Mötesanteckningar

Transkript

1 TSJ Mötesanteckningar 1(7) JTF Referensgrupp för sakfrågor Mötesanteckningar Inledning och presentation Lars Pettersson inledde mötet med att hälsa alla välkomna till referensgruppsmötet för JTF sakfrågor. Dagordningen gicks igenom och godkändes. Lars informerade om att man representerade sitt företag i frågorna, om inte så skulle man påtala att det är en personlig synpunkt i frågan. Deltagare vid mötet: Margareta Lövgren, Transportstyrelsen Anders Lidell, Transportstyrelsen (deltog till kl. 12) Lars Pettersson, Transportstyrelsen Magnus Engholm, Transportstyrelsen, Transportstyrelsen Gunnar Frisk, Svenska Tågkompaniet AB Ulf Pålsson, SJ AB Michael Carlsson, Euromaint Rail AB Pelle Thorén, Trafikverket Trafik, Järnväg Kenneth Boberg, Trafikverket Trafik, Järnväg Björn Kenneryd, TCC Holding Lars Näslund, Stockholmståg AB Transportstyrelsen kort orientering Lars Pettersson (LP) presenterade Transportstyrelsens nya organisation för väg och järnvägsavdelningen som ska träda i kraft den 1 april Preliminär bedömning är att avdelningen organiseras i fem sakenheter, tre stödenheter och med ledningsstöd hos staben. Viktigaste argumentet för en gemensam avdelning är möjligheterna att ta tillvara trafikslagsövergripande synergier. Synpunkter på den nya organisationen kom från SJ AB som befarar att järnvägsfrågorna kommer att drunkna i alla vägfrågor. Stockholmståg AB påpekade att det påminner om Trafikverkets organisation. Information från referensgruppen övergripande frågor Margareta Lövgren (ML) informerade från mötet med referensgruppen för övergripande frågor den 30 november. Där framkom att branschen ser ett behov av ändringar i JTF men deltagarna på mötet kunde inte precisera behovet. Referensgruppen för sakfrågor sågs som ett bra forum att inventera och presentera ändringsbehov.

2 TSJ Mötesanteckningar 2(7) Deltagarna i referensgruppen för sakfrågor får därför följande hemläxa : Inventera behov av ändringar i JTF och dokumentera ändringsförslag enligt följande punkter Beskriv problemet Tala om vad som behöver ändras (JTF bilaga, kapitel, avsnitt, stycke) Ge förslag till ändring /(behöver inte vara exakt regeltext) Motivera hur ändringsförslaget löser problemet Senast en vecka före nästa möte lägger deltagarna in dokument i avsedd mapp på projektplatsen. Nästa möte blir den 16 februari Återkoppling från föregående möte Tavla rörlig korsningsspets som tilläggsskylt, diskussionsunderlag, är det befogat, angeläget. SJ AB anser att de är drabbade av att skyltar saknas eller är felaktigt placerade, de tycker att det är Trafikverket (TRV) som ska lösa frågan. Transportstyrelsen (TS) tycker att det är tveksamt om det är en fråga för JTF. TRV håller med SJ AB och tar frågan med sig. Trafikverket gav återkoppling angående A- skydd (skydd) för personal från föregående möte den 19 maj SJ AB anser att de inte har resurser att utbilda och hålla kompetensen för regelverket A-skydd till sina förare. Vill att man ska kunna sänka hastigheten på intilliggande spår. Svenska Tågkompaniet AB gav ett exempel på problemet vid klargöring av fordon där hastigheten vid intilliggande spår är 160 km/tim. TRV ser problemet med att förarna inte har kompetens för att vistas utanför fordonen. Det är ett arbetsmiljö problem. Förut fanns det reglerat i säo 30 som sedan länge har ersatts av BVF 923. TS tycker att det är en fråga att ta upp på nästa möte. Omledning av tåg på driftplatsdelar. TRV tillämpar den fast den inte finns i regelverket. Finns det behov av en regeländring? TRV tycker det är ett moment 22, saknar motivet till indelningen av driftplatsdelar. SJ AB: JTF har inte bidragit till att det har blivit fler driftplatsdelar. Problemet med omledningar är att man kan missa säkerhetsorder. Svenska Tågkompaniet AB tycker att det blir tungarbetat. TRV tolkar JTF att då behövs en ny körplan. TS tycker att driftplatsdelar behövs för att tydliggöra körning inom en stor driftplats. TRV: det tar för lång tid i trainplan att ta fram en ny körplan. TS tar med sig frågan och ser över det som berör reglerna i JTF. SJ AB vill att man sammanfattar det i ett PM och att man kollar i säo 80. Deltagarna vid mötet diskuterade om det är möjligt att ändra färdvägen inom en driftplats utan att ta fram en ny körplan.

