Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta. Pär-Erik Westin

Transkript

1 Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta Pär-Erik Westin

2 Banavgifternas karaktär En offentligrättslig avgift av tvingande karaktär. Trafikverket beslutar om och förfogar över intäkterna av banavgifter. Avgiftsintäkterna ska bidra till att täcka verksamhetens kostnader

3 Trafikverkets uppdrag Definiera kapacitetsprodukter (t.ex. tåglägen) som har olika kvalitet m. a. p. utformning och leverans Utforma en struktur som tar hänsyn till betalningsvilja för de olika kvalitetsnivåerna Möjligheten att ta ut knapphetsavgifter Underlag för marginalkostnadsbaserade avgifter Slitage och möjlighet till differentiering Hur ska marknaden segmenteras? Hur långt kommer man med kvalitetsavgifter när det gäller att minska störningarna?

4 Banavgifter Miljoner kronor Källa: Banverket/Trafikverket

5 Vad säger infrastrukturproposition och planeringsdirektiv? 86 mdkr för drift, underhåll och reinvestering (ca. 7,1 mdkr per år), plus banavgifter. Intäkterna från banavgifterna bör i högre utsträckning än i dag täcka kostnader för drift, underhåll och reinvestering av järnvägsinfrastruktur. Intäkterna från banavgifterna bör i sin helhet användas för drift, underhåll och reinvesteringar. Banavgifter ska användas för att styra efterfrågan och de ska återspegla kostnaderna för slitage

6 Vad säger det nya EU-direktivet? Den 14 december 2012 publicerades det nya omstöpta järnvägsdirektivet (2012/34/EU). Ska vara införlivat 16 juni Kostnader som trafiken direkt ger upphov till ska täckas. Syftet är att finansiera infrastrukturförvaltningen. Extra avgift får tas ut för att påvisa kapacitetsbrist. Hänsyn får tas till kostnader för miljöpåverkan, inkl. buller. Får inte utan vidare ge merintäkter. Uppräkningar (mark-ups) får tas ut för kostnadstäckning om det kan ske utan att segment förhindras utnyttja infrastrukturen. Kommer dock kräva mer analys än hittills. Marknadssegmenten ska anges i JNB. Obligatorisk differentiering för att främja införande av ETCS (I Sverige Godskorridor B, S:a stambanan på sträckan Sthlm-Mmö). Gemensamma grundprinciper för kvalitetsstyrning (reglerad orsakskodning för kvalitetsavgifter)

7 Hur kan banavgifterna utformas för att täcka de kostnader som uppstår som en direkt följd av trafiken? Banavgift Syfte Effekt Vilka kostnader ska/får täckas? Spåravgift (differentierad) Tåglägesavgift (differentierad) Vårda järnvägsinfrastrukturen genom att ta hänsyn till fordonsegenskaper. Ökad geografisk tidsmässig styrning av trafiken m h t kapacitetsutnyttjandet. Ökad robusthet. Ökad kapacitet. Marginalkostnader för: - Drift - Underhåll - Reinvestering. Miljöavgifter Om sådana tas ut ska de differentieras i enlighet med påverkans omfattning. Får ej utan vidare ge merintäkter. Marginalkostnader för: - Olycksrisk - Emissioner - Buller. Uppräkningar (mark-ups) Förutsätter att lagstadgad nivå har uppnåtts och att segment som berörs inte förhindras utnyttja infrastrukturen. Täckning utöver marginalkostnaderna

8 En modell med differentierad spår- och tåglägesavgift Spåravgift Slitagefaktor Tåglägesavgift Kapacitetsfaktor 0,0099 kr/brtk * slitagefaktor 0,05 3 (beroende av bruttovikt, hastighet, tågets längd och fordonsgrupp ) 0,54 kr/tkm (ej diff.) + 4,7 kr/tkm * kapacitetsfaktor 0,5 2 (beroende av kapacitetsutnyttjande)

9 Marknadssegmentering Trafikverket ska fastställa den svenska järnvägens delmarknader. Följande par ska övervägas enligt EU-direktivet: a) Persontrafik/godstrafik b) Tåg som transporterar farligt gods/andra godståg c) Inrikes trafik/utrikes trafik d) Kombinerad transport/direkttåg e) Persontrafik i städer och regioner/interurban persontrafik f) Systemtåg/vagnslasttåg g) Reguljär tågtrafik/tillfällig tågtrafik För samtliga persontrafiksegment ska åtskillnad göras mellan kommersiell trafik och trafik på grundval av allmän trafikplikt. Infrastrukturförvaltarna ska säkerställa att avgifterna blir likvärdiga och ickediskriminerande för olika järnvägsföretag som utför likvärdiga tjänster på en liknande del av marknaden (Nya EU-direktivet art. 29 p.3)

10 Vad händer nu med banavgifterna? Riksdagsbeslut om transportsystemets inriktning den 18 december Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att banavgifterna under den kommande planeringsperioden inte bör höjas fram till dess åtgärder har vidtagits för att skapa mer rättvisa konkurrensvillkor mellan trafikslagen och tills järnvägssystemets kvalitet har förbättrats. Lagd plan för gäller tills vidare. Plan bereds och slutliga ställningstaganden kommer. Trafikverket måste följa järnvägslagen, vilket innebär att banavgifterna ska uppgå till minst trafikens marginalkostnader