KVALITETSREDOVISNING Sätunaskolan. Förskoleklass Grundskola åk 1-6 Fritidsverksamhet F-6. Carola Sjödin Rektor Sätunaskolan

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2009 Sätunaskolan Förskoleklass Grundskola åk 1-6 Fritidsverksamhet F-6 Carola Sjödin Rektor Sätunaskolan

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Organisation... 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Ekonomi och Resurser... 3 Prioriterade områden under Åtgärder för förbättring under 2009 inom gemensamma områden för skola, förskoleklass och fritids Åtgärder för förbättring under 2009 specifikt för förskoleklass... 4 Åtgärder för förbättring under 2009 specifikt för fritidsverksamheten... 4 Upplägg och struktur av redovisade områden... 5 Skola och gemensamma områden för skola, förskoleklass och fritidsverksamhet... 6 Uppföljningen av likabehandlingsplanen... 6 Mål - Att förebygga och åtgärda så att ingen elev blir utsatt för någon form av mobbning, kränkande behandling eller på något sätt blir diskriminerad Sammanfattning av uppnådda resultat Skolans värdegrund och uppdrag... 7 Mål - att arbeta med inkludering så att varje elev känner tillhörighet Mål att fortsätta arbetet Grön flagg och certifieras inom fler områden :1 Normer och värden :2 Kunskaper Redovisning av måluppfyllelse Resultat nationella prov år Resultat kunskapsbedömning vårterminen 2009 åk Resultat nationella prov år Resultat kunskapsbedömning i åk Måluppfyllelsen i åk6 grundat på Sigtunakommuns kommuns krav och kriterier: Mål - Att alla elever ska klara de nationella målen i år 3 och Utvecklingsområde SVAS Utvecklingsområde Skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner Utvecklingsområde Att använda interaktiva läromedel i högre grad Utvecklingsområde - Integrerat arbete i klasserna med PREST-ämnena Utvecklingsområde - elevernas kännedom om utbildningsmålen Sammanfattande om de olika utvecklingsområdena Mål - Att elevernas fysiska aktivitet ska öka i skolan och på fritids samt att utveckla skolans hälsoarbete Mål - Att öka medvetenheten om utemiljöns betydelse :3 Elevernas ansvar och inflytande Mål - Att utveckla elevernas delaktighet och inflytande i sitt eget lärande i skolan :4 Skola och hem Mål - att utveckla vår föräldrainformationen :5 Övergång och samverkan Mål - att utveckla övergångar inom, till och från Sätunaskolan :6 Skolan och omvärlden Mål - att utveckla kontakter i samhället nationellt och internationellt :7 Bedömning och betyg Mål att utveckla arbetet med skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner :8 Rektors arbete Mål - Utveckla strategin hur skolan ger särskilt stöd samt analys om hur stöd i första hand kan ges i klassen Mål Att utveckla arbetet med mentorskap i de äldre årskurserna Mål Att utveckla samarbetet mellan skolan och fritidsverksamheten Mål Att utveckla Sätunaskolans systematiska kvalitetsarbete Åtgärder för förbättring under gemensamt för skola, förskoleklass och fritids Förskoleklass verksamhet på Sätunaskolan Beskrivning av organisation och innehåll i verksamheten Mål - att alla elever ska ges goda förutsättningar för läsutveckling Mål - Att stärka lekens roll i förskoleklass Åtgärder för förbättring under 2010 specifikt för förskoleklass Fritidsverksamhet på Sätunaskolan Beskrivning av organisation och innehåll i verksamheten Mål - att utveckla barnens sociala samspel under fritidstid Åtgärder för förbättring under 2010 specifikt för fritidsverksamheten Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet

3 Inledning Nationella styrdokument I Sätunaskolans kvalitetsredovisning ingår tre verksamheter, förskoleklass, grundskola och fritidsverksamhet. Varje verksamhet har sin egen del. Utvecklingsområden som berör alla verksamheter redovisas under skolan, vilket anges under respektive mål. I Sätunaskolans kvalitetsredovisning, som utgår från de nationella läroplanerna och kursplanerna, redovisas även områden som finns dokumenterade i verksamhetens lokala arbetsplan (LAP) och uppdrag från kommunens verksamhetsplan. Sigtuna kommuns skolplan Skolplanen prioriterar fyra utvecklingsområden Grundläggande värderingar, Inflytande och delaktighet, Lärande och Hälsa. I kvalitetsredovisningen redovisas dessa prioriterade utvecklingsområden under respektive område i läroplanen. Likabehandlingsplan Den 1 april 2006 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Vi har upprättat den årliga Likabehandlingsplanen för De som skyddas av den nya lagens bestämmelser är eleverna. Planen gäller alla verksamheter på Sätunaskolan. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling, att förebygga samt motverka diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Förutsättningar Sätunaskolan ligger i centrala Märsta med närhet till stationen men även till naturområdet vid Kanonkullen. Hösten 2008 flyttade vi till nya Sätunaskolan, en helt nybyggd skola med förutsättningar att utveckla verksamheten på olika sätt, en mångfald i metodik och organisation för att möta framtiden. Vårt upptagningsområde präglas av flerfamiljshus med en hög grad av homogen etnicitet. Drygt 35 % av våra elever har annan språklig bakgrund och de representerar ca16 olika språk. Organisation Sätunaskolan har elever från förskoleklass till åk 6 samt fritidsverksamhet för elever från 6-12 år. I skolan ingick två kommunövergripande specialgrupper, Kometen är skolverksamhet för elever med funktionshinder inom autismspektrat och med ADHD-problematik. Under vårterminen 2009 fanns även en allrgigrupp, vilken avvecklades till höstterminens start. Eleverna i specialgrupperna inkluderas i verksamheten i den mån det är möjligt och bra för eleverna. Under 2009 har elevantalet ökat från 225 elever under vårterminen till drygt 255 elever under höstterminen. Idag består skolan av fyra arbetslag. Vi har två arbetslag F-år 3 och ett arbetslag år 4-6 samt fritidsarbetslaget. Våra gruppstorlekar varierar. Under läsåret 09/10 har skolan två förskoleklasser. I åk 1-6 varierar elevantalet mellan elever per åk i olika formeringar av klasser. Vi räknar med en viss ökning av det sammanlagda antalet elever framöver. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Skolan har använt sig av enkäter, utvärderingar, samtal etc. för att kartlägga elevernas kunskaper och trivsel. Arbetslagen och mindre grupper har arbetat fram kvalitetsredovisningens innehåll utifrån föregående års kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan. Metoden har främst varit i processform, där olika grupper har bearbetat innehåll och text. All personal har haft kvalitetsredovisningen på remiss. Ledningsgruppen har haft det slutliga ansvaret för redovisningen och även prioriterat åtgärderna för utveckling under Ekonomi och Resurser Lokaler Vi finns i helt nya lokaler, en skolbyggnad med tillhörande ny idrottssal. Matsalen är i centrum av skolan och kan användas till samlingssal. Möjligheterna är många för att kunna gruppera och arbeta i olika storlekar av grupper och med olika arbetssätt. Teknik/Läromedel Alla klassrum i nya skolan är utrustad med en interaktiv tavla och whiteboard/blädderblock. Skolan har både fast och trådlöst nätverk, vilket gör att man kan arbeta i alla utrymmen. Till de interaktiva tavlorna finns en fast ansluten dator, personalen har en laptop de kan arbeta med. Vi har klassuppsättning med laptop till eleverna samt fasta datorer i alla klassrum. Förutom det har eleverna i klass 5 en egen laptop som en del i ett ett till ett projekt. Arbetsrum till personalen finns på fyra ställen i skolan. Information inom skolan sker via E-post och ett eget intranät, förutom de personliga kontakter som sker. 3

