Möte Branschrådet för järnväg
|
|
- Lisa Lena Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TSJ Mötesanteckningar 1(20) Mttagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Onsdagen den 16 februari 2011 Plats: Närvarande: Scandic Htel, Brlänge Nrberg, Christer A-Train AB Rönne-Petersen, Öystein A-Train AB Alm, Rune Bmbardier Drugge Kristffer Bmbardier Ribbing, Dag Bmbardier Lindberg, Peter Elsäkerhetsverket Anderssn, Pelle Green Carg AB Segerfelt, Anders Green Carg AB Lindahl, Catharina Interfleet Welander, Markus Interfleet Ögren, Maria Interfleet Hellzenius, Stefan Midwaggn AB Zetterström, B MSB Hillman, Bengt Svenska Privatvagnföreningen Fällman, P-O SEKO Sjöquist, Peter SJ AB Asklin, Curt-Peter Swedac Guldberg, Christian Swedtrain Bhlin, Ulf Trafikverket Gunnasssn, Jhan Trafikverket Anderssn, Mats Transprtstyrelsen Anderssn, Ove Transprtstyrelsen Angantyr, Susanna Transprtstyrelsen Bergman, Ulrik Transprtstyrelsen Brahn, Stig Transprtstyrelsen Elgemyr, Claes Transprtstyrelsen Karlssn, Susanne Transprtstyrelsen Lewerentz, Åke Transprtstyrelsen Lindberg, Rune Transprtstyrelsen Mattssn, Anders Transprtstyrelsen Olssn, Ann-Kristin Transprtstyrelsen Sjöberg, Anders Transprtstyrelsen Sllander, Stefan Transprtstyrelsen Tysklind, Åsa Transprtstyrelsen
2 TSJ Mötesanteckningar 2(20) 1 Inledning Rune Lindberg hälsade de närvarande välkmna till det sjätte mötet med Branschrådet för järnväg. Dagrdningen gdkändes. Branschrådet på webben: 2 Presentatin av stabschef i den nya rganisatinen Mats Anderssn är den nya stabschefen för den nya avdelningen Väg ch järnvägsavdelningen. Mats kmmer närmast från VTI. Den nya rganisatinen kmmer att träda i kraft den 1 april För mer infrmatin m den nya rganisatinen, se punkt Mötesanteckningar från föregående möte med Branschrådet för järnväg den 30 nvember 2010 Inga kmmentarer gavs till mötesanteckningarna från förra mötet med branschrådet för järnväg. 4 Utestående punkter Se bilaga 1. Punkt 5.1, Transprtstyrelsen återkmmer med mer infrmatin, dkumentet DV 22 är frtfarande i status draft. Punkt 5.2, i den reviderade TSD för gdsvagnar är alla kppeltyper tillåtna. Skrivningen i TSD innebär att UIC-kppel får användas. Punkten avslutas. Punkt 5.3, skrivningen i den reviderade TSD Gdsvagnar bör inte innebära att Sverige drabbas på någt sätt. Om t.ex. infrastrukturen skulle hindra att prva enligt standard så öppnar TSD:n för natinella regler på detta mråde. Punkten avslutas. När det gäller hjul så är kravet i TSD smidda hjul. Vissa frdnsinnehavare i Sverige använder gjutna hjul. Behövs det någt
3 TSJ Mötesanteckningar 3(20) specialfall för Sverige? Någt specialfall för Sverige kmmer inte att behövas då TSD:n föreslår att natinella regler ska gälla för gjutna hjul. Punkt 5.4, Det finns inte några krav på lastsäkringsutrustningens styrka i TSD:n. Transprtstyrelsen har kntaktat ERA ch framfört att minimistyrkan i utrustningen sm krävs enligt UIC-dkument ch den gällande TSD:n har starka kpplingar till de lastsäkringsregler sm används generellt i Eurpa (RIV app II). Att ta brt dessa krav på utrustningen skulle göra det svårt för många mindra järnvägsföretag att upprätthålla trafiksäkerheten. Transprtstyrelsen återkmmer med ytterligare infrmatin m lastsäkring, se utestående punkt Marknadsutveckling 5.1 Lägesrapprtering av recast av första järnvägspaketet Åke Lewerentz Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 2. Arbetet med recast började när Belgien var rdförandeland. Belgien föreslg följande uppdelning: Finansiering ch avgiftssättning Utveckling av marknadstillträdet Övervakning ch tillsyn över det legala ramverket Det var möten i rådsarbetsgruppen varannan vecka. Punkt 1 i uppdelningen klarades inte av under Vid årsskiftet tg Ungern över rdförandeskapet ch Ungerns taktik är att gå igenm förslaget från artikel 1 så långt man hinner vid varje möte i rådsarbetsgruppen. Vid nästa möte frtsätter man där föregående möte avslutades. Rådsarbetsgruppen har möte varje vecka. Beslut m recast planeras till juni Medlemsstaterna har framfört många synpunkter på denna recast. Över 200 ftnter är införda i dkumentet. Rådet har följande förslag till ändringar: Medlemsstat ska kunna undanta infrastrukturförvaltare vars järnvägslinjer understiger en viss längd ch vars msättning understiger visst belpp. Färre bilagr ska kunna ändras genm delegerande akter. Ytterligare villkr för att kmmissinen ska få ändra i bilagrna.
4 TSJ Mötesanteckningar 4(20) Kravet på att järnvägsföretag ska ägas till mer än 50 % av antingen Medlemsstaten eller medbrgare i dessa tas brt. Avgifter för buller ersätts med avgifter för miljökstnader. Endast järnvägsföretag ska kunna teckna trafikeringsavtal. Artikel 13 innehåller villkr för tillgång till tjänster. Bl.a. finns följande klarheter: Hur ska priritering göras vid kapacitetsbrist? Kmmissinens förslag: regleringsrganet avgör m tilldelning till andra sökande än ägaren av anläggningen För hur lång tid ska avtal m tjänster kunna tecknas? Ska avtal m tjänster kpplas till avtal m infrastrukturkapacitet? Green Carg följer arbetet med recast genm tågperatörerna. Tågperatörerna har även kntakt med CER. Green Carg valde för ett antal år sedan att avveckla sin infrastruktur sm de ägde för att förhindra att man står i berendeställning till andra järnvägsföretag. Trafikverket undrade hur Transprtstyrelsen ser på buller, slitage på infrastrukturen ch andra indirekta kstnader sm finns. Transprtstyrelsen anser att det är just för slitage sm man anser att kstnaderna är högre än de avgifter sm nu tas ut. Om någt järnvägsföretag har frdn sm sliter på infrastrukturen mer än vad andra gör så ska dessa företag få betala mer än andra företag på samma sträcka. 5.2 Lkföraddirektivet Stig Brahn presenterade denna punkt. Det behövs ändringar i lagen för att lkförardirektivet ska kunna bli infört i Sverige. Lagförslaget kmmer att skickas på remiss till Lagrådet i mars Transprtstyrelsen arbetar parallellt mad att ta fram nödvändiga föreskrifter. En vecka efter det att föreskrifterna har blivit utskickade på remiss kmmer Transprtstyrelsen att kalla till ett möte m föreskrifterna. Detta kmmer att ske i april Allt måste vara klart till den 29 ktber 2011 ch det är många saker sm ska vara klara till denna tidpunkt.
