Kvalitetsredovisning 2011/2012

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN ELINSBORGSSKOLAN SID 1 (23) Kvalitetsredovisning 2011/2012 Elinsborgsskolan Anno

2 SID 2 (23) Kvalitetsredovisning Inledning Vision 2015 Elinsborgsskolan ska vara känd i Stockholm som det självklara skolvalet, där eleverna rustas för en framtid i världsklass Elinsborgsskolans organisation Skolledningen augusti 2010 På vår skola finns många härliga elever från hela världen. Här finns kompetent, ambitiös och engagerad personal. Skolan har bra lokaler och den stabila personalgruppen har sett till att verksamheten håller hög kvalitet. Elinsborgsskolan är en grundskola som strävar mot att varje elev ska få möjlighet att lyckas och nå goda resultat. Vår skola är en tvåparallellig F-6 skola belägen i norra delen av Tensta. Vi är granne med Järvafältet, och har naturskolan Eggebygård på lagom gångavstånd. Eggebygård ingår i skolans organisation sedan januari Vi är privilegierade vad avser den fysiska närmiljön, med idrottsplats, fotbollsplan, Parkour och parklekar. Elevantalet har under läsåret pendlat mellan och skolan har haft 68 anställda. Förskoleklasser och åk 1-2 har sin skoldag integrerad med sitt fritidshem, åk tre har sitt fritidshem i separata lokaler inom skolbyggnaden, och för åk 4-6 erbjuder vi fritidsklubb, Club Elin. Vi har tre särskilda undervisningsgrupper, varav en är förberedelseklass, en är vår Lilla klass och en vår "Lilla femman". Rastverksamheten leds av en barnskötare. Skolan har ett bemannat bibliotek, där erbjuds elever i åk 4-6 läxläsning tre eftermiddagar i veckan. Skolan har två specialpedagoger, en utav dessa är dessutom talpedagog. För vårt Elevhälsoarbete har vi bl.a. skolpsykolog 75 % och skolsköterska 60 %. För att bland annat underlätta samarbetet mellan elever, lärare och föräldrar, har skolan fast anställda modersmålslärare på turkiska, somaliska, franska och arabiska. Skolan är uppdelad i enheter, som var för sig leds av en arbetsenhetsledare, och dessa bildar tillsammans med intendent, biträdande rektor samt rektor Elinsborgsskolans ledningsgrupp. Vi har i alla sammanhang haft en intensiv satsning på elevens språkutveckling. Ämnesområdet kost, motion och hälsa är ständigt aktuell, vi är mycket nöjda med att Ross Tensta gymnasiums kök varje dag levererar nylagad, näringsriktig och vacker lunchmat.

3 SID 3 (23) Vår skola satsar på att utveckla ett barns olika uttrycksformer, och detta stärks med hjälp av såväl vår Basketprofil som vår Musikprofil. Till stor glädje och utveckling för elever och personal i årskurs 4, har dessa deltagit i kulturskolans projekt Framtidskören. För att utveckla lärmiljön, och för att skapa lugn och studiero i klassrummen, har skolan satsat mycket tid och pengar på att renovera och rusta den fysiska miljön. Arbetet med skolgårdsupprustningen avlutades med att utescenen under hösten 2011 blev färdigställd. Alla förväntas följa skolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling inklusive Värdegrund och trivselregler. Vi är en mångkulturell skola där elevernas, föräldrarnas och personalens olika kulturella bakgrund berikar varandra och skapar en ömsesidig respekt. Ett mycket viktigt arbete på vår skola, är att få varje elev att känna samhörighet och integration med sin stad Stockholm, samt också få eleven att se sig som en fullvärdig medlem av det svenska samhället. Arbetslagen har under terminens början utarbetat Lokala pedagogiska planeringar (Lpp) enligt samma struktur som läroplanen, Lgr 11. Kvalitetsredovisningen är sammansatt utifrån resultat från elev- och föräldraenkäter, från lärarlagens och fritidshemspersonalens utvärderingar av läsåret, där Arbetsplanen har använts som gemensamt underlag. Samtlig personal har i juni förutom utvärdering i sina arbetslag också gjort enskilda utvärderingar. Elevrådsrepresentanter samt Kamratstödjare har i sina respektive grupper utvärderat och redovisat sitt arbete under året. Slutligen har rektor och biträdande rektor gjort en sammanställning av resultaten, och under augusti genomfört resultatdialog med samtliga arbetslag, samt därefter analyserat resultaten ytterligare en gång. Samverkansgruppen har lämnat synpunkter i samband med färdigställandet av Kvalitetsredovisningen. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Språkutveckling Matematik Värdegrund Implementera Skola 2011

4 SID 4 (23) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Respekt, glädje och trygghet är ledorden för vår gemensamma värdegrund för skolan, hemmet och fritiden. Vi har följt innevarande års Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, och personalen har strävat mot att "försöka få barnen att förstå vikten av att visa respekt i alla situationer, alltid. Jag måste alltid vara en förebild, när vi arbetar, när vi äter, när vi har rast, på bussen, ja alltid!" Personalens årliga utvärdering visar på ett stort behov av värdegrundsarbete i elevgrupperna, men det är också uppenbart att vi måste utveckla värdegrundsarbetet i personalgruppen. Elevrådet och kamratstödjarna har en viktig roll i arbetet med Likabehandlingsplanen/ Plan mot kränkande behandling. Under förra läsåret arbetade skolan mycket med arbetsro, och det var glädjande att eleverna i den senaste trivselenkäten upplevde att arbetsron blivit bättre. En del elever lyfter fram hur viktig enskilda lärares närvaro är för att arbetsro ska infinnas. I trivselenkäten vt 12 kan man utläsa att klasserna har blivit bättre på att ha klassråd. Eleverna anser att respekt är något som vi måste arbeta mer med. Skolan har under året samarbetat bland annat med Cirkonova för att fördjupa värdegrundsdiskussionerna i klasserna. Alla klasser har vid skolstart, samt inför och efter alla lov arbetat mer intensivt mot målen i Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Personal inom såväl förskoleklass, fritidshem och grundskola arbetar ständigt med förebyggande insatser för att hindra kränkningar. De bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,3 % 0 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 80 % 100 % % 100 % 2012