3 TSJ Mötesanteckningar 3(7) Hur fungerar allt inför den 12 december SJ AB tycker att det blev en omfattande ändring i och med att man tog med den viktiga regeln om passage av flera signaler i stopp. Att det tog lång tid innan aktuella blanketter fastställdes. Problem med fortbildning, ångrar att man sa ja till den 12 december med tanke på vad tillägget i remissen innebar. Upplever att den sena leveransen av ändringstryck medför ett problem att sprida informationen i förväg och risken är att förtroendet och respekten för JTF tappas genom förseningen. Tycker att blankett 21 är bra och styrker processen för regeln. TS ser också att tillägget till remissen gjorde att ändringen blev större och mer omfattande än vi hade tänkt oss och tidsplanen blev pressad. Byte av tryckeri samt ny webbutik har också bidragit till förseningar. TRV tycker att det har varit dåligt med tid för att ta fram utbildningsmaterial. Svenska Tågkompaniet AB har sammanställt ändringarna i en folder som delas ut till personalen. Spärrfärd inom D-skydd och andra frågor om D-skydd Anders Lidell informerade om inkomna frågor, synpunkter och anmälda händelser vid D-skydd. Se bifogad PPT bilaga. TS funderingar: Finns det problem med tillämpningen av D-skydd som kan härledas till JTF? Om det finns JTF-relaterade problem, handlar dessa om sakinnehåll eller regelstruktur? Är trafikverksamheten D-skydd i sig problematisk? Finns det problem med D-skydd som inte fanns med linje- och stationsdisposition? Är blanketten Dispositionsarbetsplan ändamålsenlig? Diskussioner utifrån TS funderingar: Euromaint Rail AB tycker att det skapas och uppstår risker och falska uppgifter med D- skydd i och med att HTSM övertar alla uppgifter som trafikledningen normalt har. TRV säger att D-skydd inte är någon ny skyddsform utan det är som det var i linje- och stationsdisposition. SJ AB säger att det är viktigt att förstå att D-skydd inte är en skyddsform utan en trafikform. Stoppsignalers status är otydlig inom D-skyddet. Svenska Tågkompaniet AB tycker att D-skydd vid dubbelspår är ett problem. TRV vill att reglerna för spärrfärd inom D-skydd och delområden tydliggörs. SJ AB föreslår att man tar bort spärrfärd vid D-skydd och att man använder sig av växling inom D-skyddet istället. En tanke kan vara att ett D-skydd idag skulle kunna ändras till att bli ett system D i framtiden. TRV vad är syftet med att inte låta en spärrfärd passera flera bevakningssträckor inom D-skyddet? Euromaint Rail AB svarar TRV med att man inte ändrar innebörden för spärrfärd oavsett var den äger rum. En spärrfärd kan bara gå en bevakningssträcka. TRV: ett tydligt klargörande mellan olika trafikslag, mellan spärrfärd och D-skydd samt tydligt överlämnande mellan Fjtkl och HTSM. Det skulle underlätta om man tog fram ett system D som nämnts tidigare. TS tar med sig kommentarerna och tar även med sig frågan om ett system D samt att man bara skulle använda växling inom ett D-skydd.