5 TSJ Mötesanteckningar 5(20) 6 Driftskmpatibilitet 6.1 Sammanslagning ch expandering av TSD:er för höghastighet ch knventinella tåg Stefan Sllander Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 3. Höghastighetsnätet specificeras av höghastighets TSD:erna Infrastruktur ch Energi. Höghastighetståg av TSD höghastighet Rullande materiel. ERTMS specificeras i TSD Trafikstyrning ch signalering för höghastighet. Knventinella TEN-nätet specificeras av knventinella TSD Infrastruktur ch Energi. För knventinella frdn gäller TSD Lk ch passagerarfrdn (LOC&PAS) ch TSD Gdsvagnar. ERTMS specificeras i TSD Trafikstyrning ch signalering för knventinella tåg. Övriga järnvägsnät ch övriga frdn specificeras av natinella regler. Trafikstyrning specificeras av bl.a. klass B-system. Målsättningen för ERA arbetsgrupper är att dessa lika system för höghastighet ch knventinella ska bli enbart ett system. Det innebär att det ska finnas en gemensam TSD för respektive delsystem. Dessutm ska den gegrafiska mfattningen utvidgas så att nästan hela EU:s järnvägsnät ska ingå i det Eurpeiska järnvägsnätet. ERA har bildat följande arbetsgrupper för TSD-revisiner: TSD Lk ch passagerarfrdn En sammanslagning av knventinella TSD Lk ch passagerarfrdn med höghastighets TSD Rullande materiel samt utvidgning av mfattningen. TSD Infrastuktur TSD Energi TSD gdsvagnar revideras sm en egen TSD. Knventinella ch höghastighets TSD:erna slås samman samt utvidgning av mfattningen. Knventinella ch höghastighets TSD:erna slås samman samt utvidgning av mfattning. WG DYN (Gångdynamik) En speciell arbetsgrupp har skapas för Running dynamics.
6 TSJ Mötesanteckningar 6(20) De transversella TSD:erna (Buller, Tunnelsäkerhet ch Funktinshindrade) delas inte upp på delsystemen vid detta tillfälle utan det kmmer att ske vid en senare tidpunkt. Den reviderade TSD Lk ch pass ska gälla järnvägsfrdn (höghastighetståg, mtrvagn, lk, persnvagn ch arbetsfrdn, men inte gdsvagn). TSD ska gälla för alla frdn sm trafikerar någn del av EU:s järnvägsnät (höghastighet, knventinella TEN samt ff-ten ). Specifikatinerna blir lika, men kraven blir avpassade mt klass av frdn. Gränssnitt mt andra TSD:er ska ses över. TSD Infrastruktur för knventinella ch höghastighet ska slås samman samt utvidgning av TSD till hela EU:s järnvägsnät. Idag har TSD höghastighet 3 kategrier ch den för knventinella har 4 kategrier. Fler kategrier kan kmma att användas vid utvidgningen. Gränssnitt mt andra TSD:er ska ses över. TSD Energi för höghastighet ch knventinella slås samman samt utvidgning av TSD till hela EU:s järnvägsnät. I nuvarande TSD för knventinella ch höghastighet är fyra lika energisystem specificerade bl.a. 15 kv 16 2/3 Hz. Gränssnittet mt andra TSD:er ska ses över. Trafikverket påpekade att för Sverige så gäller TSD:erna för hela järnvägsnätet. Ska alla sidspår (t.ex. spåren hs SSAB) vara TSD anpassade? Någt svar på detta kunde inte ges idag då arbetet just har påbörjats ch Transprtstyrelsen är ännu inte med i arbetsgrupperna. Enligt direktivets artikel 1.3 får medlemsstaten undanta viss typ av infrastruktur. Green Carg undrade m det är tillåtet att ha specifika linjer för enbart en viss typ av trafik? Enligt Transprtstyrelsen får man ha detta. Green Carg vill att det i framtiden ska vara möjligt att köra gdståg på alla linjer? Någt svar på detta har inte Transprtstyrelsen eller Trafikverket idag. Green Carg undrade m strleken på hjulplattr kmmer sm specialfall? Det gör det inte. Däremt kmmer Trafikverket med mer infrmatin m detta vid ett senare tillfälle, se utestående punkt 6.1. Bmbardier undrade m kraven på brms? De vill att Sverige ska driva denna punkt. Christian Guldberg anser att detta är en väsentlig punkt att driva. Ska Sverige vara med i TSD för Lk ch Passagerarfrdn behöver
7 TSJ Mötesanteckningar 7(20) det finnas en referensgrupp. Flera persner var villiga att delta i en sådan referensgrupp. Ska Sverige vara med i arbetet med den reviderade TSD Infrastruktur? Trafikverket är med genm EIM. Det är 11 lika rganisatiner inm EIM när det gäller infrastuktur. Trafikverket anser att Transprtstyrelsen ska vara med för att på ett tydligt sätt driva Sveriges synpunkter. Ska Transprtstyrelsen vara med bör en referensgrupp bildas. Ska Sverige vara med i arbetet med den reviderade TSD Energi? Green Carg har prvat den tyska strömavtagaren med bra resultat. Trafikverket har kunskap inm detta mråde ch kan eventuellt hjälpa Transprtstyrelsen. Martin Li på Trafikverket är med i arbetsgruppen för gångdynamik sm representant för EIM. Sidvind ch styvhet ingår i arbetsgruppen. Det finns ingen referensgrupp i Sverige för denna grupp. Martin bjuds in till nästa möte med branschrådet där han får berätta m denna arbetsgrupp, se utestående punkt 6.2. Vid framtagningen av TSD Buller drev Sverige frågan m bullernivåerna. Ska Sverige frtsätta att driva kravet på reducerat buller? Green Carg vill inte att vi driver frågan m att ytterligare sänka bullernivåerna. Green Carg undrade m bullerkraven även finns på väg sidan? Enligt Transprtstyrelsen kmmer det att finnas inm en snar framtid. Ska det vara en eller flera TSD:er för Buller, Tunnelsäkerhet ch Funktinshindrade eller ska kraven flytta in i TSD:erna Infrastruktur, Rullande materiel eller Energi ch Trafikstyrning? Sm det är idag är det uppdelat på flera TSD:er ch detta skapar prblem för de sm söker gdkännande av delsystem samt för de anmälda rganen. ERA har begärt att få infrmatin m driftskmpatibel infrastruktur ch energi. Transprtstyrelsen återkmmer i denna fråga, se utestående punkt Aktuella frågr för driftskmpatibilitet inför kmmande RIS kmmittémöte Ove Anderssn Transprtstyrelsen presenterade frågeställningen m standarder i TSD, se bilaga 4. Principen m ömsesidigt gdkännande bygger på Direktiv, TSD, ch Standarder. I förslaget till reviderad TSD Trafikstyrning ch signalering så har bl.a. de harmniserade standarderna EN , EN ch EN tagits brt i bilaga A.
