Möte Branschrådet för järnväg

Transkript

1 TSJ Mötesanteckningar 1(12) Mottagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Onsdagen den 10 februari 2010 Plats: Quality Hotel Galaxen, Borlänge Närvarande: Sundström, Carl-Axel Arbetsmiljöverket Berglund, Klas Banverket Bohlin, Ulf Banverket Fröjmark, Mats Banverket Gunnarsson, Johan Banverket Halldén, John-Åke Banverket Hedqvist Maria Banverket Li, Martin Banverket Lundbäck, Sven Banverket Ortlib, Karin Dellner Couplers AB Aro, Thomas Duroc Rail AB Lindberg, Peter Elsäkerhetsverket Robertsson, Thomas EuroMaint Rail AB Rehn, Torbjörn EuroMaint (TRC AB) Fehrlund, Lars Green Cargo Engstrand, Gustav Green Cargo Ögren, Maria Interfleet Silfverswärd, Carl Näringsdepartementet Pettersson, Roger SEKO Sjöquist, Peter SJ AB Hillman, Bengt Svenska Privatvagn Föreningen Olsson, Tomas SWEDTRAC Arbelius, Kari SweMaint AB Wikingson, Göran SWT SWEDTRAC Sverige AB Davidsson, Magnus Swedtrain Johansson, Håkan Vanaheim AB Pyddoke, Roger VTI Nyberg, Jörgen ÅF Kontroll Andersson, Bernt Transportstyrelsen Andersson, Ove Transportstyrelsen Angantyr, Susanna Transportstyrelsen Bergman, Ulrik Transportstyrelsen Elgemyr, Claes Transportstyrelsen Enberg, Nils Transportstyrelsen Jahncke, Emma Transportstyrelsen Jarefors, Heléne Transportstyrelsen

2 TSJ Mötesanteckningar 2(12) Lindberg, Rune Transportstyrelsen Mattsson, Anders Transportstyrelsen Rosendal, Reijo Transportstyrelsen Sjöberg, Anders Transportstyrelsen Sollander, Stefan Transportstyrelsen Tysklind, Åsa Transportstyrelsen Ullvén, Anders Transportstyrelsen

3 TSJ Mötesanteckningar 3(12) 1 Inledning Rune Lindberg hälsade de närvarande välkomna till det andra mötet med Branschrådet för järnväg. Denna mötesserie har ersatt ERA-sekretariatet. 2 Mötesanteckningar från föregående möte med Branschrådet för järnväg den 25 november 2009 Punkt 2 första stycket, Banverket vill att Transportstyrelsen verifierar via t.ex. ERA att tågkategorierna kommer med från och med utgåva 2.3.0d av ETCS, utestående punkt 2.1. Punkt 2 tredje stycket. Banverket vill se att dokument som kommer från ERA eller Kommissionen är språkgranskade innan dokumenten blir översatta till svenska. Enligt Åsa Tysklind är översättningar ett generellt problem. Transportstyrelsen kommer att lyfta frågan till Regeringskansliet. Banverket vill att en processbeskrivning tas fram av processen för att ta fram en svensk ståndpunkt, utestående punkt 2.2. Punkt 5.1 korsacceptans, Banverket vill inte se virvelströmsbromsar på den svenska infrastrukturen. 3 Utestående punkter Bild 6 i bilaga 1 är ändrad. Pilar är inlagda för att få fram flödet. De svenska synpunkterna kommer fram om delegaten är närvarande på mötena enligt Banverket. Punkt 1.1 är avslutad. Se bilaga 1 för det uppdaterade dokumentet. Banverkets synpunkt på strategidokumentet om korsacceptans sändes in till Transportstyrelsen den 9 februari Punkt 1.2 avslutad. En ståndpunkts PM är upprättad av Transportstyrelsen och distribuerad inför detta möte. Punkt 1.3 avslutad. Ett möte om CSM (gemensamma säkerhetsmetoder) kommer att anordnas av Transportstyrelsen. och plats var inte bestämt inför detta möte. Efter mötet har det beslutas att mötet ska äga rum på Arlanda den 28 april separat kallelse till detta möte har sänds ut. Punkt 1.4 avslutad.

