Sätunaskolan. Redovisning Barn- och ungdomsnämndens styrkort Förskoleklass Grundskola åk 1-6 Fritidsverksamhet F-6

Transkript

1 Redovisning Barn- och ungdomsnämndens styrkort 2010 Sätunaskolan Förskoleklass Grundskola åk 1-6 Fritidsverksamhet F-6 Carola Sjödin Rektor Sätunaskolan

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Förutsättningar och organisation... 3 Ekonomi och Resurser... 3 Prioriterade Åtgärder för förbättring under Framtid och utveckling Styrkortsområde Perspektivmål 1. Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag, vilket gör Sigtuna till en framtidsinriktad tillväxtkommun... 5 Perspektivmål 2. Kommunen bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommun samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan... 5 Perspektivmål 3. Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien, närheten till naturen och i den internationella prägeln... 6 Invånare och brukare styrkortsområde Perspektivmål Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet Perspektivmål 5. Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda Perspektivmål 6. Alla ska känna sig trygga i vardagen Nämndmål 6B. Inom Bun:s verksamheter råder nolltolerans mot våld, mobbing och trakasserier Organisation och medarbetare styrkortsområde Perspektivmål 7. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna Perspektivmål 8. Kommunens medarbetare är professionella och engagerade och organisationen är effektiv 13 Nämndmål 8. Personalen i förskola och skola är kompetent och professionell och bidrar till en effektiv och lärande organisation Perspektivmål 9. Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfald vilket är en resurs för utveckling Ekonomi styrkortsområde Perspektivmål 10. Kommunens verksamheter ska bedrivas resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara

3 Inledning Redovisningen av Sigtuna kommuns styrkort grundar sig i de utvärderingar som gjorts, både brukarenkäter, medarbetarenkät och utvärderingar gjorda på Sätunaskolan. Sätunaskolan har också en lokal arbetsplan, vilken grundar sig i de nationella läroplanerna och kursplanerna, Den lokala arbetsplanen omfattar förskoleklass, skola åk 1-6 och fritidsverksamhet. Det som redovisas är enbart det som direkt rör Sätunaskolans verksamhet. Styrkorten grundar sig i fyra grundläggande områden; Framtid och utveckling Invånare och brukare Organisation och medarbetare Ekonomi Det finns sammantaget 10 perspektivmål under ovanstående rubriker. Den lokala arbetsplanen för Sätunaskolan innehåller endast det som är aktuellt för den verksamhet vi har. I de resultat som anges och som gäller elever är deltagarandelen 98% i åk 3 och 95% för åk 5. För föräldrarnas är motsvarande andel 27% för åk 3 och 34% för åk 5. Föräldrarnas svarsfrekvens är så pass låg att resultaten därifrån inte är adekvata och jämförbara. Förutsättningar och organisation Sätunaskolan ligger i centrala Märsta med närhet till stationen men även till naturområdet vid Kanonkullen. I den nya skolan finns goda förutsättningar att utveckla verksamheten. I den lokala arbetsplanen presenterar vi de utvecklingsområden vi har. Sätunaskolan har elever från förskoleklass till åk 6 samt fritidsverksamhet för elever från 6-12 år. I skolan ingår ten kommunövergripande specialgrupp. Kometen är skolverksamhet för elever med funktionshinder inom autismspektrat och med ADHD-problematik. Eleverna i specialgrupperna inkluderas i verksamheten i den mån det är möjligt och bra för eleverna. Skolan är organiserad i fyra arbetslag. Vi har två arbetslag F-år 3 och ett arbetslag år 4-6 samt fritidsarbetslaget. Elevantalet är under vårterminen ca 265 elever och 285 under höstterminen Vårt upptagningsområde präglas av flerfamiljshus med en hög grad av homogen etnicitet. Drygt 35 % av våra elever har ett annat etniskt ursprung, ca 22 % har ett annat modersmål och de representerar 16 olika språk. Ekonomi och Resurser Personal Skolans strävan är att ha en adekvat utbildad personal, vilket vi idag har, utifrån skolans uppdrag. All lärarpersonal är behöriga. Allt som allt arbetar ca 35 personer, i olika anställningsgrad, på skolan. Kökspersonalen är inte inräknad. Lokaler Skolan byggdes 2008 och är väldigt fina. En omställning av arbete och organisation har skett till nya skolan. Eftersom lokalernas utformning är vitt skilda från tidigare söker vi olika lösningar för att kunna finna en god miljö och utvecklande arbetssätt. Vi har också en ny idrottssal och en bra och fin skolgård med mycket möjligheter att kunna bedriva utomhuspedagogiskt arbete. Vi har nu också möjlighet att samla alla elever samtidigt inomhus, i vår matsal. Detta skapar också möjlighet till fler gemensamma aktiviteter. Personalen har arbetsrum i varje vist, där de kan arbeta i grupp eller enskilt. Teknik/Läromedel Alla klassrum i nya skolan är utrustad med en interaktiv tavla och whiteboard/blädderblock. Skolan har både fast och trådlöst nätverk, vilket gör att man kan arbeta i alla utrymmen. Till de interaktiva tavlorna finns en fast ansluten dator, personalen har en laptop de kan arbeta med. Det innebär att vi kan arbeta med en laptop överallt i skolan. Det finns två klassuppsättningar med laptop att använda ute i klasserna. Information inom skolan sker via E-post och ett eget intranät, förutom de personliga kontakter som sker. Vi har också ett pågående Ett till ett-projekt, vilket innebär att alla elever i åk 6 under ht10 kommer att ha en egen dator i sin undervisning. Ekonomi Vår budgetsituation är i balans. Vi har gjort flera investeringar och under 2009 en specialsatsning på specialpedagogik och matematik. Se Perspektivmål under rektors uppdrag. Elevvård Elevhälsoteamet, (EHT) består av rektor, specialpedagog, skolpsykolog och skolsköterska. Möten sker ca. varannan vecka. Då sker förberedelser till elevvårdskonferenser och andra elevärenden diskuteras. Bland annat diskuteras det om vilka insatser som behövs. Pedagoger har också möjlighet att komma och diskutera situationer med grupper eller enskilda elever. Om handledning behövs har detta hittills gått bra att ordna. Kuratorsstödet finns endast att tillgå vid mycket allvarliga situationer.. Kompetensutveckling 3