4 Personal Skolans strävan är att ha en adekvat utbildad personal, vilket vi idag har, utifrån skolans uppdrag. Allt som allt arbetar ca 33 personer, i olika anställningsgrad, på skolan. Kökspersonalen är då inte inräknad. Ekonomi Vår budgetsituation är nu balanserad. En ökad inflyttning och att fler elever valt att börja hos oss har gjort att elevunderlaget har ökat och därmed också de ekonomiska förutsättningarna. Det ekonomiska resultatet för 2009 är positivt och vi har kunnat göra de investeringar vi tyckt vara nödvändiga. Elevvård Elevhälsoteamet, (EHT) består av rektor, specialpedagog, skolpsykolog, och skolsköterska. Möten sker ungefär varannan vecka. Då sker förberedelser till elevvårdskonferenser och andra elevärenden diskuteras. Bland annat diskuteras det om vilka insatser som behövs. Pedagoger har också möjlighet att komma och diskutera situationer med grupper eller enskilda elever. Om handledning behövs har detta hittills gått bra att ordna. Under 2009 har förändringar skett i sammansättningen av EHT. Vi har inte längre en kurator med pga. andra prioriteringar i kommunen. Kompetensutveckling Under året har fokus varit att utveckla verksamheten i den nya skolan. Under höstterminen har fokus främst varit på förhållningssätt och utveckling av arbetet med Barnkonventionen och ICDP (International child development programme) samt med Circonova. Föregående läsår påbörjades en utbildning inom IKT. Vi följer myndigheten för skolutvecklings utbildningsprogram, PIM. Personalen har individuella mål utifrån sina förkunskaper. Förutom det har kompetensutveckling skett utifrån personalens individuella behov, vilket beskrivs i medarbetarnas egna IUP. Prioriterade områden under 2009 Åtgärder för förbättring under 2009 inom gemensamma områden för skola, förskoleklass och fritids. Under respektive prioriterat mål finns resultat av prioriterade åtgärder angivna för De är indelade efter läroplanens mål. De finns också i mer utförlig beskrivning med tillhörande handlingsplan i skolans lokala arbetsplan. I syfte att öka måluppfyllelsen och kunskapsresultaten valde vi att prioritera: Bedömningsunderlag, verktyg och analysarbete. Se 2:2 IKT och interaktivt arbete Se. 2:2 Arbetsplaner, utvärdering och metodutveckling. Se 2:2 Systematiskt kvalitetsarbete. Se 2:8 Elever i behov av stöd och elever med svenska som andra språk. Se 2:2 Åtgärder för förbättring under 2009 specifikt för förskoleklass Under den specifika delen i kvalitetsredovisningen för Förskoleklassen redovisas det prioriterade målet och resultat. I syfte att öka måluppfyllelsen valde vi att prioritera: Utveckla ett gemensamt arbete och förhållningssätt i våra två förskoleklasser. Åtgärder för förbättring under 2009 specifikt för fritidsverksamheten Under den specifika delen i kvalitetsredovisningen för Fritidsverksamheten redovisas de prioriterade målen och resultat. I syfte att öka måluppfyllelsen valde vi att prioritera: Utveckla samarbetet mellan pedagogerna på Vintergatan och Himlavalvet så att barnen lär känna alla vuxna och att vi pedagoger kan hjälpas åt på ett effektivare sätt. Även samarbetet mellan verksamheterna på Himlavalvet. Utveckla samarbete med Norrbackaskolan tex turneringar, fritidshemmens dag etc. Inventera vilka kompetenser som finns bland fritidshemmets personal. I samband med utvecklingssamtal och upprättande av IUP beakta fritids perspektiv. Utvecklingspedagogen kommer att under en vecka under vårterminen -09 samverka/arbeta en vecka vid ett annat fritidshem i kommunen. I lokala arbetsplanen förtydliga fritidsverksamheten och utvecklingsområden. 4

5 Upplägg och struktur av redovisade områden Redovisningen är gjord med läroplanen som grund. De prioriterade kommunala målen finns redovisade under respektive avsnitt i läroplanen. Detta grundas på att läroplanen gäller för alla våra verksamheter. Redovisningen är uppdelad i förskoleklass, fritidsverksamhet och skola. De målområden som är gemensamma för alla verksamheter redovisas under skola, men med tydlighet i målen. Varje område i läroplanen är redovisade på följande sätt: Mål prioriterat mål utifrån läroplanens olika områden. Processen och genomförda åtgärder här redovisas de aktiviteter som vid kvalitetsredovisningen 2008 skulle åtgärdas och/eller utvecklas samt bakgrund och processen. Resultat och måluppfyllelse här redovisas de resultat vi kommit fram till och om vi har uppnått uppsatta mål. här beskriver vi varför resultatet och måluppfyllelsen blev som det blev och vad vi grundar den bedömningen på. Åtgärder att utveckla under här beskriver vi vilka åtgärder vi avser att göra för att få ytterligare högre måluppfyllelse. 5

