Möte Branschrådet för järnväg

Transkript

1 TSJ Mötesanteckningar 1(18) Mttagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Tisdagen den 21 februari 2011 Plats: Närvarande: BEST WESTERN Gustaf Wasa Htel, Brlänge Ohlin, Bengt Arriva Tåg AB Nrberg, Christer A-train Rönne-Petersen, Öystein A-train Duberg, Hans Bmbardier Enghlm, Magnus Green Carg Lindberg, Peter Elsäkerhetsverket Larssn, Anders EurMaint Rail Rbertssn, Thmas EurMaint Rail Halldén, Stefan Jernhusen Svenssn, Anders Järnvägs Histriska Riksförbundet Karlssn, Valle SECO Hillman, Bengt Svenska Privatvagnföreningen Presthus, Malin SJ AB Sjöquist, Peter SJ AB Guldberg, Christian Swedhaiw Käck, Thmas Swedtrac Bhlin, Ulf Trafikverket Halldén, Jhn-Åke Trafikverket Lindh, Jnas Trafikverket Alm, Rune Travel Design Alexanderssn, Gunnar Tågperatörerna Hermansn, Jhn-Olf Vanaheim AB Olvsdtter, Anne-Marie Vectura Anderssn, Mats Transprtstyrelsen Annerberg, Ann-Charltte Transprtstyrelsen Bergman, Ulrik Transprtstyrelsen Elgemyr, Claes Transprtstyrelsen Ellström, Örjan Transprtstyrelsen Jarefrs, Heléne Transprtstyrelsen Lewerentz, Åke Transprtstyrelsen Nrling, Pär Transprtstyrelsen Sjöberg, Anders Transprtstyrelsen Sllander, Stefan Transprtstyrelsen Tegel, Henrik Transprtstyrelsen

2 TSJ Mötesanteckningar 2(18) Tysklind, Åsa Transprtstyrelsen Ullvén, Anders Transprtstyrelsen Åsman, Mnica Transprtstyrelsen

3 TSJ Mötesanteckningar 3(18) 1 Inledning Mats Anderssn hälsade de närvarande välkmna till det ninde mötet med Branschrådet för järnväg. Dagrdningen gdkändes. Branschrådet på webben: 2 Mötesanteckningar från föregående möte med Branschrådet för järnväg den 7 nvember 2011 Inga kmmentarer gavs till mötesanteckningarna från förra mötet med Branschrådet för järnväg. 3 Utestående punkter Se bilaga 1. Punkt 6.3, Arbetet med att ta fram infrmatin m driftskmpatibel infrastruktur har påbörjats. Transprtstyrelsen kan inte klara detta arbete på egen hand utan behöver assistans från Trafikverket. Ulf Bhlin meddelar Transprtstyrelsen vilken persn på Trafikverket sm kan assistera Transprtstyrelsen i denna fråga. Punkten kvarstår. Punkt 7.1, Telematik för gdstrafik har en egen punkt på dagrdningen, se avsnitt 5.2 i minnesanteckningarna. Punkten avslutas. Punkt 7.2, Störningar på GSM-R från publika mbil peratörer har en egen punkt på dagrdningen, se avsnitt 5.3 i minnesanteckningarna. Punkten kvarstår. Punkt 8.1, Vad händer med funktiner sm har tagits brt i Funktinella kravspecifikatinen (FRS) 3.0 ch finns i 2.3.0? Transprtstyrelsen har ingen insyn i arbetet med underliggande dkument sm man refererar till i TSD Trafikstyrning ch signalering. Trafikverket återkmmer med mer detaljerad infrmatin m vad sm är prblemet. Bakåtkmpatibiliteten måste klaras av, Stefan Sllander kntrllerar detta. Punkten kvarstår. Punkt 8.2, Gunnar Alexanderssn har kntaktat Jan Sundling. Punkten strykes.

