Möte Branschrådet för järnväg

Transkript

1 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 1(20) Mttagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Onsdagen den 30 maj 2012 Plats: Närvarande: Quality Htel Galaxen, Jussi Björlings väg 25, Brlänge Sjöbergh, Bertil Ansald - STS Ohlin, Bengt Arriva Tåg AB Bucht Linde, Karin - ASJ Santaniemi, Jan ATAB Nrberg, Christer A-train Enghlm, Magnus Green Carg Sjöström, Håkan Green Carg Larssn, Anders EurMaint Rail Lindahl, Catharina Interfleet AB Halldén, Stefan Jernhusen Svenssn, Anders Järnvägs Histriska Riksförbundet Hillman, Bengt Svenska Privatvagnföreningen Presthus, Malin SJ AB Sjöquist, Peter SJ AB Gustad, Anders Stckhlmståg Guldberg, Christian Swedhaiw Halldén, Jhn-Åke Trafikverket Löfving, Christer Trafikverket Alexanderssn, Gunnar Tågperatörerna Hermansn, Jhn-Olf Vanaheim AB Olvsdtter, Anne-Marie Vectura Anderssn, Mats Transprtstyrelsen Bark, Flke Transprtstyrelsen Elgemyr, Claes Transprtstyrelsen Ellström, Örjan Transprtstyrelsen Jarefrs, Heléne Transprtstyrelsen Jäderhlm, Maria Transprtstyrelsen Jämte, Annelie Transprtstyrelsen Lewerentz, Åke Transprtstyrelsen Lundbrg, Lena Transprtstyrelsen Nrling, Pär Transprtstyrelsen Sjöberg, Anders Transprtstyrelsen Sllander, Stefan Transprtstyrelsen Tegel, Henrik Transprtstyrelsen

2 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 2(20) Tysklind, Åsa Transprtstyrelsen Ullvén, Anders Transprtstyrelsen

3 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 3(20) 1 Inledning Mats Anderssn hälsade de närvarande välkmna till det tinde mötet med Branschrådet för järnväg. Dagrdningen gdkändes. Branschrådet på webben: 2 Mötesanteckningar från föregående möte med Branschrådet för järnväg den 21 februari 2012 Punkt 4.2 fjärde ch femte stycket ska ändras till SJ undrade över tidsperspektivet för den tänkta förändringen. Det är ganska svårt att hantera detta med säkerhetsintyg i lika länder. SJ:s erfarenhet är att de lika länderna t.ex. Sverige ch Nrge, tillämpar säkerhetsdirektivet m.m. lika strängt, vilket gör att det skiljer sig åt på väsentliga punkter i krav ch tillsyn från tillsynsmyndigheterna. Men det förefaller kunna bli övermäktigt för den sm enbart kör reginal gdstrafik i ett land. Det är redan i dagsläget en str administrativ börda för små järnvägsföretag. Punkt 4.4 Enligt Trafikverket brde en kntinuerlig övervakning av framförallt lagerbxar inte vara alltför kstsamt. Punkt 5.1 Anmälda rganens frågr. Christian Guldberg Swedhaw framförde att indata till det anmälda rganet ska följa regelverket. Fel underlag kan få NB att dra fel slutsatser av anläggningens utförande i förhållande till TSD:erna. Någt sm kan få knsekvens för både interperabilitet ch säkerhet. 3 Utestående punkter Se bilaga 1. Punkt 6.3, Driftskmpatibel infrastruktur. Transprtstyrelsen ch Trafikverket ska göra en införandestrategi för Sverige m driftskmpatibel infrastruktur. Transprtstyrelsen ska skriva en uppdragsbeskrivning för Trafikverkets medverkan i detta arbete. Driftskmpatibilitetsdirektivet ställer krav på medlemsstaterna att införa TSD:er ch att strategin för införandet ska presenteras för kmmissinen.