6 Skola och gemensamma områden för skola, förskoleklass och fritidsverksamhet Uppföljningen av likabehandlingsplanen Skolan reviderade likabehandlingsplanen under januari I planen ingår även handlingsplaner för att öka elevernas trygghet och trivsel. Under året har två enkäter genomförts bland elever om hur eleverna upplever tryggheten på skolan. Mål - Att förebygga och åtgärda så att ingen elev blir utsatt för någon form av mobbning, kränkande behandling eller på något sätt blir diskriminerad. Läroplanen Processen och genomförda åtgärder 2:1. Normer och värden Målet är att förebygga och åtgärda så att ingen elev blir utsatt för någon form av kränkande behandling eller på något sätt blir diskriminerad. Genom ökat ansvarstagande ska vi motverka kränkande behandling i alla situationer. Åtgärder att utveckla under 2009 Fotografi på kamratstödjarna finns i huvudbyggnaden. Få igång en bra rastverksamhet, bl. a hålla rastboden öppen. Arbeta med Circonova under Arbeta förebyggande med SET i alla klasser. Synliggöra kamratstödjarna på rasterna. Bakgrund och process Arbetet mot kränkningar och mobbning är ständigt pågående. Exempelvis genom olika gruppövningar, drama och etiska samtal. Kamratstödjargrupp (elevgrupp), har kontinuerliga möten varannan vecka med skolans Må bra - grupp (vuxengrupp). Vi har en väl utarbetat värdegrund och en plan för hur vi ska arbeta med skolans värdegrund. Detta ligger som bas för arbetet med likabehandlingsplanen. Genom att blanda grupper under temaarbete, elevens val och andra aktiviteter breddar vi elevernas sociala kontaktnät. Eleverna kommer närmare varandra och vi upplever att de till viss del har en bättre relation till varandra, mellan grupperna. I skolan och på fritidshemmen för man dagliga diskussioner med barnen om hur man är mot varandra. Vi använder oss av massage, gympa samt samarbetsövningar och lekar. Likabehandlingsplanen för 2009 finns på skolans hemsida. Resultat och måluppfyllelse Arbete och diskussioner under året gällande en av huvudpunkterna i skolans värdegrund Alla barn är allas barn har varit i fokus vid utvecklingskvällar, i arbetslag, i skolan och på fritids. När det har varit konflikter mellan elever eller att någon elev har känt sig kränkt eller utsatt har vi arbetat utifrån vår likabehandlingsplan. Vi har sett vikten av att arbeta förebyggande för att stärka gruppen och individerna i gruppen. Vi utsätter inte barnen för utanförskap utan ser till gruppens sammansättning och avgör när det inte är läge att de själva bestämmer vem de ska vara tillsammans med t ex vid en aktivitet där de ska gå ihop, två och två. Ett systematiskt arbete med social- och emotionell träning finns i alla klasser. Detta arbete är under utveckling. På fritids är avdelningarna större på nya skolan, vilket försvårar genomförandet av värdegrundsövningar i mindre grupper. Att arbeta med konfliktlösningar är ett arbete som aldrig tar slut, det är en ständig process. Med stigande ålder och mognad klarar fler och fler barn av att se sin egen roll i det som sker. Rastvärdarna har nu västar och är synliga på skolgården. Den enkät vi gjort har visat att de flesta eleverna känner sig trygga på Sätunaskolan. Vi har statistik på hur många och i vilken grad som elever varit utsatta för någon form av kränkande behandling eller känt sig diskriminerade. Vi har agerat omgående i de fall vi haft. Vi upplever att det är färre händelser som leder till att skolans Må bra-grupp behöver agera. De flesta händelser/ konflikter löses av pedagogerna. Två ur personalgruppen har gått 7,5 poäng om Mobbning och kränkande behandling i Skolverkets regi. En pedagog går utbildningen under våren

7 Vi bedömer att vi har ett bra resultat och att eleverna känner att de är trygga på skolan. Detta har lett till att pedagogerna och Må bra-gruppen haft färre händelser att utreda. Bland de äldre eleverna har vi arbetat med mentorskap under höstterminen. Detta har lett till att fler vuxna tar ett större ansvar för hela individens utveckling och att det finns en vuxen de kan vända sig till. Vår bedömning är att vårt förebyggande arbete ger resultat, men också att vi behöver arbeta ännu mer med SET-träning för att stärka både individ och grupp. Fler elever samsas och leker över klassgränser och åldrar under fritidstid eftersom skola och fritids nu delar lokaler. Åtgärder för utveckling under Den årliga Likabehandlingsplanen för 2010 ska tas fram och utveckling i enlighet med de nya riktlinjerna och ny kunskap som kommit med Skolverkets utbildning. Må bra- gruppens sammansättning och funktion ska ses över. Sammanfattning av uppnådda resultat 1. Skolans värdegrund och uppdrag I Sigtuna kommun är arbetet med de grundläggande värderingarna prioriterat. Under 2009 har Sätunaskolan valt att prioritera nedan skrivna mål Mål - att arbeta med inkludering så att varje elev känner tillhörighet. Läroplanen Processen och genomförda åtgärder 1. Skolans värdegrund och uppdrag Åtgärder att utveckla under 2009 Sträva efter att öka måluppfyllelsen för inkluderade elever. Öka inkluderingstillfällena för eleverna efter deras förutsättningar. Riktad återkoppling till elever som är inkluderade. Utveckla skolans strategier med inkludering. Bakgrund och process På vår skola arbetar vi med inkludering, det innebär att vi arbetar för en skola för alla. Vi har under året haft två kommunövergripande specialgrupper hos oss, Kometen (fram till okt 08 Sätunagruppen) och allergigruppen. Eleverna i de här grupperna kommer från hela kommunen och alla har en klasstillhörighet på Sätunaskolan. Allergigruppen avvecklades i juni 2009 på grund av att det inte fanns behov av den. Alla elever på skolan får på så sätt möta elever med olika behov och med olika behov av stöd. Målet med inkludering för våra elever är att de ska knyta kontakter och utveckla sin sociala kompetens för att på längre sikt kunna inkluderas under hela sin skoldag. Alla elever har rätt till det stöd och den individuella anpassning de har behov av. De har även rätt till den gemenskap som en klasstillhörighet innebär. Tätt samarbete och schemalagda möten mellan pedagoger i specialgrupperna och i ordinarie klasser samt annan berörd personal måste finnas. Inkluderingen kan innebära att eleven är med, i den klass de har en tillhörighet och i de aktiviteter som det är möjligt eller att några elever från tillhörighetsklassen arbetar tillsammans med eleverna i Kometen (vi kallar detta för omvänd inkludering). I och med flytten till nya Sätunaskolan har de lokala förutsättningarna ändrats och De elever som är i allergigruppen har varit helt inkluderade och de i Kometen är inkluderade till ca 50%. Vi har ibland också använt oss av omvänd inkludering. Elever har deltagit i Kometens aktiviteter ex. vid bad och utflykter med tanke på att det gynnar dessa elevers kunskapsinhämtning. Det finns många olika sätt att lära sig/hämta kunskaper. Resultat och måluppfyllelse Vi har under året tagit fram och befäst planen för elever i behov av särskilt stöd. I planen finns vilka diagnoser vi ska göra i olika årskurser för att fånga upp elevernas behov och också möta dem utifrån behoven. Vi har under perioden upplevt att inkluderingsarbetet varit framgångsrikt i olika grad. I nya skolan har vi organiserat om verksamheten så att möjligheten till inkludering har ökat. Tidigare var personalen i specialgruppen ett eget arbetslag. Nu är de en del i 7

