SÄO blir JTF. Nya trafikföreskrifter gäller från och med

Transkript

1 SÄO blir JTF Nya trafikföreskrifter gäller från och med

2 Historik, varför göra om säkerhetsreglerna? Järnvägens säkerhetsregelverk har sitt ursprung i 1800-talets säkerhetssystem. Det nuvarande regelverket för infrastruktur som förvaltas av staten utgörs av Banverkets säkerhetsordning BVF (SÄO).

3 Historik, varför forts På en konkurrensutsatt marknad med många och ett växande antal aktörer måste trafikreglerna vara gemensamma och bestämda av en part som är oberoende av marknadens aktörer. Regeringen har därför i en ändring av järnvägsförordningen gett Järnvägsstyrelsen (Transportstyrelsen Järnväg) bemyndigande att meddela föreskrifter om trafiksäkerhet.

4 Historik, varför forts Genom fortlöpande förändringar i reglerna har SÄO blivit snårig och svårläst. Små och stora järnvägsföretag trafikerar järnvägsnätet. Det har tillkommit fler infrastrukturförvaltare.

5 Historik, varför forts Det finns också många små och stora entreprenadföretag som underhåller järnvägsinfrastrukturen. Personalrörligheten är stor och den säkerhetsrelaterade tekniken ser olika ut på olika delar av järnvägsnätet. Banverket beslutade redan 1999 att starta det s k TRI-projektet för att utveckla nya trafikregler för sitt järnvägsnät. En ny trafiksäkerhetsinstruktion (TRI).

6 De nu föreslagna trafikföreskrifterna bygger i hög grad på TRI. Järnvägsstyrelsen (Transportstyrelsen Järnväg) har sett över och bearbetat Banverkets trafiksäkerhetsinstruktion ur ett nationellt perspektiv. Järnvägsstyrelsen (Transportstyrelsen Järnväg) har också tillsammans med Banverket och andra verksamhetsutövare identifierat och formulerat trafikregler som bör införas samtidigt. Ett krav är att JTF ska ge minst lika hög trafiksäkerhet som SÄO gjort tidigare.

7 JTF- reglerna kommer att vara enklare för användaren än vad de gamla säkerhetsföreskrifterna har varit. I och med att bilagorna är processinriktade så kommer innehållet att vara enklare att förstå. Skydds- och färdbilagorna är uppbyggda enligt följande: Inledning Planera Anordna Genomföra Avsluta Särfall Detta gör att det är en enkel ordningsföljd för användaren.

8 Varför ska jag veta vad reglerna innebär? Att kunna delta i diskussioner angående trafiksäkerhet och kunna förstå dokument där man använder sig av termer som berör trafiksäkerhet. Förstå varför man måste ta hänsyn till säkerhetsåtgärder vid både färder och arbeten på infrastrukturen. Undvika missförstånd. Kunna förmedla egna behov och förstå andras.

9 Trafikeringssystem Systemgränstavla H System H = hinderfrihetskontroll Trafikeringssystem som baseras på att det finns fullständiga signalställverk på driftplatserna och linjeblockering på linjen. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda. För mer information, se bilaga 1 termer

10 Trafikeringssystem Systemgränstavla M System M = manuell hantering Trafikeringssystem som baseras på att linjen övervakas av två tågklarerare utan hjälp av linjeblockering eller radioblockering. Driftplatserna kan övervakas med manuella metoder med stöd av enkelt signalställverk men kan också ha fullständigt signalställverk. Det kan förekomma att driftplatser är obevakade, bevakade eller stängda. För mer information, se bilaga 1 termer

11 Trafikeringssystem Övriga systemgränstavlor Det finns ett antal andra trafikeringssystem som används inom statens spåranläggningar System S = Sidospår, tidigare benämnt Vut-bana System F = Förenklad trafik, tidigare benämnt Föt-bana System R = Radioblockering System E = ETCS 3 olika nivåer. Nytt system För mer information, se bilaga 1 termer