4 TSJ Mötesanteckningar 4(12) Översättningen av vägledning och exempelsamling för gemensamma säkerhetsmetoder är inte klar. Beräknas vara klar under april Punkt 1.5 avslutad. Nuvarande krav på elmätare går ut I de nya kraven som ska gälla efter 2011 kommer att vara baserade på TSD. Punkt 1.6 avslutad. 4 Marknadsutveckling 4.1 VTI rapporten angående regulatorrollen vid avregleringen Roger Pyddoke VTI presenterade denna punkt. Rapporten är preliminär och Transportstyrelsen har inte ingående studerat denna rapport. Enligt Green Cargo kommer detta att ge utökat mandat för Transportstyrelsen. Åsa Tysklind påpekade att Transportstyrelsen ska verka för en effektiv järnvägsmarknad. Norge har ett tydligare mandat än Transportstyrelsen vad gäller marknadsövervakning i förebyggande syfte. Banverket hade en synpunkt på stationer och uppdelningen mellan Banverket och Jernhusen. Arbetsmiljöverket undrade om för konkurens kunde leda till dålig arbetsmiljö? Det är inget som VTI har behandlat i rapporten eller diskuterat. Banverket undrade om Transportstyrelsen ska ta del av den dagliga driften? Detta beror på vilken tillsyn som Transportstyrelsen ska ha. Green Cargo frågade om ytterligare tydlighet angående kapacitetsfrågor och hur Transportstyrelsen ska ställa sig till första järnvägspaketet? Åsa Tysklind informerade att det är oklart i vad mån Kommissionen under 2010 kommer att arbeta med översyn av första järnvägspaketet. Swedtrack undrade om det kommer att bli någon öppen granskning av rapporten? Det kommer att bli en öppen granskning av rapporten. Granskningen kommer att äga rum i VTI:s lokaler i Stockholm. Information kommer att skickas till Anders Sjöberg som vidarebefordrar denna till deltagarna i Branschrådet. (Denna öppna granskning ägde rum den 18 februari.) Nils Enberg Transportstyrelsen undrade varför särredovisning inte redovisades i dokumentet? Anledningen till detta var att VTI inte hade det på sin lista. I nästa etapp kan man studera frågan angående särredovisning och kommersiella delar.

5 TSJ Mötesanteckningar 5(12) Torbjörn Rehn framförde att det måste finnas en process vid framtagningen av tåglägestilldelningen. Denna process får inte enbart bygga på statistik och vad man tidigare har fått tilldelat. Operatörerna måste få möjlighet att lämna in information om vilka tåglägen man är intresserad av. En simulering av resultatet måste vara möjligt innan tåglägena blir fastställda. På flyget gjorde man för 20 år sedan detta med en sådan simulering av Slot lägen där varje delegat hade en PC med sig och programmet simulerade hur resultatet skulle bli. 5 Driftskompatibilitet 5.1 TSD Infrastruktur för konventionella tåg tillämpning i det svenska järnvägsnätet Reijo Rosendal Transportstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 2. Vanaheim undrade om man ändrar infrastrukturen på ett industrispår om godkännande behövs fastän man äger infrastrukturen? Gör man en förändring av infrastrukturen ska detta godkännas oberoende vem som äger infrastrukturen. Inom Transportstyrelsen diskuteras regelförenkling och att eventuellt undanta mindre infrastrukturförvaltare från regleringen. Green Cargo ser kraven i TSD som minimikrav. Det är tillåtet att ha nationella krav bara det inte påverkar driftskompatibiliteten. Interfleet undrade hur man bedömer vilken trafik som ska gå på en viss bana? Infrastrukturförvaltaren bestämmer vilken linjekategori det ska vara på en viss bana. Ett hjälpmedel är infrastrukturregistret som en arbetsgrupp inom ERA håller på att kravställa. En omklassning av höghastighetsbanor till konventionella banor bör ske enligt Banverket. Denna fråga bör diskuteras vidare. Med på ett sådant möte bör vara Banverket, Transportstyrelsen och Näringsdepartementet. Swedtrac påpekade att standarder ligger under UD. Som infrastrukturförvaltare ska man förutse framtida behov när man bygger infrastrukturen.