8 arbetslag 4-6, vilket gör att det praktiska inkluderingsarbetet blir lättare att genomföra. De elever vi har inkluderat helt eller delvis har lyckats bra utifrån sina egna förutsättningar. För eleverna med fysiska funktionshinder, hörselnedsättning eller synnedsättning är det sedan länge självklart att vara helt inkluderade i klasserna. Vi har i en elevenkät undersökt om eleverna har vänner på skolan och om de blir accepterade som de är. Enkäterna visade följande: Jag trivs i skolan 100% 80% 60% helt av annan åsikt 40% 20% 0% 2008 maj 2008 dec 2009 maj Helt av samma åsikt inkluderining - alla får vara med 100% 80% helt av annan åsikt 60% 40% 20% 0% 2008 maj 2008 dec 2009 maj Helt av samma åsikt Vi bedömer att arbetet med inkludering är framgångsrikt på Sätunaskolan. Med flera av Kometens elever (från Kometen) har vi nått en högre måluppfyllelse jämfört med arbetet innan. Med enstaka (några) elever har vi inte nått fram till våra mål för inkludering. Främsta orsaken är minskade möjligheter för pedagoger att följa med eleverna som stöd, vid de tillfällen då de inkluderas. Verksamheten i Kometen ger eleverna stor trygghet och tillit till oss pedagoger. Arbetet i den lilla gruppen stärker deras självförtroende och ger en möjlighet att ta igen kunskaper som eleven missat tidigare pga sina svårigheter. Detta gör det möjligt för dem att våga ta klivet till inkluderingen i en vanlig klass. Åtgärder för utveckling under Sträva efter att öka måluppfyllelsen för inkluderade elever samt för elever i behov av särskilt stöd. Vidareutveckla arbetssätt i alla skolans elevgrupper så att det gynnar alla elever i behov av stöd, inkluderade eller inte. I detta arbete är en viktig del att göra åtgärdsprogram till ett levande dokument som pedagogerna använder som ett stöd i arbete med elever i särskilda behov. Öka inkluderingstillfällena för eleverna efter deras förutsättningar. Utveckla skolans strategier med inkludering samt utveckla omvänd inkludering. Utveckla arbetssättet på fritidshemmet så att elever i särskilda behov kan lyckas med att inkluderas även på fritidsverksamhet. 8

9 Mål att fortsätta arbetet Grön flagg och certifieras inom fler områden. Läroplanen Processen och genomförda åtgärder 1. Skolans värdegrund och uppdrag Åtgärder att utveckla under 2009 Sammanställa en lista på vilka som ska ha kopierade papper i varje familj, gällande information från skolan. Detta för att spara papper. Följa upp och analysera elevenkäten för att ytterligare kunna arbeta med förbättringar. Källsortera ytterligare i nya skolan. Dela ut skriftlig information från fritids till yngsta syskonet Bakgrund och process Sätunaskolan blev Grön flagg certifierade i december 2007 inom området Hälsa och Livsstil. Under vårterminen 2008 skickades det in en nyanmälan. Den är en vidareutveckling av vårt grundläggande Grön flagg-arbete och de mål vi tidigare gjort upp och arbetat efter och utvärderat och som gjort oss förtjänta av en Grön flaggcertifiering. Exempel på detta är aktiviteter som Må-Bra-vecka, Röris, dans, elevens val-aktiviteter, lekdag, samarbetsövningar på schemat, uteaktiviteter samt elevrådets/miljörådets egna ansvarsområden. Fritidshemmen fortsätter arbetet med att utveckla olika rörelseaktiviteter. Målen för arbetet stämmer väl överens med skolans plan för hälsoarbete. En utvecklingsgrupp ansvarar för handlingsplanen och den är nu klar. Skolan och fritids lämnar endast skriftlig information till det yngsta syskonet. Detta för att tänka på miljön. Resultat och måluppfyllelse Uppdateringen av certifieringen för Grön flagg är nu klar och godkänd. Certifieringen överensstämmer med vårt övriga hälsoarbete. Vi låter eleverna svara på en trivselenkät varje termin, för att kunna följa elevernas åsikter och kunna arbeta med utveckling som handlar om elevernas fysiska o psykosociala hälsa. Vi anser att vi i huvudsak nått målen för vårt arbete och även involverat miljörådet på skolan som målen föreskrivit. Vi bedömer att vi har en hög måluppfyllelse på skolan vad det gäller Grön flagg-målen. Vår nya skolgård inbjuder till rörelse. Vi arbetar utifrån de riktlinjer och den plan som gjorde att vi blev Grön flagg certifierade. Vi har två ansvariga i personalen för information, Grön flagg-frågor samt rapportering. Vi strävar efter samsyn och gemensamma aktiviteter för hela eller stora delar av skolan, för bästa resultat. Åtgärder för utveckling under Sammanställa en lista på vilka som ska ha kopierade papper i varje familj, gällande information från skolan. Följa upp och analysera elevenkäten för att ytterligare kunna arbeta med förbättringar. Ta fram fler rutiner för vår nya skola i syfte att främja både den fysiska och psykosociala hälsan. Nyttja de kompetenser vi har i skolan för att främja hälsoarbetet. Källsortera enligt riktlinjer från Sigtuna kommun. Ge miljörådet, vilket ingår som en del i elevrådet, nya ansvarsområden. 2:1 Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (Läroplanen sid 10-11) Detta område belyser vi inte specifikt för hela skolans arbete. Arbetet med 2:1 genomsyrar vårt arbete på skolan. Se specifikt under rubriken Likabehandlingsplanen. 9

