Mötesanteckningar branschrådet för järnväg

Transkript

1 Mötesanteckningar 1 (12) Datum Handläggare Maria Jäderholm Väg- och järnvägsavdelningen Mötesanteckningar branschrådet för järnväg Datum Tid Plats :30 15:30 Quality hotel Galaxen, Borlänge Närvarande: Mats Andersson, Transportstyrelsen Maria Jäderholm, Transportstyrelsen Stefan Sollander, Transportstyrelsen Susanne Karlsson, Transportstyrelsen Christer Södergren, SJ AB Claes Elgemyr, Transportstyrelsen Caj Rönnbäck, Kollektivtrafikförvaltningen UL, Landstinget i Uppsala län Peter Ahlmark, Transportstyrelsen Ulf Rydén, Transportstyrelsen Pär Norling, Transportstyrelsen Hans Wolff, Trafikverket John-Olov Hermansson, Vanaheim AB Jan Åström, NSRA/Jarre Consulting AB Jerker Stubbans, Transportstyrelsen Claes Gotthold, Transdel Sverige AB Rolf Sundqvist, Öresundsbro Konsortiet Bengt Hillman, Svenska Privatvagnsföreningen Susanne Sundström, Transportstyrelsen Thomas Käck, Swedtrac Trafik AB Anders Svensson, JHRF Ulf Bohlin, Trafikverket John-Åke Halldén, Trafikverket Magnus Jonsson, Midwaggon AB Thomas Brunnberg, Railcare Logistic AB Lars Gustafson, DEKRA Hans Öhrling, AAA Certification AB Lars Ove Jansson, Lloyd s Register Christer Gunnarsson, Östersunds järnvägskompetens Ronny Fredriksson, Infranord AB Hans Höwitz, Transdev Sverige AB Gunnar Frisk, Tågkompaniet Helena Öhman Niklaisen, Transportstyrelsen Anne-Marie Olovsdotter, Autolink Logistics AB

2 Datum 2 (12) Jonatan Björse, Tüv Süd Sverige Terese Kalinski, Keolis Sverige AB Andreas Häggbom, Sweco Bertil Sjöbergh, Ansaldo STS Kristina Blomqvist, Transdev Sverige AB Stefan Halldén, Jernhusen Kristoffer Drugge, Bombardier Peter Ahlsdal, Interfleet Eva-Lotta Högberg, Statens haverikommission Susanne Kallman, Trafikverket Christian Guldberg, Christian Guldberg AB Martin Hedberg, Transportstyrelsen Robert Hellström, Transportstyrelsen Robert Bylander, Transportstyrelsen Ove Damlin, Transportstyrelsen Bernt Andersson, Transportstyrelsen 1 Inledning Mats Andersson hälsade de närvarande välkomna till det nittonde mötet med Branschrådet för järnväg. Branschrådet på webben: Mats informerade även om att Transportstyrelsen har en ny GD, Maria Ågren, och en ny styrelseordförande, Rolf Annerberg. Vidare informerades att Transportstyrelsen deltar på Nordic Rail med både seminarier och i en monter. Seminarierna som Transportstyrelsen ska ha är Vad händer med JTF? (Transportstyrelsen och Trafikverket) Tillämpning av TSD vid godkännande av järnvägsfordon Tillämpning av CSM-RA EU-förordningen om gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning Europeiska järnvägsbyrån (ERA) deltar också vid Nordic Rail och har ett seminarium om Benefits of the European Approach and Cross Acceptance to the Nordic GIG (Geographical Interest Group).