4 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 4(20) Det kmmer trligen att bli en kmplicerad strategi med kpplingar till pågående ch nya prjekt. Men framförallt blir det en stark kppling av prjekten. Arbetet ligger lågt just nu hs Transprtstyrelsen p.g.a. resursprblem. Transprtstyrelsen är ansvarig för denna införandestrategi ch ska innehålla infrastrukturen sm Trafikverket ansvar för samt Inlandsbanan ch Öresundsbrn. Trafikverket Jhn-Åke Halldén var i Bryssel förra veckan ch kmmissinen kräver att all ny infrastruktur ska klara strömavtagare med 1600mm ch 1950mm bredd. Detta kräver att avståndet mellan kntaktledningsstlpar minskas från 60- till 50 meter. Punkten kvarstår. Punkt 7.2, Störningar på GSM-R från publika mbil peratörer har en egen punkt på dagrdningen, se avsnitt 6.2 i minnesanteckningarna. Punkten kvarstår. Punkt 8.1, Vad händer med funktiner sm har tagits brt i Funktinella kravspecifikatinen (FRS) 3.0 ch finns i 2.3.0? Transprtstyrelsen presenterade Baseline 3, se avsnitt 6.3. Punkten stryks. Punkt 9.1, ERA:s framtida rll. Mats Anderssn Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, se bilaga 2. Kmmissinen ser över ERA förrdningen 881/2004 under Steer Davies & Gleave har genmfört en studie av hur lika NSA uppfattar varandra samt vilka frågr sm kan bli aktuella att centralisera till Eurpeisk nivå. Presentatinen av resultaten vid mötet i Bryssel i slutet av februari visade svagt stöd för centralisering. Budskapen var få från kmmissinen, men ett var tydligt. ERA ska inte få någt utökat mandat när det gäller marknadsfrågr. I samband med att ERA:s rll ses över så berörs även styrelsen för ERA. Det finns funderingar m styrelsens möjlighet att påverka verksamheten inm ERA ska förändras. Idag har styrelsen en väldig administrativ karaktär. En arbetsgrupp under styrelsen är bildad för att diskutera vilka möjligheter sm finns till att stärka styrelsens psitin under nuvarande reglering ch även blicka framåt. Ett utkast till psitinspapper har tagits fram. Förslagen i papperet ska samrådas inm Transprtstyrelsen ch med Näringsdepartementet innan återkppling till arbetsgruppen (sm består av SE, DK, FR, DE, UK, NL samt kmmissinen ch två intresserganisatiner passagerare ch järnvägsföretag) kan ske. Punkten stryks. Punkt 9.2, Milstlpar för harmnisering av säkerhetsintyg. Jhn-Åke Halldén Trafikverket presenterade denna punkt, se bilaga 3. ERA har fått en förlängd tidpunkt till 2020 då ett intyg ska vara klart. Ett antal milstlpar ska vara klara innan denna tidpunkt nås. Varje medlemsstat har

5 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 5(20) sin lösning med en alltför strt spännvidd. Ett psitinspapper är på gång. Punkten stryks. Punkt 9.3, Språkfrågan vid kmmunikatin förare- trafikledning. Inm andra transprtslag (flyg ch sjöfart) har man enats m att ha ett eller två språk för kmmunikatinen. Trafikverket vill att en svensk ståndpunkt tas fram hur vi ser på detta. Ska det t.ex. vara ett natinellt språk ch engelska. SJ AB Peter Sjöquist påpekade att man i Danmark har utrett språkkunnandet (danska ch tyska) ch denna utredning presenterades på en säkerhetsknferens för två år sedan. Enligt Christian Guldberg Swedhaw så gjrde man vissa undersökningar av språkfrågan vid starten av Öresundsbrn. Ulf Pålssn på SJ gjrde en utredning. Peter Sjöquist SJ AB tar fram denna utredning ch skickar den till Transprtstyrelsen. Punkten kvarstår. 4 Branschrådet för järnvägs framtida rll, syfte Mats Anderssn Transprtstyrelsen redgjrde att det var dags att se över Branschrådets framtida rll. Bengt Ohlin Arriva tyckte att detta frum är bra för att få infrmatin m nya föreskrifter ch annan infrmatin m pågående aktiviteter inm järnvägsmrådet. Han önskade att vid presentatin m ny lagstiftning att man skulle gå djupare ch infrmera m vilka knsekvenser sm den nya lagstiftningen får. Han tyckte att den presentatin m ny kllektivtrafiklag sm gavs vid förra mötet av Heléne Jarefrs var mycket bra. Christer Nrberg A-train tyckte att det är alldeles för många förkrtningar. Detta är någt sm Transprtstyrelsen måste tänka på vid presentatiner av lika ärenden. Jhn-Åke Halldén Trafikverket anser att mötet skulle vara uppdelat på infrmatin ch diskussin. Peter Sjöquist SJ AB anser att mötesfrmen är bra. Han är med i mtsvarande grupper i Nrge ch Danmark. I Nrge är det mer eller mindre bligatriskt att vara med på mötena. I Danmark har man under en två års perid diskuterat lika ämnen. Danmark är mycket bra på att ge ut detaljerade vägledningar. Peter föreslår att Transprtstyrelsen tar kntakt med Nrge ch Danmark för att få deras syn på dessa möten.