6 TSJ Mötesanteckningar 6(12) 5.2 Aktuella frågor för driftskompatibilitet inför kommande RISC möte Stefan Sollander, en av Sveriges representanter i RISC (Railway Interoperability and Safety Committee) presenterade denna punkt OH bilder se bilaga 3. Transportstyrelsen stödjer ERA:s förslag om att använda krav på Tolerable Hazard Rate (THR) som krav på nödbromsfunktion i TSD Lok och passagerarfordon, med arbetsmetoder enligt EU-förordningen om gemensamma säkerhetsmetoder (CSM). Detta är ett sätt att godkänna nya tillämpningar som t.ex. Reginas elektriska bromskontroll. Banverket anser att detta är rimligt men systemdefinition saknas i CSM-förordningen, för ett lok är detta dock klart. Banverket vill att Sverige ska ha möjlighet att använda breda och tunga fordon. Sverige har ett specialfall i TSD som tillåter breda fordon enligt profilerna SEA och SEC. TSD begränsar inte möjligheten att köra tunga fordon, tillåten axellast anges för infrastrukturen. Frågan är om det behövs nationella regler för infrastrukturen för att klara driftskompatibiliteten inom Sverige. Förslaget till ändring av TSD Drift bilaga P anger att identitetsnumret på fordonen ska följa fordonet under hela dess livslängd och att skillnaden mellan statsägda godsvagnar och privatägda godsvagnar ska tas bort. Privatvagnsföreningen stöder detta. CER vill ha en övergångstid på 3 år för att ta bort skillnaden i nummer mellan statsjärnvägars vagnar och privatvagnar, detta stöds av kommissionens förslag. Banverket undrade varför Norge och Finland fortfarande kan ha gjutjärnsbromsblock medan Sverige måste använda kompositblock på nya godsvagnar? Beroende på att Sverige inte är så tätt befolkat kan detta krav bli mycket dyrt. Detta beror på att Norge och Finland har specialfall på detta. Green Cargo vill att Sverige bör ha samma krav som Norge och Finland. När det finns kompositblock som uppfyller bromskraven i snö ska de norska och finska specialfallen tas bort. 6 Säkerhet 6.1 Konsekvenser på axlar och hjul efter olyckan i Viareggio Bernt Andersson Transportstyrelsens representant i arbetsgruppen hjulaxlars underhåll på godsvagnar (Task Force Freight Wagon Maintenance) presenterade detta ämne, OH bilder se bilaga 4.