4 TSJ Mötesanteckningar 4(7) Blanketter Magnus Engholm informerade om den nya blankett 21 som lagts ut på projektplatsen. Det har inkommit skriftliga svar från Trafikverket och SJ AB samt ett muntligt svar från Green Cargo. SJ AB och Green Cargo ville ha alternativ 3 och TRV alternativ 1. TS har beslutat att det blir alternativ 3. TRV framförde att tkl tycker att blanketten är otydlig och att det inte finns någon kronologisk ordning för att fylla i den. TS: finns det några risker förknippade med synpunkterna från tkl? TRV har inte fått in några synpunkter på risker. Håller med TS om att det är föraren som är den slutgiltiga användaren av blanketten. Blankett 21 kommer att finnas digitalt på TRV:s hemsida. Vid beställning av blankett 21 från TRV trycks även OSPA på baksidan av blanketten. Svenska Tågkompaniet AB använder inte baksidan på blankett 21. Magnus Engholm informerade om den nya blankett 22. Önskemål om en samlingsblankett som är komplett har inkommit till TS. TS visar ett förslag på en tänkt blankett 22. Utifrån det som ska vara med och få plats på blanketten använder vi en teckenstorlek som är lika som det var på den gamla blanketten S16. SJ AB är inne på att ha en blankett, men tycker att teckenstorleken är för liten. Vill att man redigerar förslaget så att man kan använda större teckenstorlek. Det är angeläget att vi tar fram den här blanketten och får en fungerande sådan. Alla var överens om att det blir bra med en samlingsblankett. TS kollar över blankettens utformning och återkommer med ett nytt förslag som skickas till referensgruppen. TS lägger även in förslaget på blankett 22 på projektplatsen så att alla kommer åt den och kan göra egna förslag. TS vill ha input på blanketten för dispositionsarbetsplanen. TRV berättar att det pågår ett arbete med att digitalisera blanketterna. Finns det några problem med att de digitaliseras? Kommer alla åt dem? Euromaint Rail AB svara att de tror att det kan finnas spårpatruller som inte är digitaliserade. Kan man lägga till och ta bort kolumner i arbetsboken och bara ta med de punkter som berör informationen eller måste den följa befintliga blanketter i handbok 5? TRV tar upp frågan om kryssrutan natt mot och dess användning. TRV tycker att det skulle bli enklare med att enbart använda datumåtergivning. Synpunkter lämnas till TRV. SJ AB hade en fundering kring om man kan överlämna blankett 21 i handen istället för med diktamen. TS tar med sig frågan. TRV funderade om order/tillståndsnumret måste vara ett nummer eller kan det bestå av bokstäver och siffror? TS: i TSD står det att blanketten ska vara spårbar med ett unikt identifikationsnummer.

5 TSJ Mötesanteckningar 5(7) JTF föreskrifter och handböcker erfarenheter Erfarenheter: Problem med nuvarande system med föreskrift och handböcker Fördelar med nuvarande system med föreskrift och handböcker SJ AB använder föreskrifterna i sin ledning, medans operativ personal använder handböckerna. Man hänvisar alltid till handboken när man pratar med operativ personal. Önskar att det fanns ett samarbete mellan infrastrukturförvaltare och tågoperatören angående att det är handboken som gäller operativt. Euromaint Rail AB tycker att det är positivt med handböckerna samt uppfattar att det är enklare att göra ändringar i handböckerna. Stockholmståg AB tycker att det är bra. Svenska Tågkompaniet AB säger att bilagan används bara av de som vill grotta ner sig, handboken fungerar bra. TRV håller med om de synpunkter som har framkommit. SJ AB vill att reglerna mellan E-TRI och JTF ska vara sammanhängande så de inte kommer i otakt med varandra. Idag tycker man att det är en otydlighet mellan ryggsäcksmodulerna, om hur man läser och tolkar dem. TRV säger att E3 är en ryggsäck till E2. TCC instämmer med övriga synpunkter. TS berättar att handböckernas layout görs i ett program som heter Indesign för att få till dialogslingorna(ormarna) i handböckerna. Det är ett program som kräver speciell kompetens. Behövs ormarna? Eller kan man använda Word istället? Framtidens föreskrifter och handböcker TS berättar att det är samma personer som arbetar med förändringar i JTF och som troligen kommer att arbeta med separeringen av föreskrift och handbok. TRV ställer en fråga om handboken kommer att tas bort? TS: nej handboken ska vara kvar. TRV informerar om att det finns information om E1, E2 och E3 på TRV:s hemsida, där finns också en brevlåda för att lämna synpunkter i. SJ AB vill att TS ska förtydliga vad man menar med kan inte komma ut på TS svarar att det är TRV som äger frågan. TRV svarar att diskussioner förekommer på TRV. Det är lite komplext med tanke på de olika ställverken. Provkörningsföreskriften Lars Pettersson informerade om provkörningsföreskriften. Provkörningsföreskriften har följt med över i och med JTF införande och provkörningsföreskriften anpassades utan någon direkt djupare analys av vad som skulle stå i den. Erfarenhetsmässigt så har det varit problem att använda den angående begrepp, otydlighet (frånslaget, overksamt tågskyddssystem), prov av komponenter som inte har någon koppling till föreskriften, prov i blandad trafik etc. Är det rätt undantag i provkörningsföreskriften? Är det problem med tillämpningen av provkörningsföreskriften? Är provkörning ett problematiskt begrepp? Behövs en särskild föreskrift för provkörning?