12 JvSFS 2008:7 Bilagor i JTF Allmänna Färdbilagor Skyddsbilagor Trafikledning Termer Introduktion Signaler (H, M, S) Dialog och ordergivn. Tågfärd Spärrfärd (H, M, S) Växling Broms A-skydd L-skydd E-skydd D-skydd Trafikledning Enkla signalställverk Obev. vänddriftplats Fara och olycka Vägvakt Sidospår

13 Förändrade termer, banan Vissa termer som används ofta är förändrade från SÄO-JTF: Driftplats = Ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen, i SÄO benämnt station. Bevakningssträcka Bevakad dp Bevakad dp För mer information, se bilaga 1 termer Signalerna på bilden är samtliga infartssignaler, driftplatsgränsen finns alltså omedelbart utanför dessa, mot linjen.

14 Förändrade termer, banan forts Bevakningssträcka = Sträckan från en bevakad eller stängd driftplats till nästa bevakade eller stängda driftplats, i SÄO benämnt stationssträcka. Driftplatsgräns = Gräns mellan linje och driftplats, belägen vid infartssignalen, i SÄO benämnt stationsgräns. Bevakad dp Bevakningssträcka Bevakad dp För mer information, se bilaga 1 termer Signalerna på bilden är samtliga infartssignaler, driftplatsgränsen finns alltså omedelbart utanför dessa, mot linjen.

15 Förändrade termer, Spårfordon Storfordon = Spårfordon som med säkerhet kortsluter spårledningar Småfordon = Spårfordon som inte med säkerhet kortsluter spårledningar För mer information, se bilaga 1 termer

16 Förändrade termer, Vagnuttagning - Spärrfärd Spärrfärd = Trafikverksamhet för rörelse med spårfordon i valfri riktning på en avspärrad bevakningssträcka, i SÄO benämnd A-fordonsfärd och vagnuttagning. Bevakad dp Bevakad dp För mer information, se bilaga 9 spärrfärd.

17 Förändrade termer, växling Tillsyningsman växling = Person som deltar i och ansvarar för genomförandet av en växling, i SÄO benämnd växlingsledare Småfordonsväxling försvinner i JTF För mer information, se bilaga 10 växling

18 Förändrade termer, Arbete - Skydd A-, L-, E-skydd = Trafikverksamhet för att förhindra eller begränsa rörelser med spårfordon inom ett begränsat område, i SÄO benämnt A-, L-, E-arbete. Bevakad dp Bevakad dp För mer information, se bilaga 12, 13, 14 och 16

19 D-skydd = Trafikverksamhet som kan tillämpas vid omfattande arbeten när många trafikverksamheter ska befinna sig på samma bevakningssträcka och/eller inom samma driftplats, i SÄO benämnt linje- och stationsdisposition. Ett D-skydd kan omfatta flera bevakningssträckor och driftplatser.

20 Blanketter Säkerhetsblanketterna (S-blanketter) har slopats och ersätts av bl.a. nedanstående blanketter För mer information, se bilaga 5 blanketter

21 Järnvägarnas funktion för personcertifiering JP Banverket har skapat Järnvägarnas funktion för personcertifiering, JP, som ska registrera personal i olika behörigheter och utfärda behörighetsbevis. Banverket har tillsammans med representanter från järnvägsföretag och entreprenörer tagit fram kompetenskravsspecifikationer (KKS) till varje behörighet som visar vilka krav som ställs på en viss behörighet.

22 Järnvägarnas funktion för JP forts. Behörigheten gäller under 5 år då en ny fullständig behörighetstest (som grundas på kompetenskravsspecifikationerna) ska genomföras för att behörigheten ska fortsätta att gälla. En begränsad behörighetstest (repetitionsutbildning) ska som tidigare genomföras varje år.

23 Kompetenskravspecifikationer (KKS)

24 Banverkets utbildningsstruktur