10 2:2 Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i olika former (Läroplanen sid.11-15) I Sigtuna kommun är arbetet med lärandet prioriterat. Under 2009 har Sätunaskolan valt att prioritera nedan skrivna mål Redovisning av måluppfyllelse Resultat nationella prov år 3 Svenska och Svenska som andra språk 2009 Klarat alla moment 17/19 Klarat alla moment förutom 1-3 delprov 0 Klarat alla moment förutom 4-6 delprov 2/19 Har inte klarat några moment alls 0 Svenska som andra språk 2009 Klarat alla moment 3/3 Klarat alla moment förutom 1-3 delprov 0 Klarat alla moment förutom 4-6 delprov 0 Har inte klarat några moment alls 0 Matematik 2009 Klarat alla moment 20/22 Klarat alla moment förutom 1-3 delprov 0 Klarat alla moment förutom 4-7 delprov 2/22 Har inte klarat några moment alls 0 Resultat kunskapsbedömning vårterminen 2009 åk 3. Gäller de elever som vi bedömt uppnått målen. Elever Bi En Id Ma Mu NO+Tk SO Slöjd Sv Svas / / /20 4/4 Analys: Måluppfyllelsen här ligger på samma nivå som tidigare år eller har ökat något. Vi ser att vi har en hög måluppfyllelse i åk 3. Vi har arbetat mer med elevernas individuella utveckling och det är i större grad elevernas behov som styr. Vi har också satt in tidigare insatser för elever i behov av stöd, bättre kartläggning samt uppföljning. Främst har vi arbetat med kunskapsblomman och senare delen med mattecirkeln. Vi arbetar aktivt med att förbättra arbetssättet som gynnar eleverna. 10

11 Resultat nationella prov år 5 Svenska och Svenska som andra språk Klarat alla moment 45/52 36/47 18/33 26/32 23/30 Klarat alla moment förutom 1-2 delprov 11/33 5/32 5/30 Klarat alla moment förutom 3-4 delprov 4/33 1/32 1/30 Har inte klarat några moment alls 0/33 0/32 1/30 Matematik Klarat alla moment 41/52 35/47 22/33 20/32 23/30 Klarat alla moment förutom 1-2 delprov 9/33 6/32 3/30 Klarat alla moment förutom 3-4 delprov 2/33 5/32 3/30 Har inte klarat några moment alls 0/33 0/32 1/30 Engelska Klarat alla moment 44/52 38/47 23/33 26/32 21/30 Klarat alla moment förutom 1-2 delprov 4/33 3/32 6/30 Klarat alla moment förutom 3-4 delprov 5/33 2/32 3/30 Har inte klarat några moment alls 1/33 1/32 0/30 = ej dokumenterat Analys: Vi ser att resultatet på de nationella proven i åk 5 har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. I de diskussioner som varit har uppfattningen blivit att nivån har varierat mycket utifrån vilken klass de gått i. De senaste åren har målen kommunicerats med eleverna på ett mycket tydligare sätt, vilken har lett till att medvetenheten om målen har ökat. Pedagogerna har större kännedom om de nationellt satta mål som ska styra verksamheten. Pedagogerna arbetar efter årsplan för diagnostisering för att i ett tidigare skede hitta de elever som är i behov av särskilt stöd och sätta in åtgärder. I engelskan har vi en ökad medvetenhet och kommer att påbörja engelska redan i förskoleklassen. Resultat kunskapsbedömning i åk 5 Gäller de elever som vi bedömt uppnått målen enligt läroplanen. Elever Bi En Hk Id Ma Mu Bio Fy Ke Ge Hi Re Sh Tm Tx SV Svas Tk /0? / /1 30 Analys: De senaste tre åren har resultaten legat relativt lika. Jämförelser med tidigare år finns inte dokumenterat. Vi anser att vi har ett gott resultat och en relativt hög måluppfyllelse. Vi ser dessvärre också att det är samma elever som inte når målen i fler ämnen. Det innebär att vi kommer att sätta in tidigare stödinsatser. Under 2009 har vi utifrån resultatet valt att byta läromedel i engelska och matematik för att på sikt öka måluppfyllelsen. Utifrån resultatet 11

12 har vi haft diskussioner kring undervisningsmetoder. Vi har lagt kärnämnen i block övergripande för 4-6 samt svenska för 1-3 för att bättre nivågruppera, arbeta utifrån elevers förutsättningar. Måluppfyllelsen i åk6 grundat på Sigtunakommuns kommuns krav och kriterier: Elever Bi En Hk Id Ma Mu Bio Fy Ke Ge Hi Re Sh Tm Tx Sv Svas Tk / /25 23/ /26 3/3 30 Analys: Utifrån de resultat vi redovisade under hösten 2008 för år 6 har vi tillsammans arbetat vidare för att eleverna ska nå målen och arbeta med strävans mål mot år 9 i respektive ämne. Vi ser att arbetet har resultat i en högre måluppfyllelse i många ämnen. Utifrån resultatet har åtgärdsprogram upprättats. Metoderna vi valt, vilket vi ser har varit utvecklande för eleverna innebär bland annat att eleverna i större utsträckning når målen, men även blir stärkta enligt läroplanen rörande delaktighet, inflytande och elevens egna individuella ansvarstagande. Vi har medvetet arbetat aktivt med att stärka elevernas eget ansvarstagande under läsåret. Vi ser att arbetet har givit en positiv effekt i undervisningen. För att nå en högre måluppfyllelse har vi utfört fler förtester, gjort riktade insatser fördjupningar och därefter nya tester för att se om eleverna når målen. Exempelvis har vi delat upp gruppen mellan pedagoger och skolans specialpedagog och riktat undervisningen i svenska/svas tydligt enligt olika delmål, exempelvis skrivprocessen och läsförståelse. Vi ser att arbetet har lett till en högre måluppfyllelse inom ämnet. Mål - Att alla elever ska klara de nationella målen i år 3 och 5 Utvecklingsområde SVAS Åtgärder för utveckling under Utbilda fler pedagoger i performanceanalys Medvetandegöra och utveckla det språkutvecklande arbetet i alla ämnen Parallellägga undervisningen i sv och SVAS inom varje arbetslag inför 09/10. Utveckla samarbetet med modersmålslärarna för att öka måluppfyllelsen Deluppföljning 2009 Vi har påbörjat arbetet med att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Undervisningen är lagt parallellt i sv och svas. Samarbetet med modersmålslärarna har ökat, men fortfarande finns en del kvar att utveckla. Vi har ännu inte utbildat fler i performanceanalys, men kommer att göra det när nästa tillfälle kommer. Utvecklingsområde Skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner Åtgärder för utveckling under Revidera och färdigställa Sätunaskolans arbetsplaner Utveckla kartläggningen av elever för att tidigare upptäcka elever i behov av stöd (det finns en plan för bbss som kommer att färdigställas under vt 2009) Utveckla gemensam bedömningsgrund som bygger på målen i kursplan med basämnen (sv, eng, ma) i fokus samt för den sociala utvecklingen. Utveckla dokumentation av elevens kunskaper och utveckling t.ex. med hjälp av en portfolio Deluppföljning 2009 Rutinerna för kartläggning av bbss är fastställda och fungerar. Dokumentationen av elevernas kunskaper och utveckling har påbörjats med hjälp av portfolio. Eleverna använder också loggbok för att följa sin utveckling och 12

