Gotlands kommun har inbjudits att lämna synpunkter på Skollagsberedningens förslag till ny skollag.
|
|
- Britt-Marie Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE 1 (10) 30 september 2009 KS2009/ Kmmunstyrelsen Er beteckn: U2009/4049/S Bilaga 308 Utbildningsdepartementet Stckhlm Den nya skllagen (Ds 2009:25) Gtlands kmmun har inbjudits att lämna synpunkter på Skllagsberedningens förslag till ny skllag. Sammanfattande synpunkter Skllagen är en sammanhållen lagstiftning sm ska utgöra basen för kunskap, valfrihet ch trygghet i de sklfrmer ch andra verksamheter sm mfattas av skllagen. Det är därför utmrdentligt viktigt att den nya skllagen ckså innebär att reglering sm idag finns i lika lagar ch förrdningar samlas på ett ställe, den nya skllagen. Det blir enklare för alla sm berörs. I de paragrafer där Gtlands kmmun förutser en ökad kstnad utgår vi ifrån att finansieringsprincipen skall gälla Gtlands kmmun ser ett antal övergripande fördelar i förslaget till ny skllag; Att förutsättningar ch krav på verksamhet i kmmunala ch fristående verksamheter i mycket likställs ch att det så långt möjligt finns en gemensam lagstiftning avsett huvudman Att försklan föreslås bilda en egen sklfrm ch att försklans pedaggiska uppdrag tydliggörs. Gtlands kmmun anser det däremt märkligt att förskleklass skall bilda en islerad ö mellan två sklfrmer. Förslaget hade därför vunnit på att göra förskleklassen bligatrisk ch därmed införa en 10-årig grundskla. Att förslaget så knsekvent lyfter fram barns bästa-perspektiv, ch därigenm kpplingen till FN:s knventin m mänskliga rättigheter Att förslaget medför ökad rättssäkerhet när det gäller att tillförsäkra elever rätt till den undervisning ch utbildning lagen stadgar. Pstadress Besöksadress Telefn Internet/e-pst Bankgir Pstgir Klsterplan (växel) SE VISBY Visby (telefax) gtlands.kmmun@gtland.se
2 2 (10) Synpunkter på förslaget kapitelvis 2. Huvudmän ch ansvarsfördelning Brttagande av sklplan är bra, eftersm det innebär att man kan undvika dubbleringar. Även utan sklplan har kmmunen möjlighet/skyldighet att fastställa pririterade mråden. När det gäller verksamhetens mfattning måste planeringsförutsättningarna för kmmunala sklan beaktas med bl a hänsyn till skyldigheten att kunna tillgdse alla elevers rätt till utbildning. Bra att man förtydligar rektrs ansvar ch bra att pedaggiska frågr särskiljs från nämnd ch styrelse. Rektrs eknmiska ansvar inför huvudmannen räcker sm reglering ifrån huvudmannen. Större möjlighet till delegering välkmnas, vilket ckså förtydligar rektrs ansvarsmråden. Det är psitivt med en tydligare ansvarsfördelning, där särskilt rektrs/- försklechefens rll ges ett ökat fkus. Samtidigt innebär sannlikt det tydliggjrda ch i vissa fall utökade ansvaret att arbetsbelastning ch utbildningsbehv utökas. Bra att huvudmannen får ett tydligt ansvar för rektrs utbildning ch stöd. Utbildning är en diffus benämning på vad sm krävs för att bli rektr. Detta behöver förtydligas. Det är vidare lyckligt att det inte finns ett färdigt förslag för ansvaret för undervisning. Skllagens ökade krav på väl utbildade rektrer kmmer enligt Gtlands kmmun att medföra ökade kstnader. En utbildningsplats på rektrsprgrammet är avgiftsfri, men huvudmannen betalar för samtliga kringkstnader (resr, litteratur, lgi). Varje plats på rektrsprgrammet beräknas ksta Gtlands kmmun ca kr. Förslaget att behörighetskrav införs, för att få anställas sm försklechef ch därmed jämställs med kraven på kmpetens för en rektr, välkmnas Gtlands kmmun tillstyrker att dagens juridiska begrepp sklhälsvård föreslås bli elevhälsa men anser att det för regleringen av vilka insatser sm ska kunna tillgdses inte är nödvändigt att precisera ytterligare yrkesgrupper utöver det sm finns i nuvarande skllag. Förstärkt studie- ch yrkesvägledning kmmer att för Gtlands kmmuns del betyda att det kmmer att behövas fler vägledare. Arbetsuppgifterna sm studie- e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y skllagen.dc
