Referensgrupp övergripande frågor (TSD Drift och Trafikledning)

Transkript

1 Mötesanteckningar 1 (5) Datum Handläggare Urban Vester Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion järnvägsföretag Referensgrupp övergripande frågor (TSD Drift och Trafikledning) Datum Tid Plats Hotel Park Inn by Radisson, Uppsala Närvarande Delges Daniel Sundström Arriva, Roland Sandberg Eskilstuna Logistik och etablering AB, Lars Cardell Trafikverket, Terje Johnsson Trafikverket, Maria Hedqvist Trafikverket, Per Bruzell Inlandsbanan, Eva Widegren Inlandsbanan, Gunnar Frisk Svenska Tågkompaniet, Urban Lavén Tågåkeriet i Bergslagen AB, Michael Blomhage SJ, Ronny Fredriksson Infranord, Kim Bäckström Swedtrac Trafik AB, Claes Elgemyr Transportstyrelsen, Emma Bengtsson Transportstyrelsen, Bertil Karlsson Transportstyrelsen, Urban Vester Transportstyrelsen och Sofie Mååg Transportstyrelsen. Anders Gustad Stockholmståg, Anders Larsson EuroMaint, Anne-Marie Olovsdotter Järnvägshuset, Bengt Ohlin Arriva, Conny Jonsson Väte, Håkan Sjöström Green Cargo, John-Åke Halldén Trafikverket, Kent-Erik Hytter Trafikverket, Martin Öhlin Trafikverket, Peter Zone Hargshamn, Stefan Halldén Green Cargo, Torsten Åhman SparkTrade, Ulf Jonsson SparkTrade, Åsa Anderzén Trafikverket. 1 Inledning Emma Bengtsson hälsade alla välkomna och öppnade mötet. Emma förklarade också vikten av att ha detta samarbete och att det var tillfredställande att se att så många kunnat ställa upp och delta. 2 Föregående mötesanteckningar 2.1 Möjlighet att prenumerera på nyheter på Transportstyrelsens hemsida En synpunkt framfördes om att prenumerationstjänsten på Transportstyrelsens (TS) hemsida skulle kunna förbättras så att branschen lättare kan följa förändringar och nyheter som publiceras. Synpunkten har från TS sida

2 Datum 2 (5) uppfattats som en allmän reflektion om uppbyggnaden av hemsidan och vår kommentar är att det löpande pågår förbättringsåtgärder. När det gäller kommunikationen mellan TS och referensgrupperna i TSD Drift, redogjorde TS för hur prenumerationstjänsten fungerar i allmänhet, vilket i dagsläget inte kan utnyttjas för ändamålet att följa TSD-arbetet. Efter kontakt med webb ansvariga på myndigheten framkom att det finns en möjlighet att genom att skapa en grupp kunna prenumerera på en specifik sida. Trafikverket ansåg att TS själva får bestämma hur kommunikationen ska ske. För övrigt ansåg deltagarna att det kommande arbetssättet kring genomförandeplanen får bestämma hur vi ska kommunicera. 2.2 TSD Drift som förordning Frågan om TSD Drift (2015/995) och hur vi ska hantera den när den är en förordning väcktes på mötet i februari. TS lovade att återkomma i frågan och meddelade sitt ställningstagande till referensgruppen via mejl 3 maj. TS ställningstagande är att Kommissionens förordning (EU) 2015/995 (TSD Drift) ska tolkas på följande sätt: Bilagorna till förordningen börjar att gälla stegvis i den takt som medlemsstaterna har bestämt i sin, till kommissionen, inskickade genomförandeplan. Detta eftersom TSD Drift är en förordning som riktar sig till medlemsstaterna och lägger fast medlemsstaternas skyldigheter att genomföra TSD Drift i enlighet med den genomförandeplan som medlemsstaten har utarbetat och skickat in. 3 Upprättande av genomförandeplan för TSD Drift 2015/995 TS redogjorde kortfattat för arbetet med att ta fram den förra genomförandeplanen gällande TSD Drift 2012/757. I framtagandet av den nu aktuella genomförandeplanen har TS valt att inleda ett samarbete med NSA NO (Statens jernbanetilsyn, Norge) och NSA DK (Trafik og Byggestyrelsen, Danmark). Tanken är att genom att samarbeta med de grannländer där vi har gränsöverskridande trafik, och berörda branschföreträdare, kunna ta fram en väl underbyggd och harmoniserad genomförandeplan. Kommentarer och synpunkter som lämnades under mötet handlade bland annat om att vi måste hitta en lösning gällande arbetssättet med att ta fram en genomförandeplan som passar alla inblandade aktörer. Det är viktigt att branschen får den tid som behövs för att det ska bli en genomarbetad genomförandeplan. Man efterlyste också något slags mål och strategi för arbetet med att ta fram en genomförandeplan. TS informerade om att ERA tagit fram en mall som medlemsstaterna ska använda för att anmäla sina genomförandeplaner. Mallen ger dessutom möjligheten att till ERA anmäla eller lyfta regler som medlemsstaterna anser viktiga för harmonisering.