5 SID 5 (23) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Periodens utfall Årsmål Period 57 % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % 2012 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att varje dag och hela tiden arbeta för att målen i skolans värdegrund förankras, fördjupas och uppnås. Förväntat resultat Att samtlig personal och samtliga elever varje dag och hela tiden arbetar för att nå målen, och att läroplanens övergripande mål är tydliga för eleverna. Antal ärenden i Trygghetsgruppen minskar. Arbetssätt Skolledningen ska fullfölja den kompetensutvecklingsplan som tidigare fattats beslut om vad gäller skolans värdegrund. En halv studiedag i samband med terminsstart för samtlig personal med stöd av Cirkonova. All personal ska identifiera metoder för hur våra tre honnörsord Respekt, Trygghet och Glädje ska kunna förverkligas. Ytterligare ett samarbete med Cirkonova under hösten, personalen får praktisera dramaövningar kopplat till vårt värdegrundsarbete. Meningen är att pedagogerna ska kunna utföra samma övningar tillsammans med skolans elever. Fadderverksamhet startar from höstterminen. Sedan tidigare läsår är värdegrund temat för skolans val, och detta läsår ska fadderverksamhet utvecklas inom ramen för detta arbete. All personal på Elinsborgsskolan ska arbeta för att ge eleverna trygghet och studiero, samt uppmuntra och bekräfta positivt beteende hos eleverna. Vi ska synliggöra värdegrunden t.ex. med hjälp av bild och drama, ha värdegrundssamtal med eleverna i olika grupperingar, ha klassråd varje vecka, kontinuerligt samtala med eleverna om vad respekt för andra innebär. Eleverna ska göras medvetna om allas lika värde. Alla ska, hela tiden fokusera på arbetet med värdegrundsfrågor. Det är bra att koppla ihop värdegrundsarbetet med klassråd, elevråd, förvaltningsråd samt Kamratstödjarverksamhet och Trygghetsgrupp. Musik- och Basketprofilen förstärker och utvecklar resultaten i värdegrundsarbetet. Skolan ska även fortsättningsvis prioritera en god vuxentäthet under elevernas raster. När elever inte klarar sin sociala utveckling fortsätter Elinsborgsskolans Elevhälsoteam att vara uppmärksamt på att åtgärdsprogram upprättas.

6 SID 6 (23) Eleverna ska ha fasta rutiner, såsom samlingar, "morgonhälsning", och vuxna ska "se" varje barn. Alla vuxna på skolan måste hela tiden tänka på att vara goda förebilder. Värdegrundsmetoden i de yngre åren ska vara StegVis. Pedagogerna ska delge varandra framgångsrika arbetssätt och gärna besöka varandras lektioner, samt följa Kamratstödjarnas uppmaning: Att vi alla ska bli bättre på att stoppa mobbning/bråk i skolan. Resursanvändning Rastverksamhet, och att många vuxna är ute under elevrasterna. Klasserna har klassråd varje vecka. Hela tiden arbetar alla med värdegrundsarbete. Skolans Trygghetsgrupp ska arbeta kontinuerligt med de ärenden som kommer upp. Uppföljning Ledningsgrupp, elevråd och klassråd. Klasserna följer ständigt upp det värdegrundsarbete som sker dagligdags. Trygghetsgruppen följer upp att överenskomna "avtal" efterlevts av eleverna. Elevhälsoteamet har uppföljning en gång i veckan. Kontinuerliga samtal och analys mellan skolledning och lärare t.ex. klasskonferenser, medarbetarsamtal och resultatdialog med varje arbetslag. Utveckling För att utveckla arbetsmetoderna kommer pedagoger att delge varandra framgångrika arbetssätt samt besöka varandras lektioner. Skolledningen ska planera studiedag för personal med fördjupning i Värdegrundsfrågor. När skolledningen har implementerat och kommunicerat metoderna för vårt värdegrundsarbete så är målet att en värdegrundspresentation t.ex. i form av en film ska skapas, denna ska kunna presenteras på hemsidan och finnas dubbad på flera språk. Vi ska ha ett gemensamt värdegrundsprojekt för hela skolan för att stärka vår gemenskap. Skolan ska utarbeta ett digitalt utvärderingssystem där det tydligt ska framgå resultaten av värdegrundsarbetet. Detta ska visa på förändringar över tid. Resultaten ska redovisas för varje enskild årskurs, uppdelat på flickor och pojkar i respektive klass. Resultat Skolan har reviderat Värdegrundsdokumentet och sammanfört det med Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. I det dokumentet ingår även skolans trivselregler. Arbetet har pågått under hela läsåret för att samtliga grupper; elever, personal och föräldrar ska få med sina synpunkter. Det dokumentet togs i bruk i augusti 2010, och skolan har fortsatt arbetet utifrån det. Som en viktig del av sitt dagliga arbete har personalen kontinuerligt arbetat med värdegrunden. Skolan har prioriterat en god vuxentäthet under elevernas raster. Förskoleklassen har alltid sin personal med sig när de är ute på rast. Resultaten skiljer sig åt i olika årskurser, och bästa resultatet nås där de vuxna kontinuerligt använder bland annat StegVis, och där klasserna har klassråd varje vecka. Skolan får bäst resultat i värdegrundsarbetet när pedagoger omedelbart