4 Under året har fokus varit att utveckla verksamheten i den nya skolan. Ett långsiktigt mål är arbetet med Barnkonventionen och ICDP (International child development programme). Inom IKT följer vi myndigheten för skolutvecklings utbildningsprogram, PIM. Personalen har individuella mål utifrån sina förkunskaper. Förutom det har kompetensutveckling skett utifrån personalens individuella behov, vilket beskrivs i medarbetarnas egna IUP. Utbildning under senare delen av vårterminen och under hösten 2010 samt under hela 2011 är främst för att möta de nya krav och förutsättningar som finns i och med ny skollag 2011 och nya läroplanen med tillhörande kursplan. Förutom de studiedagar som finns inplanerade finns utvecklingsgrupper för skola och fritidsverksamheten där arbete sker 2h varannan vecka. Under ett läsår är det 9 utvecklingskvällar/apt inlagda för kompetensutveckling och information. Prioriterade Åtgärder för förbättring under I syfte att öka måluppfyllelsen och kunskapsresultaten valde vi att prioritera: Kursplanearbete och metodutveckling. Bedömningsunderlag med analys och dokumentation. Likabehandlingsplanen 2010 och förebyggande arbete mot kränkningar. IKT och interaktivt arbete. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Elever i behov av stöd och elever med svenska som andra språk. Bornholmmodellen och övergången från förskola till förskoleklass Utomhuspedagogik i fritidsverksamheten. För att göra detta möjligt arbetar vi vidare med mentorskap, samarbete mellan skola och fritids och med ett förhållningssätt som bygger på ICDP. Detta i en praktik med ett utvecklande hälsoarbete och en helhetssyn på eleverna. 4

5 Framtid och utveckling Styrkortsområde 1 Perspektivmål 1. Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag, vilket gör Sigtuna till en framtidsinriktad tillväxtkommun Nämndmål 1. BUN gör det möjligt för fler invånare och företag att söka sig till Sigtuna kommun. 1.2 Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet 87,5 procent 2009: 84,8%, länet 89,9% Skolverket, Siris Redovisning: Av de elever som lämnade årskurs 6 vårterminen 2010 bedömde vi att 92% kommer att nå målen för åk 9 i samtliga ämnen. 92% bedömdes kunna nå behörighet till gymnasieskolan. De elever vi bedömt inräknas även elever från vår specialgrupp Kometen. 1.3 Andel elever som under året, i skolan eller enskilt, tar del av Kulturskolans verksamhet Mäts, redovisas och målsätts På Sätunaskolan deltog vi i dans för åk 2 och 3, ukulelespelning för åk 4 samt dasåte för åk 6. Under vårterminen gavs möjlighet för våra elever att spela instrument i Kulturskolans regi under under skoltid och fritidstid. Under höstterminen var det inte möjligt att ha Kulturskolans frivilligaverksamhet under skoltid på grund av lokalbrist. Detta kunde enbart ske under fritidstid och kvällstid. Vi bedömer att ca 60% av skolans elever deltog i Kulturskolans verksamhet under skoltid och/eller fritidstid och kvällstid. 1.5 Antal elevdatorer per elev i grundskolan Mäts, redovisas och målsätts Vi ingår i kommunens satsning på ett till ett, vilket innebär en dator /elev i nuvarande åk 6, sammanlagt 39 elever. Förutom det finns det minst 2 fasta datorer i varje klassrum (inklusive datorn till Cleverboarden) samt 2 klassuppsättningar med laptops. Det innebär att under hösten 2010 fanns det ca. 120 datorer på 285 elever. Det innebär ca 0,42 dator/elev inklusive de elever som då har en egen dator. Perspektivmål 2. Kommunen bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommun samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan Nämndmål 2. BUN bidrar till ekologiskt medvetna och klimatmedvetna barn och ungdomar, och till minskad miljöpåverkan av den egna verksamheten. 2.1 Andel förskolor och skolor som är certifierade enligt Grön Flagg 100 procent 2009: 69% Sätunaskolan är certifierad i Grön Flagg inom området Hälsa. Vi har också ansökt om ytterligare ett område, nu gällande miljöarbetet. Detta arbete pågår för att kunna certifiera oss inom ytterligare ett område. 5 mål är framtagna med tillhörande aktiviteter: 1. Skolgården. Eleverna ska få möjlighet att använda sin skolgård som en plats för både inhämtande av kunskaper och som en plats för lek och rörelse. 2. Naturupplevelser. Eleverna ska få många tillfällen att lära känna sin närmiljö och undersöka dess möjligheter. 3. Allemansrätten. Alla elever på skolan utefter sin nivå och förmåga ska lära känna sina rättigheter och skyldigheter i naturen. 4. Trygghet. Vi ska sträva efter att alla elever på vår skola känner sig trygga under skoltiden och på vägen till och från skolan. 5. Delaktighet och demokrati. Vi ska ha en miljöplan som berör alla på Sätunaskolan. Vi har som mål att säkna energianvändningen med 5% 5