4 TSJ Mötesanteckningar 4(18) 4 Säkerhet 4.1 ERA:s framtida rll Mats Anderssn Transprtstyrelsen presenterade denna punkt. Kmmissinen håller på att se över förrdningen sm styr ERA:s arbete. Ett fjärde järnvägspaket kmmer under senhösten Kmmissinen har genmfört en enkätundersökning under hösten I det nya mandatet för ERA diskuterar man utökat stöd till NSA:erna eller m ERA ska ta över vissa arbetsuppgifter från NSA:erna. En utökad infrmatinsspridning av det arbete sm ERA har gjrt efterlyses från kmmissinen. En arbetsgrupp inm styrelsen för ERA har bildats ch den ska arbeta med förändringar av ERA:s arbetssätt. CER ch UNIFE har skrivit inlägg i detta ämne. Trafikverket har skrivit ett dkument sm eventuellt kmmer att bli EIM:s synpunkter på arbetssättet. Branschföreningen Tågperatörerna framförde önskemål m att det nya ERA skulle bli mer berende från EU-kmmissinen. Trafikverket förde fram sina synpunkter från det dkument sm skickades ut innan mötet, se bilaga 2. Trafikverket tryckte på att de är emt att ERA blir ett avreglerat rgan. Åsa Tysklind Transprtstyrelsen framförde att det vre lyckligt att lyfta över marknadsfrågr till ERA. Detta bör analyseras mycket grundligt. Transprtstyrelsen återkmmer vid nästa branschrådsmöte med infrmatin m vad sm har hänt i detta ärende, se utestående punkt 9.1. Regelrådet bör se över att inte alltför kstnadskrävande regler förs in. Vanaheim framförde att man bör analysera det sm har varit innan man börjar med någt nytt. 4.2 Gemensamt säkerhetsintyg Örjan Ellström ch Ulrik Bergman Transprtstyrelsen presenterade denna punkt. Idag finns det en A- ch B del av säkerhetsintyget. Ett förslag är att ta brt B-delen ch föra över delar av denna del till A-delen. Många frågr återstår innan ett fullständigt förslag finns framme. Ett exempel hur ska man hantera frågan när ett företag ska söka nytt säkerhetsintyg.

5 TSJ Mötesanteckningar 5(18) Trafikverket vill se tydliga milstlpar för att harmnisera ett gemensamt säkerhetsintyg. Trafikverket återkmmer med mer infrmatin för de ska vara klara med sitt arbete i mars 2012, se utestående punkt 9.2. SJ undrade hur det kmmer att se ut i framtiden. Det är ganska svårt att hantera detta med säkerhetsintyg i lika länder. SJ föreslg att det skulle finnas ett gemensamt säkerhetsintyg mellan Sverige ch Nrge. För den sm kör i flera länder kanske det vre bra att ha ett övergripande säkerhetsintyg sm sträcker sig över flera länder. 4.3 Säkerhetsplattfrm Örjan Ellström presenterade denna punkt. Ett förslag till säkerhetsplattfrm har tidigare tagits fram av ERA. Det har varit ett antal möten ch diskussinerna har lett till att syftet att ursprungsförslaget ändrat frm. Istället för en säkerhetsplattfrm med syfte att fånga samtliga perspektiv från NSA, NIB ch bransch, har man nu enats m ett nytt förslag på ett gemensamt sekretariat. Detta täcker ERAs behv att samrdna de lika grupperna, samtidigt sm de tidigare nätverken kvarstår ch täcker respektive grupps behv. 4.4 Aktuella frågr för säkerhet inför kmmande RIS kmmitté (RISC) möte Stefan Sllander, en av Sveriges representanter i RISC (Railway Interperability and Safety Cmmittee) presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 3. Gemensamma säkerhetsmetder (CSM) för övervakning ch tillsyn kmmer att diskuteras på mötet. Branschrådet har inga kmmentarer till detta. ERA har skrivit en rapprt m åtgärder för att förhindra urspårning av gdsvagnar. DNV har på ERA:s uppdrag gjrt en studie över prblem med urspårningar ch lämpliga förebyggande åtgärder. DNV:s rapprt finns på ERA:s hemsida. ERA rapprten se bilaga 4. EU-kmmissinens grupp för farligt gds ha beslutat att urspårningsdetektrer ska föras in sm krav i RID dkumentet på nya tankvagnar. ERA är emt detta. Anledningen till ERA:s ståndpunkt är att en kstnads-nytta analys ger negativt resultat samt att detektrerna inte är tillräckligt stabila ch skulle någn detektr lösa ut utan att det är en urspårning leder detta till nödstpp. Istället föreslår ERA ett utökat ansvar för ECM ch järnvägsföretagen, dessutm föreslår man vissa tekniska