3 Datum 3 (12) 1.1 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 1.2 Mötesanteckningar från föregående möte med branschrådet för järnväg Mötesanteckningarna godkändes med att tillägg görs om önskemål att Transportstyrelsens generaldirektör deltar vid ett branschrådsmöte. Uppföljning 2 Utveckling av branschrådet och övriga kommunikationsinsatser (Maria Jäderholm) Transportstyrelsen har under våren 2015 påbörjat en översyn kring kommunikation då det gäller internationell regelgivning för järnväg. Målet är att Transportstyrelsen ska nå ut med information på rätt ställe, vid rätt tidpunkt och till rätt målgrupp. De kontaktvägar som finns är branschrådet för järnväg, Transportstyrelsen hemsida och etablerade referensgrupper till regelgivningsarbetena. Syftet med branschrådet är bl a att ta fram underlag för förslag till svenska ståndpunkter och att vi genom rådet gör Sveriges röst starkare i internationellt arbete. Utvärderingar har visat att detta syfte når inte branschrådet upp till. Antalet regelgivningsarbeten är för många och pågår i ett för högt tempo för att branschrådet ska vara ett ändamålsenligt forum för denna typ av förankring. Denna typ av förankring gör sig bättre i referensgrupper kopplade till respektive regelgivningsarbete, vilket också sker. Det som därför är viktigt är att transparensen ökar och att Transportstyrelsen via hemsidan informerar vilka regelgivningsarbeten som pågår eller ska starta för att kunna fånga lämpliga referenser som inte redan kontaktats. Förslaget är därför att: Använda branschrådet till färre, men mer principiella frågor inom områdena marknadsutveckling, säkerhet och driftskompatibilitet. Använda webben för löpande information och presentera vilka regelgivningsarbeten vi deltar i och bjuda in referenser. Förenkla webben för befintlig lagstiftning: - Skillnader på rättsakter och koppling mellan dessa, hur har t ex ett direktiv implementerats i svensk lagstiftning Minska ned antalet branschrådsmöten till två ggr/år, men att komplettera med utvalda temadagar t ex tillsyn

4 Datum 4 (12) Arbetet för samtliga kommunikationsinsatser kommer att pågå under sommaren och hösten Transportstyrelsen hemsida kommer att utvecklas och uppdateras löpande. Branschrådets nya form kommer att ske vid nästa möte som planeras till den 5 november Inkom gärna med synpunkter till maria.jaderholm@transportstyrelsen.se -den-28-maj-2015/ 3 Utestående punkter: 3.1 Vad innebär Transportstyrelsens rapport om kvalitetsavgifter i praktiken? (Nils Enberg) Transportstyrelsen fick i regeringsuppdrag i augusti 2014 att redovisa hur tillsynen över kvalitetsavgifter kan bli mer effektiv och vid behov skärpas. Resultatet skulle redovisas senast november samma år. Trafikverket och VTI fick samtidigt ett regeringsuppdrag att utveckla nuvarande system för kvalitetsavgifter, detta uppdrag pågår fortfarande. Resultatet i Transportstyrelsens rapport visar att det finns delar i myndighetens tillsyn av marknadens funktionssätt, däribland kvalitetsavgifterna, som kan utvecklas för att bättre nå målet om en effektiv, dynamisk och konkurrensneutral järnvägsmarknad. Transportstyrelsen pekar ut en rad åtgärder som dels avser tillsynens inriktning, dels utveckling som krävs i myndighetens eget arbete. Transportstyrelsen har för avsikt att under 2015 skärpa tillsynen på området genom att: - Utföra tillsyn av Trafikverkets implementering av systemet för kvalitetsavgifter. - Utföra tillsyn av informationskvalitet i rapporterings- och uppbördssystemet. - Utföra tillsyn av hur kvalitetsavgiftsnivåer bestäms och vilket underlag Trafikverket har för detta beslut. Efter 2015 kommer tillsynen i högre grad att inriktas mot effekter av kvalitetsavgiftssystemet. Eftersom kvalitetsavgifter är tänkta att fungera i ett större sammanhang avser Transportstyrelsen även att utföra tillsyn av Banavgifter, Kapacitetstilldelningsprocessen och Trafikverkets operativa trafikprioritering.