8 TSJ Mötesanteckningar 8(20) Dessa standarder är ett exempel på en metd för att bevisa att en prdukt är säker. Andra metder för säkerhetsbevisning kan tillämpas. Standarderna är framtagna under 90-talet ch inte uppbyggd enligt EUdirektivens nmenklatur. Gemensamma säkerhetsmetden för riskvärdering kan tillämpas i terin, men denna är mycket övergripande ch den täcker inte utvecklingen av mjukvara. Följande frågeställning gavs sm indata till diskussinen: Hur skapas samsyn kring säkerhetsbevisningen? Hur uppnår man förtrende för gdkännandeprcessen? Finns en mdell utan att man pekar ut en standard? Hur påverkas ömsesidigt gdkännande? Blir gdkännande prcessen dyrare/billigare? Interfleet undrade m man tar brt standarderna hur ska man då visa att en prdukt är säker? Enligt Interfleet så tlkar lika länder standarden standarderna på lika sätt. Bmbardier framförde att m man tar brt standarden ska man använda den gemensamma säkerhetsmdellen men denna förrdning är mycket generell. Christian Guldberg påpekade att standarden kan liknas vid en verktygslåda. Bmbardier undrade m det är alla standarder i bilaga A sm tas brt? Vid en kntrll efter mötet är alla EN-standarder brttagna ur bilaga A. Standarderna finns med i vägledningen till TSD Trafikstyrning ch signalering. Med hjälp av standarderna EN , EN ch EN är de möjligt att bevisa att signaleringen är säker. Standarderna anger metden. Det är säkert vad de ska ersättas med. Enligt Guldberg är det viktigt att på ett tidigt stadium kntrllera att alla krav är med för det är mycket svårt att införliva dem i ett senare skede. För detta är standarderna väldigt bra. Ove Anderssn ser att det kan bli ett prblem med ömsesidigt gdkännande m man inte har samma grund vid gdkännande av delsystemet. Det finns inget direkt svar på detta utan Transprtstyrelsen får arbeta vidare med detta. Stefan Sllander, en av Sveriges representanter i RISC (Railway Interperability and Safety Cmmittee) presenterade denna punkt OH bilder se bilaga 5.
9 TSJ Mötesanteckningar 9(20) På dagrdningen för mötet finns det med tre mröstningar ch 18 infrmatinspunkter samt det kmmer att vara en wrk shp m register. ERA har gjrt en studie m sammanslagning av höghastighets ch knventinella TSD:er samt uppdelning av transversella TSD:er på delsystem. Arbetsgrupperna för sammanslagningen har startat sitt arbete. Järnvägsmarknaden vill ha sammanslagningen nu, men angående uppdelningen av transversella TSD:er finns ingen gemensam syn. Införande av TSD Telematikapplikatiner för passagerare kmmer att ske i två steg. ERA kmmer att göra en presentatin av applicatin guides för TSD:er. Tekniskt utlåtande angående användningen av mdul SH1. Även ett tekniskt utlåtande angående parkeringsbrms för gdsvagnar kmmer upp. Kmmissinen förbjuder Plen att införa en diskriminerad regel. NSA Plen kräver att diesellk T66 framförs med en extra förare. De anser att den rdinarie föraren inte kan se signalerna berende på att stlen sitter på fel sida i hytten. Det brittiska företaget sm kör T66 har klagat till kmmissinen, man anser att regeln är diskriminerande. ERA:s Tekniska utlåtande från 2008 säger att sikten mt signalerna inte påverkas av stlens placering i hytten. Föraren har ansvar för att se signalerna. Sverige avser att stödja kmmissinens förslag. Christian Guldberg har varit inkpplad tidigare på ett liknande prblem. Har man några krav på hur infrastrukturen utfrmas? Trligen finns det inte några sådana krav. Om föraren sitter på fel sida i lket kan ha betydelse på ett krt avstånd från signalen. Sitter man till vänster ser man signalerna på lite drygt 5 meter medan på högersida ser man signalen på 4,5 meter. Denna gång är det för T66 medan nästa gång kan det vara ett annat lk. A-train påpekade att MMI är väsentligt. Medlemsstaten ska föra ett register över infrastrukturen. Registret är till för järnvägsföretag när de planerar sina rutter. ERA har tagit fram förslag till specifikatin samt en knsekvensanalys. Kstnaden för Sverige har bedömts till 20 MSEK/år, men detta är gravt överskattat. Enligt specifikatinerna är det cirka 150 tekniska punkter sm ska in i registret för varje delsträcka i järnvägsnätet. Vid en genmgång av de punkter sm ska registreras framkm det att inga punkter sm kunde tas brt.