7 TSJ Mötesanteckningar 7(12) Duroc Rail har spårbarhet på alla de axlar som man använder. De upptäcker cirka 1 spricka per år. Duroc rail förstår inte de krav som nu ställs. Att måla axlar är inte någon bra lösning. Det går inte att upptäcka sprickorna på en målad axel utan färgen måste först tas bort. Oförstörande provning (OFP) och då framförallt ultraljud är den metod som man använder. Duroc Rail inriktning är att finna ytsprickor. Lagerhaveri är troligen den största boven till axelbrott. Transportstyrelsen har framfört detta på mötena i ERA. I England har man 9000 axlar som inte är målade och man har inte några problem. Den bästa metoden att hitta ytsprickor är magnetiskt pulver på en omålad axel. Green Cargo har vid vissa tillfällen inte hittat orsaken till axelbrott. Det vore bra med gemensamma regler för underhåll av fordon. Är inte fordonet med i FORD så får man inte fram hur långt fordonet har körts. Den manual som ERA håller på att ta fram ska översättas till alla språk inom unionen och distribueras till alla underhållsverkstäder. Manualen innehåller minimikraven på underhåll och marknaden ser det som kostnadsdrivande samt att kraven är väldigt stränga. Kravet på spårbarhet är viktigt. SweMaint märker alla hjul och axlar som de arbetar med. Tack vare FORD är alla axlar och hjul identifierbara. Tyskland är inte med i FORD. Enligt ERA kan 15 % av alla olyckor kan hänföras till hjul och axlar. Näringsdepartementet anser att det är branschen själv som ska ta hand om detta och undrar varför ERA är involverat i detta? Vid säkerhetskonferensen i Båstad i september 2009 ville EU-kommissionen att ERA skulle ta en mer framskjutande roll i underhållsarbetet. Duroc Rail vill att Transportstyrelsen ska ta ett ansvar att driva FORD och inte vara kostnadsinriktad för att de mindre företagen skulle ha nytta av detta. 6.2 ECM Ulrik Bergman Transportstyrelsens representant i arbetsgruppen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 5. EuroMaint undrade om varför inte Sverige har skrivit under MoU (Memory of Understanding)? För att Sverige skulle skriva på MoU krävdes en lagändring som var lika komplex som arbetet med ECM. Det är väsentligt att fordonen kommer in i tid till underhållsverkstaden och att fordonet är klart att rulla ut från underhållsverkstaden på angiven tid. Förslag på innehållsförteckningen till den nya förordningen har presenteras.

8 TSJ Mötesanteckningar 8(12) Dokumentation från förra mötet med Branschrådet för järnväg där ECM diskuterades ingående finns på Branschrådet för järnvägs hemsida och den som vill kan närmare studera ämnet. Enligt Näringsdepartementet kommer COTIF GCU att vara kvar under lång tid. Underhållsverkstaden är ansvarig för sitt arbete med fordonet. EMC är ansvarig för att fordonet kommer in till underhållsverkstaden i tid. Senast den 5 mars 2010 vill ERA ha svar på ett frågeformulär angående ECM. Är ni intresserad att besvara dessa frågor så finns dokumentet på Branschrådet för järnvägs hemsida. 6.3 Aktuella frågor för säkerhet inför kommande RISC möte Stefan Sollander Sveriges representant i RISC presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 3. Banverket tog upp detta om oberoende granskare. Det är svårt i Sverige att hitta oberoende granskare för marknaden är liten. Transportstyrelsen bevakar detta. 7 Instruktion inför kommande RISC möte Stefan Sollander en av Sveriges representant i RISC presenterade denna punkt. Någon instruktion har ännu inte skrivits. Däremot informerade Stefan om att ERA får ett mandat att revidera samtliga TSD:er. Man bör slå ihop höghastighets- och konventionella TSD:er för respektive delsystem och föra in kraven i de transversella TSD:erna till respektive delsystem. Dessutom ska den geografiska omfattningen av TSD:erna gälla för hela EU:s järnvägssystem. 8 Anmälan av eventuella felaktigheter i TSD I TSD Infrastuktur för höghastighet är det en felaktig översättning av sliprar. Förteckningen av alla fel som har upptäckts ska läggas ut på Branschrådet för järnvägs hemsida, utestående punkt 2.3.

9 TSJ Mötesanteckningar 9(12) 9 Övriga frågor 9.1 Vinterklimat och tillgängligheten för funktionshindrade Håkan Johansson Vanaheim visade två bilder hur svårt det är med svenskt vinterklimat, se bilaga 6. Detta visar att det behövs kompetens i framtagning av TSD hur det är i ett land med vinterklimat. 10 Nästa möte Nästa möte med Branschrådet för järnväg kommer att hållas den 1 juni Vid mötesanteckningarna Anders Sjöberg Bilaga 1: Inriktning Bilaga 2: Infra_CR_RR_ Bilaga 3: RISC kommitte 24 febr Bilaga 4: Presentation ERA TF FWM Bilaga 5: ECM Branschråd Bilaga 6: Vinterklimat Lista över utestående punkter Nr Ämne Ansvarig Status 1.1 Förtydligande av figur Rune Lindberg Avslutad 1.2 Banverkets synpunkter på strategidokumentet för korsacceptans BV Ulf Bohlin Avslutad 1.3 Framtagning av Svensk strategi för ECM Heléne Jarefors Avslutad 1.4 Kallelse till möte angående CSM Heléne Jarefors Avslutad riskvärdering och riskbedömning 1.5 Statusen på översättningen av Heléne Jarefors Avslutad vägledning för CSM 1.6 Kravet på elmätare BV Ulf Bohlin Avslutad