3 3 (10) ch yrkesvägledaren förväntas innebära att man måste ha färre elever/studiech yrkesvägledare, eller att studie- ch yrkesvägledarens arbetsuppgifter rendlas jämfört med idag. Då krävs andra tjänstemän för att göra de arbetsuppgifter sm vägledaren gör idag. Varje elev ska ha tillgång till vägledning utifrån egna intressen ch behv i förhållande till arbetsmarknaden. I dag har en studie- ch yrkesvägledare ftast mkring 600 elever att vägleda, vilket trde vara möjligt m uppdraget ska ges den dignitet sm skllagen föreskriver. Skllagsberedningens förslag rörande lkaler, utrustning ch sklbiblitiken, samt därmed ckså den betning av vikten att eleverna skall ha tillgång till sklbiblitek sm framgår av skrivningen, välkmnas. 3. Barns ch elevers utveckling mt målen Till skillnad mt skllagsberedningen anser vi att möjligheten att överklaga rektrs bedömning av särskilt stöd kmmer att öka såväl arbetsbelastning sm medföra en ökad kstnad för kmmunen. Frågan är m man kan klara byråkratin med överklagande m åtgärdsprgram? Eleven i gy-sklan kan hinna lämna sklväsendet innan saken utreds. Vad gör man med ett avgörande sm kmmer efter det att eleven slutat sklan? Vad innebär det i praktiken för elevens rätt? Särskilt stöd är i princip ett ändligt stöd tills eleven når kunskapskraven. Detta kan bli en rimlig uppgift för gymnasiesklan sm är en frivillig sklfrm. Stöd ch hjälp bör ha en brtre gräns inm gymnasiet. (även 3.3.1) Omprövning av betyg kan bara bli fråga m genmgång av dkumentatin. Muntliga prestatiner kan möjligt överklagas. Sannlikt kmmer att innebära en byråkratisering av läraryrket i gymnasiesklan sm blir betydande ch detta förslag kmmer ckså att innebära att endast prv blir vägledande för betygsättning. Detta förändrar i sin tur hela sklans sätt att arbeta. Det räcker att skriva in rektrs ansvar att leda arbetet i en rättvis betygsättning ch att utfärda ytterligare bestämmelser m de natinella prven sm styrinstrument. Elevens rätt till infrmatin m grunderna för betygsättning är inte detsamma sm att eleven förstår grunderna. Vem har tlkningsföreträde? Det är märkligt att ändringar endast får göras m det höjer ett betyg. Rättvisa betyg gäller inte bara den enskilde utan även gruppen i jämförelse med den enskilde. Det blir alltså till nackdel i ett större perspektiv m en elev sm fått för högt betyg får behålla detta även m det är uppenbart felaktigt. (Situatinen kan e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y skllagen.dc
4 4 (10) t ex uppstå p g a lärare sm är behörig, eftersm det inte finns beslut m att de inte får sätta betyg). 4. Kvalitet ch inflytande I skllagsberedningens förslag framgår att En enskild huvudman sm bedriver utbildning vid endast en förskle- eller sklenhet bör kunna arbeta med planering, uppföljning, utvärdering ch utveckling på huvudmannanivå ch enhetsnivå. Kmmunen bör inm ramen för sitt kvalitetsarbete kunna erbjuda huvudmannen för en sådan fristående verksamhet att ingå i kmmunens kvalitetsarbete på huvudmannanivå, exempelvis vad avser uppföljning av utbildningen. Gtlands kmmun anser inte att den kmmunala rganisatinen skall erbjuda utvecklingsstöd till fristående huvudmän, m de får ersättning för detta arbete genm elevbidraget. Att skllagsförslaget fkuserar på en tydlig rätt för elevernas inflytande ch delaktighet välkmnas men bör mtsvaras av en skrivning m elevernas skyldigheter ch förväntade mtprestatiner. Gtlands kmmun ser dck att elevernas rätt till att delta i lika arbetsgrupper (elevråd, skyddsrnd, sklråd mm) ch därefter ha rätt att få den undervisningstid de förlrat ersatt med extraundervisning kmmer att innebära såväl eknmiska sm praktiska knsekvenser i en kmmun med många små sklenheter ch en lkaltrafik sm inte passerar alla sklenheter. Bra att detaljreglering av det lkala kvalitetsarbetet tas brt. Det är ytterst en fråga m hur många fficiella dkument med delvis samma innehåll sm ska skrivas av sklledningarna. 6. Sklplikt ch mtsvarande rätt till utbildning Gtlands kmmun efterlyser klargörande m vilka befgenheter sklhuvudmannen har m vitesföreläggande inte har avsedd effekt. 7. Förskla Gtlands kmmun är psitiv till förslaget att försklan skall bilda en egen sklfrm med mycket av regleringen likställd med andra sklfrmer. Gtlands kmmun välkmnar en tydligare kravspecifikatin för att få anställas sm försklechef. Däremt ställer vi ss frågande till varför benämningen försklechef skall regleras i lag. e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y skllagen.dc