6 TSJ Mötesanteckningar 6(18) åtgärder bl.a. akustisk övervakning av hjullager, hjullager av plyamid samt spårlägeskntrll. Enligt Trafikverket är en kntinuerlig övervakning av framförallt lagerbxar inte alltför kstsam. Eurmaint undrade m man har samma krav för persnvagnar eller mtrvagnar sm man har för gdsvagnar? Höghastighetståg har kravet att det ska finnas mbrdsystem sm indikerar varmgång i lager. Skillnaden är att för höghastighetståg leder detta inte till nödstpp. Orsaken till vad sm rsakade katastrfen i Viareggi midsmmaren 2009 har ännu inte blivit fastställd. 5 Driftskmpatibilitet 5.1 Aktuella frågr för driftskmpatibilitet inför kmmande RISkmmitté möte Stefan Sllander Transprtstyrelsen presenterade denna punkt. Omröstningar På nästa RIS-kmmitté möte kmmer följande mröstningar att ske: Sammanslagning av TSD Drift ch trafikledning (höghastighet ch knventinella). Sverige har inga synpunkter på detta, det innebär endast små ändringar för svenska peratörer. I den pågående revideringen av TSD Drift ch trafikledning föreslår man en detaljerad styrning av samtal mellan föraren ch trafikledningen. Det är infrastrukturförvaltaren sm anger vilka språk sm är tillåtna. Språkfrågan kmmer in i lkförardirektivet med krav på lingvistisk kmpetens hs förarna. Ändring av TSD Telematikapplikatiner för persntrafik berör bilaga III sm refererar till dkument på ERA hemsida. Sverige har inga kmmentarer till denna förändring. Arbetsmöte angående ERTMS Uppdatering av ERTMS specifikatiner till Baseline 3 pågår. ERA kmmer att presentera ett förslag för RIS-kmmittén i juni Prvningsspecifikatiner arbetar man med ch detta är mycket väsentligt,

7 TSJ Mötesanteckningar 7(18) eftersm det ska vara tillräckligt att prva mbrd- respektive marksystem i en testmiljö. Den detaljerade implementeringsplanen för ERTMS ska uppdateras. Det är prblem med att starta ERTMS i Citytunneln i Malmö berende på att dansk STM ännu inte är framtagen. Danmark har nu beslutat att ta fram en dansk STM samt införa ERTMS. En plan för implementering av Baseline 3 i Sverige måste tas fram. Sverige måste besluta när införande av Baseline 3 på Btniabanan ch annan infrastruktur ska ske. Frdn sm ska gå på banr med Baseline 3 måste ha uppgraderade mbrdsystem men mbrdsystem blir bakåtkmpatibla med 2.3.0dbanr. Även en plan för avveckling av ATC2 ska tas fram. Trafikverket arbetar med att ta fram en branschspecifik plan för införande av ERTMS. Verifikatinskstnaderna har blivit mycket höga. Prblem med GSM-R ch teknisk utveckling t.ex. 4G så kmmer Sverige att anmäla detta sm en brist i TSD ch förslaget till lösning är ett frekvensfilter. Kdnycklar kmmer att diskuteras på detta arbetsmöte. Övriga punkter angående driftskmpatibilitet EU-kmmissinen har tillsatt en arbetsgrupp för framtida telematikapplikatiner där marknaden (järnvägsföretag ch infrastrukturförvaltare) måste ta ett större ansvar för införandet av dessa applikatiner. Sammanslagning av höghastighet ch knventinella TSD:er samt utvidgning av mfattningen kmmer att ske på följande TSD:er: Lk ch passagerarvagnar (LOC&PAS) Infrastruktur (INF) Energiförsörjning (ENE) Säkerheten i järnvägstunnlar (SRT) Funktinshindrade (PRM) Sverige anser att kraven på frdn i TSD PRM ch TSD SRT brde föras över till TSD LOC&PAS. Revideringen av TSD Gdsvagnar är nästan klart. ERA accepterar inte Sveriges förslag till specialfall för varmgångsdetektering. Det var ett arbetsmöte den 8 februari 2012 angående definitinen av typ av järnvägsfrdn.

