Mötesanteckningar branschrådet för järnväg

Transkript

1 Mötesanteckningar 1 (12) Datum Handläggare Maria Jäderholm Väg- och järnvägsavdelningen Mötesanteckningar branschrådet för järnväg Datum Tid Plats 08 09:30 15:30 First Hotel Linné, Skolgatan 45, Uppsala Närvarande: Ingar Werkström, Transportstyrelsen Mats Andersson, Transportstyrelsen Maria Jäderholm, Transportstyrelsen Åke Lewerentz, Transportstyrelsen Stefan Sollander, Transportstyrelsen Alf Nilsson, Transportstyrelsen Sofie Mååg, Transportstyrelsen Folke Bark, Transportstyrelsen Anders Ullvén, Transportstyrelsen Christer Södergren, SJ AB Magnus Engholm, Green Cargo AB Urban Lavén, TÅGAB Bengt Ohlin, Arriva Sverige AB Stefan Halldén, Jernhusen Mikael Aho, Vanaheim AB Ann-Charlotte Annerberg, Transportstyrelsen Claes Elgemyr, Transportstyrelsen Pär Norling, Transportstyrelsen Ove Damlin, Transportstyrelsen Lars Gustafson, DEKRA Industrial AB Mika Suorsa, NRSA Bengt Hillman, Svenska Privatvagnsföreningen Cecilia Lindberg, Bombardier Curt-Peter Askolin, Swedac John Abbate, Euromaint Rail Anders Larsson, Euromaint Rail Susanne Kallman, Trafikverket Anne-Marie Olovsdotter, Autolink Logistics AB Anders Åkeson, Trafikverket Stina Eklund, Transportstyrelsen Ursula Resgren, Interfleet Chatarina Lindahl, Interfleet Leif Strand, AAA Certification AB Rolf Sundqvist, Öresundsbrokonsortiet

2 Datum 2 (12) Karin Bucht Linde, Trafikverket, JF Lars Stenegard, Trafikverket Martin Hedberg, Transportstyrelsen Anders Svensson, JHRF John-Åke Halldén, Trafikverket Ulf Bohlin, Trafikverket Inledning Mats Andersson hälsade de närvarande välkomna till det sjuttonde mötet med Branschrådet för järnväg. Branschrådet på webben: 1 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 2 Mötesanteckningar från föregående möte med branschrådet för järnväg Mötesanteckningarna godkändes och lades till handlingarna. 3 Uppföljning 3.1 Utestående punkter: Presentation från ev. workshop Ingen workshop har genomförts. 4 Aktuellt Internationell regelutveckling 4.1 Ny ordförande i ERA:s styrelse (Mats Andersson) Mats Andersson sitter sedan våren 2011 som Sveriges representant i ERA:s styrelse. Under våren 2014 har en översyn av styrelsen gjorts för att se hur länge alla varit med. I översynen visade det sig att bl a ordföranden haft sitt förordnande i

3 Datum 3 (12) 10 år, vilket innebar att en ny ordförande skulle utses. Mats Andersson kandiderade och blev vald till denna post. I juli 2014 påbörjade han sitt ordförandeskap, vilket innebär att han har mycket arbete att göra på ERA, men han är anställd på Transportstyrelsen och arbetar kvar där. Vidare har också ERA fått en ny VD som styrelsen har utsett. Det blev Josef Doppelbauer, Österrike, som tidigare har arbetat för Bombarider Transportation. Han tillträder den 1 januari För den nya ledningen inom ERA kan en mer praktisk orientering behövas för att lösa de utmaningar som ERA har framför sig, då framförallt när ERA går till att bli en alltmer beslutande myndighet istället för en byrå. Mats Andersson fortsätter som ordförande för branschrådet och kommer fortsättningsvis att återrapportera här om vad som händer inom ERA. För funderingar och tankar, hör av er till Mats. I ERA:s styrelse är Carl Silwersvärd ersättare som representant för Sverige. 4.2 Tagna beslut och behandlade frågor vid RISC samt kommande RISC (Åke Lewerentz, Stefan Sollander) I RISC röstas frågor gällande driftkompatibilitet och säkerhet plus frågor lokförardirektivet. (Frågor gällande marknad, handel och fri rörighet, behandlas i SERAC). I juni 2014 beslutades följande: Ändring i TSD Trafikstyrning och signalering - Baseline 3 uppdaterade specifikationer, speciellt test-specar - Krav på tid mellan fel (MTBF) Öppen punkt kvarstår. - Mindre avvikelser från ERTMS-specifikationerna accepteras förutsatt att de inte stör driftskompatibiliteten. - Frekvensfilter för GSM-R system blir tillåtna. Ändring i TSD buller - Sänkning av tillåten bullernivå för vissa typer av fordon, t ex motorvagn sänks med 1 decibel. - Inte krav på kompositbromsblock på äldre godsvagnar, kommissionen vill ha differentierade spåravgifter för att få tystare godståg. Ändring av specifikation för de nationella infrastrukturregistren (RINF) Transportstyrelsen och Trafikverket samarbetar med detta för att bl a titta på hur registren ska användas. Järnvägsföretaget ska veta vilka villkor som gäller för en viss linje, detta ska infrastrukturregistret svara på. Vägledningen är eventuellt