10 TSJ Mötesanteckningar 10(20) Enligt Trafikverket är en str del av kstnaden att kppla dagens system BIS till det nya infrastrukturregistret, men inte 20 miljner. Green Carg vill att även små infrastrukturförvaltare är med i registret så att järnvägsföretagen kan se m de kan trafikera ett sidspår. Åsa Tysklind infrmerade m att ett frågefrmulär m register kmmer att skickas ut inm en snar framtid. ERA ska föra ett register över gdkända typer av frdn. När NSA gdkänner ett frdn ska NSA samtidigt gdkänna typen. Detta förfarande förenklar gdkännande av nya frdn av gdkänd typ. Detaljnivå i registret krävs för att det ska vara möjligt att se m ett frdn överensstämmer med en redan registrerad frdnstyp. Följande frågeställning av typregistret måste förtydligas: Vad är en typ? Hur hanteras versiner? Vilka data ska in i registret? Interfleet undrade m för vem sm man gör detta register? Registret är för tillverkarna. En annan användare av registret är underhållsansvarig enhet (ECM). Interfleet tyckte att man kunde använda ett typcertifikat istället för register. Målet med driftskmpatibilitet är att tågen rullar fritt i EU utan tekniska ch byråkratiska hinder, men vi är inte där ännu. Prcessen för certifiering ch gdkännande av ERTMS-system fungerar inte. Varje frdnstyp måste prvas mt varje typ av bana. Banr ch frdn är inte 2.3.0d kmpatibla idag. Kmmissinen vill ta fram skilda tekniska specifikatiner för mark respektive mbrdsystem. De vill att majriteten av tester ska genmföras i labratrium miljö ch att prv genmförs endast mt specificerade funktiner. Ett mbrdsystem ska klara alla tillåtna marksystem. Marksystemen behöver inte ha alla funktiner, men ska tillåta alla mbrdsystem. Idag måste varje typ av mbrdutrustning ch varje typ av installatin gdkännas för varje bana där det ska användas. Bmbardier undrade m vilken sm äger denna fråga i Sverige, Transprtstyrelsen eller Trafikverket? Se utestående punkt 6.4. Christian Guldberg undrade m marknaden tjänar på denna gdkännandeprcedur för han ser att kstnaderna drar iväg? På krt sikt så medför dagens förfarande stra kstnader ch kmplext införande. Det
11 TSJ Mötesanteckningar 11(20) är därför kmmissinen anser att specifikatinerna ska delas upp i markrespektive mbrdsystem. Bmbardier har lvat att en mbrdversin sm är 2.3.0d kmpatibel kmmer att finnas under Säkerhet 7.1 Gör vi tillräckligt för säkerheten särskilt plankrsningar ch tillåten spårbeträdelse Rune Lindberg Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, OH bilder se bilaga 6. Statistiken sm Trafikverket har tagits fram är för järnväg. Den tar inte med spårväg eller tunnelbana. Trenden i bilden visar inte att vi går mt en nll visin. Kapaciteten på järnväg har ökat under de senaste åren. Självmden är helt dmineranden när det gäller dödade i järnvägstrafik. Samhällseknmiskt är det inte bra med så många självmrd. A-Train anser att vi inte gör tillräckligt när det gäller tillåten spårbeträdelse. De har under ett år arbetat tillsammans med Trafikverket för att göra statinen Upplands Väsby säker. Man har gjrt vissa förbättringar men nu börjar prjektet rinna ut i sanden. Bl.a. saknas det pengar samt mrganisatinen av Trafikverket har fått negativa knsekvenser på prjektet. A-Train anser att självmrd på järnvägen är ett strt prblem ch är beredd att medverka eknmiskt ch persnellt i förebyggande arbete. SEKO ansåg att man ska göra en invertering utan kstnadsbild för att ta fram de åtgärder man kan göra för att förbättra säkerheten på järnväg. A-Train infrmerade m att man på en sträcka har satt upp stängsel ch det har visat sig väldigt bra. Sabtaget med att slänga saker på spåret har helt försvunnit. Elsäkerhetsverket påpekade att det är många sm klättrar upp på järnvägsvagnar ch kmmer åt kntaktledningen. Tidigare fanns det persnal på statinerna sm höll behöriga persner brta från spårmrådet. Vid en undersökning i Upplands Väsby km det fram att en av åtta sklelever hade klättrat på järnvägsvagnar. Tre av fyra hade varit inm spårmrådet. A-Train bjöd in elever ch föräldrar från fyra sklr nära järnvägen till ett strmöte. Ingen km till detta möte.
12 TSJ Mötesanteckningar 12(20) Transprtstyrelsen har skrivit till regeringen med förslag m att regeringen initierar en utredning m självmrd på järnvägen mt bakgrund av nllvisinen. Kunskap i ämnet finns tack vare frsking sm bedrivits vid högsklan i Karlstad. Många aktörer i samhället trde behöva engageras för att behandla prblemet med helhetssyn. Elsäkerhetsverket är villig att vara med i ett sådant arbete. Transprtstyrelsen avser att ta initiativ i syfte att få en psitiv trend för antalet dödade ch allvarligt skadade i samband med spårbunden trafik, se utestående punkt Aktuella frågr för säkerhet ch lkförardirektivet inför kmmande RIS kmmitté möte Åke Lewerentz Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, se bilaga 7. Kmmissinen har beslutat m ett lkförardirektiv, 2007/59/EG. Direktivet tar upp m utbildningscentrum ch examinatiner. En arbetsgrupp inm ERA har tagit fram en rekmmendatin sm ska mröstas vid RIS kmmitté mötet i mars Beslutsdkumenten innehåller ingen skillnad mt vad sm tidigare har blivit presenterat för Branschrådet för järnväg. Utbildning Av artikel 23 i Direktiv 2007/59/EG framgår följande. De detaljerade utbildningsmålen är fastlagda i bilaga IV i fråga m förarbeviset ch bilagrna V ch VI i fråga m intyget. De detaljerade utbildningsmålen får kmpletteras antingen Med tillämpliga TSD:er eller Med de kriterier sm byrån föreslår enligt artikel 17 i förrdningen (EG) nr 881/2004, se nedan. Utbildningen ska ges av persner eller rgan sm har ackrediterats eller erkänts ( tillstånd i kmmande svensk lag). Utdrag ur artikel 17 Förrdningen (EG) nr 881/2004 Yrkeskunskaper Byrån ska utarbeta rekmmendatiner för fastställandet av enhetliga ch gemensamma kriterier för yrkeskunskaper ch utvärdering när det gäller den persnal sm deltar i driften ch underhållet av järnvägssystemet. Vid utarbetande skall priritet ges beträffande lkförare ch utbildare. Byrån skall samråda med företrädarna för arbetsmarknadens parter i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.
13 TSJ Mötesanteckningar 13(20) Byrån skall utarbeta rekmmendatiner m hur ett system för gdkännande av utbildningscentrum skall införas. Byrån skall främja ch underlätta utbyte av lkförare ch utbildare mellan järnvägsföretag i lika medlemsstater. Prv I artikel 25 Direktiv 2007/59/EG stadgas att val av prv ch examinatrer får ske utifrån gemenskapskriterier fastställda på grundval av ett utkast från byrån. ERA:s rekmmendatiner angående utbildningscentra, examinatrer ch examinatiner Följande punkter är gemensamma för utbildningscentra ch examinatiner: Ansökan Utfärdande Oberende ch partiskhet Kmpetenskrav Giltighet, ändring, förnyelse av tillstånd Register, identifikatinsnummer Återkallande, tillfälligt eller permanent Överklagande -prcess Tillstånd för examinatinscentrum Gemensamma kriterier för rganisering av examinatiner Generella kriterier Dåligt uppförande (fusk) Transparenta utvärderingsregler Myndighets kvalitetskntrll ch övervakning Undantag (utbildning)
14 TSJ Mötesanteckningar 14(20) Utbildningscentrim sm tillhör järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare Utbildningscentrum sm tillhandahåller språkutbildning Ny eller nyutrustad linje ch nya frdn Synpunkter från Transprtstyrelsen ERA:s förslag går utöver mandaten givna i artiklarna 23 ch 25 i följande aspekter: Ansökan Utfärdande Giltighetstid, ändring, förnyelse Register över utbildare ch examinatrer Återkallande, tillfälligt eller permanent Överklagande Sverige har påpekat att ERA har gått utanför sitt mandat men ERA har inte lyssnat på detta. Därutöver anser Transprtstyrelsen att ett antal förslag från ERA bör justeras enligt nedanstående. ERA:s förslag Examinatrer ska ha fyra års praktisk erfarenhet under de senaste fem åren innan ansökan m tillstånd. Tid sm manager f train drivers får räknas in i denna tid. Ett generellt kriterium för rganisatin av examinatiner är att resultatet av examinatin mgående ska göras tillgänglig för uppdatering av det natinella registret över lkförarbevis respektive kmpletterande Transprtstyrelsens kmmentar För lång tid, särskilt vad gäller förarbeviset, tre år kan vara mer lämpligt. Denna erfarenhet är irrelevant, bör strykas. Att kmmunicera resultatet utgör en del av utförandet av beviset respektive det kmpletterande intyget. Detta ska därför inte beskrivas sm en del av examinatinen.