7 SID 7 (23) uppmärksammar kränkningar av olika slag, är konsekventa med fasta återkommande rutiner och omgående vidtar åtgärder. Det har varit stor personalomsättning i förskoleklassen under hösten, vilket har lett till att det har varit svårt att få till ett bra värdegrundsarbete, men pedagogerna anser dock att eleverna till slut nådde flera av värdegrundsmålen. Kamratstödjarnas uppgift har varit att ge elevperspektiv på trygghets- och likabehandlingsfrågor i skolan, sprida positiv energi och stämning, sprida kunskap och engagemang, representera klasserna i frågor om trygghet och jämlikhet. Kamratstödjarna träffas en gång var 4e vecka tillsammans med Trygghetsgruppen. Under Kamratstödjarmötena har Trygghetsgruppen uppmuntrat eleverna att ta upp det som är viktigt för dem att diskutera. Friendsutbildningen förra läsåret gav ny inspiration även till alla vuxna på skolan. I år har skolan samarbetat med Cirkonova. Musikprofilen främjar i hög grad värdegrundsarbetet. Där har eleverna tränat på att samarbeta och stötta, lyssna på, och respektera varandra för att samspel ska vara möjligt. Detta blev tydligt när åk 5 och 6 genomförde årets traditionella konsert under våren. Årskurs 3 lärarna har uppmärksammat att pojkar tar "större plats", och det påverkar klassens samtalsklimat negativt. Lärarna menar att de svaga och tysta eleverna blir ännu tystare. Arbetet med värdegrunden har dock fungerat bra. Eleverna har fått fundera, argumentera och diskutera olika värdegrundsfrågor. Pedagogiska filmer i ämnet har gett ett bra diskussionsunderlag och en bra gestaltning för eleverna kring olika frågor som religion, vänskap och allas lika värde. Årskurs 6 har sett resultat av alla års arbete i form av mycket god vi-känsla och sammanhållning hos eleverna. Elevernas självkänsla har ökat och de har stöttat varandra aktivt blanda annat i musikprofilens arbete, dessutom stöttar de varandra i situationer när någon varit utanför eller har behövt extra hjälp. Religionsundervisningen har stor betydelse i värdegrundsarbetet. Elever i vår förberedelseklass har under studiehandledningstid bearbetat skolans trivselregler genom att få dem översatta så att det har varit möjligt för dem att förstå skolans regler. Bedömning och analys KRAM-gruppen bytte namn till Trygghetsgruppen hösten Trygghetsgruppens uppdrag måste förtydligas såväl gentemot elever och som emot personal. Vilka vuxna som ingår i gruppen måste också vara välkänt hos alla elever. Satsningar med hög vuxentäthet under raster ger resultat. Rastansvarige planerar tillsammans med rastgruppen olika aktiviteter och de diskuterar även sådant som de känner oro inför. Parkouranläggningen har skolans personal diskuterat och gjort riskbedömningen att våra elever ska få vara där under rasttid, men då tillsammans

8 SID 8 (23) med vuxna. Rastvaktsschemat kommer skolledningen att se över inför nästkommande läsår. Elinsborgsskolan kontakt med föräldrarna måste ständigt förbättras. Vi måste informera föräldrarna om hur skolan arbetar med värdegrundsfrågor så att skolan, hemmet och fritiden strävar åt samma håll, när det gäller normer och värden. Vi måste ta hjälp av vår Hem- och skolaförening, och få fler föräldrar till föräldramöten, samt få föräldrar att engagera sig i bland annat barnens basketmatcher som spelas på kvällar och under helger. Skolans utvärdering av årets värdegrundsarbete visar på att behovet av, en oförtröttlig satsning och uppmärksamhet mot kränkningar och diskrimineringar, av såväl elev/elev, vuxen/elev och vuxen/vuxen måste vidmakthållas. Reglerna måste också vara tydliga och rimliga. Fasta rutiner och struktur visar sig vara av största vikt och där skolledningen ser att samtliga pedagoger i arbetslaget styr åt samma håll där blir det lugn, harmoni och arbetsro. En kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare har oftast en lugnande inverkan på eleverna. Det är viktigt att alla vuxna på skolan är konsekventa och följer regler, har en bra attityd och är goda förebilder för eleverna. För att kunna vara tydliga och konsekventa mot elever och föräldrar är det viktigt för arbetslagen att sitta ner och diskutera normer och värden och förhållningssätt. Det är också viktigt att all personal står eniga inför de beslut som är fattade. Det tar längre tid än man tror att uppnå resultat i värdegrundsarbete, och mer samarbete och fadderverksamhet över klassgränserna bör komma tillstånd under nästkommande skolår. Det finns flera oroliga barn på skolan som kräver särskilda insatser och ett särskilt förhållningssätt från vuxna. Skolans personal måste arbeta för att förhållningssättet "alla barn är allas barn" förankras. Musik- och basketprofilen förstärker resultaten i värdegrundsarbetet. I trivselenkätens jämförelse ht 11 och vt 12 har dock både musik- och basketprofilen fått ett något sämre resultat. Detta måste skolledningen uppmärksamma och diskutera vidare kring tillsammans med profilansvariga. Med skolans värdegrund som plattform, har Basketprofilen många elever som deltar flitigt i både träningar och matcher. Eleverna vinner många matcher, men det är fairplay som är viktigast. Förskoleklassens pedagoger lyfter basketprofilens betydelse vad gäller arbetet med värdegrunden, och där var lärarna besvikna över att basketleken aldrig kom igång för årets förskoleklasselever. Förskoleklassens pedagoger har arbetet med metoden StegVis. Skolans specialpedagoger anser att KOMETarbetet i åk 4 har gett positiva resultat när det gäller samsyn hos lärarlaget om metoder, och i arbetet med eleverna när det gäller det sociala beteendet. Specialundervisningen stärker elever i behov av extra stöd, förutsättningarna ökar för att nå kunskapsmålen, vilket gör att eleverna får bättre självkänsla och deras sociala utveckling förbättras. Flera av skolans

9 SID 9 (23) pojkar har koncentrationssvårigheter vilket påverkar arbetsron i klasserna. Åtgärdsprogram upprättas. Skolledning har haft en önskan att auskultation lärare emellan ska komma till stånd och att lärarna delger varandra positiva erfarenheter av olika metoder. Flera lärare bedömer att detta måste styras upp och organiseras, annars blir det inte av. Flera elever bär på mycket ilska och har svåra trauma vilket innebär att vi måste utveckla metoderna till hur vi ska bemöta dessa barn. Vi måste också få tillgång till kvalificerad stödpersonal som kan handleda i dessa svåra frågor. Vi behöver hitta tid att bekräfta och samtala med eleverna, istället för att tillrättavisa och komma i konflikt med dem. Eleverna har själv uppmärksammat, i jämförelsen mellan trivselenkät ht-11 och vt- 12, att arbetsron i klassrummet har blivit bättre. Eleverna upplever att de får mer beröm av de vuxna och att de trivs bättre i skolan. Under kommande läsår ska vi satsa på Nolltolerans mot fult språk. Vi börjar läsåret med en manifestation som ska ge resultat. Här bjuds skolans samtliga personal in att delta både på svenska och på sitt modersmål. Treornas analys är kopplat till det resultat som de har. Med anledning av att de utåtagerande pojkarna har svårt med socialt samspel, och trots detta har fått en hög status i gruppen, måste vi fortsätta arbetet med att lyfta det positiva beteendet ännu mer och bryta det negativa mönstret. Vi måste också fortsätta arbetet med mindre grupper då vi erfarit att dessa ger större förutsättningar för alla elever att komma till tals och skapa ett lugn. Skolan behöver visa en tydlig nolltolerans även mot oacceptabelt beteende och visa tydliga konsekvenser därav. Olika åtgärder som vidtagits har skapat bättre arbetsro i klasserna. Flickorna i 4an har blivit bättre på att lösa sina egna konflikter, och pojkarna i fyran har blivit bättre på att inte reagera fysiskt mot varandra. De lärare som haft stöd av Utbildningsförvaltningens lärarcoacher upplever detta stärkande och positivt. Religionsundervisningen är viktig för värdegrundsarbetet och för att utveckla tolerans och medkänsla. Vi måste arbeta allsidigt med värdegrunden det stärker elevernas identitet. En tydlig struktur, ramar och regler och att eleverna känner en omtanke i en ständigt respektfull dialog skapar bra förutsättningar för höga resultat. Under hösten 2012 kommer vi att sjösätta det digitala utvärderingssystem som kommer att visa på resultat för varje enskild årskurs, uppdelat på pojkar och flickor i respektive klass. Värdegrundsfilmen har bortprioriterats. Studiedagarna med Cirkonova har gjort att vi kommit djupare i diskussionerna angående bland annat gruppdynamik. Resultaten av diskussioner och input från bland annat Friends har hjälpt till så att vi i skolan påbörjat arbetet med att utforma en konsekvenstrappa för oacceptabelt beteende. Den kommer att tas i bruk under hösten Vi måste fortsätta utveckla strategier som gör att alla elever känner sig trygga på skolan.

