplacering 5. illsåndsåeroppling E linjär idsoninuerlig resp. idsdisre (.ex. sampla) sysem an som bean besrivas med en illsåndsmodell av formen () = Ax() + Bu() x( + ) = Fx(

Läs mer

System med variabel massa

System med variabel massa Sysem med variabel massa (YF kap. 8.6) Generella Newon II: ሜF ex = dplj, där p lj = mഥv och ሜF d ex är alla yre krafer som verkar på föremåle. Om kroppens massa ändras genom a vi illför massor dm per idsenhe

Läs mer

Laboration 3: Växelström och komponenter

Laboration 3: Växelström och komponenter TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens

Läs mer

Tentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Tentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic Tenamen TEN, HF, 6 aug 6 Maemaisk saisik Kurskod HF Skrivid: 8:5-:5 Lärare och examinaor : Armin Halilovic Hjälmedel: Bifoga formelhäfe ("Formler och abeller i saisik ") och miniräknare av vilken y som

Läs mer

Hemuppgift 3 modellval och estimering

Hemuppgift 3 modellval och estimering Lunds Universitet Ekonomihögskolan Statistiska Institutionen STAB 13 VT11 Hemuppgift 3 modellval och estimering 1 Inledning Denna hemuppgift är uppdelad i två delar. I den första ska ni med hjälp av olika

Läs mer

Metod och teori. Statistik för naturvetare Umeå universitet

Metod och teori. Statistik för naturvetare Umeå universitet Statistik för naturvetare -6-8 Metod och teori Uppgift Uppgiften är att undersöka hur hjärtfrekvensen hos en person påverkas av dennes kroppstemperatur. Detta görs genom enkel linjär regression. Låt signifikansnivån

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

System, Insignal & Utsignal

System, Insignal & Utsignal 1 Sysem, Insignal & Usignal Insignal x[n] SYSTEM H! H = sysemoperaorn Usignal y() = H{y()} y[n] = H{x[n]} w E SYSTEM = en maemaisk modell av e fysikalisk sysem, al. en algorim, som för olika insignaler

Läs mer

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik ) VERSION A TENTAMEN Daum: mars 7 Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H, 6L, 6A TEN (Maemaisk saisik ) Skrivid: 8:5-:5 Lärare: Armin Halilovic Kurskod 6H, 6L, 6A Hjälpmedel: Miniräknare av vilken yp

Läs mer

System, Insignal & Utsignal

System, Insignal & Utsignal Kap 1 Signaler och Sysem x Sysem y = H{x} 1 Sysem, Insignal & Usignal Insignal x() x[n] SYSTEM H! H = sysemoperaorn Usignal y() = H{y()} y[n] = H{x[n]} w E SYSTEM = en maemaisk modell av e fysikalisk sysem,

Läs mer

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magiseruppsas HT 2005 De predikiva värde hos den implicerade volailieen en jämförelse mellan Black-Scholes och Cox-Ross-Rubinsein Förfaare: Saphiro Flügge

Läs mer

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210. Tenamensskrivning i Maemaik IV, 5B Tisdagen den 4 november 6, kl 4-9 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är läa a följa Svaren skall ges

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 494 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsäningar som ges här är ine bindande för sudeneamensnämndens bedömning Censorerna besluar om de krierier

Läs mer

Konsumentprisindex för kläder och skor

Konsumentprisindex för kläder och skor Saisiska Insiuionen STA03:2 Lunds Universie HT 2007 Kandidauppsas, 0poäng Konsumenprisindex för kläder och skor 986-2005 Dekomponering och prognosisering Förfaare: Henrik Svansröm 79063-4098 Samuel Roos

Läs mer

Stockholms Universitet Statistiska institutionen Patrik Zetterberg

Stockholms Universitet Statistiska institutionen Patrik Zetterberg Stockholms Universitet Statistiska institutionen Patrik Zetterberg Skriftlig Tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5 hp, VT2012 2012-05-31 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan

Läs mer

Signal- och bildbehandling TSBB14

Signal- och bildbehandling TSBB14 Tenamen i Signal- och bildbehandling TSBB4 Tid: 207-04-9 Lokaler: G33, G35, TER Ansvarig lärare: Maria Magnusson besöker lokalerna kl. 5.00 och 7.30 el 073-804 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling,

Läs mer

TENTAMEN I REGRESSIONS- OCH TIDSSERIEANALYS,

TENTAMEN I REGRESSIONS- OCH TIDSSERIEANALYS, TENTAMEN I REGRESSIONS- OCH TIDSSERIEANALYS, 204-0-3 Skrivtid: kl 8-2 Hjälpmedel: Räknedosa. Bowerman, B.J., O'Connell, R, Koehler, A.: Forecasting, Time Series and Regression. 4th ed. Duxbury, 2005 som

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. De flesa av övningarna har, om ine lösningar, så i

Läs mer

2004:17 Den svenska konsumentprisindexserien (KPI), En empirisk studie av säsongsmönstret En tillämpning av TRAMO/SEATS

2004:17 Den svenska konsumentprisindexserien (KPI), En empirisk studie av säsongsmönstret En tillämpning av TRAMO/SEATS 2004:17 Den svenska konsumenprisindexserien (KPI), 1955 2004 En empirisk sudie av säsongsmönsre En illämpning av TRAMO/SEATS Avdelningen för Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka preseneras bakgrundsmaerial

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

F11. Kvantitativa prognostekniker

F11. Kvantitativa prognostekniker F11 Kvantitativa prognostekniker samt repetition av kursen Kvantitativa prognostekniker Vi har gjort flera prognoser under kursen Prognoser baseras på antagandet att historien upprepar sig Trenden följer

Läs mer

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t)) Kurvor på parameerform KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3 P=xyz T=x y z r=xyz En kurva i R 3 anges ofas på parameerform med re skalära ekvaioner: x = f 1, y = f, z = f 3, D R * För varje får vi en

Läs mer

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Pass Througheffekten i svenska importpriser

Pass Througheffekten i svenska importpriser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN 27-6-5 Uppsala Universie Magiseruppsas Förfaare: Anders Svensson Handledare: Annika Alexius VT7 Pass Througheffeken i svenska imporpriser en empirisk sudie Sammanfaning

Läs mer