15 TSJ Mötesanteckningar 15(20) intyg. Behövs det verkligen fyra års praktisk erfarenhet, kanske skulle det räcka med tre år. Ska Sverige gå emt förslaget? Transprtstyrelsen ch Branschen i Sverige behöver ha detta med körkrt ch det så frt sm möjligt därför är det svårt att säga nej enbart på viss frmalia. Accepteras ERA:s förslag i RIS kmmittén så måste Sverige ändå göra en egen lagstiftning innan EU parlamentet har sagt sitt. Ingen på mötet hade någn invändning till detta. 8 Anmälan av eventuella felaktigheter i TSD Anmälan skickas enklast via mail till Transprtstyrelsen på adressen jarnvag@transprtstyrelsen.se, kntaktpersn Anders Sjöberg. Några nya felaktigheter blev inte rapprterade. 9 ERA:s framtida rll Åsa Tysklind Transprtstyrelsen presenterade denna punkt, se bilaga 8. En enkät har skickats ut m byråns rll. Medlemsstaterna tillämpar de regler sm ERA tar fram på lika sätt. Peer-review kmmer att ersättas av ett krs revisins förfarande. Detta kmmer att påbörjas under året. Internt inm ERA har man brister på samverkan mellan avdelningarna driftskmpatibilitet ch säkerhet. Hittills har ERA tagit fram 50 rättsakter. Transprtstyrelsen har föreslagit till departementet att Sverige agerar ch påverkar ERA att arbeta mer med regelförbättring. SJ anser att detta är bra för de ser att Nrge, Sverige ch Danmark agerar lika. SJ stöder den svenska linjen på ERA:s arbetssätt.
16 TSJ Mötesanteckningar 16(20) 10 Övriga frågr 10.1 Nya rganisatinen Christian Guldberg undrade m hur sammanslagningen av Väg ch Järnväg kmmer att bli? Kmmer detta att påverka arbetet? Branschrådet kmmer att frtsätta sitt arbete i den nya rganisatinen. Rune Lindberg presenterade den nya rganisatinen. Enheten för behörigheter: Chef Stig Brahn Frdn & teknik (krav på frdn både för väg ch järnväg, besiktningskrav, bränsle, tekniska system, Infrastruktur): Chef Ove Anderssn Trafikregler för järnväg ch väg, tillståndsprövning ch tillsyn av infrastrukturförvaltare (JTF, driva infrastruktur): Chef Ann Helgeback Trafikföretag (yrkestrafik på väg, buss, taxi ch järnvägsföretag): Chef Petra Åkerlund Juridiska enheten där juridisk kmpetens är samlad för att ge stöd till de övriga enheterna: Chef Hans Göran Ågren Strategi ch analys (rapprtering m detta samt uppföljning hur verksamheten följer de transprtplitiska målen): Chef Bengt Sjöö Supprt: Chef Marit Hessling Marknadstillsyn ch marknadsövervakning: Chef Heléne Jarefrs Chef för avdelningen Väg ch Järnväg är Birgitta Hermanssn-Ylvén Stabschef är Mats Anderssn Birgitta ch Mats kmmer till säkerhetsknferensen i Örebr ch kmmer där att göra en presentatin av avdelningen Natinella regler För att ta fram natinella tekniska regler (NTR) pågår det rekrytering ch samarbete med Trafikverket är på gång års upplaga av regelbken Åke Lewerentz Transprtstyrelsen infrmerade att regelbken för 2011 nu går att beställa på internet
17 TSJ Mötesanteckningar 17(20) 11 Nästa möte Nästa möte med Branschrådet för järnväg kmmer att hållas den 24 maj Vid mötesanteckningarna Anders Sjöberg Bilaga 1: Utestående punkter Bilaga 2: Recast första järnvägspaketet Bilaga 3: Sammanslagning av högh knv TSD:er (2) Bilaga 4: TSI CCS 16 Feb Bilaga 5: RISC (2) Bilaga 6: 1101VTIdagar Tingvall Bilaga 7: Lkförarkörkrtet Bilaga 8: Framtida rll Lista över utestående punkter Nr Ämne Ansvarig Färdigdatum Status 5.1 Transprtstyrelsen följer upp vad sm händer med dkument DV Transprtstyrelsen kntrllerar vilka kppeltyper sm ingår i TSD Gdsvagnar. Skrivningen sm presenterades på mötet innebär inget förbud mt det manuella kpplingssystemet. 5.3 Transprtstyrelsen kntrllerar specificeringen av gångdynamik. 5.4 Green Carg ch Tågperatörerna studerar närmare detta med lastsäkringsutrustning på lastbärare ch återkmmer till Transprtstyrelsen Rbert Bylander. 6.1 Trafikverket tar fram infrmatin m strleken på hjulplattr. 6.2 Martin Li Trafikverket bjuds in till nästa möte för Branschrådet för att infrmera m arbetsgruppen för gångdynamik. Stefan Sllander Pågående Rbert Bylander Avslutad Rbert Bylander Avslutad Håkan Sjöström ch Peder Wadman Pågående Ulf Bhlin Pågående Anders Sjöberg Pågående
18 TSJ Mötesanteckningar 18(20) 6.3 Infrmatin m driftskmpatibel infrastruktur ska sändas till ERA. 6.4 Vem i Sverige Transprtstyrelsen eller Trafikverket äger frågan m att varje frdns ERTMS utrustning gdkänns för varje bana där det ska användas? 6.5 Transprtstyrelsen återkmmer med initiativ för säker trafik. Stefan Sllander Pågående Stefan Sllander Pågående Heléne Jarefrs Pågående Sändlista Branschrådet: Almega Alstm Ansaldsignal Arbetsmiljöverket A-train Bmbardier Transprtatin Bverket D C Dynamic Cnstructin AB Dellner Cuplers Durc Elsäkerhetsverket EurMaint Green Carg Infranrd Interfleet JHRF Jernhusen Järnvägshuset AB LKAB/MTAB Anders Olfssn Martin Sterner Jan Santaniemi Bertil Sjöbergh Carl Axel Sundström Öystein Rönne-Petersén Rune Alm Olle Ek Dag Ribbing Kristffer Drugge Staffan Abrahamssn Göran Wikingsn Karin Ortlieb-Wiese Thmas Ar Hrst Blüchert Peter Lindberg Thmas Rbertssn Per Anderssn Håkan Sjöström Thmas Björstedt Birgitta Wieslander Peter Langevi Mikael Krvi Maria Ögren Sten Nrdström Stefan Halldén Margareta Anderssn Anne-Marie Olvsdtter Jan Olvssn