8 TSJ Mötesanteckningar 8(18) En arbetsgrupp finns för översynen av Cre TEN, TEN ch övriga linjer i TSD INF. Anmälda rganens frågr. I framtiden då marknaden ch de anmälda rganen har fått mer erfarenheter kmmer det att bli en mer enhetlig bedömning av vad de anmälda rganen har granskat. Christian Guldberg framförde att indata till det anmälda rganet ska följa regelverket. Ändring av lkförardirektivet Ändring av lkförardirektivet kmmer EU-kmmissinen att infrmera m. Ändringen berör bilagrna IV ch VI ch handlar m allmän kmpetens samt språkkmpetens. Någn svensk representant finns inte i denna arbetsgrupp. Trafikverket framförde önskemål m att en svensk ståndpunkt bör tas fram när det gäller språkfrågan ch att detta diskuteras vid ett senare branschrådsmöte, se utestående punkt 9.3. Övriga frågr i RISC Transprtstyrelsen håller på att ta fram natinella tekniska regler. Dessa nya tekniska regler måste skickas till EU-kmmissinen för granskning före beslut. Christian Guldberg undrade m breda ch tunga gdsvagnar? Natinella regler kmmer att gälla för gdsvagnar med axellast > 25 tn. TSD Gdsvagnar kmmer att tillåta breda vagnar för trafik på banr sm tillåter detta. OTIF accepterar det sm EU har gjrt. Med OSJD går det trögt att få acceptans på de regler sm EU har tagit fram. TSD Trafikstyrning ch signalering blev beslutad 25 januari 2012 ch publicerades efter detta branschrådsmöte (23 februari 2012). Denna TSD gäller för hela EU:s järnvägssystem, d.v.s. alla linjer ch frdn sm mfattas av driftskmpatibilitetsdirektivet. 5.2 Telematikapplikatiner för gdstrafik (TAF) Henrik Tegel Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH-bilder se bilaga 5. Denna TSD gavs ut med en EU-förrdning ((EG) nr 62/2006) ch riktar sig till järnvägsföretag ch infrastrukturförvaltare. Målsättningen med denna TSD är att infrmera de lika aktörerna sm är inblandade i en transprtkedja. Transprtstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt järnvägslagen samt ansvarig för Transprtstyrelsens föreskrifter på järnvägsmrådet. Då denna TSD gavs ut med en EU-förrdning så har

9 TSJ Mötesanteckningar 9(18) inte Transprtstyrelsen någt tillsynsansvar för denna TSD. Regeringen har beslutat att Transprtstyrelsen är kntaktpunkt för denna EUförrdning. Enligt SJ så ger Nrge ch Danmark ut infrmatin m att det finns nya EU-förrdningar. Varför gör man inte detta även i Sverige? Riksdagen har beslutat att ingen sådan infrmatin ska ges ut. Maria Jäderhlm prjektledare för Telematikapplikatiner hs Transprtstyrelsen, OH bilder se bilaga 6. Transprtstyrelsen är Sveriges kntaktpunkt när det gäller implementering av Telematikapplikatiner för gdstrafik ch passagerartrafik (TAF/TAP). I det arbetet ingår det att bevaka hur branschen lever upp till förrdningens krav. I Transprtstyrelsens prjekt för TAF/TAP ingår kmpetenser från lika verksamhetsmråden inm väg ch järnvägsavdelningen. Följande enheter ch persner är invlverade: Enhet Trafikföretag: äger frågan (Anders Ullvén) Enhet Juridik: juridisk kmpetens (Åsa Tysklind, Henrik Tegel, Åke Lewerentz) Staben: Internatinell samrdning (Örjan Ellström) Enhet Teknik ch frdn: sakkunskap (Anders Sjöberg) Enhet Trafik ch infrastruktur: sakkunskap ch prjektledning (Anders Lidell, Maria Jäderhlm) Transprtstyrelsens arbetsuppgifter är följande: Utreda vad förrdningen innebär Inhämta branschens syn på genmförandet av förrdningen Hur kmmer branschen hantera genmförandet av förrdningarna? Hur ser tidplanen ut? Vid eventuella frågr kntakta Maria Jäderhlm telefn eller hennes e-pst adress är maria.jaderhlm@transprtstyrelsen.se Branschföreningen Tågperatörerna infrmerade m att en översiktsplan (Master Plan) ska tas fram innan den 15 mars. Denna översiktsplan ska