5 Datum 5 (12) Transportstyrelsen har i uppdraget gjort en internationell utblick om hur andra medlemsstater hanterar kvalitetsavgifter och kan konstatera att det ser väldigt olika ut. Transportstyrelsen diskuterar även denna typ av frågor i internationella nätverk. ote /effektivare-tillsyn-kvalitetsavgifter.pdf 4 Presentation från ev. workshop - Aktuellt 5 Tagna beslut och behandlade frågor vid RISC samt kommande RISC (Stefan Sollander) I juni 2015 är endast två punkter uppe till beslut. Sverige röstar ja till de båda. I juni 2015 är endast två punkter uppe till beslut. Sverige röstar ja till de båda. - Uppdatering av parameterlistan för kompletterande godkännande av fordon (korsacceptans) Förslaget avser en uppdatering av parameterlistan för bl a ERTMS och Traktion. Korsacceptans ska tillämpas vid kompletterande godkännande av befintliga fordon som har ett utländskt godkännande. Sverige får endast granska kompabilitet med infrastrukturen, vilket gör det enklare för utländska fordon att få ett godkännande i Sverige. Motsvarande gäller för svenska fordon som behöver ett kompletterande godkännande i annan EU + -stat. - CSM Riskvärdering, Konstruktionsmål Förslag om kontstruktionsmål (design targets) läggs in i CSM Riskvärdering. Detta innebär tydligare krav för konstruktion och elektronik. Det behövs ett gemensamt mål för konstruktion som ska minska risken för svårt skadade/döda. ERA tar fram en vägledning med bl a en lista över exempel på klassificering av vådahändelser. Transportstyrelsen kommer att publicera vägledningen på sin hemsida. Följande punkter ska upp till diskussion i RISC: ERTMS Tillämpning av TSD Trafikstyrning som träder i kraft den 1 juli

6 Datum 6 (12) Detta innebär att Transportstyrelsen då ska kunna ge godkännanden enligt TSD:n. ERA arbetar med ETCS baseline 3 Release 2 som kommer att uppdateras troligtvis till sommaren Just nu diskuteras innehåll då Sverige vill att det ska vara högre krav på funktionssäkerhet (MTBF) för att minska trafikstörningar. Nya införandeplaner av markbaserad ERTMS på infrastruktur för EU:s medlemsstater ska beslutas, men inte längre i TSD Trafikstyrning. På sikt kommer också GSM-R att ersättas och TSD Trafikstyrning blir troligtvis också en EU-förordning i nästa utgåva (2016). Diskussioner om Driftskompatibilitet - Översyn över fordonsbaserade register - Införande av ömsesidigt erkännande för personvagnar mm i TSD Lok och passagerarfordon. - Mandat till ERA om en översyn av EU-förordningen om underhållsansvariga enheter (ECM). Kommissionen avser att även lok, passagerarfordon samt övriga järnvägsfordon ska ha en certifierad ECM. - Språkkrav på förare i gränsöverskridande trafik. Lokförardirektivet kan sätta stopp för t.ex. norska och danska förare i Sverige. Det behövs eventuellt en ändring av direktivet. - ERA presenterar uppfyllanden av de gemensamma säkerhetsmålen. - Kommissionen presenterar arbetsläget avseende ett gemensamt säkerhetsintyg gällande för hela EU +. Detta kommer att behövas när fjärde järnvägspaketet träder i kraft. ote /item01-ag73en01-draft-agenda.pdf ote /risc-mote-4-juni.pdf