13 sin egen planering. Arbetet med att utveckla gemensamma bedömningsgrunder och omarbetandet av kursplaner kommer att påbörjas i januari Utvecklingsområde Att använda interaktiva läromedel i högre grad Åtgärder för utveckling under Använda Cleverboarden i den dagliga undervisningen i klassrummen. Använda datorn i större utsträckning i undervisningen, särskilt för bbss. Utbildning i PIM Deluppföljning 2009 De flesta använder Cleverboarden dagligen i sin undervisning. Dock skiljer det mycket mellan grupperna och mellan pedagogerna. Flera av personalen är nu PIM 2 eller PIM 3-ceritifierade, många har mycket goda kunskaper i IKT. I klass 5 pågår ett Ett till ett-projekt, vilket innebär att varje elev har en egen dator. Där pågår interaktivt arbete under stor del av dagen. Utvecklingsområde - Integrerat arbete i klasserna med PREST-ämnena Åtgärder för utveckling under Utveckla former för samarbete mellan pedagogerna Ha en utvecklingskväll hur ett fördjupat samarbeta kan ske. Deluppföljning 2009 Utvecklingsarbetet pågår men vi har ännu inte haft någon utvecklingskväll i det integrerade arbetet. Utvecklingsområde - elevernas kännedom om utbildningsmålen Åtgärder för utveckling under Planera undervisningen i högre grad utifrån målen Deluppföljning 2009 Det pedagogiska planeringsarbetet utifrån målen och strävansmålen har ökat. Varje vecka under ht09 har det varit möten med inriktning på det pedagogiska arbetet. Sammanfattande om de olika utvecklingsområdena Läroplanen Bakgrund och process Alla pedagoger är insatta i de nationella målen i år 5 för att på så sätt få en långsiktig och verkningsfull planering med hög måluppfyllelse. Vi utvecklar arbetet med att IUP och 2:2. Kunskaper vid behov upprätta åtgärdsprogram. Vi använder då en specificerad mall, där det även ingår en analysdel. Skolans arbetsplaner i de olika ämnena är under utveckling. Resultat och måluppfyllelse Vi anser att vi har en hög måluppfyllelse i de resultat vi kan redovisa. Vi ser också att de elever som har svårt att nå målen, har svårare att nå dem i flera ämnen. Vi upplever att vi de senare åren har fokuserat mer på strävansmålen. Vi ser som en positiv utveckling att vi arbetat mer med: Tidigare riktade insatser Pedagogiska planeringar Mer målinriktat arbete mot strävansmålen Åtgärderna som är nämnda i delmålen har vi genomfört till stor del, även om vi på så kort tid inte kan se resultaten av insatserna. Vi bedömer att vi har en god måluppfyllelse. Vi har arbetat för att göra genomförandet av de nationella proven till en gemensam angelägenhet för skolan. Vi ser nödvändigheten av att börja med engelska tidigare att alla elever ska ges förutsättningar att klara målen. Vi ser vikten av att det läromedel vi använder är knutet till målen i engelska för åk 5. Detta gäller främst den muntliga delen. Vi ser att resultatet på de nationella proven i åk 5 har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. I de diskussioner som varit har uppfattningen varit att nivån har varierat mycket utifrån vilken klass de gått i och elevernas förutsättningar. De senaste åren har målen kommunicerats på ett mycket tydligare sätt, vilken har lett till att medvetenheten har ökat och att vi tydligare kan se de mål som ska styra verksamheten. 13

14 Åtgärder för utveckling under 2010 och 2011 Alla elever i åk 3 och åk 5 ska ges förutsättning att klara de nationella målen Strategi Tidigare insatser för elever i behov av stöd Utveckla samarbetet mellan klasslärare/mentor och speciallärare/pedagog Öka kompetensen för pedagoger och att göra en arbetsplan för SVAS-arbetet Mer samarbete med modersmålslärarna Tydligare schemaläggning för elever i behov av stöd Dokumentation Ha tydliga bedömningsunderlag för varje årskurs Använda Nya språket lyfter i svenska och Diamantmaterialet i matematik från F-6 och engelska från åk F-6 Revidera skolans pedagogiska planeringar i samtliga ämnen. Dokumentera elevens arbeten, digitalt och traditionellt genom portfolio och loggbok. Pedagogik Pedagoger Utveckla användandet av IT- och interaktiva läromedel i undervisningen Inrikta utvecklingsgrupperna mot mer pedagogiskt arbete Arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Tydliggöra och kommunicera målen mer med eleverna Ha ständiga pedagogiska diskussioner om hur vi lägger upp undervisningen lämpad för varje elev och i större utsträckning schemalägga utifrån det stöd eleverna behöver. Använda åtgärdsprogrammen så det blir ett stöd i elevens utveckling Utveckla utvärderingsformerna så att det i högre grad anknyter till arbetsplaner och elevens IUP. Utbilda fler pedagoger i performanceanalys och SVAS Tillvarata pedagogernas kunskaper inom specialundervisningen i planeringen av inlärningsmiljön Fortlöpande kartläggning, GLUS, och diagnostisering enligt utarbetat schema och gemensamma utvärderingar av klasslärare tillsammans med speciallärare för att åstadkomma en ytterligare bättre läsutveckling i de yngre åldrarna. Tolka och diskutera bedömningar i olika ämnen utifrån tester och tydliga bedömningsunderlag. Ta till oss ny forskning och nya rön. Ta emot VFU-studenter I Sigtuna kommun är arbetet med Hälsa och livsstil prioriterat. Under 2009 har Sätunaskolan valt att prioritera nedan skrivna mål Mål - Att elevernas fysiska aktivitet ska öka i skolan och på fritids samt att utveckla skolans hälsoarbete Läroplanen 2:2. Kunskaper Åtgärder för utveckling under 2009 Skapa en röd tråd mellan skolans utvecklingsgrupper och olika aktiviteter. Föra samman vad vi lärt oss av Comeniusprojektet, Grön Flagg, Ung och sund, kamratstödjarna och Må bra-gruppens arbete. Handlingsplan för vårt hälsoarbete ska fastställas och kommuniceras. SET-träning i alla klasser ska schemaläggas. Hålla boden öppen under alla raster, involvera elevrådet och kamratstödjarna till att hjälpa till där. Bjuda in idrottsföreningar 14