6 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 6(20) Flke Bark Transprtstyrelsen framförde att Transprtstyrelsen diskuterar tillstånd, tillsyn ch lkförardirektivet med de Nrdiska järnvägsmyndigheterna. Åsa Tysklind Transprtstyrelsen påpekade att m man vill förändra någt så ska man göra detta i ERA:s arbetsgrupper. När frågan kmmer upp för mröstning i RIS kmmittén är det försent att få till ändringar. Regleringen från EU måste bli mer förstålig. Christian Guldberg Swedhaw anser att detta med endagars möten är bra ch att detta frum är bra. Han anser att tre fjärdedelar av dessa möten är bra för sin uppdragsgivare. Gunnar Alexanderssn Tågperatörerna anser att det kanske skulle vara tätare mellan mötena. Jhn-Olf Hermansn Vanaheim anser att dessa möten är bra sm infrmatinsspridning inm hela järnvägsmrådet. Anne-Marie Olvsdtter Vectura anser att m nya blanketter ska användas så ska det kmma ut infrmatin m detta. Mötesanteckningarna från mötena med Branschrådet ska kmma ut snabbare än vad sm är idag. Stefan Halldén Jernhusen saknar infrmatin m vilka arbetsgrupper det finns inm ERA. Cristian Guldberg Swedhaw framförde att i Danmark finns det en blankett där man fyller i vilka mråden man är intresserad av ch när någt nytt inm de mrådena finns tillgängligt så får man infrmatin m detta. Branschrådet för järnvägs hemsida kmmer att uppdateras. Örjan Ellström Transprtstyrelsen undrade m hur vi går vidare med förändringar av Branschrådet för järnväg. Jhn-Åke Halldén Trafikverket anser att en mindre grupp arbetar vidare med de synpunkter sm har kmmit fram vid detta möte. 5 Marknadsutveckling 5.1 Föreskrift m uppgiftsskyldighet enligt kllektivtrafiklagen Heléne Jarefrs Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 4.

7 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 7(20) Föreskriften har varit ute på extern remiss ch svarstidpunkten var satt till den 11 maj Ett antal synpunkter har kmmit in till Transprtstyrelsen sm ska bearbetas till den slutgiltiga versinen av föreskriften. Kllektivtrafikföretag föreslås lämna uppgifter sm behövs för uppföljning ch utvärdering av utvecklingen av marknaden för kllektivtrafik t.ex. utbudet mätt i antalet passagerartågkilmeter. Trafikverket föreslås rapprtera utfört trafikarbete mätt i antalet gdstågkilmeter. En reginal kllektivtrafikmyndighet föreslås lämna uppgifter sm behövs för uppföljning ch utvärdering av utvecklingen av marknaden för kllektivtrafik t.ex. antalet nya aktörer sm bedriver upphandlad trafik. Catharina Lindahl Interfleet undrade vad ett kllektivtrafikföretag är för någt? Transprtstyrelsen återkmmer med definitinen. Enligt EU förrdningen nr 1370/2007 är kllektivtrafikföretag: ett ffentligt eller privat företag, eller en ffentlig eller privat företagsgrupp, sm bedriver kllektivtrafik, eller ett ffentligt rgan sm tillhandahåller kllektivtrafiktjänster. Kllektivtrafik är persntransprter av allmänt eknmiskt intresse sm erbjuds allmänheten frtlöpande ch utan diskriminering. Anders Larssn Eurmaint undrade varför antalet gdstågkilmeter ska anges? Orsaken till detta är att persntrafikföretagen delar infrastrukturen med gdsföretagen. Synpunkter på detta har kmmit in under remissen varför den slutgiltiga rdalydelsen kan kmma att ändras. Enligt Jhn-Åke Halldén Trafikverket är banarbete inte i knkurrens med annan järnvägstrafik. Gunnar Alexanderssn Tågperatörerna påpekade att det måste vara mycket tydligt vad sm är kllektivtrafik. Flera av dessa uppgifter samlas idag in av flera myndigheter. Transprtstyrelsen har kntaktat Näringsdepartementet för att få deras syn på att flera myndigheter kräver infrmatinen. Dubbelrapprtering bör undvikas. Christian Guldberg Swedhaw undrade m SL kmmer att rapprtera in infrmatinen? Ja, SL kmmer att rapprtera in infrmatin m trafiken i t.ex. tunnelbanan ch Rslagsbanan. Enligt Stefan Halldén Jernhusen kmmer nyttjandegraden att presenteras för hela Sverige ch det är inte möjligt att se hur många sm åker sträckan A till B.