6 TSJ Mötesanteckningar 6(7) Kan provkörning integreras i JTF vid uppdelningen i kravföreskrift och handbok? SJ AB har haft en problemställning vid provkörning av två RC6 med ETCS och STM-utrustning. Olika tolkningar av ATC verksam, trots icke godkänt tågskyddssystem. Det juridiska sätter krokben för verksamheten. Svenska Tågkompaniet AB har ett likartat problem. TS skickar med frågan angående provkörningsföreskriften att fundera på och inkomma med synpunkter till TS. Stockholmståg AB kommer att skicka in ett tillägg i frågan. Positiv och negativ kritik lever TS upp till förväntningarna, gör referensgruppen det? SJ AB Tycker att det är bra med referensgruppen. Önskemål framfördes om att dagordningen kommer ut tidigare, så att företaget och branschen kan förankra inom den egna organisationen. Det blir annars personliga åsikter. Euromaint Rail AB vill ha lite längre tid mellan de olika referensgrupperna (övergripande frågor och sakfrågor) så att det som kommer fram under ett möte kan återspeglas på nästa möte. TRV vill också ha mer tid att förankra frågorna i sin organisation. Svenska Tågkompaniet AB de säger att det även tar lång tid att förankra frågor i en liten organisation, då man har många andra saker att fokusera på. Man har även en fundering på om man inte kan delta på mötet, kan man återkoppla med frågor via mail? TCC säger att under utbildningar kommer det fram funderingar runt JTF vilket gör att man upptäcker saker som man kan ta upp i detta forum. Stockholmståg AB tycker att det är ett bra forum som de vill fortsätta att delta i trots att de inte är drivande i frågor. TS tycker att det är viktigt att vi får in frågor och förslag till dagordning samt att alla känner sig delaktiga. Det har varit en hektisk höst och vi har inte hunnit med det som vi har velat, vilket vi beklagar. Projektplatsen ett bra forum? Projektplatsen kan användas för diskussioner och det är upp till alla deltagare att ta eget initiativ till diskussionerna. TS skickade med frågan hem om vilka ändringsbehov som finns för JTF. En mapp kommer att skapas på projektplatsen där man kan lägga in behov av ändring och förslag. Övriga frågor SJ AB funderar om växlingsplanen och om det är någon som har en? Stockholmståg AB har växlingsplaner. SJ AB konstaterar att reglerna fungerar dåligt. Behövs regeln? Efterlyser en mall för hur en växlingsplan ska upprättas. Euromaint Rail AB tycker att reglerna är onödigt stränga. Överenskommelsen är själva kärnan i verksamheten. TRV konstaterar att växlingsplaner i stort inte används. Vid mötet den 19 maj 2010 efterfrågades det om möjlighet finns att TS kunde lägga ut information på sin hemsida, där det går att läsa ut hur många som har tillstånd vilken verksamhet de har och var verksamheten bedrivs. TS informerade att frågan är framförd

7 TSJ Mötesanteckningar 7(7) till tillståndsgruppen samt att frågor som denna bör undvikas att tas upp i referensgruppen för sakfrågor (JTF). Avslutning Margareta tackade deltagarna för ett givande möte. Transportstyrelsen föreslår ett nytt möte den 16 februari Transportstyrelsen återkommer med en inbjudan.