10 TSJ Mötesanteckningar 10(18) sedan prcessas av styrkmmittén för TAF ch presentera den harmniserade översiktsplanen för EU-kmmissinen den 23 maj Jernhusen undrade vilka verksamhetsutövare sm förrdningen gäller för? Transprtstyrelsen återkmmer med vilka sm berörs. Efter mötet har Transprtstyrelsen knstaterat att det är järnvägsföretag sm trafikerar TEN-nätet ch infrastrukturförvaltare sm förvaltar TEN-spår. Christian Guldberg tyckte att Transprtstyrelsen skulle ta ett större ansvar för detta med TAF ch speciellt detta med framtagningen av översiktsplanen? Då förrdningen riktar sig till järnvägsföretag ch infrastrukturförvaltare så är det deras ansvar att implementera TAF. Översiktsplanen måste enligt Trafikverket vara på en hög nivå. Åsa Tysklind har varit med i en arbetsgrupp ch den har bestämt att ERA ska se över alla databaser. Det är idag 15 stycken lika register sm behöver ses över så att inte dubbletter av infrmatinen finns. 5.3 GSM-R påverkan från andra mbilnät Henrik Tegel Transprtstyrelsen presenterade denna punkt. På förra mötet med branschrådet infrmerade Transprtstyrelsen att Trafikverket hade skickat in en ansökan m undantagsbegäran för TSD Trafikstyrning ch signalering. Denna undantagsbegäran har Transprtstyrelsen avvisat p.g.a. att man inte kan begära undantag för alla frdn i Sverige samt för alla linjer. Transprtstyrelsen kmmer istället att lämna in en skrivelse till EU-kmmissinen m brist i specifikatiner för GSM-R. Bmbardier undrade m man kan sätta in ett filter på frdnen? Den svenska lösningen på prblemet är att ett filter sätts in i alla frdn. Branschföreningen Tågperatörerna anser att en filterlösning måste till för att lösa prblemet både i Sverige ch i andra länder. Man vill ha en gdkänd lösning i både Sverige ch i resten av Eurpa. Trafikverket anser att detta är en tickande bmb, det är lång ledtid innan vi kan börja installera ett filter. Det tar ca 0,5 år att beställa filtren ch sedan 1 år att sätta in filtren i alla frdnen.