8 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 8(20) Anders Larssn Eurmaint undrade m växlingsrörelser kmmer att ingå i detta? Växlingsrörelser ingår inte i den infrmatin sm Trafikverket levererar till Transprtstyrelsen. Ikraftträdande av den nya föreskriften är preliminärt satt till den 1 augusti Driftskmpatibilitet 6.1 Statusen på Telematikapplikatiner för gds- ch passagerartrafik Maria Jäderhlm ch Henrik Tegel Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, se OH bilder i bilaga 5. Två Master Planer för Telematik Applikatiner för Gdstrafik (TAF) har lämnats in från Sverige. Ttalt har ca 60 Master Planer för Eurpa lämnats in. Det mtsvarar ca 85% av gdstrafiken i Eurpa. Den 2 maj 2012 hade ERA ett styrgruppsmöte för Telematik Applikatiner för Gdstrafik. Vid detta möte km man fram till att det fanns synergieffekter mellan telematikapplikatiner för gdstrafik ch Telematik Applikatiner för persntrafik (TAP). Trafikverket utreder vilka delar sm ingår i Transeurpeiska nätverket (TEN) för den spåranläggning sm Trafikverket ansvarar för. Anne-Marie Olvsdtter undrade m museifrdn sm trafikerar TEN ingår i TAP? Transprtstyrelsen Henrik Tegel återkmmer med svar på detta, se utestående punkt När ska TAF implementeras? Detta kmmer att stå i Master Planen. Vad kan Transprtstyrelsen förväntas göra? Transprtstyrelsen är kntaktpunkt för TAF i Sverige. Arbetet med TAP kmmer att startas upp nu. Ett knsultföretag kmmer att anrdna ett infrmatinsmöte m TAF den 12 juni Branschföreningen kmmer att i september 2012 att anrdna ett möte angående TAP. 6.2 Statusen på GSM-R störningar från andra mbil peratörer Henrik Tegel Transprtstyrelsen presenterade denna punkt.

9 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 9(20) Enligt EIRENE specifikatinerna sm är underliggande krav specifikatiner till TSD Trafikstyrning ch signalering ska en GSM-R terminal ta emt signaler från basstatiner i frekvensbandet MHz. GSM-R frekvensmråde är MHz. Frekvensmrådet MHz har använts tidigare av publika GSM peratörer. Nu har delar av frekvensmrådet MHz blivit allkerat till andra mbil applikatiner sm tredje ch fjärde generatinens mbiltelefnisystem. Detta för med sig att GSM-R bandet får störningar sm i värsta fall kpplar ner eller inte tillåter uppkppling av GSM-R samtal p.g.a. för höga bitfelsvärden. Detta har Sverige presenterat ett antal gånger för både ERA ch Kmmissinen. Ett filter sm man kan kppla i eller ur skulle kunna förhindra dessa störningar. För den GSM-R radi sm man använder för ETCS-signaleringen har man specificerat ett sådant filter i den nyligen uppdaterade EIRENEspecifikatinen. Men detta filter går inte att kppla ur. Vissa länder inm EU har inte kmmit så långt i införande av GSM-R utan de använder sig av frekvensbandet MHz. Den 4 juni ska man ha ett möte mellan Sverige, ERA ch Kmmissinen. Med från Sverige är representanter från Näringsdepartementet, Pst- ch Telestyrelsen, Trafikverket ch Transprtstyrelsen. Enligt Tågperatörerna är de mbilperatörer sm ska använda delar av frekvensbandet MHz villiga att betala filtren m de införs skyndsamt. 6.3 Aktuella frågr för driftskmpatibilitet inför kmmande RISkmmitté (RISC) möte Stefan Sllander, en av Sveriges representanter i RISC (Railway Interperability and Safety Cmmittee) presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 6. Följande mröstningar kmmer att ske på nästa RISC möte 5 6 juni: Ändring av TSD Trafikstyrning ch signalering, införande av Baseline 3 dkument i Bilaga A. Mötet hade inga kmmentarer till denna förändring utan det är k från Sverige att föra in denna förändring. Ny TSD Gdsvagnar sm kmmer att införas den 1 januari 2014 sm en EU förrdning. Den reviderade TSD öppnar för specialvagnar typ malmvagnar. Brmsblck på ERA:s lista sm är testade för snö