10 SID 10 (23) Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 0 % 100 % % 100 % % 95 % % 95 % % 95 % % 95 % 2012 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 49 % 95 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (Fklass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 71 % 100 % % 100 % % 100 % 2012 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att implementera Skola 2011 så att eleverna i möjligaste mån uppnår de mål som Lgr 11, inklusive kursplaner, föreskriver. Förväntat resultat Eleverna ska, så långt det är möjligt, nå målen.

11 SID 11 (23) Arbetssätt I Förskoleklassen ska leken utgöra grunden för språkutvecklingen och de fortsätter att arbeta enligt Bornholmsmodellen. Skolan ska fortsätta utveckla skolbiblioteket, och alla skolans elever ska ha schemalagda tider för biblioteksbesök. Bibliotekarien kommer att utifrån arbetslagens Lpp tillhandahålla faktaböcker och högläsningsböcker som lämpar sig för klassernas temaarbete, dessutom kommer bibliotekarien låta elever lämna synpunkter på böcker som de vill läsa. Vi ska ge eleverna mycket utrymme, helst dagligen, att i alla ämnen uttrycka sig i både tal och skrift. Vi ska uppmuntra läsning på såväl svenska som på modersmålet både i skolan och i hemmet. Eleverna får lyssna på berättelser och talat språk, sjunga och bearbeta texter, uppmuntra skrivandet på olika sätt, t.ex. genom Novell-dagen, Astrid Lindgrens projekt, genom att skriva Loggbok samt skriva sin egen veckoplanering. Vi ska arbeta med "tankekartor", och träna på studieteknik. Göra eleverna uppmärksammade på skillnaden i tal- och skriftspråk. Låta eleverna ha boksamtal med en kompis, och/eller större grupp. Undervisningen i de praktisk estetiska ämnena ska ge eleverna bredd och djup i språket. Skolans profiler Basket och Musik, samarbetet med Kulturskolan samt simundervisning och skolans tema "Stockholm - Vår stad" ger många möjligheter till språkbearbetning, till utökat ordförråd, och till realupplevelser som befäster kunskaperna. Skolan måste också stödja eleverna i deras förmåga att artikulera tydligt genom t.ex. praktiskt arbete med drama, bild och musik. Åk 4 deltar under hösten i projektet Framtidskören. Skolledningen ska planera för fler tillfällen till pedagogiska diskussioner, då det är nödvändigt att sprida goda exempel mellan lärare i de olika åren. R2L är en metod som åk 6 lärarna sedan flera år använder sig utav, och under innevarande läsår kommer ytterligare sex lärare att utbildas i denna metod. Skolan har fått ekonomiskt stöd från Läsa-skriva-räkna-satsningen och fått direktiv om att satsa på räknadelen. Skolans mattecoach har fått utökat ansvar för att utveckla matematikundervisningen på skolan. Med stöd från Utbildningsförvaltningen har skolans ansvariga mattecoach tillsammans med skolledningen och specialpedagoger gjort en kartläggning av skolans resurser inom matematikämnet och framarbetat en handlingsplan. Den kommer att gälla i fyra år. Januari 2012 kommer skolans matematikcoacher att anordna matematikcirklar för sina kollegor. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i NO-ämnena och få en djupare förståelse för naturvetenskap, ska lärarna nyttja den kompetens som finns på naturskolan Eggebygård. Vi uppmuntrar tematiskt arbete integrerat skola och fritidshem. I några klasser måste det bli bättre studiero, och rörligheten bland vuxna och elever måste minska. Fritidspersonalen ska vara en del av barnets resurser under dagen, och framförallt fortsätta sin välstrukturerade verksamhet under omsorgstid. Flera arbetslag har personella resurser för att fritidshemspersonalen tillsammans med lärarna ska kunna ta ansvar för värdegrundsarbetet. Viktigt att lekar, skapande verksamhet, dans/musik och idrottsaktiviteter får stort utrymme under omsorgstid. Med hjälp av Eibasstilldelning har skolans specialpedagoger införskaffat kompensatoriska hjälpmedel för de elever som är i behov av detta stöd.