19 TSJ Mötesanteckningar 19(20) Midwaggn Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap Näringsdepartementet SECO Siemens SJ AB SL SWEDAC SweMaint Swetrain Swedtrain Svenska Privatvagn Föreningen Trafikverket Transprtstyrelsen Lars Strand Stefan Hellzenius B Zetterström Elisabet Bdin Håkan Janssn Carl Silferswärd Valle Karlssn Urban Beckman Malin Presthus Lars Svenssn Peter Sjöquist Tmas Ahlberg Cecilia Lindberg Curt-Peter Asklin Per Gelang Magnus Davidssn Peter Tengrs Bengt Hillman Ulf Bhlin Mats Fröjmark Jhan Gunnarssn Jhn-Åke Halldén Maria Hedqvist Jenny Gustafssn Brandt Klas Berglund Martin Li Sven Lundbäck Christer Löfving Hans Wlf Martin Öhlin Anders Mattssn Anders Sjöberg Claes Elgemyr Heléne Jarefrs Ove Anderssn Reij Rsendal Rune Lindberg Stefan Sllander Stig Brahn Susanna Angantyr Ulrik Bergman Åke Lewerentz
20 TSJ Mötesanteckningar 20(20) TRC Tågia Tågperatörerna UNICON Vanaheim Ångpanneföreningen Kntrll Öresundsbrn Åsa Tysklind Trbjörn Rehn Lennart Anderssn Gunnar Alexanderssn Peder Wadman Åke Lanéus Thmas Jhanssn Jörgen Nyberg Rlf Sundqvist Övriga (e-pst utan bilagr): Ständiga representatinen Tmas Brlin AT Signal System Lucas Orve Bmbardier Transprtatin Signal Per Lundberg Det Nrske Veritas Luise Hpkinsn ERA Anders Lundström Sarah Yung Christian Guldberg AB Christian Guldberg Green Carg Rlf Petersn Inlandsbanan Ulf Eliassn Relcn Scandpwer Martina Dahlström Jnatan Björse Sintef Odd Nrdland Transprtindustriförbundet Stefan Back Transrail Per Leander Tågkmpaniet Bengt-Erik Jhanssn
COMMISSION DECISION on the recognition of training centres involved in the training of train drivers in conformity with directive 2007/59/EC
Lokförarkörkortet COMMISSION DECISION on the recognition of training centres involved in the training of train drivers in conformity with directive 2007/59/EC COMMISSION DECISION on the recognition of
Läs merMöte Branschrådet för järnväg
Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2012-182 Mötesanteckningar 1(20) Mttagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Onsdagen den 30 maj 2012 Plats: Närvarande: Quality Htel Galaxen, Jussi
Läs merMöte Branschrådet för järnväg
TSJ 2010-119 Mötesanteckningar 1(15) Mottagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Tisdagen den 30 november 2010 Plats: Närvarande: Quality Hotel Galaxen, Borlänge Santaniemi, Jan Alstom
Läs merEU-direktiv om driftskompatibilitet
EU-direktiv om driftskompatibilitet Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet (TSD) Sammanslagning av högh. och konv. TSD:er Stefan Sollander, Transportstyrelsen Tre olika tekniska regler gäller
Läs merMöte Branschrådet för järnväg
TSJ 2010-119 Mötesanteckningar 1(12) Mottagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Onsdagen den 10 februari 2010 Plats: Quality Hotel Galaxen, Borlänge Närvarande: Sundström, Carl-Axel
Läs merMöte Branschrådet för järnväg
Diarienummer Dkumenttyp Sida TSJ 2011-75 Mötesanteckningar 1(16) Mttagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Måndagen den 7 nvember 2011 Plats: Närvarande: Quality Htel Galaxen, Brlänge
Läs merRISC-möte oktober. Dagordning med 8 omröstningar och 26 informationspunkter ERTMS WG 21 oktober
RISC-möte 19 20 oktober Dagordning med 8 omröstningar och 26 informationspunkter ERTMS WG 21 oktober TSD Drift konv. ändring Oslo Sundsvall TSD Drift bilaga P regler för märkning av fordon. Stängning av
Läs merMöte Branschrådet för järnväg
TSJ 2010-119 Mötesanteckningar 1(14) Mottagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Tisdagen den 12 oktober 2010 Plats: Närvarande: Quality Hotel Galaxen, Borlänge Alm, Rune Bombardier
Läs merMöte Branschrådet för järnväg
TSJ 2012-182 Mötesanteckningar 1(18) Mttagare: Se sändlista Möte Branschrådet för järnväg Mötesdatum: Tisdagen den 21 februari 2011 Plats: Närvarande: BEST WESTERN Gustaf Wasa Htel, Brlänge Ohlin, Bengt
Läs merKALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A
KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll
Läs merRISC december, omröstning Certifiering av uh-ansvarig enhet (ECM)
RISC 14-15 december, omröstning Certifiering av uh-ansvarig enhet (ECM) Säkerhetsdirektivet säger att certifiering av underhållsansvarig enhet för godsvagnar ska vara certifierad. JF behöver inte ny certifiering.
Läs merBILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER
SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas
Läs merRutin för domänvalidering. Verifiering av organisationer och ombud
Rutin för dmänvalidering Verifiering av rganisatiner ch mbud Rutin för dmänvalidering - verifiering av rganisatiner ch mbud 1.3 SITHS Plicy Authrity Innehåll Dkumentets syfte... 2 Dkumentets målgrupp...
Läs merAllmänna bestämmelser för Certifiering
[2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...
