JTF referensgrupp för övergripande frågor

Transkript

1 TSJ Minnesanteckningar 1(6) JTF referensgrupp för övergripande frågor Inledning och presentation Rune Lindberg inledde mötet och hälsade alla välkomna till det första referensgruppsmötet för övergripande JTF-frågor. Rune gav en kort bakgrundsbeskrivning till referensgruppens tillkomst. Inför JTF införande fanns JTF koordineringsgrupp. När koordineringsgruppen avslutade sitt arbete i oktober 2009 fanns ett önskemål om att Transportstyrelsen skulle ta initiativ till ett fortsatt samarbete rörande JTF. Transportstyrelsen har i och med detta möte inlett en dialog med företrädare för branschen. Deltagare vid mötet: Rune Lindberg, Transportstyrelsen, har förmånen att ansvara för JTF förvaltning Jan Sandberg, Bombardier Transportation Åsa Tysklind, chef juridiska enheten Transportstyrelsen Margareta Lövgren, Transportstyrelsen, JTF förvaltningsledare Jonny Gustafsson, Banverket Leverans några timmar till sedan Trafikverket, Järnväg, Produktion Torbjörn Rhen, TRC AB, konsultföretag som bland annat jobbar med regelutveckling Hans Öhrling, Euromaint AB Håkan Sjöström, Green Cargo Anders Gustad, Stockholmståg Fredrik Westerlund, ProTrain Stefan Halldén, Jernhusen Henrik Halvorsen, Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum Peter Sjökvist, SJ Mustapha Dridi Rönnblad, CQ Correct AB Kenneth Boberg, Banverket Ronny Fredriksson, Infranord Pelle Thorén, Banverket Jan Blom, Veolia Gunnar Frisk, Tågkompaniet Anders Larsson, Euromaint (anslöt till mötet kl ) Utbyte av erfarenheter Nedan följer synpunkter och frågor som framfördes av deltagarna på mötet. - Man använder fortfarande gamla termer, nyanställda känner inte till de gamla termerna. o Vi bör alla hjälpas åt att använda de nya termerna.

2 TSJ Minnesanteckningar 2(6) o Banverket genomför samtalsuppföljningar, undersöker hur JTF termer har fått genomslag. - Systemen pratar inte nya termer, det finns dock en handlingsplan. - Exempel på nya och gamla termer som används: tillsyningsman växling växlingsledare, A-skydd A-arbete. - Ingen ny regel, men i och med att man fyller i blankett 21 kommer fokus på växlar, motväxlar räknas upp i blanketten men risk att föraren även räknar medväxlar. - Instruktörerna förstår inte alltid varför en viss sak tagits bort, man funderar över hur trafikledningen gör, frågar en driftledningscentral och får ett svar som man tror är allmängiltigt. - Irritation över att parkeringsspår inte finns i den utsträckning de borde (inte är uppmätta). - Irritation över att tavlor för fortsatt körtillstånd inte är uppsatta i önskvärd omfattning. - Stor irritation över en massa samtal p.g.a. att repetersignaler saknas. - Man kör växling för att slippa blankett Omledning enligt 80 praktiseras. - Förplanerad växling enligt växlingsplan förekommer i praktiken inte. - Det har satt sig, fortbildningen har gått bra. - Lösblad är ett bra system. - Blankett 26 & 27 svårlästa, för liten text o Bra att blankett 26 & 27 kunde åtgärdas på ett bra sätt. - För lång övergångsperiod för parkeringsspår. - Bra att vara tillbaka i det gamla systemet med lösblad. - Det finns ingen standard för säkerhetsordernummer, hanteras olika beroende på driftledningscentral. - Omledning förekommer i Hallsberg. - Genvägar används, t.ex. växling för att slippa blankett 21. o Vem tar initiativ till genvägarna? o Tågklareraren. o Och föraren accepterar?! - Tåg får gå som växling p.g.a. att det saknas körplan för tåget. - Utbildningen gick bra trots stor ansamling. - Besvärligt med JTF ändringar, bra med handboken i lösblad. - Driftledningscentralerna bör tillämpa samma tolkningar. - Problem med olika tolkningar. - Tågklareraren har gett röjningsmedgivande vid OSPA. - Lång väntan på kusinerna (Banverkets föreskrifter). o Det har funnits en revideringsplan, kusinerna ska vara klara nu. Banverket (Trafikverket) vill veta om det är någon föreskrift som måste anpassas. - JTF utformning ger en bra förutsättning för ensning.