11 TSJ Mötesanteckningar 11(18) 6 Marknadsutveckling 6.1 Ny kllektivtrafiklag (SFS 2010:1065) Heléne Jarefrs Transprtstyrelsen presenterade dessa punkter sm berör marknadsutveckling, Se OH-bilder i bilaga 7. Kllektivtrafiklagen blev antagen av riksdagen den 23 juni Lagen har sin grund i kllektivtrafikförrdningen från EU ((EG) nr 1370/2007). Lagen syftar till att fler ska välja att åka kllektivt. Den reglerar ansvaret för kmmuner ch landsting för reginal kllektivtrafik samt krav på kllektivtrafikföretag. F.d. kmmunala rgan i respektive län (trafikhuvudmän) har ersatts av en reginal kllektivtrafikmyndighet (RKTM). Strategiska beslut m kllektivtrafik fattas nu på plitisk nivå för ökad insyn ch bättre samrdning med annan samhällsplanering. Operativa uppgifter sm att upphandla kllektivtrafik kan utföras av aktieblag ch av enskilda kmmuner. Det blir lättare för RKTM att rganisera trafik över länsgränser, genm att länsgränsrestriktin för trafikhuvudmän sm rganiserar persntrafik på järnväg har avskaffats ch genm att RKTM får bedriva linjetrafik med buss helt utan särskilt tillstånd. RKTM:s befgenhet definieras till att gälla reginal kllektivtrafik, med vilket menas arbetspendling ch annat vardagsresande. Därmed skyddas den interreginala kllektivtrafiken sm i första hand ska vara kmmersiell från att trängas undan av ffentlig subventinerad trafik. Vissa generella krav gäller alla kllektivtrafikföretag. Det handlar bland annat m anmälningsskyldighet när kllektivtrafik börjar eller upphör att bedrivas ch m skyldighet att lämna infrmatin m sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinfrmatin resenärer ska kunna förvänta sig bra, relevant ch krrekt infrmatin. Förslag till lagändringar i kllektivtrafiklagen I lagrådsremissen lämnas förslag till kmplettering av lagen (2010:1065) m kllektivtrafik. Kllektivtrafiklagens tillämpningsmråde föreslås utökas att även mfatta kllektivtrafik på vatten. Vidare görs EU:s kllektivtrafikförrdning ((EG) 1370/2007) tillämplig på kllektivtrafik på vatten. Det införs ckså en hänvisning i lagen till rådets förrdning 3577/92 (den s.k. cabtageförrdningen).

12 TSJ Mötesanteckningar 12(18) Ett tillägg föreslås för att göra det möjligt för RKTM att sörja för natinsgränsöverskridande kllektivtrafik, under förutsättning att trafiken dmineras av arbetspendling eller annat vardagsresande. Det föreslås ckså att göra det möjligt, även i de fall landstinget ensamt ska ansvara för den reginala kllektivtrafiken, för en kmmun inm länet att finansiera reginal kllektivtrafik sm är av bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad RKTM annars skulle tillhandahålla. Vidare föreslås att bestämmelsen i kllektivtrafiklagen m uppföljning ch utvärdering av utvecklingen av kllektivtrafikmarknaden förtydligas ch att uppgiftsskyldigheten utökas till att gälla fler aktörer än kllektivtrafikföretagen. Det föreslås även att bestämmelser sm gör det möjligt att meddela undantag från de skyldigheter sm ställs på kllektivtrafikföretag enligt lagen ch att ta ut avgifter för tillsyn ch ärendehandläggning enligt lagen. Slutligen föreslås en följdändring i järnvägslagen (2004:519). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli Ny föreskrift m anmälningsplikt ch trafikantansvar (TSFS 2012:2) Under hösten 2011 har Transprtstyrelsen tagit fram en föreskrift sm gäller sedan 1 februari En anmälan från ett kllektivtrafikföretag m att de har för avsikt att på kmmersiell grund bedriva kllektivtrafik ska vara RKTM tillhanda senast 21 dagar innan kllektivtrafiken påbörjas. Samma tidsram gäller för anmälan när företaget har för avsikt att upphöra med kllektivtrafik på kmmersiell grund. Infrmatin m trafikutbud enligt 4 kap. 2 lagen (2010:1065) m kllektivtrafik ska lämnas till Samtrafiken i Sverige AB. Det ska lämnas genm elektrnisk överföring senast 21 dagar innan trafiken påbörjas, ändras eller upphör. För järnvägstrafik gäller de gamla reglerna. Först måste man ha ett tågläge ch detta ansöker man m ett år innan trafiken kan påbörjas. 6.3 Blivande föreskrift m uppgiftsskyldighet Transprtstyrelsen håller på med att ta fram en ny föreskrift. Denna föreskrift kmmer att innehålla de uppgifter sm behövs för uppföljning ch utvärdering av utvecklingen av marknaden för kllektivtrafik sm ett