5 5 (10) Den tydliggjrda ansvarsfördelningen mellan persnal i försklan, där förskllärare har huvudansvaret för undervisningen, är psitivt 8. Förskleklassen Gtlands kmmun hade gärna sett att förskleklassen blev ett första bligatriskt år i grundsklan i ch med att så gtt sm 100% av 6-åringarna redan deltar i den verksamhet sm idag är frivillig. Förslaget i skllagen ch styrdkumentet Lp-94 skapar nödig tydlighet. 9. Grundsklan Huvudprinciperna för grundsklan i dagens skllag ska enligt förslaget ligga fast. Gtlands kmmun delar denna uppfattning utm när det gäller nedanstående punkter: Det föreslås att en grundskla avsett huvudman skall kunna ansöka m att erbjuda ett lkalt tillval sm sklans val utöver innehållet i de natinella kursplanerna. Det kan handla m ett speciellt mråde sm inte täcks av kursplanerna. En del av eller hela utrymmet för sklans val ska kunna användas till sådant lkalt tillval. Idag finns möjligheten till prfilering inm ramen för kursplaneämnena. Med hänvisning till det trligt stra utbudet av valmöjligheter sm idag finns i gymnasiesklan kpplat till förslaget till ny gymnasierefrm måste man ställa frågan vad ett sådant beslut kmmer att innebära i praktiken. Kstnadsfri sklskjuts är en viktig del av rätten till en likvärdig utbildning för elever i grundskla med ffentlig huvudman. De senaste åren har det genm dmstlspraxis skett en rättsutveckling sm innebär att i fall då vårdnadshavare separerat men har frtsatt gemensam vårdnad ch där barnet br växelvis hs vårdnadshavarna, så kan barnet ha rätt till kstnadsfri sklskjuts från båda bstadsadresserna. Eleverna ska i detta sammanhang anses ha två likvärdiga hem. Rätten till sklskjuts vid dubbelt bende innebär en betydande merkstnad för en glest beflkad kmmun sm Gtland, där fta taxi är enda möjligheten till sklskjuts, ch där föräldrarna kan b titals mil från varandra. Gtlands kmmun beklagar såväl att timplanen blir kvar sm att frågan m mer flexibelt utbildningssystem får stå tillbaka för tidsenlig tidsstyrning genm en fast ch styrande terminsindelning respektive läsårsindelning. e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y skllagen.dc
6 6 (10) 10. Grundsärsklan Skrivningarna i den nya skllagen är bra ch ger en större tydlighet. Det är även bra att lagen skärper kraven i prcessen runt mttagandet ch vårdnadshavares inflytande. Det är psitivt att begreppet intagning byts till antagning. Det förra kan ge märkliga assciatiner. Skärpningen innebär samtidigt stra krav på grundsklan i det fall att föräldrar väljer grundskla istället för grundsärskla, trts att de sammantagna utredningarna påvisar en utvecklingsstörning. Här krävs då stra utbildningsinsatser av sklledare ch persnal. Överhuvudtaget är det angeläget med utbildning i alla verksamheter runt utvecklingsstörning ch dess knsekvenser för den enskilde. Regeringen behöver även se till att högsklr ch universitet tar sitt fulla ansvar, bl. a. genm att erbjuda utbildningar inm dessa mråden. Namnändringen i bligatriska särsklan till enbart grundsärskla innebär en skärpning av den individuella planeringen. Dck kan det vara knepigt att i mttagningsförfarandet avgöra exakt för vissa elever efter vilka ämnen, ämnesmråden eller en kmbinatin av dessa sm den enskilde eleven ska läsa. Det kan ju även inträffa att vissa elever kan studera ämnen utifrån grundsklans kursplaner, vilket är bra. Det behöver därför finnas möjlighet att tillsammans med vårdnadshavare revidera mttagningsbeslutet ch tillsammans kmma överens m eventuella nya kmbinatiner efter en viss tid i grundsärsklan. En smidigare variant i mttagningsförfarandet vre möjligen att när eleven blir mttagen i grundsärskla, i överenskmmelse med vårdnadshavare, upprätta en individuell utvecklingsplan sm efter hand kan kntinuerligt revideras i samband med utvecklingssamtal. Det är bra att införa ämnet teknik i grundsärsklan, men det förutsätter naturligtvis utbildningsinsatser för persnal, samt eknmi för detta. Rätten att under högst två år efter sklpliktens upphörande i årskurs 9, kunna fullgöra utbildningen är bra. 13. Fritidshemmet Gtlands kmmun ser psitivt på förslaget att fritidshemmet får ett eget kapitel i skllagen ch att man tydliggör kpplingen mellan skla ch fritidshem, bl a genm att begreppet undervisning införs på fritidshem utan att därför ändra på synen i innehållet i fritidshemmets verksamhet. e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y skllagen.dc