3 TSJ Minnesanteckningar 3(6) - Bra med bilaga 20, enkelt att alla använder samma. - Många små infrastrukturförvaltare vet inte om att JTF har införts. - Har Transportstyrelsen funderat över om det är rimligt att små infrastrukturförvaltare ska omfattas? o Det pågår ett arbete med att se över kraven, en första studie har gjorts, Transportstyrelsen ser över om en lagändring behövs. - Har Transportstyrelsen följt upp parkeringsspår? o Arbete pågår, Transportstyrelsen och Banverket har haft ett flertal möten, det finns en tidplan som följs, önskvärt att det gått snabbare. - Problem med parkeringsspår gäller även andra infrastrukturförvaltare. o Transportstyrelsen har frågan under luppen. Syfte, mål och strategier för JTF. Rune redogjorde utifrån bifogade bilder för Transportstyrelsen syfte, mål och strategier för JTF. Några synpunkter och frågor framfördes. - Sverige och Norge bör gå hand i hand t.ex. gällande förarens regelbok. - Vi bör även ha ett samarbete med Danmark. - Danmark har myndighetsregler på TSD-nivå. - Norge har antagit principen om förarens regelbok på ett mer långtgående sätt. - Hur ska vi harmonisera regler för ERTMS? o Transportstyrelsen avser att införliva ERTMS i regelverket, men inte i första steget. Målen gäller även för ERTMS. o Det är samma personer som tar fram regler för system E (personerna jobbade även i TRI-projektet). De samarbetar med tekniker och regelskrivare på Europanivå. - Har Banverket någon plan för uppdatering av E 2 för Botniabanan? o Ja, Kenneth Boberg återkommer med datum. Rune berättade att Transportstyrelsen på regeringens uppdrag har tagit fram en gemensam rutinbeskrivning för Transportstyrelsens internationella arbete. Järnvägsavdelningen bör vara med i grupper där reglerna skrivs. Rune har nyss varit i Lille där irritationen är stor över att synpunkter kommer vid omröstningen och inte vid beredningen som avsett är. Åsa konstaterade att rutinerna för arbetet med EU-regler behöver ses över. EU-regler blir lagtext. Vi behöver tidigt ta med berörda i arbetet. Det är ett problem att begreppen inte är desamma i TSD-erna.