12 SID 12 (23) I arbetet med bedömaröverensstämmelse i LUS fortsätter skolan sitt samarbete med Katarina Södra skola. I början av november kommer skolorna att ha en gemensam studiedag. Resursanvändning Skolbiblioteket, Tensta bibliotek, Studiedag för kompetenshöjning inom tema matematik, hög IKT-användning. Lilla klassen, Förberedelseklass. Hög andel behöriga lärare. Arbetslag med bred ämneskompetens, samt integrerade arbetslag för de yngre åren. Fast anställda modersmålslärare i arabiska, somaliska och turkiska, och ca 25 modersmålslärare från Språkcentrum. Två specialpedagoger varav en också är talpedagog. Skolan är utrustad med fem Activeboards och OHprojektorer i varje klassrum. Skolan har Läsinspiratör och två Mattecoacher. Skolbarnsomsorgen har god personaltäthet. Eftersom vi vet från forskningen att estetiska ämnen har en positiv effekt på elevernas lärande prioriterar vi satsning på musikprofil för åk 5-6. För eleverna i de yngre åren har skolan satsat på musiklärare från Kulturskolan. Trots lika högt elevantal som tidigare år har en betydande sänkning av det socioekonomiskatilläggsbeloppet skett. Detta innebär att skolan måste hitta nya lösningar för hur vi bäst ska fördela resurser till elever i behov av särskilt stöd. Uppföljning LUS tre gånger per läsår, DLS, SIT (för F och åk 1), Fonolek (åk 1), klasslärare har kontinuerlig uppföljning av kunskapsutvecklingen med stöd av bedömningsmatriser i Lpp. Klasskonferenser, som leds av specialpedagoger två gånger per läsår, varav rektor är med på en. Dessa återkopplas till EHT. På Pek, pedagogisk konferens, diskuteras bland annat språkutvecklande arbetssätt och utveckling av matematikundervisningen. Efter att ämnesprov i åk 3 och åk 6 har genomförts, följs resultaten upp av lärare och skolledning. Resultaten i delproven kommer särskilt att analyseras. Skolbarnsomsorgen har uppföljning i samband med planering en gång i veckan. Utveckling Uppmuntra pedagoger att försöka hitta varje barns "växande punkt" dvs "var befinner sig eleven just nu i sin utveckling". Det är viktigt att de skriftliga omdömena skrivs tidigt på terminen, så att dessa kan tillämpas formativt. Samtlig fritidspersonal går under hösten Utbildningsförvaltningens utbildningspaket Skola Skolledningen har för avsikt att utveckla fritidshemmens planering till att i möjligaste mån följa stukturen i Lpp. Alla pedagoger på skolan ska planera utifrån struktur och innehåll enligt Lgr 11. För att pedagogerna ska få inspiration och vägvisning i valet mellan olika utvecklingsstrategier måste skolledningen tillhandahålla information om forskningsresultat och aktuella rapporter. Bland annat ska den svenska tolkningen av John Hatties forskningsresultat "Synligt lärande" presenteras.

13 SID 13 (23) Resultat Det är svårt att hitta bedömaröverensstämmelse, och det visade sig väldigt tydligt då vi under en halv studiedag samarbetade med Katarina Södra skola på Södermalm. Under hösten 2012 fortsätter skolorna sitt gemensamma arbete. Denna gång bjuder vi in dem till oss. Vissa arbetslag på skolan upplever att man har viss samstämmig bedömning, när det gäller LUS. Klasser i ett arbetslag kan ha olika resultat, och lärare frågar sig om det kan bero på olika bedömning, olika arbetssätt eller mer eller mindre föräldrastöd. Förskoleklassens LUS-resultat ökade, så att i maj nådde 100 % av eleverna LUSpunkt 3. Många elever i åk 4 når punkt 16 i LUS. Sexornas LUSresultat är goda. 23 elever har uppnått punkt 18 a eller mer, och resterande elever har nått punkt 16 eller 17. I svenska och engelska visar flickorna på något högre resultat än pojkarna, i svenska och engelska. Däremot finns inga sådana skillnader i matematik. Skolwebben underlättar och ger skolledningen verktyg för att bryta ner resultat i alla ämnen, alla klasser, pojkar och flickor. Skolledningen får med stöd av dessa hjälp att utveckla sina interna resultatdialoger med arbetslagen. All fritidshemspersonal tillsammans med biträdande rektor har gått utbildningspaketet Skola 2011 som Utbildningsförvaltningen anordnade. Resultaten för åk 6 visar att de flesta eleverna når målen i svenska. R2L har visat sig vara en framgångsrik metod. Utöver 2 lärare i åk 6 har ytterligare sex av skolans lärare gått utbildning i R2L-metoden. Lärarna har kartlagt alla skolans elevers matematikkunskaper. Diagnosmaterialet Alp och Diamant har använts. Detta enligt skolans handlingsplan för matematikutveckling. Klasskonferenserna har varit ett bra verktyg för att följa elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling, så att åtgärder för stöd har kunnat sättas in i tid. Sexornas resultat i samtliga ämnesprov och LUS-resultat visar på mycket bra måluppfyllelse. Treornas resultat är låga, men ändå inte överensstämmande med verkligheten då en majoritet av eleverna klarat 6 av 7 delprov helt godkänt i svenska. Årskurs 2 och 5 har genomfört PRIM-gruppens utvärdering i grundläggande kunskaper i matematik. I tre av fyra delområde har åk 2 eleverna klarat sig på samma nivå eller strax under snittet i Stockholms stad. Däremot vad gäller "Problemlösning" har endast 60 % av våra elever klarat minimigränsen, jmfr med åk 2 eleverna i Stockholms stad. Snittet låg på 91 %. Femmornas resultat utmärker sig tyvärr med sämre siffror på alla delområdena. Bornholmsmodellens olika metoder har bidragit till att barnen känner att det är lustfyllt att leka med språket. Lärarna i åk 1 ser en positiv läsutveckling hos sina elever, och resultatet byggs på den grund som förskoleklasspedagogerna lagt.