3 Datum 3 (5) 4 Pågående revision av TSD Drift 2015/995 ERA:s arbetsgrupp har till uppgift att revidera TSD Drift 2015/995 främst med avseende på tillägg B, tillägg C och strukturen på förordningen. Arbetet pågår , och den nya förordningen planeras att träda i kraft sommaren Allmänt om harmoniserade regler TS redogjorde översiktligt om förändringarna mellan TSD 2012/757 och TSD 2015/995. Fokus i nuvarande revideringsarbete ligger i första hand på regler gällande störningar och nödsituationer men även andra regler diskuteras, som exempelvis lastsäkring och tågs sammansättning. 4.2 Funktionella krav TS påminde om ERA:s budskap om att de operativa reglerna i tillägg B inte är detaljerade operativa regler, utan harmoniserade funktionella krav på operativa regler ( what has to be done and by whom? ). De detaljerade bestämmelserna ska sedan tas fram av infrastrukturförvaltare och/eller järnvägsföretag i enlighet med de funktionella kraven i TSD:n. (How is it done? ). 4.3 Vad är nytt i tillägg B? Sedan tidigare finns regeln om sandning införd. 13 nya driftsregler har tillkommit som redovisades på mötet. Någon ställde frågan om hur dessa 13 regler valts ut vilket skulle kunna vara genom att skilda medlemsstater lämnat förslag att dessa regler bör harmoniseras. Urban Lavén föreslog att regeln Hjälp till ett tåg med fel skulle ändras till Hjälp till hjälpbehövande tåg, eller Hjälp till tåg med hjälpbehov. Han förklarade också att reglerna i Norge om hjälp till tåg med fel ser annorlunda ut än hur vi reglerat det i Sverige.

4 Datum 4 (5) 4.4 Vad är nytt i tillägg C TS berättade om att i den förra genomförandeplanen valde vi att skjuta på införandet av tillägg C på grund av den förestående omarbetningen av tillägget. Den omarbetningen är nu i stort sett avklarad och det som återstår är mindre justeringar av sakinnehållskaraktär. 4.5 Vad är nytt i tillägg D Tabellen i tillägget är kompletterad med en kolumn för kontroll av tågets kompatibilitet med avseende på den sträcka som tåget avses trafikera. ERA har också ställt frågan till aktörerna om var de anser att uppgifterna om kontroll av tågets kompatibilitet ska finnas (TSD eller RINF)? Referensgruppen för sakfrågor ansåg att uppgifterna ska finnas i tillägg D vilket NSA SE framfört till ERA. Kommentarer och diskussioner kring tillägg D: Ingen i gruppen känner till om det i branschen tidigare påbörjade linjeboksprojektet fortfarande pågår eller om det är avslutat. Urban Lavén påtalade att i Norge finns inte uppgifter att använda för att sammanställa linjeboken. Kim Bäckström ställde frågan om vem som ansvarar för att göra kontrollen om tågets kompatibilitet (JF, IF). TSD avsnitt pekar ut att järnvägsföretaget ska säkerställa att tåget överensstämmer med kraven för det tilldelade tågläget. En fråga om ansvaret för tågets kompatibilitet med det tilldelade tågläget vid en eventuell omledning kom upp och diskuterades. Terje Johnsson ställde frågan om hur tillämpningsreglerna i de olika medlemsstaterna kommer att se ut och flaggade för problemet med stora skillnader. TS förklarade att harmoniseringsarbetet är en långtgående process där slutresultatet på sikt resulterar i regler som möjliggör gränsöverskridande trafik utan hinder på grund av bland annat skillnader i tillämpningsregler. Roland Sandberg ställde en fråga om körordersystem, och hur det ser ut i övriga Europa. Urban Lavén informerade om att det i Norge finns något liknande (FIDO), i övrigt saknades det information. 4.6 Bromsprestanda Tillägg T har slopats där krav på bromsprestanda tidigare funnits. Kraven har i stället förts in i där den stora förändringen är att ansvaret för

5 Datum 5 (5) att räkna fram bromsprestanda (bromsprocentstabeller), läggs på järnvägsföretaget utifrån de uppgifter som infrastrukturförvaltaren tillhandahåller. Diskussionerna gällande förändringen handlade bland annat om de utmaningar men även möjligheter som förändringen kan leda till. Det lyftes också farhågor om vilka risker som skulle kunna uppstå. Någon i gruppen uttryckte tveksamhet till att förändringen skulle kunna innebära möjligheter, och någon annan upplevde förändringen som positiv. Det framfördes också funderingar om att kravet, rent ekonomiskt, kan slå mot de mindre aktörerna, och att stora företag, som transporterar gods kan få problem. Någon i gruppen betonade att det ändå är viktigt att det finns någon form av svenska gemensamma regler gällande bromsprestanda. Gruppen fortsatte diskussionerna utifrån kraven i (registrering av data) och då speciellt som handlar om registrering av övervakningsdata ombord på tåget. Här konstaterade gruppen att vissa krav kan innebära stora kostnader då fordon måste byggas om, och då speciellt kravet på detektering av passage av signal som visar stopp eller slutpunkt för körtillstånd samt kravet på detektering av ljudvarningsanordning. TS lovade att återkomma med svar vad gäller övergångsregler för fordon. Gruppen enades om att trots vissa frågetecken och tvivel angående harmoniseringsarbetet ändå försöka göra det bästa av situationen och vad vi eventuellt kan göra bättre inför framtiden. Vi ska även tillsammans kartlägga vilka strategier vi kan använda oss av inför nästa revideringsarbete. TS föreslog att vi anordnar en workshop för att slå fast en strategi för det framtida arbetet med TSD Drift. 5 Övriga frågor Gruppen för övergripande frågor anser att det är viktigt att vi har fysiska möten där vi kan diskutera arbetet med TSD Drift på en övergripande nivå. Referensgruppen för sakfrågor hanterar de mer detaljerade frågorna om reglernas utformning. Emma informerade om att TS policy inte längre medger att myndigheten bjuder på lunch vid den här typen av möten. 6 Nästa möte Med anledning av vikten av att ta fram en genomarbetad genomförandeplan, beslutade gruppen att ha två möten innan planen ska överlämnas till departementet. Mötesdatumen är följande: 31 januari och 24 april 2017.