4 TSJ Minnesanteckningar 4(6) Torbjörn undrade om Transportstyrelsen märkt den generella trend som är på gång, d.v.s. övergripande regler från myndigheten, branschen måste samarbeta för att ta fram kompletterande regler. I Storbritannien finns ett bra material framtaget till branschen. Inom flygbranschen finns arvet i de detaljerade föreskrifterna. Vem säkerställer arvet när myndigheten ger ut mer övergripande regler? Föreskrift - handbok Åsa redogjorde kort för konsekvenserna av att JTF föreskrifterna utgör en del av svensk författningssamling. Den ursprungliga tanken var att TRI skulle bestå av en del myndighetsregler, toppen på triangeln, medan den största delen skulle utgöra andra regler. Transportstyrelsen har genom JTF tagit över hela paketet. Det är enklare att ändra sina egna regler, att ändra regler som innehåller skyldigheter för andra är inte lika lätt. Ändringar i JTF måste följa vissa krav. En svårighet i sammanhanget är att den del av författningstexten i JTF som bilagorna utgör inte ser ut som normala föreskrifter. Vid behov av undantag t ex är det svårt att hänvisa till vilken del av JTF som undantaget ska omfatta eftersom bilagorna är indelade i kapitel och inte i paragrafer. Åsa tydliggjorde också att de inbundna JTF bilagorna är en del av föreskriften, alltså en SFS. Önskemål om JTF i lösbladssystem har framförts till Transportstyrelsen. Föreskrifter i lösblad finns inte. Införandet av en handbok är det första steget i en utveckling av JTF regelverk. Tanken är att handböckerna ska utvecklas till en användarhandledning som ska hänga på föreskrifterna. Till en början kommer föreskriften och handboken att vara förvillande lika men på sikt är målet att föreskriften ska bantas och innehålla funktionella krav medan handboken ska utvecklas till en tillämpningshandbok. På en fråga från Jernhusen om man får komplettera handboken med egna regler svarade Åsa att det inte finns något hinder för det så länge som man inte tar bort något som pekar mot ett krav eller som påverkar säkerheten. SJ och Stockholmståg berättade att kontoret har SFS och förarna har handböcker. JTF förvaltning Rune berättade att han är övergripande ansvarig för JTF förvaltning. En styrgrupp ledd av Rune och bestående av enhetscheferna fungerar som ett stöd för förvaltningsledaren. Margareta är förvaltningsledare.

5 TSJ Minnesanteckningar 5(6) Dessutom involveras branschen genom denna referensgrupp samt en referensgrupp för sakfrågor. Inbjudan till den senare referensgruppen finns nu på Transportstyrelsens hemsida. Det första mötet planeras att äga rum den 19 maj. Deltagare i referensgruppen ska representera sina respektive företag eller organisationer, vilket framgår av inbjudan. Tågskyddssystem Margareta summerade vad som hänt i frågan. Det kommer inte någon föreskrift om tågskyddssystem. Den samhällsekonomiska nyttan kan inte motiveras. Vid nästa planerade ändringsföreskrift till JTF ska reglerna ändras så att behov av undantag minimeras. Ändringen innebär att den nuvarande säkerhetsnivån kan bibehållas. De som har undantag fram till 31 maj 2010 måste på nytt söka undantag för att få köra tåg utan ATC. Ändringsföreskrift Arbetet med en ändringsföreskrift pågår nu. Det blir inga stora sakändringar. Förutom stavfel, felskrivningar och otydligheter som rättas till kan följande nämnas: - Text där ATC förekommer ska gås igenom och anpassas så att det även gäller för körning med STM. - Reglerna för nedsättning utan tavlor och baliser ses över. - Reglerna om passage av endast en signal i taget ses över. - Text om farligt gods tas bort (p.g.a. dubbelreglering). - Blanketterna förs över till handboken. Föreskriften ska endast innehålla krav gällande blanketter. Remiss planeras juni-juli Bearbetning av remissvar, föredragning, korrekturframtagning, tryck och korrekturläsning pågår under hösten. Tryckta föreskrifter och ändringsblad till handböcker planeras till slutet av november. Föreskriften föreslås träda i kraft 29 maj Margareta efterfrågade synpunkter på ikraftträdandedatum. En synpunkt är att det bör sammanfalla med JNB vid årsskiftet. Det kan bli svårt denna gång men vi kan ha det i åtanke och bifoga frågan vid föreskriftsremissen. Avslut Rune tackade deltagarna för ett intressant och givande möte. Nästa möte planeras till hösten Transportstyrelsen återkommer med inbjudan. P.S. Information från Kenneth Boberg system E1 - En första version av regler beräknas tas fram till årsskiftet 2010/2011.

6 TSJ Minnesanteckningar 6(6) system E2 - Gällande version 1 finns på Trafikverkets hemsida, Version 2 har internremissats och skickas ut på en extern kortremiss. Reglerna avses ges ut inom den närmsta tiden. system E3 - En preliminär version som utgör underlag för en första utbildning ska finnas den 19 april. Version 1 ska finnas utgiven innan driftstart av ERTMS på Västerdalsbanan i oktober.