14 SID 14 (23) Skolans elever har fått påverka bibliotekets bokinköp och det har lästs många böcker för åk 1 och 2 elever. Eleverna i åk 3-6 har fått boktips och boklådor med olika tema har lämnats till klasserna. En del elever i åk 3-6 har fått komma till biblioteket och lästräna i mindre grupp. Dessutom har elever som behöver särskilt stöd fått möjlighet att välja biblioteksböcker som laddats ner till talböcker och specialläraren har kunnat låna ut på mp3 spelare. Bibliotekarien har besökt Tenstas stadsbibliotek med många klasser. Under slöjdlektionerna arbetas med svenska språket som tekniskt språk. I samarbetet med Idrottslyftet har idrottsundervisningen för åk 5 och 6 gett goda resultat. Fyrorna har ökat stavningsförmågan med 82 % sen åk 3. I vår förberedelseklass har läraren arbetat utifrån R2L med sagor och faktatexter. Eleverna har utvecklats i takt med den modell som vår skola har utarbetat för FKelever. Bedömning och analys Resultaten av NP kan man tolka som att årets treor har presterat avsevärt sämre i svenska än tidigare års treor. Det är inte riktigt överensstämmande med verkligheten då en majoritet av eleverna klarat 6 av 7 delprov helt godkänt. Med hjälp av detta resultat kan lärarna fördjupa undervisningen inom de delområden som man inte lyckats lika bra med. Resultaten i matematik, med underlag från såväl PRIM-gruppen som från ämnesproven visar på generella kunskapsbrister. Vi ser att elevernas resultat i matematik i flera av årskurserna inte är tillfredsställande. Skolan behöver utveckla undervisningen, det har redan fastlagts i den handlingsplan som skolans matematikcoacher har utformat för de närmaste tre åren. vi förväntar oss att resultaten ska öka bland annat tack vare att största delen av lärarna går matematikcirkel under läsåret 12/13. De extremt dåliga resultaten i åk 5 som PRIM-gruppens utvärdering visar kan sannolikt radikalt förbättras tack vare anställningen av behörig, erfaren och mycket intresserad matematiklärare. En generell försvårande omständighet för att eleverna ska nå höga resultat är att flera elever har mycket speciella behov. En annan svårighet är att eleverna inte kommit så långt i sin svenska språkutveckling. Det tar lång tid att bygga upp sitt ordförråd. Skolledningens allmänna bedömning är att undervisningen håller hög klass och att våra elever har en gynnsam kunskapsutveckling. Skolans personal har vilja, energi och kunskap, samt höga förväntningar på eleverna. I elevernas trivselenkät kan man utläsa att eleverna trivs i sin skola. Resultatet ökade med 6 procentenheter från ht 11 till vt 12. Eleverna själv upplever att de fått bra kunskaper under året samt att de får bra hjälp av lärarna under lektionerna. Att hitta bedömaröverensstämmelse är svårt.

15 SID 15 (23) Under hela läsåret har skolledningen och Skolutvecklingsgruppen arbetat för att lärarna ska ta Lgr 11 till sig och hitta nya möjligheter. Arbetet med lokala pedagogiska planeringar har börjat ta form. Fler och snabbare datorer behövs till eleverna. Också för att kunna öka användningen av kompensatoriska program och hjälpmedel för elever som har behov av dessa. Med högre kvalitet på datorer kan vi också bättre tillgodose "spjutspetsarnas" behov av utmaningar. Sexornas ämnesövergripande temaarbeta i biologi och idrott har gett eleverna uppmärksamhet på att en förutsättning för att nå goda resultat och för att må bra är att sova tillräckligt, äta sunt samt att motionera. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 0 % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % 2012 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att låta varje elev delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen, samt ge eleven möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Förväntat resultat Att eleverna blir uppmärksammade på sin lärprocess samt att eleverna är införstådda med vilka förmågor eleven förväntas uppnå inom respektive ämne. Föräldrarna ska ha fått kunskaper om hur de kan stödja sina barn.

16 SID 16 (23) Arbetssätt Inför varje nytt tema ska eleven få målen visuellt och muntligt konkretiserade. I samband med detta ska eleven ges möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Elevernas ska också ges möjlighet att välja metod för hur de önskar redovisa resultatet av sitt arbete. Lärare ska informera och göra eleverna medvetna om hur målen uppnås, koppla ihop lektioner med specifika mål t.ex. illustrera på en klassrumsvägg vilka mål som det för närvarande kommer att fokuseras extra på. För att föräldrar ska få ta del av sitt barns lärande, ska Lpp-matriser finnas med under utvecklingssamtalen. Önskemål från klassombudsföräldrar finns att få ta del av lärares och elevernas gemensamma planering för undervisningen ett par månader framåt. Daglig genomgång av "arbetsplanering", hur dagen kommer att se ut. Läraren ska uppmärksamma eleven på att en förutsättning för att uppnå goda resultat, är att sova tillräckligt, ha regelbundna måltider samt att motionera dagligen. Resursanvändning Lärare och elev planerar och utvärderar undervisningen. Specialpedagoger, eht, modersmålslärare och tekniska hjälpmedel. Lpp som är väl förankrade hos eleverna ger tydlighet och struktur. Lärarna lär av varandra. Uppföljning Skolledningen har uppföljning via Ledningsgrupp, Skolutvecklingsgrupp, via klasskonferenser och resultatdialoger, samt under klassrumsbesök och vid enskilda samtal med lärare. Elevernas synpunkter i samband med uppnådda resultat ska inhämtas via utvecklingssamtal, Klassråd, Elevråd och via Elevenkät (trivselenkät). Föräldrarna kan lämna synpunkter dels vid utvecklingssamtalet, och dels via Klassombudsföräldrarna direkt till skolledningen. Utveckling Samtliga pedagoger hittar fungerande system för lärare och elev att tillsammans resonera om måluppfyllelse samt hur bedömning enligt Lpp-matris ska genomföras. Resultat Lärarna har under åren utvecklat sina metoder för att kunna ha samtal med eleverna i samband med ifyllandet av Kunskapsutvecklingspärmen. I och med Lgr 11 fick skolan frångå Kunskapsutvecklingspärmen som varit ett gemensamt bedömardokument på skolan. Det gick inte att översätta det gamla till det nya på ett enkelt sätt. Skolan behöver på nytt utveckla ett gemensamt bedömardokument som är anpassat till Lgr 11. Eleverna har i trivselenkäten påtalat att de under detta läsår inte upplevt kunskapsmålen lika tydliga, och att det beror på att skolan inte använt