7 Datum 7 (12) 6 Tagna beslut och behandlade frågor vid SERAC samt kommande SERAC (Susanne Karlsson) SERA-direktivet ska vara infört i nationell lagstiftning senast den 16 juni Regeringen är klar med proposition 2014/15:120, ändringar i järnvägslagen och järnvägsförordningen kommer att träda i kraft den 1 juli Syftet med SERA direktivet är att skapa ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. SERAC är den kommitté där omröstning sker kring marknadsfrågor för järnväg inom EU. Motsvarande för säkerhet och driftskompatibilitet är RISC. De genomförandeakter som SERAC har röstat om sedan branschrådet den 28 januari är: - Differentierande banavgifter pga buller (Genomförandeförordning 2015/429). Syftet med regleringen är att skapa incitament för eftermontering av kompositblock. - Direkta kostnader (för att harmonisera beräkningen av banavgifter) - RMMS (marknadsövervakning som riktar sig till medlemsstaterna som syftar till att övervaka de tekniska och ekonomiska villkoren och marknadsutvecklingen i unionens järnvägstransportsektor) - Förlängning av godskorridor 8 för att utnyttja potential för att öka trafiken mellan större hamnar vid Nordsjön till Tjeckien och södra Polen. De kommande genomförandeakter till beslut i SERAC är: - Ramavtal med planerad omröstning den 22 september (Det som kan ingås mellan infrastrukturförvaltaren och en sökande. Avtal om kapacitet för en längre tidsperiod än en tågplan. Får inte i ange ett specifikt tågläge.) Tillträde till tjänster med planerad första diskussion i SERAC den 22 september ote /serac.pdf 7 Internationell regelutveckling

8 Datum 8 (12) 7.1 Vad händer när CSM RA träder i kraft den 21 maj 2015? (Martin Hedberg) Den nya CSM RA trädde i kraft den 21 maj Det som skiljer sig från den föregående CSM RA är bl a att det nu finns krav på ackreditering/erkännande och vilka regler som gäller för detta. En process för riskhantering som ställer krav på redovisande dokument. Dessa dokument kommer att vara föremål vid Transportstyrelsens tillsyn, vilken kan bli aktuell redan nu eftersom den nya CSM:en redan trätt i kraft. Den nya CSM:en kräver också att förutom tekniska förändringar ska även organisatoriska och driftsmässiga förändringar redovisas. De förändringar som ska redovisas är endast de väsentliga, vilket gör att företaget måste se över hur mycket en förändring kan påverka verksamheten, tekniken och driften. En fråga ställdes vid branschrådet som Transportstyrelsen lovade svar på i mötesanteckningarna: Eftersom det ännu inte finns några ackrediterade organ i Sverige, finns det ackrediterade organ i andra medlemsstater? Om de inte finns, vad gör företagen då? Svar: Informationen om vilka organ som är ackrediterade/erkända kommer att publiceras på Där finns inte förordning 402/2013 angiven än. Det kan bero på att medlemsstaterna hade tills den 21 maj att anmäla om de skulle ha ackreditering eller erkännande. Transportstyrelsen har varit i kontakt med Swedac om användningen av utländska erkända bedömningsorgan. Det är myndigheternas uppfattning att så länge bedömningsorganen är erkända för typ A och C i standard 17020:2012 så kan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare använda dem. ote /era-gui saf-en-v1.pdf 7.2 Status samexistens GSM-R och 4G (Robert Hellström) Post- och telestyrelsen har beslutat att möjliggöra för tekniker som t ex 3G/UMTS och 4G/LTE, och därmed fått förändrade tillståndsvillkor. Denna typ av teknik kan inte samexistera med GSM-R som används både för talkommunikation och som databärare för ERTMS. Detta gör att konsekvenserna blir stora för järnvägen i Sverige. En hearing om samexistens mellan GSM-R och 4G ägde rum den 28 januari 2015 med deltagare från Näringsdepartementet, Post- och telestyrelsen,