13 TSJ Mötesanteckningar 13(18) kllektivtrafikföretag ch andra myndigheter ska lämna till Transprtstyrelsen. Transprtstyrelsen får meddela föreskrifter m uppgiftsskyldigheten enligt första stycket (kllektivtrafikförrdningen (2011:1126)). Remiss av föreskriften beräknas preliminärt att ske under april Preliminärt kmmer föreskriften att träda i kraft 1juli Transprtstyrelsens tillsyn ch marknadsövervakning I Transprtstyrelsen ansvar ingår det att göra tillsyn av att lagens krav samt föreskrifter efterlevs (4 kap. 3 i lagen (2010:1065) m kllektivtrafik). Därutöver har Transprtstyrelsen enligt förrdning 2008:1300 med instruktin till Transprtstyrelsen m ansvar för marknadsövervakning. Syfte är att främja en sund knkurrens på marknaden. Transprtstyrelsen ska särskilt ansvara för frågr m villkr för marknadstillträde ch knkurrensvillkr samt frågr m villkr för resenärer. Signaler hittills är att Transprtstyrelsen behöver följa prcessen för att upprätta trafikförsörjningsprgram samt frågan m tillträde till hållplatser ch depåer. Trafikanalys har fått regeringens uppdrag att utvärdera effekterna av öppnandet av marknaden för kmmersiell persntrafik på järnväg samt av den nya lagstiftningen på kllektivtrafikmrådet. A-train undrade hur många reginala kllektivtrafikmyndigheter det finns i Sverige? Det är 21 stycken. Varje län sköter sin trafik. Jernhusen undrade m man kan starta en knkurrerande kllektivtrafik i Stckhlm? Tanken med lagen är att kllektivtrafik ska bedrivas på kmmersiella grunder, ch att allmän trafikplikt endast ska tillämpas på linjesträckr där inget företag visat intresse för att bedriva trafik. Transprtstyrelsen får titta lite närmare på frågan m plattfrmstillträde. Enligt Åke Lewerentz ska alla järnvägsföretag kunna trafikera alla statiner, hållplatser ch depåer. Regeringen har lämnat till branschens aktörer att lösa frågan m tillträde till hållplatser ch depåer. Därutöver förväntas aktörerna att lösa frågan m ett gemensamt biljettsystem. Velia har startat busstrafik mellan Nacka ch Kista. Arriva vill t.ex. kmma åt Jernhusens depå, kan de då ansöka m detta? Ja, det kan de enligt järnvägslagen.

14 TSJ Mötesanteckningar 14(18) 7 Anmälan av eventuella felaktigheter i TSD Anmälan skickas enklast via e-pst till Transprtstyrelsen på adressen jarnvag@transprtstyrelsen.se, kntaktpersn Anders Sjöberg. Några nya felaktigheter blev inte rapprterade. 8 Övriga frågr CSM ch riskbedömningskriterier Transprtstyrelsen har inte sett någt nytt i denna fråga sedan i höstas. EN är under marbetning ch vi får hppas att man kmmer att ha samma nivåer i CSM angående riskbedömningskriterierna. Idag används THR värdet 10-9 fel per timme där det inte finns någn teknisk barriär ch enligt det nu liggande förslaget är det 10-8 fel per timme. Båda dessa nivåer ingår i SIL 4. 9 Nästa möte Nästa möte med Branschrådet för järnväg kmmer att hållas den 30 maj Vid mötesanteckningarna Anders Sjöberg Bilaga 1: Utestående punkter Bilaga 2: Trafikverket ERA Bilaga 3: RISC Bilaga 4: Freight_derailments Final reprt Bilaga 5: TAF presentatin 21feb Bilaga 6: _TAF