10 TSJ Mötesanteckningar 10(12) 2.1 Verifiering av tågkategorin för utgåva 2.3.0d 2.2 Processbeskrivning för framtagning av svensk ståndpunkt 2.3 Dokumentet angående fel i TSD:er ska presenteras på Branschrådets hemsida Ove Andersson Rune Lindberg Anders Sjöberg Sändlista ERA-sekretariatet: Alstom Ansaldosignal Arbetsmiljöverket A-train Banverket Bombardier Transportation Boverket Dellner Couplers Duroc Elsäkerhetsverket EuroMaint Green Cargo Martin Sterner Jan Santaniemi Bertil Sjöbergh Carl Axel Sundström Öystein Rönne-Petersén Ulf Bohlin Mats Fröjmark Johan Gunnarsson John-Åke Halldén Maria Hedqvist Jenny Gustafsson Brandt Klas Berglund Peter Langevi Martin Li Anne-Marie Olovsdotter Sven Lundbäck Christer Löfving Hans Wolf Henrik Reuterdahl Rune Alm Per Axelsson Olle Ek Dag Ribbing Staffan Abrahamsson Karin Ortlieb Thomas Aro Horst Blüchert Peter Lindberg Thomas Robertsson Per Andersson Håkan Sjöström

11 TSJ Mötesanteckningar 11(12) Interfleet JHRF Järnvägshuset AB Midwaggon MTR Stockholm AB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Näringsdepartementet SECO Siemens SJ AB SWEDAC SWEDTRAC SweMaint Swetrain Swedtrain Svenska Privatvagn Föreningen LKAB Transportstyrelsen TRC Tågia Tågoperatörerna UNICON Vanaheim Thomas Björstedt Gitte Ekdahl Mikael Korvi Maria Ögren Sten Nordström Margareta Andersson Stefan Hellzenius Jan Sjölund Ann-Sofie Eriksson Elisabet Bodin Håkan Jansson Carl Silferswärd Roger Pettersson Urban Beckman Malin Presthus Lars Svensson Agneta Ebbesson Göran Wikingson Björn Jacobsson Magnus Davidsson Lena Heldén Peter Tengros Bengt Hillman Lars Strand Anders Mattsson Anders Sjöberg Claes Elgemyr Heléne Jarefors Ove Andersson Reijo Rosendal Rune Lindberg Stefan Sollander Stig Brahn Susanna Angantyr Ulrik Bergman Åke Lewerentz Åsa Tysklind Torbjörn Rehn Lennart Andersson Peder Wadman Åke Lanéus Thomas Johansson

12 TSJ Mötesanteckningar 12(12) Ångpanneföreningen Kontroll Öresundsbron Jörgen Nyberg Rolf Sundqvist Övriga (e-post utan bilagor): Ständiga representationen Tomas Brolin AT Signal System Lucas Orve Banverket Sara Young Bombardier Transportation Signal Per Lundberg Det Norske Veritas Louise Hopkinson ERA Anders Lundström Christian Guldberg AB Christian Guldberg Green Cargo Rolf Peterson Inlandsbanan Johan Masgård Intertek Semko Anders Mattsson Relcon Scandpower Martina Dahlström Sintef Odd Nordland Transportindustriförbundet Stefan Back Transrail Per Leander Tågkompaniet Bengt-Erik Johansson