9 Datum 9 (12) Transportsstyrelsen och andra berörda aktörer inom järnväg och mobiloperatörer. Utifrån denna hearing valde Näringsdepartementet att bilda en styrgrupp för frågan om samexistensen. Denna styrgrupp har som uppgift att lyfta frågor, ta fram tidplaner och se till att självtest på skydd görs. Transportstyrelsen har anmält ett sk critical error i TSD trafikstyrning och signalering till kommissionen. Det handlar om att Transportstyrelsen anser att ett krav saknas för skydd mot störningar. Svaret som Transportstyrelsen fått från ERA och kommissionen är att det inte är fel i TSD:n. Trafikverket har tillsammans med representanter från BTO genomfört en riskanalys för att identifiera de risker som förändringen av mobiloperatörernas tillståndsvillkor kan innebära. Slutsatsen är att det inte går att bedriva järnvägstrafik med bibehållen säkerhet och tillförlitlighet utan att identifierade risker omhändertas. Ett avvikelsemeddelande i järnvägsnätsbeskrivningen för 2015/2016 har därför utfärdats av Trafikverket som säger att trafik inte får bedrivas med fordon som saknar sådant skydd som medför att GSM-R signalerna är tillförlitliga. Trafikverket har också tecknat ett ramavtal för skyddsfilter som järnvägsföretag och fordonsinnehavare kan göra avrop från. Post- och telestyrelsen har i sin tur förlängt restriktioner för mobiloperatörerna till den 30 juni Regeringen beslutade den 21 maj 2015 att ge Trafikverket uppdrag att koordinera införandet av skydd för GSM-R. ote /samexistens-gsm-r-och-4g.pdf 7.3 Det fjärde järnvägspaketet (Susanne Karlsson) Det fjärde järnvägspaketet är uppdelat i två delar. En teknisk del som innehåller ändringar av säkerhetsdirektivet, driftskompabilitetsdirektivet och ERA-förordningen, och en politisk del som innehåller ändringar av SERAdirektivet, EU:s kollektivtrafikförordning samt ett upphävande av förordning om införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning. Status för den tekniska delen är att trepartsamtal mellan kommissionen, rådet och parlamentet pågår. Målsättningen är att slutföra samtalen under juni månad och därmed bli klara med denna del under det lettiska ordförandeskapet. Det denna del bl a innebär är att en uppdelning av behörigheter görs mellan ERA och nationella säkerhetsmyndigheter. Alla ansökningar om tillstånd för järnvägsföretag och godkännanden av fordon ska skickas till ett gemensamt system hos ERA för att sedan fördelas till berörda myndigheter. Hanteringen av ansökan ska dokumenteras i ERA:s

10 Datum 10 (12) system. Det finns en del återstående frågor, bl a om TSD:er, CSM:er och CST:er ska bli genomförandeakter eller delegerade akter. En ny lägesrapport för den politiska delen av paketet kommer i juni 2015 och förhandlingarna kommer att fortsätta i juli då Luxemburg tar över ordförandeskapet i EU. De frågor som är viktiga i förhandlingen rör framförallt SERA-direktivet och Kollektivtrafikförordningen. För SERAdirektivet diskuteras vilka krav som kan ställas på en infrastrukturförvaltare för att denna ska garantera oberoende. Risken för en överreglering finns för separerade (från järnvägsföretag) infrastrukturförvaltare.. För kollektivtrafikförordningen finns ett stort motstånd att öppna marknaden genom upphandling av kollektivtrafik på järnväg. Ta del av presentationen från branschrådet här: ote /fjarde-jarnvagspaketet.pdf 8 Nationell regelutveckling 8.1 Datum att lämna in uppgifter till den årliga olycks- och säkerhetsrapporteringen (Eva Linmalm) Tillsynsmyndigheten i Norge, Statens jernbanetilsyn, har fått begäran från verksamhetsutövare med verksamhet i fler nordiska länder om att ändra datum för senaste inlämningsdag för den årliga rapporteringen av CSI (de gemensamma säkerhetsindikatorerna) och säkerhetsrapporten. Syftet med förändringen är att datum för senaste inlämningsdag ska bli mer samlat i de tre länderna, Danmark, Norge och Sverige. Ett mer samlat datum leder i sin tur till att de verksamhetsutövare som har verksamhet i fler än ett land får en samlad rapporteringsperiod för olycks- och säkerhetsrapporteringen. Statens jernbanetillsyn har därför frågat Transportstyrelsen och Trafikstyrelsen i Danmark om vi kan tänka oss att byta datum för inlämnande av årlig olycks- och säkerhetsrapport. I Sverige ska verksamhetsutövarna lämna en olycks- och säkerhetsrapport senast den 31 mars varje år. Både Norge och Danmark har delat upp rapporteringen i två delar med olika rapporteringsdatum: årlig rapportering av CSI och årlig säkerhetsrapport. Frågan som Transportstyrelsen ställde till branschrådet för järnväg var om det finns det behov att se över senaste datum för inlämning i Sverige? Vid branschrådet svarade Trafikverket, SJ AB och Öresundsbron att de gärna ser att det blir samma datum för de nordiska länderna och att