10 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 10(20) ch is accepteras. Specialfallet hjullager för detektering med varmgångsdetektr för Sverige är accepterat. Samt krav på underhåll av axlar på alla gdsvagnar inkl. befintliga redan gdkända gdsvagnar. Mötet hade inga kmmentarer till detta utan Sverige kan rösta ja till den reviderade TSD Gdsvagnar. Sverige vill att frdnskraven från TSD Tunnelsäkerhet ch TSD funktinshindrade förs in i TSD LOC&PAS. Christian Guldberg Swedhaw undrade när man ska sätta ner ften mt nya system sm inte fungerar? Stefan Sllander anser att de kmmersiella parterna bör ha det med i kntrakten. Jhn-Åke Halldén Trafikverket framförde att införandet av driftskmpatibel energi är mycket kstsam. Detta gäller även m Sverige måste bygga m kntaktledningar för 1600 mm ch andra typer av spårledningar. Sverige ska kräva att ERA tar fram kstnad-nytt analyser för att se vad dessa krav kstar för medlemsstaterna TSD Gdsvagnar Rbert Bylander Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 7. TSD Gdsvagnar innehåller funktinella krav för att uppfylla de väsentliga kraven. TSD Gdsvagnar gäller för nya ch mbyggda/mderniserade vagnar. För befintliga vagnar ska man beakta slutrapprten från ERA Task frce n Freight Maintenance när det gäller spårbarheten av hjulaxlar ch underhållsplan. TSD:n mfattar gdsvagnar med största tillåtna hastighet 160 km/tim ch maximal axellast 25 tn. Tyngre eller snabbare gdsvagnar är utanför scpet för TSD ch natinella regler gäller för gdkännandet. TSD ska träda ikraft den 1 januari Sökande ska följa all tillämpbar lagstiftning, speciellt de väsentliga kraven vid gdkännandet. Anmält rgan ska stödja sökanden ch kntrllera att TSD uppfylls. Transprtstyrelsen övervakar gdkännandeprcessen ch utfärdar gdkännande. Järnvägsföretaget tillsammans med ECM (Entity in charge f maintenance) ansvarar för säker drift. Transprtstyrelsen utfärdar tillstånd ch övervakar järnvägsföretagen. Det finns följande tre nivåer att uppfylla TSD:n:

11 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 11(20) Första nivån, Kärn-TSD är när vagnen är gdkänd i en medlemsstat ch detta är bligatriskt. Andra nivån, Ömsesidigt erkännande (enligt kap 7.1.2) ch då ska ett gdkännande gälla i samtliga medlemsstater. Frivilligt (utöver kärn-tsd:n). Öppna punkter ch specialfall är stängda med tekniska lösningar. Tredje nivån, Appendix C, Vagnen kmpatibel med vagnar enligt tidigare TSD. Frivilligt (utöver kärn- TSD:n ch kap 7.1.2). Tekniska lösningar från UIC/RIV. Kmpletterande märkning har förts in. GE G everywhere m vagnen uppfyller hela appendix C. CW Cmpatible with m vagnen uppfyller delar av Appendix C förutm en eller flera av C.3, C.6 eller C.7b. TSD innehåller ett svenskt specialfall, avläsningsmrådet för varmgångsdetektrer. Ska vagnarna klara det nrdiska klimatet ska de vara knstruerade för temperaturzn T2 ( ). Anmälda rganen granskar ch resultatet ingår i den tekniska filen för dessa två specialfall. Järnvägsföretagen sm ska dra en gdsvagn i Sverige måste kntrllera m ch hur gdsvagnen får användas i Sverige med hänsyn till dessa två specialfall ERTMS Baseline 3 Annelie Jämte Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 8. Det kmmer att finnas två ETCS baseline parallellt, Baseline 2 (2.3.0d) ch Baseline 3. Infrastrukturförvaltaren kan välja baseline vid installatinen. Frdn utrustade med Baseline 3 kan köra på all infrastruktur med Baseline 2. Baseline 2-frdn kan nrmalt inte köra på Baseline 3-infrastruktur. Om endast 2.3.0d funktiner i Baseline 3 används av infrastrukturen kan frdn utrustade med Baseline 2 kan även köra på sådan infrastruktur. Följande är nytt i Baseline 3:

12 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 12(20) SRS, subset-26: Brmskurvr, vägskydd, begränsad övervakning, stängning av öppna punkter. DMI, ERA_ERTMS_015560: Gränssnitt mt föraren specificerat. Engineering rules, subset-40. Perfrmance requirements, subset-41. STM dkument, subset-35, subset-58, Gränssnitten specificerade.. Det sm återstår innan Baseline 3 är kmplett är, testspecifikatiner, Gränssnitt mt frdn, öppna punkter bl.a. RBC-RBC gränssnitt ch mtvistade CR (Change Requests). Det sm är nytt i Baseline 2 är testspecifikatiner subset-76, lösningen på öppna punkter i Baseline 2 ska baseras på Baseline 3 specifikatinen ch förvaltningen av Baseline 2 kmmer att frtsätta. Nytt för GSM-R Baseline 0 är GSM-R specificatiner EIRENE FRS ch SRS, A11T6001: Inga direkta funktinsändringar men ger nu en klar ch entydig klassificering av de bligatriska kraven. Ett filter har blivit specificerat för radin sm har hand m ETCS signaleringen. Det sm återstår för Baseline 0 är testspecifikatin ch öppen punkt kring gränssnitt mt föraren. Trafikverket kmmer på sikt att föra in Baseline 3. Beslut m detta kmmer senare. Danmark kmmer att ta fram STM sm är baserad på Baseline 3. Christer Nrberg A-train framförde synpunkter på dkumentet sm Transprtstyrelsen skickade ut angående key management. I dkumentet anger man 64 bitar sm state f the art, en hemma datr har möjlighet att klara 128 bitar ch ett banksystem över 1000 bitar. En högre kryptering anser A-train är nödvändig. Key management har man diskuterat ch flera länder är emt detta. Transprtstyrelsen ch Trafikverket måste arbeta vidare med detta. Christian Guldberg Swedhaw påpekade att för signalsäkerhet kanske man skulle lyfta blicken ch titta på andra mråden än järnvägen.

13 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 13(20) 7 Säkerhet 7.1 CSM Riskvärdering Rbert Bylander Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 9. Ett nytt begrepp är infört ch det är underhållsansvarig enhet (jämförbar nivå sm järnvägsföretag ch infrastrukturförvaltare). Vid revisin av Underhållsansvarig enhet ska dess tillämpning av förrdningen granskas. Bedömningsrgan ska ackrediteras eller erkännas. Ackreditering av bedömningsrgan ska göras av SWEDAC enligt 765/2008/EC. Vid erkännande av bedömningsrgan (artikel 5, 765/2008/EC) ska mtsvarande krav ch regler gälla sm vid ackreditering. Referens till ISO/IEC 17020:1998 för generella kmpetenskrav för bedömningsrgan. Ny bilaga III med krav på innehållet i bedömningsrapprten har tagits fram. För riskacceptanskriterier har man inte uppnått enighet i arbetsgruppen (förutm att det inte ska vara någt krav vid risk för mindre skadr). Förslag från CER/UNIFE sm ska diskuteras i wrkshp den 31 maj Katastrf: 10-9 Flera dödsfall (ingen katastrf): 10-8 Enstaka dödsfall eller flera skadade: 10-7 Enstaka allvarlig skada: 10-6 Dessa värden ska jämföras med ERA:s senaste förslag: Flera dödsfall (ingen katastrf): <10-8 Enstaka dödsfall eller flera allvarligt skadade: <10-7 Enstaka allvarlig skada: <10-6 Den reviderade förrdningen kmmer trligen att träda ikraft vid årsskiftet 2013/2014. Den 1 juli 2012 blir gällande CSM-förrdning bligatrisk även för alla väsentliga driftsmässiga ch rganisatriska ändringar. Enligt Trafikverket kmmer trligen ERA att ta fram ett nytt värde för katastrfala fel.