17 SID 17 (23) Kunskapsutvecklingspärmen. Skolutvecklingsgruppen och ledningsgruppen har diskuterat om hur skolan ska arbeta fram ett nytt gemensamt kunskapsutvecklingsdokument för eleverna. Enligt Stockholm stads brukarundersökning grundskola åk 2 visar det sig att 100 % är nöjda med vad deras barn behöver för att lära och utvecklas. Andel vårdnadshavare som enligt undersökningen i fritidshem är nöjd med det inflytande som barnen har över fritidshemmets aktiviteter är 64 %. Den här siffran är inte tillfredsställande, det skulle kunna vara ett mycket högre resultat. Enligt Brukarundersökningen känner 76 % av förskoleklassens föräldrar att de är nöjda med vad deras barn behöver för att lära och utvecklas. Föräldrarna får del av elevernas resultat på utvecklingssamtal. Bedömning och analys Kunskapsutvecklingspärmen användes under tre år och skolans lärare har erfarit att eleverna blev mer medvetna och kunniga om vilka mål de ska uppnå under sin skoltid. Eleverna visar i trivselenkäten ht 11 och vt 12 att det inte är lika tydligt längre att de känner till kunskapsmålen. Skolan behöver utveckla ett nytt gemensamt bedömardokument och har avvaktat Utbildningsförvaltningens underlag. Skolan har uppmärksammat att det blivit nödvändigt att göra förändringar kopplade till Lgr 11. Majoriteten av skolans pedagoger anser att vi ska fortsätta använda ett gemensamt bedömardokument i någon form, eventuellt i omarbetad form. IKT-gruppen ska fundera över om pärmen kan överföras till digital form, och samtidigt måste Skolutvecklingsgruppen diskutera om den konkreta pärmen ska finnas, och vilket värde detta i så fall kan ha. Skolan får del av Utbildningsförvaltningens sammanställning, utifrån Skriftliga omdömen i Skolwebben. Dessa ger vägledning i resultatdialogen som skolledningen har med arbetslagen i början av nästkommande läsår. Samtal och analyser ska leda till utveckling av det pedagogiska arbetet. I brukarundersökningen deltog tyvärr inte årskurs 5. Att endast 76 % av förskoleklassens föräldrar är nöjda kan bero på att de kommer till oss från förskolan, allt är nytt. Det tar ett tag för föräldrarna att lära sig hur skolan fungerar. Detta vet föräldrarna i åk 2, därav deras resultat. Anledningen till fritidshemmets låga resultatet på 64 % måste vi fundera vidare kring. Det är svårt, nästan omöjligt att anställa utbildade fritidspedagoger. Vi har satsat på fritidshemspersonals fortbildning. Alla har gått studiecirkel med skolledningen och läst Allmänna råd för fritidshem och "Synligt lärande" av Hattie. Diskussionen och fortbildningen pågår ständigt.

18 SID 18 (23) Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att bevara och utveckla samarbetsformerna inom skolans olika arbetslag, samt med externa aktörer såsom föräldrar, socialtjänst, förskola, polis och kulturskola. Dessutom vill vi utveckla vårt samarbete med skolor i andra länder. Förväntat resultat För att bland annat kunna upptäcka och agera när elever befinner sig i riskzon vill vi kunna uppnå en helhetssyn på elevens skola och fritid. Genom kontakter med skolor i andra länder vill vi väcka elevernas nyfikenhet och ge eleverna mod och kurage att ge sig in i nya spännande utmaningar. Arbetssätt Vi har en välkomnande attityd till föräldrar som bjuds in till "vanlig" skoldag, Öppet hus, utställningar, föräldramöte och till firande av olika högtider. Skolan ska arbeta vidare med att utveckla formen för våra föräldramöten. Vi ska stärka föräldrarnas roll i skolarbetet, genom information, uppmuntran och stöttning. Tillsammans utformar och förankrar vi värdegrundsdokumentet. Förskoleklasseleverna inbjuds till temadag med polis och brandkår. Två gånger per termin samverkar pedagoger från förskoleklass och förskola i Pedagoggruppen. Lokalmässigt är F-åk 2 integrerade i skoldag och skolbarnsomsorg, men skolan måste utveckla och förtydliga hur den praktiska samverkan över dagen ska vara. På skolan finns samverkan mellan olika klasser och arbetslag. Elinsborgsskolan samarbetar med Kulturskolan, genom att ha kompanjonlärare för åk 1-3 en gång i veckan. För att våra elever ska känna tillhörighet med hela sin stad, fortsätter skolan med tema Stockholm som fördjupningsarbete. Skolledningen strävar efter att återuppta samverkan med vänskolorna i Istanbul och Malaga. Genom att öka föräldrainformation via e-post och IKT, kan detta bli en väg att engagera fler föräldrar och öka IKT-kunskapen i Tensta. För att eleverna ska åtnjuta en meningsfull fritid vill vi stimulera eleverna att delta i föreningsverksamhet, t.ex. har vår Basketprofil ett nära och gott samarbete med Tensta Basket. Genom Idrottslyftet får eleverna knyta kontakt med flera olika föreningar. Genom SamTidigt Först samverkar skolan med polis, socialtjänst, fältverksamheten samt med förskolorna i närområdet. När eleverna ska börja årskurs 7 arbetar vi för en bra övergång för Elinsborgsskolans åk 6 elever. Vi har då överlämnandekonferenser, information för eleverna och föräldrainformationskväll. Under flera år har skolan haft ett gott samarbete med

19 SID 19 (23) Tensta simhall, men nu behöver vi stöd från Idrottsförvaltningen att skapa bättre möjligheter till extra simtid för våra elever. Fritidshemspersonalen planerar varje vecka in besök och aktiviteter i Tenstas parklekar. Resursanvändning Elinsborgsskolan ska vara en öppen skola, som sjuder av liv från morgon till kväll. Skolan har öppet två kvällar i veckan för att pedagoger ska kunna boka in t.ex. samtal, samkväm, möten på tider då föräldrarna kan komma ifrån. Idag nyttjar vi våra samverkanspartners i syfte att varje elev ska få så mycket kunskaper och positiva erfarenheter som möjligt. Vi säkerställer ett nära samarbete med förskolan genom att ha Pedagogmöten två gånger per termin. Vi lär om och av varandra. Barnen ska känna att de har en samlad skoldag, då de går i Längorna eller på Mellinge fritidshem. Vi uppmuntrar våra elever att gå på Club Elin. Tillsammans med socialtjänsten erbjuder vi våra föräldrar förebyggande insatser. Rektor ingår i styrgruppen för samverkan mellan socialtjänst, polis, fritid, förskola och skola. Uppföljning Ledningsgruppen följer kontinuerligt upp arbetet. Planering, uppföljning och utvärdering sker i de olika arbetsgrupperna t.ex. Pedagoggrupp, IKT/Skolwebbsgrupp, SamTidigt Först. Uppföljning sker också i elevhälsoteamet. Då årskurs sex eleverna lämnar Elinsborgsskolan sker uppföljning i ledningsgrupp och med de berörda lärarna som ska lämna eleverna. Utveckling Fortsätter vårt samarbete med nuvarande aktörer. Vi bör starta en diskussion på skolan om samverkansarbetet gynnar våra elevers kunskapsutveckling och deras sociala utveckling. Resultat Föräldramötesdeltagandet i äldre årskurser är lågt, flest kommer det i samband med trevligheter som t.ex. den årligen återkommande Elinsborgsskolans dag eller om lärare bjuder in elever och föräldrar tillsammans. Skolan behöver fundera över innehållet på våra föräldramöten och hur vi möter och bemöter våra föräldrar så att de blir mer engagerade och att fler kommer till våra möten. Värdegrundsarbete kan vara ett sätt att nå föräldrarna och att få dem att känna sig mer delaktiga och behövda i skolan. Samarbete skola och fritidshem kräver en ständig diskussion och uppmärksamhet. De integrerade arbetslagen når olika resultat. Fadderverksamhet och samverkan har förverkligats mellan två årskurser. Tack vare att personalen på Eggebygård ingår i vår organisation har det varit lättare att hitta samarbetsformer såväl inom skol- och fritidshemstid, samt för fritids med speciella satsningar. Pedagoggruppen förskola-skola fortsätter att träffas två gånger per termin. Överlämnandesamtalen från förskola till förskoleklass har fungerat bra detta läsår.