11 Datum 11 (12) separation av datum för inlämning av gemensamma säkerhetsindikatorer och säkerhetsrapportering skulle fungera bra. Det är rimligt att lämna in rapportering för gemensamma säkerhetsindikatorer i slutet av februari alternativt den 1 mars, och att den årliga säkerhetsrapporteringen lämnas in den 30 juni. Om Sverige ska ändra datum krävs en föreskriftsändring, vilket innebär att förslaget kommer ut på remiss. ote /datum-lamna-in-uppgifter.pdf 8.2 Ändring av järnvägslag och ändring av marknadsföreskrifter - Tillträde till järnvägsinfrastruktur, JvSFS 2005:1. (Nils Enberg) Införlivandet av SERA-direktivet kräver ändringar i järnvägslagen som träder i kraft den 1 juli Dessa ändringar handlar bl a om ny definition av tjänsteleverantörer och anläggningar för tjänster. Parallellt med ändringarna har Transportstyrelsen gjort en översyn av föreskrift JvSFS 2005:1 som reglerar tillträde till järnvägsinfrastruktur och innehåll i järnvägsnätsbeskrivningen. Transportstyrelsen väljer att upphäva 2005:1 och göra en ny föreskrift som enligt tidplan ska träda i kraft i december Den nya föreskriften delas upp i kapitel om krav på infrastrukturförvaltaren och tjänsteleverantörer. Vid branschrådet uttrycktes att tydliggöranden vilka krav som gäller för infrastrukturförvaltare respektive tjänsteleverantör görs samt att Transportstyrelsen tänker över om den planerade tiden för remiss under juni augusti är lämplig p.g.a. av semestertider även för företag. ote /effektivare-tillsyn-kvalitetsavgifter.pdf Framtid

12 Datum 12 (12) 9 Övriga frågor Trafikverket önskade redovisning av de frågor kring ett flertal regelgivningsarbeten som skickat via e-post till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen avser svara på frågorna skriftligt under juni månad. 10 Behov av workshop En fråga ställdes om seminarier angående CSM RA och CSM övervakning som utlovats vid föregående branschråd planerats något närmare av Transportstyrelsen. Transportstyrelsen kunde inte svara vid själva mötet, men kan i mötesanteckningarna meddela att någon närmare planering ännu inte gjorts. 11 Förslag till förbättringar av mötet - För att kunna förankra frågor bättre med branschen vid mötena krävs att även analys av konsekvenser kan presenteras inför mötet. - Transportstyrelsen bör ha närvaro av den sakkompetens som krävs för att de frågor som tas upp vid branschrådet kan svaras på. - Upprätta en FAQ-sida för branschrådet på Transportstyrelsens hemsida - Webbaserade informationsmöten 12 Nästa möte Nästa möte planeras till 5 november Vid detta möte tar branschrådet en ny form i enlighet med punkt 2 Utveckling av branschrådet och övriga kommunikationsinsatser. 13 Utestående frågor Samtliga utestående punkter är nu avslutade. Rubriken kommer dock att kvarstå i både mötesanteckningarna och i dagordningen då nya frågetecken kan uppstå under kommande möten med branschrådet för järnväg.