14 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 14(20) 7.2 Aktuella frågr för säkerhet inför kmmande RIS-kmmittémöte Stefan Sllander Transprtstyrelsen presenterade denna punkt. Omröstningar På nästa RIS-kmmittémöte kmmer följande mröstningar att ske: CSM Gemensamma säkerhetsmetder för myndighetens tillsyn (supervisin) av peratörerna respektive peratörernas interna övervakning (mnitring). Mötet hade inga kmmentarer till detta utan Sverige kan rösta ja till CSM för övervakning ch tillsyn. För mer infrmatin se punkt Gemensam säkerhetsmetd (CSM) för övervakning ch tillsyn Flke Bark Transprtstyrelsen presenterade denna punk, OH bilder se bilaga 10. Tillsyn EU-förrdningen riktar sig enbart till säkerhetsmyndigheten. Förrdningen för en gemensam säkerhetsmetd för tillsyn efter utfärdat tillstånd till järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare. Den nya förrdningen träder ikraft ca 6 månader efter publicerat beslut. Säkerhetsmyndigheten ska: Utveckla tillsynsstrategi ch ha en plan för tillsyn. Utveckla teknik för tillsyn för att kntrllera effektiviteten hs säkerhetsstyrningssystemet. Återkppla ch använda resultat från tillsyn till tillstånd. Införa ett kmpetenssäkringssystem. Utveckla ch publicera beslutskriterier. Utveckla samarbete med andra säkerhetsmyndigheter. Övervakning/kntrll Förrdningen riktar sig till järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, certifierade ECM ch ECM. Förrdningen är en gemensam säkerhetsmetd för kntrll av uppnådd förväntad effekt av säkerhetsstyrningssystemet. Man ska kntrllera uppnådd förväntad

15 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 15(20) effekt av lika underhållssystem ch därigenm säkra en kntinuerlig utveckling av säkerheten. Järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, lika ECM:er ch deras leverantörer/entreprenörer skall försäkra utbyte av säkerhetsrelaterad infrmatin mellan varandra från denna övervakning/kntrll för att kunna vidta krrigerande åtgärder. EU-förrdningen träder ikraft ca 6 månader efter publicerat beslut. Säkerhetsmyndigheten ska rapprtera till ERA, sm sedan rapprterar till EU-kmmissinen. Den dkumenterade prcessen för övervakning/kntrll ska innehålla följande: Strategi, pririteringar (riskbaserad) ch plan. Insamling ch analys av infrmatin. Upprätta handlingsplan för acceptabla avvikelser. Implementering av krrigerande handlingsplan. Utvärdering av effekt från handlingsplan. Dkumentering av tillämpningen. SJ AB önskar att samma uttryck ska användas i de lika CSM:arna. Idag skiljer det sig åt mellan förrdningen ch vägledningen för CSM riskvärdering. Trafikverket har samma syn på detta sm SJ AB men tycker att källan brde språkgranskas innan den går till översättning. De sm har särskilt tillstånd ingår inte i dessa förrdningar Jint Netwrk Secretariat (f.d. safety platfrm) Örjan Ellström Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 11. Jint Netwrk Secretariat, JNS, är en utveckling av det i branschrådet för järnväg tidigare presenterade förslaget på Safety Platfrm i ERA. JNS ska bestå av två delegater från NSA Netwrk, NIB Netwrk, NRB Netwrk ch ERA. Syftet med sekretariatet är att i ett frum kunna föra diskussiner över hela ERA:s bredd. Vissa knutar är ännu inte lösta för de natinella lycksutredningsrganen (NIB). Örjan Ellström har tillsammans med Michael Schmidt, NSA Tyskland blivit invald i Jint Netwrk Secretariat för de kmmande två åren.

16 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 16(20) 8 Anmälan av eventuella felaktigheter i TSD Anmälan skickas enklast via e-pst till Transprtstyrelsen på adressen jarnvag@transprtstyrelsen.se, kntaktpersn Anders Sjöberg. Några nya felaktigheter blev inte rapprterade. 9 Övriga frågr Christian Guldberg vill ha en genmgång av tillsyn ch natinella regler på ett kmmande möte med Branschrådet för järnväg. 10 Nästa möte Nästa möte med Branschrådet för järnväg kmmer att hållas den 2 ktber Vid mötesanteckningarna Anders Sjöberg Bilaga 1: Utestående punkter Bilaga 2: ERA:s framtida rll Bilaga 3: Milestne needed befre the single certificate Bilaga 4: uppgiftsskyldighet Bilaga 5: Branschrad_TAF_120525_henrik versin Bilaga 6: RISC Bilaga 7: Revidering av TSD Gdsvagnar Bilaga 8: Presentatin branschråd ETCS baseline 3 Bilaga 9: Revidering av CSM-förrdningen Bilaga 10: Nya förrdningar Tillsyn Övervakning inf Branschråd Bilaga 11: JNS