4 Datum 4 (12) försenad två år. Transportstyrelsen ska kolla upp om detta stämmer och vad det i så fall innebär för RINF då det enligt beslut ska tas i bruk Ny rekommendation för godkännande (DV29bis) inkl. ändring av bilaga V o VI i direktivet - Avsikt att förtydliga sökandes och andras ansvar vid godkännande samt vid drift av fordon och delsystem. Sökande ansvarar för delsystem/fordon inklusive krav från andra direktiv. - Tydligare krav på EG-kontrollförklaring och Teknisk fil för delsystemet. - Hantering av tekniska ändringar i godkända fordon och infrastruktur. Det är operatörerna har ansvar för drift och underhåll av fordon o infrastruktur. Transportstyrelsen kommer att uppdatera föreskrifter, vägledningar och rutiner med hänsyn till dessa beslut. Liknande processer i alla EU-stater förenklar för den som söker godkännande. Vid mötet för RISC i november 2014 kommer följande upp för omröstning: Bromsblock i TSD godsvagnar. - Transportstyrelsen och flera andra nationella säkerhetsmyndigheter anser att erfarenhetsdrift (modul CV) är nödvändig för nya typer av bromsblock, ej nödvändigt för beprövade typer av bromsblock. - Tekniska filen för en godsvagn anger om den klarar trafik i snö, is och kyla. Generellt kan detta innebära att nordiska länder måste kontrollera den tekniska filen. Transportstyrelsen ska se över hur vi kan hjälpa järnvägsföretagen att ha koll på allt. TSD drift och trafikledning - Bilaga T tas bort, denna behandlar bromstabeller som infrastrukturförvaltaren idag tar fram. Nu ska istället signalavstånd, lutning m.m. anges. Järnvägsföretaget ska sedan ansvara för att tåget bromsar säkert. De gamla bromstabellerna får finnas kvar, järnvägsföretagen kan använda dessa. - Frankrike har föreslaget krav på certifiering av läkare för övrig ombordpersonal, det finns idag krav på läkare för förare. Kommissionen anser att järnvägsföretagens säkerhetsstyrningssystem är tillräckligt, dock blir det lite tydligare krav på övriga. Korsacceptans referensdatabas (RDD) för kompl. godkännande av fordon - Uppdatering av parameterlistan, speciellt för ERTMS och Traktion. CSM Riskvärdering, Konstruktionsmål

5 Datum 5 (12) Övrigt - ERA arbetsmöten om Design targets i CSM Riskvärdering. Design targets ska användas för elektronik, pneumatik, hydraulik och programvara när tillämpliga standarder saknas. - Konstruktionsmål för risk för flera döda/svårt skadade = 10-9 fel/h finns = vådahändelse som påverkar hela tåget eller många personer. - Konstruktionsmål för risk för en död/svårt skadad 10-7 fel/h = vådahändelse som endast påverkar en del av tåget, enstaka personer. - ERA ska ta fram en lista med exempel på klassificering av vådahändelser. - Gemensamt säkerhetstyg Rapport från arbetsmöten - Rapport om utveckling av driftskompabilitet - Kostnad och nytta med de nationella fordonsregistren - ERA rapport om haverikommissionerna 4.3 Tagna beslut och behandlade frågor vid SERAC samt kommande SERAC (Ingar Werkström) För SERA-Kommittén har Åsa Tysklind och Ingar Werkström, båda Transportstyrelsen, ett förordnade av Näringsdepartementet. I juli 2014 beslutades följande i SERAC: Kriterier för sökande av infrastrukturkapacitet EU-förordning 870 / 2014 som ska tillämpas fr o m 16/ som handlar om vilka krav infrastrukturförvaltaren får sätta på de som söker kapacitet. Det är inte bara järnvägsföretagen, utan fler aktörer ska ha samma villkor att söka kapacitet. Ny persontrafik på järnväg EU-förordning 869 / 2014 som ska tillämpas fr o m 16/ som handlar om marknadsöppning för internationell trafik. Det var även omröstning om gemensam mall för beviljande av licens och förfarande för ansökan om licens. Trots kvalificerad majoritet beslutades om en ny omröstning i november.