15 TSJ Mötesanteckningar 15(18) Bilaga 7: Kllektivtrafiklagstiftningen Lista över utestående punkter Nr Ämne Ansvarig Färdigdatum Status 6.3 Infrmatin m driftskmpatibel Reij Rsendal Pågående infrastruktur ska sändas till ERA. 6.5 Transprtstyrelsen återkmmer med Claes Elgemyr Pågående initiativ för säker trafik. 7.1 Tankesmedja m centraliserade Åsa Tysklind Avslutad databaser för telematikapplikatiner 7.2 Störningar på GSM-R från andra Anders Sjöberg Pågående peratörer 8.1 Vad händer med funktinerna sm har Stefan Sllander Pågående tagits brt i FRS 3.0 ch finns i Kntrllera bakåtkmpatibiliteten Ulf Bhlin 8.2 Tågperatörerna tar kntakt med Gunnar Avslutad Jan Sundling att han ska kntakta Transprtstyrelsen Åsa Tysklind Alexanderssn 9.1 ERA:s framtida rll Mats Anderssn Pågående 9.2 Milstlpar för harmnisering av Ulf Bhlin Pågående säkerhetsintyget 9.3 Språkfrågan vid kmmunikatin förare trafikledning Mats Anderssn Pågående Sändlista Branschrådet: Almega Alstm Ansaldsignal Arbetsmiljöverket Arriva A-train Bmbardier Transprtatin Bverket Anders Olfssn Martin Sterner Jan Santaniemi Bertil Sjöbergh Carl Axel Sundström Bengt Ohlin Öystein Rönne-Petersén Rune Alm Per Axelssn Olle Ek Dag Ribbing Hans Duberg Staffan Abrahamssn

16 TSJ Mötesanteckningar 16(18) Dycn Dellner Cuplers Durc Elsäkerhetsverket EurMaint Green Carg Infranrd Interfleet JHRF Jernhusen Järnvägshuset AB LKAB Midwaggn MIW Knsult Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap Näringsdepartementet Scanpwer SECO Siemens SJ AB SWEDAC SweMaint Swedtrack Swetrain Swedtrain Göran Wikingsn Karin Ortlieb-Wiese Thmas Ar Hrst Blüchert Peter Lindberg Thmas Rbertssn Pelle Anderssn Håkan Sjöström Thmas Björstedt Mikael Ahlby Magnus Enghlm Peter Langevi Mikael Krvi Markus Welander Stefan Nrdin Ulrika Ridderstråle Maria Ögren Sten Nrdström Anders Svenssn Stefan Halldén Margareta Anderssn Anne-Marie Olvsdtter Jan Olvssn Lars Strand Stefan Hellzenius Mikael Wrang B Zetterström Elisabet Bdin Håkan Janssn Carl Silferswärd Jörgen Nyberg Valle Karlssn Urban Beckman Malin Presthus Lars Svenssn Peter Sjöquist Curt-Peter Asklin Per Gelang Thmas Kck Magnus Davidssn Christian Guldberg Peter Tengrs

17 TSJ Mötesanteckningar 17(18) Svenska Privatvagn Föreningen Trafikverket Transprtstyrelsen TRC Tågia Tågperatörerna UNICON Vanaheim Öresundsbrn Bengt Hillman Ulf Bhlin Mats Fröjmark Jhan Gunnarssn Jhn-Åke Halldén Maria Hedqvist Jenny Gustafssn Brandt Klas Berglund Martin Li Christer Löfving Hans Wlf Martin Öhlin Anders Mattssn Anders Sjöberg Anders Ullvén Ann-Charltte Annerberg Claes Elgemyr Heléne Jarefrs Mats Anderssn Mnica Åsman Ove Anderssn Pär Nrling Reij Rsendal Stefan Sllander Stig Brahn Susanna Angantyr Ulrik Bergman Åke Lewerentz Åsa Tysklind Örjan Ellström Trbjörn Rehn Lennart Anderssn Gunnar Alexanderssn Peder Wadman Christel Wiman Åke Lanéus Jhn-Olf Hermansn Thmas Jhanssn Rlf Sundqvist Övriga (e-pst utan bilagr):

18 TSJ Mötesanteckningar 18(18) Ständiga representatinen Marcus Nrdmeyer AT Signal System Lucas Orve Bmbardier Transprtatin Signal Per Lundberg Det Nrske Veritas Luise Hpkinsn ERA Sarah Yung Inlandsbanan Ulf Eliassn Relcn Scandpwer Martina Dahlström Jnatan Björse Sintef Odd Nrdland Trafikverket Anders Lundström Transprtindustriförbundet Stefan Back Transrail Per Leander Tågkmpaniet Bengt-Erik Jhanssn