7 7 (10) Fristående sklr bör ckså vara skyldiga att ha fritidshem. 17. Utbildning på prgram i gymnasiesärsklan Det är bra att förslaget m bestämmelser runt ansökan till gymnasiesärsklan föreslås ingå i skllagen. 18 Kmmunal vuxenutbildning 18.5 Kmmunernas skyldighet ch syfte med utbildningen För en liten kmmun utan möjlighet till samverkan med angränsande kmmuner kan det innebära ökade kstnader m det ej samtidigt finns en begränsning över vilka kurser sm kmmunen är skyldig att anrdna Individuella studieplaner Kmmunen tillstyrker förslaget m individuell studieplan men vill samtidigt påpeka att allt fler studerande enbart är distansstuderande sm vill studera en enstaka kurs under en termin. Att för dessa studerande upprätta en individuell studieplan enligt skllagsberedningens förslag synes vara överambitiöst. Det är ej heller vanligt att distansstuderande är bende i annan kmmun eller befinner sig utmlands. För denna kategri studerande bör det ges möjlighet att upprätta en förenklad studieplan Behörighet till utbildning på gymnasial nivå Skllagsberedningen har behandlat just vanstående kriterium, sm även finns med i nuvarande förrdning ch påpekar att det finns str rättvisa i landet. Vissa kmmuner tillåter att en sökande får läsa upp redan gdkända betyg medan andra ej tillåter detta. Samma rättvisa kmmer att finnas kvar eftersm skllagsberedningen skriver att det inte ska vara möjligt att läsa upp ett gdkänt betyg, dvs någt av betygen B-E inm en snar framtid efter avslutad gymnasieskla. Utvecklingen inm främst det naturvetenskapliga mrådet medför att redan efter några år, efter avslutade studier inm detta mråde, så är kunskaperna föråldrade. Kmmunerna kmmer därför att göra lika bedömningar när en snar framtid inträffar. Är det tre år eller sju år eller möjligen aldrig? En tydigare anvisning bör finnas med i ett kmmentarmaterial m det inte är möjligt att precisera det i lagtext. e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y skllagen.dc
8 8 (10) Prövning Det bör framgå av lagtexten att sökande sm ej är skriven i den kmmun där prövning skall genmföras ska lämna in ansökan i hemkmmunen ch att i detta fall hemkmmunen svarar för kstnaderna. I nuvarande förrdning finns angivet att kstnad för prövning högst får uppgå till 500 kr. I förslaget till ny skllag finns inga belpp angivna. Innebär detta att det är fritt för kmmunerna att ta ut skälig kstnad för prövning. Med de begränsningar sm anges i lagtexten beträffande rätta att läsa upp tidigare gdkända betyg kmmer antalet persner sm vill göra prövning att öka markant. Denna ökning medför även kraftigt ökade kstnader för kmmunerna m det ej ges möjlighet att ta ut skälig kstnad. 19. Särskild utbildning för vuxna Det är bra med den tydligare skrivningen runt särskild utbildning för vuxna, ch kmmunens ansvar för detta Kmmuners skyldighet att tillhandahålla utbildning För en liten kmmun, utan möjligheter att samverka med andra kmmuner, innebär tremånadersregeln rimligt höga kstnader jämfört med de kmmuner sm kan sluta samverkansavtal. Att starta nya grupper för enstaka individer innebär att ytterligare lärare måste anställas. Gtlands kmmun har på grund av små undervisningsgrupper redan nu mer än dubbelt så hög kstnad per heltidsstuderande i svenska för invandrare jämfört med kmmungruppen. En lag m rätt till utbildning inm ter månader kmmer att ge ytterligare ökad kstnad. Regeringen bör till dessa kmmuner lämna ett eknmiskt bidrag för att möjliggöra mindre studiegrupper. Skllagsberedningen har ej behandlat frågan m invandrares förutsättningar att tillgdgöra sig utbildningen på samma sätt sm förslaget för utbildning på grundläggande nivå. Samma regler bör inskrivas även för invandrare. Detta gäller främst för de persner sm genmgått utbildning på en nivå i svenska för invandrare ch bedöms att inte ha förutsättningar att tillgdgöra sig kursen även efter en mgång på samma nivå. Kmmunen bör ha rätt att avsluta utbildningen för persner sm bedöms ej ha förutsättning att klara kurserna inm svenska för invandrare. 23. Annan pedaggisk verksamhet I skllagsberedningens förslag framgår att I många kmmuner använder familjedaghemmen den öppna försklan sm resurs ch mötesplats. Där kan de under ledning av förskllärare få stöd för den pedaggiska utvecklingen av sin e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y skllagen.dc
9 9 (10) egen verksamhet. Även andra frmer av pedaggisk msrg bör kunna använda öppna försklan sm resurs för erfarenhetsutbyte, scial gemenskap ch sm stöd för utvecklingen av sin verksamhet. I prmemrian - Barnmsrgspeng ch allmän förskla för 3-åringar anges på samma sätt sm kmmunala ch enskilda familjedaghem har den sm driver annan pedaggisk verksamhet möjlighet att anlita pedagger m de själva saknar utbildning eller erfarenhet. Det kmmer även för sådan verksamhet vara möjligt att vända sig till en öppen förskla för att få pedaggisk handledning. Samtidigt finns följande mtsägningsfulla skrivning: därutöver ska verksamheten uppfylla kraven på gd kvalitet ch säkerhet, varmed avses krav på persnalens utbildning, erfarenhet ch persnliga lämplighet samt att lkaler ch utrustning är ändamålsenliga. Kmmunen ska inte vara