6 Datum 6 (12) 4.4 Det fjärde järnvägspaketet (Åke Lewerentz) Det var i slutet av januari 2013 som kommissionen presenterade sitt förslag till ett fjärde järnvägspaket. Paketet är uppdelat i en teknisk pelare och en politisk pelare. Den tekniska pelaren handlar om att ändra säkerhets- och driftskompatibilitetsdirektivet. Den politiska pelaren består av ändringar i seradirektivet, som ska införas senast den 16 juni Tekniska pelaren behandlades först av kommissionen. I parlamentet behandlades hela paketet ihop där ett beslut togs den 14 mars Ordförandelandet Italien vill godkänna hela paketet i ett, detta vill även Sverige (Detta kan dock vara osäkert efter riksdagsvalet i september 2014). Rådet och parlamentet är överens om att ERA:s roll ska stärkas plus att ge ut olika former av rekommendationer om t ex hur ERA:s personal ska garantera oberoende. Parlamentet är dock mer öppet till att ERA ska kunna delegera uppgifter till nationella säkerhetsmyndigheter (däribland Transportstyrelsen). Transportstyrelsen kommer löpande att informera om utvecklingen av det fjärde järnvägspaketet vid branschrådsmötena. 4.5 TSD funktionshindrade (Martin Hedberg) TSD:n träder ikraft den 1 januari 2015, ett beslut förväntas i slutet av oktober eller i början av november. Beslutet ska komma ut i den officiella tidningen. Den rättsliga grunden för TSD:n är driftkompabilitetsdirektivet. Sverige motsätter oss inte reglerna i sak, däremot har den svenska ståndpunkten varit att vi ska ha en trafikslagsövergripande reglering. Den svenska ståndpunkten gick inte igenom, därför blev det en TSD. Det finns ett otydligt mandat i tillsyn av stationer. Det blev järnvägspecifika regler. Det finns möjligheter att använda lokala standarder och regler för kategori 2. Finns kommunala byggregler, då kan man ha ett lägre värde av vad som föreskrifts i standard. TSD:n visar vad som är kategori 1 och 2. TSD:en beslutades av RISC i januari Tas upp nu istället då fler TSD:er ska upp i kommissionen. De stationer som byggs efter 1/ ska tillämpa tsd:n. Shelter utöver väntytor, informationsmöjligheter. Annat än väntytor och shelter, ska också ha regler. Det blir en del gråzoner. Den 13 november kommer detta att diskuteras. Kontaktpersoner för frågor eller synpunkter kan lämnas till Martin Hedberg eller Fredrik Montell. Nationell regelutveckling