15 Bakgrund och process Under kalenderåret 2009 har vi arbetat med Circonovas hälsofrämjande verksamhet ide två projekten Egenheter och I väntan på Love. Under höstterminen har vi dessutom har all personal haft ett utvecklingsprojekt med tillhörande utbildning om Barnkonventionen med grundläggande tankar som finns i ICDP (International Child Development Programmes). Vi genomför en Må bra vecka varje år. Tanken med denna vecka är att eleverna lär sig äta rätt och får bra alternativ till varierad och nyttig kost. Vi ökar elevernas trygghet med varandra genom samarbetsövningar. Ett viktigt område för fördjupning den här veckan är förebyggande arbete mot kränkning och mobbning. Vi börjar dagen på ett mer harmoniskt sätt. Tydlig struktur och kända arbetsformer skapar trygghet. Exempel på det är att dagens innehåll står på tavlan. Detta leder till att eleverna vet vad som ska hända under dagen och det skapar trygghet för eleverna. I de yngre åldrarna varvar vi koncentrerat arbete med olika rörelselekar eller sånger och Röris. Vi använder massage och klassisk musik. F-3 har utedag en dag varje vecka. Fritidshemmen använder idrottssalen för rörelse och lek under fritidstid. När vi medvetet arbetar med fler vuxna i matsalen för att skapa ordning, rutiner och matro, tror vi att eleverna känner större trygghet och mer matglädje. Fler vuxna och en mer tydlig samsyn, gör att det blir fler tillfällen att diskutera matfrågor och föregå med gott exempel. Resultat och måluppfyllelse Arbetet med Circonova har varit mycket uppskattat och vi fortsätter att hålla föreställningarna levande med arbetsmaterialets värderingsövningar mm. SET-träning finns nu på schemat i alla klasser. Elevaktiviteter som främjar hälsan finns i planeringen av verksamheten. Vi har använt oss av de erfarenheter vi fått dagligen samt vid utflykter och evenemang. Vi har engagerat kommunens Kulturskola i Tema-undervisning i dans, rörelse och musik för att nå högre måluppfyllelse. Den fysiska aktiviteten har ökat och vi samplanerar mer. Vi ser en förbättring mot föregående läsår. Vi har bjudit in kultur-och idrottsföreningar och organisationer, som scouterna. Vi har Röris i klassrummen och på raster eller i de rum som finns till förfogande. Fritidshemmen använder idrottssalen för lek och rörelse samt uteverksamhet på fritidstid Rastboden är öppen på raster och år 4-6 har inneverksamhet en dag i veckan. Elevenkäten vi gjort visar på följande om arbetsklimat och arbetsmiljö i skolan. Under lektionerna har vi arbetsro 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2008 maj 2008 dec 2009 maj helt av annan åsikt Helt av samma åsikt Vi bedömer att vi har en god måluppfyllelse även om det är många förbättringar att göra. De mätningar vi gjort visar att fler elever är nöjda eller mycket nöjda med arbetsklimatet i skolan. Vi bedömer att vi har ökat måluppfyllelsen. Boden är öppen alla raster utom på morgonen innan skolan börjar. Vårt arbete med hälsoarbetet har pågått under flera år och vi ser att eleverna är aktiva och relativt medvetna om sin hälsa. Detta arbete är ständigt pågående och finns med i basen i vårt arbete. Under 2009 har vi åter igen blivit Grön Flagg certifierade inom Hälsa och livsstil, vilket visar vårt pågående arbete. Vi har en utvecklingsgrupp som arbetar med en plan för utomhuspedagogik. 15

16 Åtgärder för utveckling under ICDP skall genomsyra hela vårt arbete och förhållningssätt. Föra samman vad vi lärt oss av Grön Flagg, kamratstödjar- och elevrådsarbete och Må bra-gruppens.arbete Ta fram Likabehandlingsplanen Se mer under rubriken Likabehandlingsplan. Personal har genomgått och genomgår utbildning om kränkande behandling i skolverkets regi. Ta till oss närsamhällets aktiviteter och utbud. Mål - Att öka medvetenheten om utemiljöns betydelse. Läroplanen Åtgärder för utveckling under 2009 Få bra och fungerande rutiner för nya rastboden. 2:2. Kunskaper Utveckla och använda vår utemiljö i pedagogiskt verksamhet och lärande i större utsträckning. Att ha boden öppen på måndagar under öppet forum. Personalen ute ansvarar. Bakgrund och process Vi har utarbetat rutiner för Rastboden. Vi har ökat vuxentätheten under rasttid. Viss undervisning sker utomhus och år F-3 har schemalagda utedagar. Resultat och måluppfyllelse Vi har införskaffat ett pingisbord och en klassuppsättning gångstavar. Rutinerna med rastboden fungerar inte helt tillfredställande, men eleverna aktiverar sig på många olika sätt på skolgård och grusplan. Vi bedömer att vi har god måluppfyllelse. Vi har ännu inte nått uppsatta mål, men efter att ha omarbetat rutiner, är resultatet gott. Eleverna har många möjligheter och stor variation och tid till uteaktiviteter och det finns något att göra på rasterna, som passar de flesta. Åtgärder för utveckling under Utveckla och använda vår utemiljö i pedagogisk verksamhet och lärande i större utsträckning. Att Gångstavarna kommer till användning. Upprätthålla utomhusverksamheten under fritidstid. En utomhusaktivitet att välja under Elevens val. Planen för utomhuspedagogik skall bli klar och mål skrivas i skolans LAP. 2:3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (1kap. 2 ) (Läroplanen sid ) Sigtuna kommuns prioriterade mål är att arbeta med inflytande och delaktighet. Mål - Att utveckla elevernas delaktighet och inflytande i sitt eget lärande i skolan. Läroplanen Åtgärder att utveckla under 2009 Utveckla värdegrundsarbete och låta det bli en del av vår vardag. Finna samsyn mellan de vuxna om hur vi ytterligare kan utveckla arbetet 2:3 Delaktighet med ansvar, delaktighet och demokrati. och inflytande Införa kunskapsblomman som bedömningsunderlag och som en viktig del i elevernas ansvar för sitt eget lärande och delaktighet. I arbetet med Grön flagg få med eleverna mera i arbetet. Utveckla så att förskoleklassen tidigare kommer in i elevrådets arbete. Bakgrund och process Alla klasser har från och med läsåret 08/09 en bestämd tid på schemat varje vecka då eleverna har klassråd. Eleverna i arbetslag 4-6 träffar under den här tiden sina mentorer. 16