skyldig att lämna bidrag till fler än två huvudmän. Gtlands kmmun anser att det är bra att öppna försklr kan användas sm en resurs ch mötesplats, men det är inte rimligt att lägga ansvaret för utveckling av enskilda verksamheter ch annan pedaggisk verksamhet på den öppna försklan. Gtlands kmmun avstyrker en lagreglering av mfattningen av msrg utöver dagens lagstiftning för försklan 24. Tillsyn Skrivningen m kmmunens ansvar ch möjlighet till insyn i de enskilda verksamheterna välkmnas När det gäller tillfälligt verksamhetsförbud står det i förslaget att tillsynsmyndigheten får förbjuda huvudmannen att tills vidare helt eller delvis driva verksamheten vidare, samt att ett sådant förslag ska gälla medelbart ch får, m inte annat beslutas, gälla i högst sex månader. En viktig fråga hur det skall tillämpas i praktiken med tanke på kmmunens ansvar för alla elevers sklgång. Kpplingen till kmmunens planeringsförutsättningar går inte att brtse ifrån. Gtlands kmmun ser psitivt på förslagen men avstyrker vitesföreläggande 25. Sklverkets överklagandenämnd Gtlands kmmun ser psitivt på förslagen till ökad rättssäkerhet för eleverna e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y skllagen.dc
10 10 (10) 26. Överklagande Gtlands kmmun ser psitivt på förslagen till ökad rättssäkerhet för eleverna 27. Åtgärder mt kränkande behandling Gtlands kmmun välkmnar förslag m att använda evidensbaserade arbetssätt mt mbbning. 28. Övriga bestämmelser Följande skrivning behöver förtydligas; Med kmmunal insyn avses härvid att kmmunen frtlöpande ska kunna hålla sig infrmerad m hur verksamheten vid den fristående sklan, försklan, förskleklassen, eller det fristående fritidshemmet utvecklas ex. genm att ta del av dess räkenskaper för att kunna göra en rättvis bedömning av bidragsbehvet. Gtlands kmmun ser psitivt på att frisklr skall överlämna betygsdkument till kmmunen Gtlands kmmun anser att frågan m rätten till insyn ch tillsyn samt skyldighet att följa upp verksamheten kvalitet ch utveckling förefaller att ha ett långsökt samband med att bedöma bidragsbehvet. Detta särskilt sedan lika villkr införs Eknmiska knsekvenser Gtlands kmmuns uppfattning är att alla kstnadsdrivande förändringar i lagförslaget måste kmpenseras enligt finansieringsprincipen. Principens innebörd är att kmmuner ch landsting inte ska behöva höja skatten eller priritera m annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen är grundläggande för de eknmiska relatinerna mellan staten ch kmmunsektrn, ch gäller i båda riktningarna. Kmmunstyrelsen Eva Nypelius rdförande B Dahllöf regindirektör e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y skllagen.dc
Den nya skollagen förslag på remissvar
1 (9) 2009-09-03 Barn- och utbildningsförvaltningen Till: KS au BUN au Kommunjurist Patrik Pettersson Den nya skollagen förslag på remissvar Sammanfattande synpunkter Skollagen är en sammanhållen lagstiftning
Läs merDen nya skollagen diskussionsunderlag/utkast till förslag på remissvar
1 (10) 2009-09-03 Barn- och utbildningsförvaltningen Till: KS au BUN au Kommunjurist Patrik Pettersson Den nya skollagen diskussionsunderlag/utkast till förslag på remissvar Sammanfattande synpunkter Skollagen
Läs merSKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN
SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva
Läs merDigitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning
Digitalisering ch skla Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning Vad menar vi med digitalisering av sklan? Digitalisering av prcesser för att rganisera utbildning Digitaliseringen av undervisning
Läs merSätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015
Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa
Läs merDigital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
Läs merKONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM BILAGA 3 SID 1 (5) 2011-09-20 Pm KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas strlek ch sammansättning RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV FÖRÄNDRING
Läs merBildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016
Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt
Läs merBun 15 Dnr 00062/ Riktlinjer/rutiner för tillsyn av fristående förskolor, fritidshern och pedagogisk omsorg
ARVIDSJAURS KOMMUN kviesjavrien kmmuvdna Sammanträdesprtkll Sammanträdesdatum Blad Barn- ch utbildningsnämnden 2016-03-14 22 Bun 15 Dnr 00062/2016 003 Riktlinjer/rutiner för tillsyn av fristående försklr,