7 Datum 7 (12) 4.6 Status TSD drift genomförandeplan (Maria Jäderholm) Enligt TSD drift och trafikledning (TSD drift) ska varje medlemsstat ha lämnat in en genomförandeplan av TSD:n. Detta krav finns alltsedan besluten 2006/920/EG (konventionell) och 2008/231/EG (höghastighet). Enligt beslut 2012/757/EU som ska tillämpas från och med den 1 januari 2014 ska en uppdaterad genomförandeplan lämnas till övriga medlemsstater och kommissionen senast den 31 december Sverige har ännu inte lämnat in någon genomförandeplan. Under 2014 har Transportstyrelsen arbetat aktivt med att upprätta en svensk genomförandeplan av TSD drift (2012/757/EU), då vi tidigare inte har lämnat in någon till kommissionen. Ett första utkast är förankrat med referensgruppen för JTF-arbetet och internt på Tarnsportstyrelsen. Det har kommit önskemål om att braschrådet ska få ta del av utkast av genomförandeplanen, men Transportstyrelsen har bedömt att referensgruppen för JTF-arbetet är tillräckligt då denna grupp innefattar flera företag. Senast den 31 december 2014 ska genomförandeplanen skickas till Kommissionen och övriga medlemsstater. Framtida revideringar av genomförandeplanen kommer att ske kopplat till framtida beslut om reviderade TSD:er. 4.7 Ds om införlivande av SERA-direktivet, 2012/34/EU (omarbetning av första järnvägspaketet) i svensk lagstiftning (Sofie Mååg och Folke Bark) SERA-direktivet, som innebär marknadsöppning, ska införlivas i svensk lag. Senast i maj 2015 kommer det att beslutas i riksdagen och implementeringen ska vara klar senast den 16 juni Viktigt att komma håg är att Ds:n visar hur departementet tolkar SERA-direktivet. En nyhet är särredovisning: De som ska särredovisa transporttjänster är järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som ska särredovisa verksamhet som gäller tillhandahållandet av transporttjänster och infrastrukturförvaltning. Järnvägsföretag som tillhandahåller godstransporter och persontrafik ska också särredovisas. De som ska särredovisa för tillhandahållande av tjänster är tjänstetillhandahållare som står under direkt eller indirekt kontroll av ett företag med en dominerande ställning på den svenska marknaden för järnvägstransporttjänster. Det som ska särredovisas är intäkter från transportjänster och tjänstetillhandahållandet. En annan nyhet är tillträde till kringtjänster: Nu blir det skyldighet för tjänstetillhandahållare av grundläggande tjänster att erbjuda dessa till alla sökanden, inte bara för eget bruk. Det finns inga krav på att tjänstetillhandahållaren måste bygga ut för att tillgodose alla ansökningar och för att i så fall avslå pga. kapacitetsbrist i anläggningen krävs att tjänstetillhandahållaren kan visa på rimliga alternativ. Om en anläggning inte används på två år och intresse av att använda den finns ska driften upplåtas, om det inte kan visas att anläggningen används till annat. Vidare får inte avgiften för grundläggande tjänst överstiga den faktiska kostnaden + rimlig vinst. Samma gäller för tilläggs- och extra tjänst om monopol. Information

8 Datum 8 (12) om avgifter och tjänster ska offentliggörs. Transportstyrelsen får pröva tvister om kapacitetstilldelning i tjänsteanläggning. Till skillnad från dagens tvisthantering som Transportstyrelsen hanterar då det gäller kapacitetstilldelning i huvudspår kommer Transportstyrelsen att få mandat att faktiskt ändra ett fattat kapacitetsbeslut då det gäller kapacitet i tjänsteanläggningar. Infraförvaltaren ska upprätta en verksamhetsplan för sin verksamhet. Transportstyrelsen och andra berörda ska få lämna synpunkter. Transportstyrelsen får med kommissionens tillstånd lämna undantag från detta. Reglering av ramavtal: Huvudregeln är att ramavtal ska gälla fem år, men att de får förlängas för period av samma längd som ursprungsavtalet Särskilt tillstånd: SERA-direktivet är en marknadsreglering där det bl a finns krav på licens för järnvägsföretag. Säkerhetsdirektivet är i sin tur en säkerhetsreglering. Dessa två direktiv är införda i järnvägslagen. Där har Sverige även reglerat undantag för säkerhetsintyg i vad som heter särskilt tillstånd. I förslaget till denna Ds upphör särskilt tillstånd att gälla. Efter 2015 ska ett nytt nationellt trafiksäkerhetstillstånd införas, också inklusive fristående bana och museitrafik. En övergångsregel finns att de som den 15 juni 2015 innehar särskilt tillstånd får fortsätta bedriva verksamhet enligt detta tillstånd till utgången av Auktorisation innbär att andra intrrssenter än järnvägsföretag kan ansöka om kapacitet. Att söka denna typ av tillstånd kommer att upphöra att gälla den 15 juni De som redan har auktorisation får använda sitt tillstånd fram till utgången Redovisning av aktuella och kommande föreskriftsarbeten inom Transportstyrelsen (Maria Jäderholm) Säkerhet: Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2007:1) om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:43) om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:3) om utbildning för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:60) om förarutbildning m.m. enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare

9 Datum 9 (12) Ev. föreskrifter som ska tillämpas om regeringens förslag enligt Ds 2014:21 blir verklighet om ett nationellt trafiksäkerhetstillstånd för vissa järnvägsföretag. Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrning (TSFS 2013:44) och säkerhetsordning med säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och spårväg Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2007:6) om ansökan om tillstånd för tunnelbana och spårväg Järnvägsstyrelsens föreskrifter (2005:2) om spåranläggningar som inte är järnvägsinfrastruktur, Järnvägsstyrelsens föreskrifter (2008:9) om trafiksäkerhetsinstruktion för tunnelbana och spårväg Järnvägsstyrelsens föreskrifter (2008:8) om järnvägens säkerhetsbestämmelser vad gäller trafik och arbeten på spår Hälsa och olyckor: Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:50) om ändring i Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten Föreskrifter (TSFS 2013:52) om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:86) om olycks- och säkerhetsrapportering för järnväg Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:87) om olycksrapportering för tunnelbana och spårväg Marknad: Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2005:1) om tillträde till järnvägsinfrastruktur Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2005:2) om spåranläggningar som inte är järnvägsinfrastruktur Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:36) om redovisning av järnvägsverksamhet Driftskompatibilitet:

10 Datum 10 (12) Föreskrifter om ändring av Transportstyrelsens föreskrifter tilldelning av trafikplatsnamn Transportstyrelsens föreskrifter om registrering och märkning av järnvägsfordon Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av spåranläggning eller fordon för tunnelbana och spårväg TSD:er blir förordningar (se punkt 4.9), vilket innebär upphävande av vissa föreskrifter. 4.9 TSD:er som blir EU-förordningar den 1 januari 2015 (Stefan Sollander) Sex nya TSD:er träder i kraft 1 januari och gäller direkt för nya och modifierade delsystem, publiceras i november. De blir EUförordningar och gäller i hela EU. Dessa sex ersätter nio gamla TSD:er som var kommissionens beslut och införda som TSFS i Sverige. Transportstyrelsen kommer att upphäva dessa föreskrifter. De TSD:er som blir förordningar är följande: Ny TSD Lok och passagerarfordon Ny TSD Infrastruktur Ny TSD Energi Ändrad TSD Säkerhet i järnvägstunnlar Ändrad TSD Funktionshindrade Ändrad TSD Buller 4.10 Transportstyrelsens rapport om tillgång och rörlighet av järnvägsfordon (Stina Eklund) Marknadsövervakning inom Transportstyrelsen innebär bl a att: övervaka att marknaderna för järnvägstjänster, inklusive marknaderna för järnvägstransporter, fungerar effektivt ur ett konkurrensperspektiv. följa marknaden för järnvägsutbildningar ur ett tillgänglighetsperspektiv.

11 Datum 11 (12) särskilt ansvara för frågor om villkor för marknadstillträde och konkurrensvillkor. särskilt ansvara för frågor om villkor för resenärer och de som köper godstransporttjänster. Transportstyrelsen har tagit fram en rapport om tillgång och rörlighet av järnvägsfordon där slutsatserna bl a varit: Ett fåtal aktörer har majoriteten av fordonen Fordon finns främst för upphandlad trafik Standardiserad fordonsflotta Teknisk utrustning kan bli ett hinder Transportstyrelsen kommer att fortsätta följa statistik avseende fordon (upphandlad /kommersiell, teknisk utrustning etc.) och utvecklingen av utbudet av dragfordon från utländska bolag. Regeringen bör i sin tur överväga om nuvarande modell för fordonsförsörjning är tillräcklig och ändamålsenlig. Ta del av hela rapporten här: Tillgang-och-rorlighet-av-jarnvagsfordon.pdf Övrigt - 5 Framtid Nya engagemang och frågor 5.1 Regeringsuppdrag om kvalitetsavgifter (Stina Eklund) För att minska störningar i järnvägssystemet har Transportstyrelsen, Trafikverket och VTI fått varsitt regeringsuppdrag. Uppdraget för Transportstyrelsen handlar om hur Transportstyrelsen kan göra sin tillsyn av kvalitetsavgifter mer effektivt. I uppdraget går Transportstyrelsen igenom sina processer för tillsyn och tittar på hur vi kan förbättra det vi redan gör. Uppdraget ska vara klart den xx yy Trafikverkets och VTI:s uppdrag löper in under 2015.

12 Datum 12 (12) 6 Övriga frågor En övrig fråga inkom angående Transportstyrelsens arbete med CSM Risk Assesment (CSM RA). Hur ser arbetet ut och vad är status? Transportstyrelsen informerade att ett internt arbete pågår. Transportstyrelsen tittar bl a på frågor som roller och ansvar. Vidare finns ett samarbete med SWEDAC. Transportstyrelsen återkommer med mer information om detta arbete. 7 Behov av workshop Inga önskemål uttrycktes under mötet. 8 Nästa möte Nästa möte planeras till den 27 januari 2015 i Borlänge. 9 Utestående frågor Samtliga utestående punkter är nu avslutade. Rubriken kommer dock att kvarstå i både mötesanteckningarna och i dagordningen då nya frågetecken kan uppstå under kommande möten med branschrådet för järnväg.