17 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 17(20) Lista över utestående punkter Nr Ämne Ansvarig Färdigdatum Status 6.3 Infrmatin m driftskmpatibel Reij Rsendal Pågående infrastruktur ska sändas till ERA. 6.5 Transprtstyrelsen återkmmer med Claes Elgemyr Pågående initiativ för säker trafik. 7.2 Störningar på GSM-R från andra Anders Sjöberg Pågående peratörer 8.1 Vad händer med funktinerna sm har Stefan Sllander Avslutad tagits brt i FRS 3.0 ch finns i Kntrllera bakåtkmpatibiliteten Ulf Bhlin 9.1 ERA:s framtida rll Mats Anderssn Avslutad 9.2 Milstlpar för harmnisering av Jhn-Åke Halldén Avslutad säkerhetsintyget 9.3 Språkfrågan vid kmmunikatin Anders Sjöberg Pågående förare trafikledning 10.1 Ska museifrdn sm trafikerar TEN behöva använda TAP Henrik Tegel Pågående Sändlista Branschrådet: Almega Alstm Ansaldsignal Arbetsmiljöverket Arriva A-train Bmbardier Transprtatin Bverket Dycn Dellner Cuplers Durc Anders Olfssn Martin Sterner Jan Santaniemi Bertil Sjöbergh Carl Axel Sundström Bengt Ohlin Öystein Rönne-Petersén Gitte Ekdahl Rune Alm Per Axelssn Olle Ek Dag Ribbing Hans Duberg Staffan Abrahamssn Göran Wikingsn Karin Ortlieb-Wiese Thmas Ar

18 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 18(20) Elsäkerhetsverket EurMaint Green Carg Infranrd Interfleet JHRF Jernhusen Järnvägshuset AB LKAB Midwaggn MIW Knsult Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap Näringsdepartementet Scanpwer SECO Siemens SJ AB Statens Järnvägar SWEDAC SweMaint Swedtrack Swetrain Swedtrain Svenska Privatvagn Föreningen Hrst Blüchert Peter Lindberg Thmas Rbertssn Pelle Anderssn Håkan Sjöström Thmas Björstedt Mikael Ahlby Magnus Enghlm Peter Langevi Mikael Krvi Markus Welander Stefan Nrdin Ulrika Ridderstråle Maria Ögren Sten Nrdström Anders Svenssn Stefan Halldén Margareta Anderssn Anne-Marie Olvsdtter Jan Olvssn Lars Strand Stefan Hellzenius Mikael Wrang B Zetterström Elisabet Bdin Håkan Janssn Carl Silferswärd Jörgen Nyberg Valle Karlssn Urban Beckman Malin Presthus Lars Svenssn Peter Sjöquist Ann-Charltte Lindqvist Karin Bucht Linde Curt-Peter Asklin Per Gelang Thmas Käck Magnus Davidssn Christian Guldberg Peter Tengrs Bengt Hillman

19 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 19(20) Trafikverket Transprtstyrelsen TRC Tågia Tågperatörerna UNICON Vanaheim Öresundsbrn Ulf Bhlin Mats Fröjmark Jhan Gunnarssn Jhn-Åke Halldén Maria Hedqvist Jenny Gustafssn Brandt Klas Berglund Martin Li Christer Löfving Hans Wlf Martin Öhlin Anders Mattssn Anders Sjöberg Anders Ullvén Ann-Charltte Annerberg Claes Elgemyr Heléne Jarefrs Mats Anderssn Mnica Åsman Pär Nrling Reij Rsendal Stefan Sllander Stig Brahn Susanna Angantyr Ulrik Bergman Åke Lewerentz Åsa Tysklind Örjan Ellström Trbjörn Rehn Lennart Anderssn Gunnar Alexanderssn Peder Wadman Christel Wiman Åke Lanéus Jhn-Olf Hermansn Thmas Jhanssn Rlf Sundqvist Övriga (e-pst utan bilagr): Ständiga representatinen Marcus Nrdmeyer

20 Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ Mötesanteckningar 20(20) AT Signal System Lucas Orve Bmbardier Transprtatin Signal Per Lundberg Det Nrske Veritas Luise Hpkinsn ERA Sarah Yung Inlandsbanan Ulf Eliassn Relcn Scandpwer Martina Dahlström Jnatan Björse Sintef Odd Nrdland Trafikverket Anders Lundström Transprtindustriförbundet Stefan Back Transrail Per Leander Tågkmpaniet Bengt-Erik Jhanssn