Läs merRiktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,
Läs merGenomlysning av elevhälsan i Linköpings kommun
Tjänsteskrivelse 1 (6) Utbildningskntret Tr Anderssn Klas Lind Theresia Ängarne Lindberg 2017-03-14 Dnr BOU 2017-213 Dnr BIN 2017-64 Bildningsnämnden Barn- ch ungdmsnämnden Genmlysning av elevhälsan i
Läs merHandlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år
Dnr 2019/90-612 Handlingsplan för kmmunens aktivitetsansvar för ungdmar 16-20 år Västerviks kmmun Barn- ch utbildningsförvaltningen 2019 Innehåll Försättsblad 1 Innehåll 2 Inledning 3 Förebyggande arbetet
Läs mer1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Läs merKvalitetsredovisning 2004
Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4
Läs merRiktlinjer för placering vid skolenhet
Riktlinjer för placering vid sklenhet Visin Prgram Plicy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kmmunfullmäktige Kmmunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning 1. Bakgrund ch lagrum a. Rimligt avstånd 2. Urvalskriterier
Läs merArbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16
2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2017-08-15 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merKvalitetsrapport
Datum 2016-10-11 15 Antal sidr Kvalitetsrapprt 2015-2016 Barn- ch utbildningsnämnden Trsby kmmun Ulf Blmquist sklchef Barn- ch utbildningsnämndens kansli 0560-162 96 direkt 073-271 22 75 mbil ulf.blmquist@trsby.se
Läs merFritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015
Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument
Läs merGranskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor
Granskning av kmmunens tillsyn av fristående försklr Granskningsrapprt Falu kmmun KPMG AB 2017-06-07 Antal sidr 7 Falu kmmun Granskning av kmmunens tillsyn av fristående försklr KPMG AB 2017-06-07 Innehållsförteckning
Läs merKvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad
SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden
Läs merDe nya remissrutinerna utgår ifrån ett gemensamt barn- och ungdomsfokus där syftet har varit att:
Överenskmmelse mellan Regin Nrrbtten ch Nrrbttens Kmmuner m ansvarsfördelning kring barn ch ungdmar vid misstanke m neurpsykiatrisk funktinsnedsättning Bakgrund Länsstyrgruppen har gett representanter
Läs merrutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ...
mdell plan plicy prgram regel rutin rutin för arbete med kmmunalt aktivitetsansvar riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- ch utbildningsnämnden Beslutandedatum: 2017-06-13
Läs merRiktlinjer för arbete med nyanlända elever
Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se
Läs merKvalitetsgranskning av Vallaskolans särskola i Sollefteå
Valla särskla Kyrkvägen 7 881 34 Sllefteå 1 (15) Sllefteå kmmun Djupövägen 3 881 80 Sllefteå Kvalitetsgranskning av Vallasklans särskla i Sllefteå kmmun Sklinspektinens beslut Sklinspektinen har i Vallasklans
Läs merSmultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
Läs merFörskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011
Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial
Läs merPOLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011
POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin
Läs merRävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014
Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Denna plan gäller skola och fritidshem.
Likabehandlingsplan ch Plan mt kränkande behandling Denna plan gäller skla ch fritidshem. På tar vi avstånd från alla frmer av diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling. Det gäller alla
Läs merFörslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek
Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för
Läs merAnteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.
Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11
fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår
Läs merGÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21
GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt
Läs merMöjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar
Läs merAllmänna villkor Atlas konferens. Allmänna villkor för bidrag
Allmänna villkr för bidrag Atlas knferens 2018 1 Allmänna villkr för bidrag inm Atlas knferens 2018 Vid tillämpning av de allmänna villkren definierar vi följande begrepp enligt nedan: Huvudman kmmuner,
Läs merLokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg
Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014
Läs merHur använda måtten i KKiK?