20 SID 20 (23) Precis som tidigare år har Tensta Basket arrangerat basketkollo i våra lokaler under sommaren. Samarbetet med Kulturskolan, kompanjonlärare i musik, åk 1-3 har fungerat bra och varit uppskattat av både elever och pedagoger. Överlämnandesamtal genomfördes för Elinsborgsskolans årskurs 6 elever till årskurs 7. Under läsåret har fritidshemmen fortsatt sitt samarbete med Tensta simhall, så att eleverna fått extra simtid. I skolan pågår en frekvent samverkan med olika aktörer så som kulturskola, Tensta konsthall, socialtjänst, närpolis och förskolor i närområdet. I samtal med elever och föräldrar får personal ofta veta att Elinsborgsskolan är en attraktiv skola. Det som bland annat nämns är att skolans personal har höga förväntningar på elevernas studieresultat. Förvaltningsrådets föräldrarepresentanter uttrycker stor tillfredsställelse med skolans arbete, resultat och engagemang. Skolbiblioteket bidrar till elevernas språkutveckling, och eleverna besöker även Tensta Stadsbibliotek och Stockholm Stads bibliotek. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Bedömning och analys Elinsborgsskolan kommer att inför nästa läsår fortsätta arbeta för ett bredare samarbete mellan elever i yngre och äldre år, samt att planering av undervisning måste integreras mer mellan lärare i klass och estetiska ämnen. Det behövs mer temaarbete där flera ämnen integreras i undervisning. Vi måste ställa oss frågan hur väcker vi lusten att experimentera, utforska och försöka? Vad det gäller externa aktörer så kan man säga att skolan har mycket gott samarbete med sociala myndigheter, polisen, kulturskolan, förskolan, parklekarna och i enkla former även med det lokala näringslivet. På skolan har vi många bollar i luften, och hela tiden pågår ett kunskapsutvecklande och socialt utvecklande arbete. Vi har en god förmåga att utveckla små projekt till stora framgångsrika evenemang. Tyvärr kommer samarbetet med Kulturskolan att minimeras en aning, pga ekonomiska skäl. Nästa år fortsätter årskurs 2-3 med kompanjonlärare. Då vi vet ifrån forskning att estetiska ämnen har en positiv effekt på elevernas lärande är det viktigt att vi även fortsättningsvis prioriterar de yngre eleverna med kompanjonlärare från Kulturskolan. Vi hoppas kunna stödja även åk 1 med kompanjonlärare från våren 2013.

21 SID 21 (23) Samarbetet mellan skola, polis och socialtjänst och stadsdelskontoret underlättas av organisationen i SamTidigtFörst. Med stöd från Idrottslyftet har vi haft ett mycket gott samarbete med de lokala föreningarna. I förskoleklass och åk 1-2 underlättas samverkan med föräldrar då skola och fritidshem har samma lokaler. Årskurs 1 har under våren (efter påsk) arbetat med ipad. Alla elever har fått tillgång till en egen. Detta arbete har varit motiverande och stimulerande. Eleverna har fått en skjuts i positiv riktning vad gäller kunskaper, samarbete, koncentration och minnesträning. Vad det gäller skrivande har eleverna kommit igång med att skriva längre texter och bearbeta sina texter. Även musikprofilen har fått tillgång till ipad, och de kommer att sätta igång det stora arbetet under hösten. Årskurs 1 vill framhålla sitt goda samarbete mellan fritidshem och skola. De har roligt tillsammans. De kompletterar varandra med sina olika kompetenser, bakgrund, ålder och genus. De menar att god struktur, planering, kommunikation och att varje person tar ansvar för sin del leder till framgång. Även om de arbetar under olika avtal som reglerar deras arbetstid så lyckas de. Skolbiblioteket är en extra viktigt plats för skolans förberedelseklasselever. Sammanfattande analys På vår skola finns många härliga elever från hela världen. Här finns kompetent, ambitiös och engagerad personal. Skolan har bra lokaler och personalgruppen har sett till att verksamheten håller hög kvalitet. Vi är en grundskola som strävar mot att eleverna ska nå världsklass. Många lärare har dock en tung arbetsbörda och känner sig tyngda av krav från flera olika håll. Ibland förtas glädjen att undervisa av fler och tidskrävande administrativa arbetsuppgifter. Skolledningens oro för att lärarnas höga stressnivå ska utvecklas till sjukdom, eller att man väljer andra skolor har det senaste året ökat. Elevantalet har under läsåret pendlat mellan 287 och 305 elever. Detta leder till att grupprocesser bland eleverna ständigt rubbas, och detta kräver att lärare och elever hela tiden kan anpassa sig till den förändrade konstellationen. När skolledningen tittat på varthän eleverna har avflyttat finns förklaringar som att familjerna har flyttat till andra länder eller kommuner. Det finns familjer som väljer att lämna Tensta för andra område i Stockholmsstad. Två elever har bytt skola pga missnöje. Flera elever har under året flyttat in. Förberedelseklassen har fått ta emot flera nya elever under hela läsåret. På vårkanten kom flera elever som sökte till oss från en närliggande skola. Elevantalet beräknas öka till terminsstart ht 12. Musikprofilen och Basketprofilen lyfter vår skola, och gör att vi blir kända både i Tensta, Sverige, Europa och övriga världen. För att dessa två profiler ska kunna utvecklas krävs det ständig dialog inom personalgruppen, samt att vi ser över hur vi arbetar idag för att kunna bli ännu bättre i en framtid. Vi anstränger oss i att hitta bra arbetsformer som ska underlätta våra elevers chans att nå målen. Skolans