17 Under klassrådet finns det möjlighet för eleverna och mentorerna att utifrån värdegrunden diskutera aktuella frågor, arbeta med socioemotionella övningar. Under hösten 2009 är alla klasser representerade från år F-6 i skolans elevråd. Från varje undervisningsgrupp deltar 2 elever. Gruppen är större än tidigare, vilket medför att det finns bättre möjligheter till att få en god diskussion. För att stärka elevernas inflytande har elevrådet en egen budget. Hösten 2009 beslutade, planerade och genomförde eleverna en höstfest för alla elever på skolan. Alla elevrådsrepresentanter hade olika ansvarområden efter ålder och mognad. (På festen deltog ca 170 elever). Elevrådet har på egna initiativ bjudit in matsalspersonalen till en konstruktiv diskussion där man tillsammans tittade på olika förbättrings- och utvecklingsområden. På elevrådet har eleverna framfört olika synpunkter som handlar om undervisningen. Exempelvis har eleverna diskuterat kemi och musikundervisningen under läsåret. Även arbetsmiljöfrågor har lyfts fram, exempelvis halkskydden i alla trapphus och studiemiljön (ljudnivå) i olika undervisningsgrupper. Elevrådet fungerar också som skolans miljöråd. Vid förnyelse av Grön flagg certifikatet arbetade elevrådet aktivt med underlaget, aktuella frågeställningar för att skolan på så sätt kunde förnya sitt certifikat. I arbetslag 4-6 arbetar pedagogerna för att få en samsyn hur vi kan utveckla elevernas arbete med ansvar, delaktighet och demokrati. I diskussionerna utgår vi från elevernas individuella behov, förmågor och förutsättningar. Varje vecka träffas alla pedagoger F-3 på ett pedagogiskt möte. Utifrån en planering arbetar vi med att utveckla olika pedagogiska frågor. Kunskapsblomman var vid inledningen av läsåret ett hjälpmedel vid bedömning för att på så sätt tydliggöra elevernas kunskaper. Under läsåret 08/09 har arbetslag 4-6 fasat ut kunskapsblomman och ersatt den med bättre underlag vid bedömning där eleverna blir mer delaktiga. Kunskapsblomman har varit ett hjälpmedel för att tydliggöra målen och arbetet med elevens IUP blir därmed mer aktivt. Vid planering av arbetsområden och arbetssätt ökar ansvaret med elevens mognad. Efter diskussioner har vi kommit fram till att inte införa den i nya grupper Möjlighet ges till olika arbetsgångar med valfria delar i. Valet finns också att finna olika kunskapskällor ex. internet, bibliotek mm. Skoldagbok har införts för att tydligare kunna planera och utvärdera utifrån uppsatta mål. Specialundervisningen: Valen av mängd av läsläxor, diskussioner av vilka olika metoder det finns att arbeta med. Det finns också möjlighet att välja var man bäst vill sitta och arbeta och delar av undervisningsmaterialet. Valet av litteratur vid läsning är möjligt samt att öka delaktigheten genom ett ökat ansvar för sitt eget lärande. Gemensamt i skolan: Elevrådet, där man ex. har bjudit in matansvariga samt elevens val. Fritids: Välja om de vill delta i olika aktiviteter samt vad vissa aktiviteter ska innehålla. Klassråd finns i alla klasser och både klassråd och elevråd dokumenteras. Under våren erbjöds läxhjälp i år F-3 och 4-6 en eftermiddag i veckan. Under hösten har 4-6 haft möjlighet till läxhjälp en dag i veckan. Då kan eleven välja att vara där och arbeta med det som den behöver. Resultatet och måluppfyllelse Jag tar ansvar för mitt skolarbete 100% 80% 60% helt av annan åsikt 40% 20% 0% 2008 maj 2008 dec 2009 maj Helt av samma åsikt 17

18 Vi anser att vi har en mycket bra Utifrån resultatet finns det åtgärder att arbeta med inför Elevrådsrepresentanterna lyfter fram att det förekommer att de inte har ett klassråd varje vecka. Elevrådet har utvecklats på så sätt att alla undervisningsgrupper är representerade. Egen budget, som eleverna upplever positivt medför ett ansvar och ett aktivt förhållningssätt att arbeta för en gemensam sak, vilket ökar elevernas ansvartagande. Elevrådet ansvarar tillsammans med pedagogerna att se lösningar, förbättringsområden, istället för hinder. Ett medvetet förhållningssätt från pedagogerna, med att ställa öppna frågor, arbeta mot ett mål innebär att elevernas ansvar, delaktighet ökar. Det finns frågor som eleverna inte kan påverka, exempelvis att maten skickas till skolan. Eleverna bjuds däremot in i diskussionen och matsalspersonalen ser de delar där eleverna kan vara med och påverka, exempelvis utbudet på salladsbordet, viss tillagning kan ske i köket. Åtgärder för utveckling under Alla undervisningsgrupper ska genomföra ett klassråd enligt schemat Eleverna ska finnas med i framtagandet av Likabehandlingsplanen 2010 enligt skolverkets publikation. 2:4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande (Läroplanen sid 16) Mål - att utveckla vår föräldrainformationen. Läroplanen Processen och genomförda åtgärder 2:4 Skola och hem Åtgärder för utveckling under 2009 Utforma en föräldraenkät som vi årligen ska följa upp. Fortsätta att varje år ha föreläsningar för föräldrar och personal tillsammans. Kunna läsa veckobrevet via Dexter eller med annan inloggning. Bakgrund och process Veckoblad mailas eller skickas ut varje vecka från klasserna. Loggböcker används i alla klasser. Ett månadsblad från rektor kommer till hemmen samt publiceras på hemsidan. Första skoldagen lämnas ett välkomstbrev med liten information om skolans verksamhet och läsårsdata till alla våra elever. Vi inbjuder föräldrarna att vara delaktiga vid utflykter och planering av aktiviteter för klassen utanför skoltid. Föräldramöten, föräldrasamråd och andra gemensamma aktiviteter genomförs. Kometens personal träffar föräldrarna efter ett rullande schema varje vecka. Resultat och måluppfyllelse Vi har genomfört en föreläsning för föräldrar. Det var om Barnkonventionen och ICDP med uppföljande diskussioner i klasserna. Det var ett mycket gott deltagande eftersom föräldramötena lades i samband med föreläsningen. Informationsflödet är ständigt pågående och utvecklingen är ständigt pågående. Vår hemsida har utvecklats på så sätt att månadsbladet och månatlig information om skolan ständigt finns uppdaterat. Föräldraenkäten är framtagen i samverkan med föräldrasamrådet och ska göras under vårterminen Föräldrasamrådet anser att informationen från skolan, både i klasserna, från ledningen och på hemsidan är mycket god. Arbetet med Dexter och rutiner för det är påbörjat men är inte klart att användas. Vi bedömer att vi haft ett mycket gott samarbete med föräldrarna. Vi grundar detta på den respons vi fått från föräldrar. Informationen har varit god, både på hemsidan och i den veckovisa informationen som gått ut till föräldrar. Åtgärder för utveckling under Genomföra en föräldraenkät, framtagen i samverkan med föräldrasamrådet. Fortsätta att varje år ha föreläsningar för föräldrar och personal tillsammans. Utveckla användandet och kommunikationen via Skolportalen och Dexter. 18