Hur använda måtten i KKiK? Resultatmått ch infrmatinsmått Resultatmått Måttet har str påverkansmöjlighet för kmmunen ch kan användas sm resultatmått/indikatr till uppsatta mål. De kan därmed användas i
Läs merTjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5
SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående
Läs merPlan för specialundervisningen
Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden
Läs merIT-strategi för Ålidhems skolområde
den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan
Läs merIntern rapport - Roller och ansvar
Intern rapprt - Rller ch ansvar Försklan Barn- ch utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Versin 2 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Förrd Utvecklingsmrådet Arbetslagets ansvar Förskllärarnas ansvar,
Läs merKvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning
Kvalitetsrapprt 2017/2018 - Sammanfattning Vår Visin: En förskla för alla där kunskap ch människr växer Engagemang- Kmpetens- Arbetsglädje Mål Linköpings kmmun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas
Läs merHandläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se
b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden
Läs merBeslut om förändring strukturersättning i Vallentuna kommun
2015-06-11 SID 1/5 Beslut m förändring strukturersättning i Vallentuna kmmun Alla elever har rätt till en likvärdig skla. De eknmiska medlen ska fördelas med hänsyn till elevernas lika förutsättningar
Läs merBarn-och utbildningsnämnden Plats och tid Stora sammanträdesrummet, biblioteket, kl. 09:00-11:30
Malung Salens kmmun Barn-ch utbildningsnämnden 1 Plats ch tid Stra sammanträdesrummet, bibliteket, kl. 09:00-11:30 Beslutande Sfia Söderström (S) rdförande Bengt Nilssn (S) Maria Röjås (V) Agneta Åhs-Sivertsen
Läs merVerksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014
AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer
Läs merLikabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14
Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering
Läs merGröndalsskolans Elevhälsoplan
Gröndalssklans Elevhälsplan Läsår: 2017/18 Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga arbetet. Barnens ch elevernas behv av kunskaper, färdigheter, mtanke
Läs merAllmänna villkor. Atlas konferens 2019
Allmänna villkr Atlas knferens 2019 Allmänna villkr för bidrag inm Atlas knferens 2019 Vid tillämpning av de allmänna villkren definierar vi följande begrepp enligt nedan: Huvudman - kmmuner, landsting,
Läs merEkonomiska konsekvenser Åtgärderna skulle innebära följande ekonomiska konsekvenser för år 2019 för utbildningsnämnden.
TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Maria Frykegård Nämndsekreterare 08-555 010 08 maria.frykegard@ nykvarn.se för utbildningsnämnden UN/2019:56 Åtgärdsplan budget 2019 Förvaltningens förslag till beslut
Läs mer(reviderad efter Skolverkets allmänna råd 2012) Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Barn- ch utbildningsnämndens riktlinjer för skyldigheten att anmäla, utreda ch vidta åtgärder mt kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering (reviderad efter Sklverkets allmänna råd 2012) Dkumentnamn
Läs merArbetsplan för förskolan Nolängen
Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61
Läs merVerksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla
Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i Barn & Skola Kunskap, utveckling, lärande KUL 1 Lå A v. betar, utvecklar. firjtfor/fsjtrhc/ utvecklar
Lidköpings kmmun Systematiskt kvalitetsarbete i Barn & Skla Kunskap, utveckling, lärande KUL Lå 206-207 Nrmer ch Värden A Inflytande ch Ansvar A v Nämnd Tar fler rapmu Nämnd ch analyserar t betar, utvecklar
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6
Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,
Läs merTrygghetsplan för Trädgårdens förskola
Trygghetsplan för Trädgårdens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig välkmna ch delaktiga. De ska känna trygghet ch inflytande
Läs merPAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna
Datum 1(6) Kmmunfullmäktige i Pajala kmmun Revisinsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisrer har granskat den verksamhet sm bedrivs i styrelser ch nämnder ch genm utsedda lekmannarevisrer
Läs merSvenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter
Läs merTillgänglighetsplan Remiss
Kmmunstyrelsen, prtkll 2018-09-19 15(27) 128 Dnr: KS 2018/350 Tillgänglighetsplan 2019 - Remiss Beslut Kmmunstyrelsens beslut Tillgänglighetsplan, enligt bilaga 128/2018, sänds på remiss till nämnder ch
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merSödermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2017-10-24 Södermalms Mntessriförsklas Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Läs merYttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara
Läs merSamråd om översynen av EU:s handikappstrategi
Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren
Läs merTrygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Hardem försklan Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Hardem förskla är en plats där alla respekterar varandra. Där barn ch vuxna kan öppet framföra
Läs merLikabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun
Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning
Läs merLokal arbetsplan Trevnaden
Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Läs merKap 2 skollagen, elevhälsa
II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merLikabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken
Likabehandlingsplan Guldkrkssklan F-6 Bläckfisken Läsåret 2015/2016 2(6) 3(6) Visin ch mål På vår skla ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan frm av kränkande behandling.