Läs merSITHS rekommendationer för internt revisionsarbete
SITHS rekmmendatiner för internt revisinsarbete SITHS rekmmendatiner för internt revisinsarbete SITHS Plicy Authrity Revisinshistrik Versin Datum Författare Kmmentar 0.1 2016-03-17 Cathrine Anderssn Reviderat
Läs merPRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN
PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad
Läs merRättsaktNamn StatusRättsakt Grund/ändring
RättsaktNamn StatusRättsakt Grund/ändring KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/936 av den 29 juni 2018 om bemyndigande för medlemsstaterna att anta vissa undantag i enlighet med Europaparlamentets
Läs merInformation från socialkontorets ledningsgrupp
PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin
Läs merSamråd om översynen av EU:s handikappstrategi
Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren
Läs merInstruktioner för mappning av individer till NY-läge
PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till
Läs merDel 5: Rekommendationer och projektrapport
Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens
Läs merProcessbeskrivning ITIL Change Management
PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna
Läs merRiktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn
Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning
Läs merArbetsprogram för Betalningsrådet
Arbetsprgram för Betalningsrådet 2017-2019 DATUM: 2017-10-04 Organisatin av arbetet Detta arbetsprgram mfattar periden ktber 2017 till ktber 2019 ch är baserat på de förslag på aktiviteter sm deltagarna
Läs merGuide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten
Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet
Läs merMinnesanteckningar
TSJ 2010-771 Minnesanteckningar 1(7) JTF Referensgrupp för sakfrågr Minnesanteckningar 2010-05-19 Inledning ch presentatin Margareta Lövgren inledde mötet med att hälsa alla välkmna till det första referensgruppsmötet
Läs merBILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER
GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna
Läs merChecklista förändringsledning best practice Mongara AB
Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen
Läs merABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet
ABB Sverige har fattat beslut m att samtliga entreprenörer ch knsulter skall certifieras i arbetsmiljöch säkerhet Genmförd SSG Entré är en förutsättning för att arbeta åt ABB. Bakgrund Brister i arbetsmiljökmpetens
Läs merVattenfall Innovation Awards
Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer
Läs merAnbudsförfrågan revisionsuppdrag Bonava. Uppdrag
Anbudsförfrågan revisinsuppdrag Bnava Bnava är en ledande bstadsutvecklare i nrra Eurpa. Bnava har sitt ursprung i NCC ch har skapat hem ch mråden sedan 1930-talet. Bnava har 1 600 anställda med verksamhet
Läs merInförandet av SERA-direktivet 2012/34/EU i svensk rätt
Införandet av SERA-direktivet 2012/34/EU i svensk rätt Information på Branschrådet 2014-10-08 Sofie Mååg Allmänt om SERA-direktivet Syfte med direktivet Ytterligare marknadsöppning fler ska omfattas av
Läs merUtvärdering av riktlinjerna för god praxis
Ansvarig persn Mari Laihnen Sida/sidr 1 / 5 Arbetsgruppen för krdinering av egenkntrllen Instruktin / versin 10006/1sv Kntrllavdelningen 1. Inledning Denna instruktin är i första hand avsedd att användas
Läs merIntern styrning och kontroll vid Stockholms universitet
Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet
Läs merSvenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter
Läs merProcessbeskrivning fakturahantering
ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment
Läs merLeverantörsbetalningar
Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser
Läs merFÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA
1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om godkännande av delsystem för järnväg;
Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av delsystem för järnväg; beslutade den 30 juni 2010. Transportstyrelsen föreskriver 1 med stöd av 1 kap. 2 samt 2 kap. 14 b, 15 och 16 järnvägsförordningen
Läs merRegional samverkanskurs 2014
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION
29.11.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 314/41 REKOMMENDATIONER KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 22 november 2011 om erkännande av utbildningsanstalter och examinatorer för lokförare i enlighet
Läs merRiktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde
Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor
KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.
Läs merVi samlar enbart in personuppgifter direkt från den registrerade.
Integritetsplicy På AniCura är din persnliga integritet vår absluta priritet ch AniCuras behandling av sker helt i enlighet med dataskyddsförrdningen GDPR. Denna integritetsplicy förklarar hur vi behandlar
Läs merRutin för domänvalidering. Verifiering av organisationer och ombud
Rutin för dmänvalidering Verifiering av rganisatiner ch mbud Rutin för dmänvalidering - verifiering av rganisatiner ch mbud.dc SITHS Plicy Authrity Innehåll Dkumentets syfte... 2 Dkumentets målgrupp...
Läs merMalltext Tredjepart- /Samarbetsavtal HSA och SITHS
Malltext Tredjepart- /Samarbetsavtal HSA ch SITHS Malltext Tredjepart-/Samarbetsavtal HSA ch SITHS Versin 1.2 HSA ch SITHS Förvaltning 2016-11-30 Allmänt Detta dkument är framtaget sm hjälp för de rganisatiner
Läs merVerksamhetsberättelse 2016
Verksamhetsberättelse 2016 2017-02-06 Sammanfattning 2016 var ett händelserikt år på många sätt. Flera psitiva händelser för föreningen får dck stå tillbaka till förmån för brtgången av Kaare Brandsjö.
Läs merInformation. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter
Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!
Läs merInformationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)
EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2
Läs merIntegritetspolicy Bokförlaget Nona
Integritetsplicy Bkförlaget Nna 1. Inledning På Bkförlaget Nna AB (Bkförlaget Nna) värnar vi m din persnliga integritet. Den 25 maj 2018 trädde dataskyddsförrdningen i kraft vilket innebär att dina rättigheter
Läs merMöte med branschrådet för järnväg den 2 oktober 2012
1 (13) Datum Möte med branschrådet för järnväg den 2 oktober 2012 Datum: 2012-10-02 Tid: 10:15-15:30 Plats: Hotell Galaxen, Borlänge Närvarande: Sjöbergh, Bertil Ansaldo - STS Ohlin, Bengt Arriva Tåg AB
Läs merGuide till datadriven verksamhetsstyrning
Guide till datadriven verksamhetsstyrning Bakgrund Reaktiv verksamhetsstyrning med fkus på förklaring Traditinellt sett har man månadsmöten en till två veckr efter ett månadsskifte där man tittar på föregående
Läs merVi samlar enbart in personuppgifter direkt från den registrerade.
Integritetsplicy På AniCura är din persnliga integritet vår absluta priritet ch AniCuras behandling av sker helt i enlighet med dataskyddsförrdningen GDPR. Denna integritetsplicy förklarar hur vi behandlar
Läs merDs 2009:54 Behörighet för lokförare
TSJ 2009-2598 N2009/9050/RS REMISSVAR 1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2009:54 Behörighet för lokförare Transportstyrelsen har ombetts att yttra sig över nämnda promemoria.
Läs merav den 29 november 2010
Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 29 nv 2010 YTTRANDE nr 06/2010 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 29 nvember 2010 m möjligheten till ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003
Läs merA!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt
Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie
Läs merBredbandspolicy för Skurups kommun
Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners
Läs merFU 2000 Generella arbetsmiljökrav
Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande
Läs merMöte med branschrådet för järnväg den 15 januari 2013
1 (15) Möte med branschrådet för järnväg den 15 januari 2013 Datum: 2013-01-15 Tid: 10:15-15:30 Plats: Hotell Galaxen, Borlänge Närvarande: Sjöbergh, Bertil Ansaldo - STS Ohlin, Bengt Arriva Tåg AB Bucht
Läs merYH och internationalisering
YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering
Läs merFörslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek
Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för
Läs merSlutrapport Uppdragsutbildning ITM
Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets
Läs merUtvärdering efter Svenska Cupen 3 hur vi ska arbeta framåt.
Minnesanteckningar möte med tramplintekniska kmmittén Stckhlm lördagen den 5 mars (Nya) Idrttens Hus; Skansbrgatan 7 Skanstull Närvarande: Luise Nrdenberg (rdförande, vid tangenterna), Mats Göranssn, Thérèse
Läs merMedlemsmöte 23-24 maj 2012
1 Medlemsmöte 23-24 maj 2012 Spelbmskan, Stckhlms Stadsbiblitek Deltagare: Anna Christina Rutqvist, Länsbiblitek Värmland Anneli Reinhammar, Länsbiblitek Sörmland Bengt Källgren, Kultur i Väst endast 23
Läs mer2015-12-03 1 BSAB 2.0. Ett branschöverskridande projekt för klassificering av byggd miljö
2015-12-03 1 BSAB 2.0 Ett branschöverskridande prjekt för klassificering av byggd miljö Prjekt BSAB 2.0 Nytt klassifikatinssystem för bygg ch förvaltning BSAB MODELL För tydligare kmmunikatin ch effektivare
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merKOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande
Läs merSmultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
Läs merRiktlinjer och rekommendationer Riktlinjer för periodisk information som kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma
Riktlinjer ch rekmmendatiner Riktlinjer för peridisk infrmatin sm kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma 23/06/15 ESMA/2015/609 Innehållsförteckning 1 Omfattning... 3 2 Definitiner... 3 3 Syftet
Läs merNy fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem
Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...
Läs mer1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Läs merKLARA: RELEASE NOTES MAJ 2015
KLR: RELESE NOTES MJ 2015 Nya funktiner KLR 2015-05-07 Nrdic Prt B Mölndalsvägen 93 Tfn: 031 773 99 20 Sida 1 (7) Nrdic Prt B 2015-05-07 Innehållsförteckning 1 Dkumentinfrmatin... 3 1.1 Funktinalitet ch
Läs merVetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten
Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...
Läs merTaxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen
www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.
Läs merYttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)
Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2
Läs merPAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna
Datum 1(6) Kmmunfullmäktige i Pajala kmmun Revisinsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisrer har granskat den verksamhet sm bedrivs i styrelser ch nämnder ch genm utsedda lekmannarevisrer
Läs merRockpanel / ROCKWOOL AB ( ROCKWOOL ) vill säkerställa din integritet online.
Sekretessplicy Rckpanel / ROCKWOOL AB ( ROCKWOOL ) vill säkerställa din integritet nline. Det är därför sm ROCKWOOL har regler, Binding Crprate Rules (BCRs), för dataskydd sm ska följas av alla blag sm
Läs merBILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER
E+ YiA Spimus LIITE III_KA105_rahitus- ja spimussäännöt_sv.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna
Läs merRISC möten. 10 februari och 5 6 november 2014
RISC möten 10 februari och 5 6 november 2014 Beslut godkända i RISC i november Bromsblock i TSD Godsvagnar - Ny specifikation för bromsblock i TSD Godsvagnar (Kompositbromsblock) - Erfarenhetsdrift (modul
Läs mer1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?
Konsekvensutredning 1 (9) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Johan Vestlund Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion teknik järnväg Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om upphävandet
Läs merStyrgrupp Svensk geoprocess
Mötesanteckningar 2015-02-19 1(10) MÖTESANTECKNINGAR Kpia till Närvarande, Prjectplace.se, prjektets hemsida Styrgrupp Svensk geprcess Tid: Tisdagen den 10 februari 2015, kl. 10.00 16.00 Plats: SKL, Stckhlm
Läs merYttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara
Läs merGenomförandebeskrivning Digiresan
Genmförandebeskrivning Digiresan Ledarskapsprgram att effektivt leda verksamheten, sig själv ch andra Det här är en ledarskapsutbildning i tre steg ch lika många dagar. Syftet är att förbättra din förmåga
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11
fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår
Läs merEU-harmoniserad godkännandeprocess för fordon i Sverige. Annelie Jämte
EU-harmoniserad godkännandeprocess för fordon i Sverige Annelie Jämte Hur styrs godkännandeprocessen? Driftskompatibilitetsdirektivet (EU) 2018/545 praktiska arrangemang i processen för godkännande av
Läs merFörslag till fortsatt arbetsform för branschrådet för järnväg
PM 1 (6) Datum 2012-12-21 Handläggare Maria Jäderholm Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion järnvägsföretag Förslag till fortsatt arbetsform för branschrådet för järnväg Bakgrund Branschrådet
Läs merKommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd
Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer
Läs merSocialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10
G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie
Läs merRapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen
Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar
Läs merMötesanteckningar branschrådet för järnväg
Mötesanteckningar 1 (12) Datum Handläggare Maria Jäderholm Väg- och järnvägsavdelningen Enhet för marknad, kvalitet och strategi Sektion omvärld Mötesanteckningar branschrådet för järnväg Datum Tid Plats
Läs merEUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN STRATEGI 2013 2017 SV VÅR ROLL 1. Offentlig redvisningsskyldighet är ett kärnvärde i ett demkratiskt samhälle ch därmed i Eurpeiska uninen (EU). Att EU:s ffentliga redvisningsskyldighet
Läs merNORD FONSKOMMISISON AB INTEGRITETSPOLICY. Antagen av styrelsen i Nord Fondkommission AB
NORD FONSKOMMISISON AB INTEGRITETSPOLICY Antagen av styrelsen i Nrd Fndkmmissin AB 1 1 PERSONUPPGI FTS ANSVAR 1.1 Denna integritetsplicy förklarar hur Nrd Fndkmmissin AB ( Blaget ), rganisatinsnummer 556832-1342,
Läs merNytt EU-direktiv EU 2016/797 (fjärde järnvägspaketet)
Nytt EU-direktiv EU 2016/797 (fjärde järnvägspaketet) Krav på järnvägsfordon (och järnvägsinfrastruktur) - Tekniska krav - Process för godkännande Stefan Sollander Driftskompatibilitetsdirektiven 1830-1996
Läs merReferensgrupp övergripande frågor (TSD Drift och Trafikledning)
Mötesanteckningar 1 (5) Datum Handläggare Urban Vester Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion järnvägsföretag Referensgrupp övergripande frågor (TSD Drift och Trafikledning) Datum Tid
Läs merAuktorisering och grupphantering. Projektplan
SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...
Läs merKommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014
KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen
Läs merCentrala Sacorådet i Malmö stad
Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter
Läs merIT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).
Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF
Läs merInstallation av fiber och IPTV i Seraljen
Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017
Läs merNya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019
Nya tillstånd ch tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019 Vem har beslutat m att införa nya regler? Svar: Det har riksdagen gjrt. I juni 2018 antgs prpsitinen Ökade tillståndskrav ch särskilda
Läs mer