Läs merInformation från socialkontorets ledningsgrupp
PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin
Läs merAnmälan om förändring inom ägar- och ledningskretsen
Anmälan m förändring inm ägar- ch ledningskretsen Enligt 2 kap. 5 b skllagen (2010:800) ska enskilda huvudmän anmäla förändringar i den krets av persner sm avses i 5 a till den sm gdkänt den enskilde sm
Läs merLivslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg
Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften
Läs merIntern styrning och kontroll vid Stockholms universitet
Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet
Läs mer1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna
2014-08-22 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många
Läs merTrygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Lillhedens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Förvaltning för livslångt lärande 2(8) 1. Vår visin: På vår förskla ska alla barn känna sig trygga ch
Läs merANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
ANNERSTASKOLAN ANNERSTASKOLANS Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. 2019-01-01 till 2019-12-31 Planen (bestämmelserna) gäller för förskleklass, grundskla ch fritidshem Grunduppgifter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-01-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2017(år) En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan
Läs merLeda digitalisering 21 september Ale
Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete
Läs merNågra av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är:
2009-12-14 Utbildningsdepartementet Lagrådsremissen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (U2009/7188/S). Bakgrund Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den
Läs merUtökad gymnasieskola i Knivsta KS-2011/649
Göran Nilssn FÖRSLAG TILL BESLUT Kmmunstyrelsens rdförande 2011-11-01 Kmmunstyrelsen Utökad gymnasieskla i Knivsta KS-2011/649 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen beslutar att uppdra till Kmmunfastigheter
Läs merWorkshop kulturstrategi för Nacka
Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Nyköping 2019-03-01 Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 2019 FÖRSKOLAN SAFFRANET 2019-03-01 Enligt Diskrimineringslagen SFS (2008:567) är förskllärare eller annan persnal inm försklan,
Läs merAllmänna bestämmelser för Certifiering
[2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...
Läs merSkolan för dig som behöver extra stöd
Sklan för dig sm behöver extra stöd Uppdaterad: 2017-04-25 Särvux (särskild utbildning för vuxna) är en frivillig sklfrm för dig över 20 år sm tidigare gått i särskla eller sm i vuxen ålder drabbats av
Läs merSocialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10
G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie
Läs merVård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025
Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8
Läs merÅrlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING. samt MOTVERKA DISKRIMINERING. och KRÄNKANDE BEHANDLING. Södra Utmarkens rektorsområde
Södra Utmarkens rektrsmråde Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING samt MOTVERKA DISKRIMINERING ch KRÄNKANDE BEHANDLING Södra Utmarkens rektrsmråde Reviderad augusti 2016 Gäller för Södra Utmarkens Grundskla
Läs merBiblioteksplan. för Lycksele Kommun
Bibliteksplan för Lycksele Kmmun Bibliteksplanen skall ligga till grund för bibliteksverksamheten i kmmunen under åren 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Framtidens V8... 3 Lyckseles visin Vägvisare...
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Barn- ch utbildningsförvaltningen Smmarlust förskla Främja, förebygg, upptäck ch åtgärda Planen visar försklans eller sklans arbete för att mtverka kränkande
Läs merVetlanda kommun Granskning av styrning och uppföljning av grundskolan
Revisinsrapprt 2015/2016 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av styrning ch uppföljning av grundsklan Sammanfattning ch slutsatser...2 1. Inledning...4
Läs merRiktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29
Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA 2016/2017 Innehåll 1. Likabehandlingsplan för Fajans föskla läsåret 16/17 - Inledning 3 - Ansvarsfördelning 4 2. Visin ch värdegrund 5 3. Definitiner 6 4. Främjande
Läs merRemiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245
Remiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245 Sida 100 av 160 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-10-03 Dnr: BN 2018/245 Bildningsnämnden Remiss tillgänglighetsplan Förslag till beslut Bildningsnämndens
Läs merTjänsteutlåtande Sidan 1 av 5. Anna Österman Anne-Christine Hillman. Dnr 2010/242 BUN.149. Barn- och ungdomsnämnden
Tjänsteutlåtande Anna Österman Anne-Christine Hillman Sidan 1 av 5 Barn- ch ungdmsnämnden Otasdffråg angående en uppföljningsmdell för att säkerställa att persnaltätheten ch andelen anställda med pedaggisk
Läs mer