6 2.2 Elförbrukning i förskolans och skolans verksamhet Minskar fem procent 2010 jämfört med 2009 Mäts för resp förskola/skola Sätunaskolan är en nybyggd skola, då det vid bygget planerades för att vara energisnålt. Vi har under hösten vidtagit ytterligare åtgärder för att minska elförbrukningen. Resultaten från energitävlingen blev att Sätunaskolan hamnade på 2:a plats med en energispar på mer än 10% under perioden för tävlingen.. Eftersom elevantalet ökar och vi nyttjar skolan lokalmässigtfullt ut både skoltid och fritidstid samt att datortätheten ökar är det svårigheter att minska elförbrukningen ytterligare. Det som dessutom tillkommit är uthyrning under kvällar och helger, vilket vi ser ökar elförbrukningen väsentligt under de tiderna. 2.3 Andel förskolor och skolor som källsorterar 100 procent sitt avfall Sätunaskolan källsorterar avfall. Vi har bra möjligheter i och med den sopsortering som finns i soprummet på skolan. Där finns kärl för alla sorters avfall. De tillfällen det inte sker är då det är uthyrning då alla sopor hamnar i samma sopsäck. Perspektivmål 3. Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien, närheten till naturen och i den internationella prägeln Nämndmål 3. BUN utvecklar Sigtuna kommun genom att låta barn och ungdomar ta del av den unika historien, närheten till naturen och den internationella prägeln. 3.1 Andel grundskoleelever som under läsåret får del av naturskolans verksamhet 60 procent Sätunaskolan ligger naturskönt vid Kanonkullen, vilken används både under raster, under idrotten och under fritidstid. Detta både till utomhuspedagogik och lek. Under 2010 nyttjade ca 70% av eleverna naturskolans verksamhet. 3.4 Andel skolor som deltar i internationellt 60 procent utbyte eller EU-finansierade projekt Sätunaskolan hade under 2010 internationellt utbyte med våra vänorter: Brevväxling sker mellan två olika klasser på Sätunaskolan och Ihalaskolan. Skolans kamratstödjare och elevråd besökte Ihalaskolan i Finland under tre dagar i maj. I juni besökte rektor, 2 lärare samt några elever Från Ihalaskolan oss för erfarenhetsutbyte. I augusti kom en klass från Ihalaskolan till oss på Sätunaskolan, åk 6, under tre dagar. I oktober var skolchefen och två rektorer från Porsgrunn på besök i Sigtuna kommun. En av de skolor de besökte var Sätunaskolan. I november besökte rektor Porsgrunn och tre av deras skolor. Detta gjordes på initiativ av Hans Åhnberg. Invånare och brukare styrkortsområde 2 Perspektivmål 4. Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet. Nämndmål 4. BUNs verksamheter håller hög pedagogisk kvalitet 4.1 Andel elever som lämnar grundskolan med slutbetyg i alla ämnen 70,5 procent 2009: 68,5%, länet 78,0% Skolverket, Siris Redovisning: Av de elever som lämnade årskurs 6 vårterminen 2010 bedömde vi att 92 % kommer att nå målen för åk 9 i samtliga ämnen. 92% bedömdes kunna nå behörighet till gymnasieskolan. De elever vi bedömt inräknas även elever från vår specialgrupp Kometen. Måluppfyllelsen i åk 6 grundat på Sigtunakommuns kommuns krav och kriterier: 6

7 Elever Bi En Hk Id Ma Mu Bio Fy Ke Ge Hi Re Sh Tm Tx Sv Svas Tk / /25 23/ /26 3/ /2 37 Analys: Utifrån de resultat vi redovisade under hösten 2008 för år 6 har vi tillsammans arbetat vidare för att eleverna ska nå målen och arbeta med strävans mål mot år 9 i respektive ämne. Vi ser att arbetet har resultat i en högre måluppfyllelse i många ämnen. Utifrån resultatet har åtgärdsprogram upprättats. Metoderna vi valt, vilket vi ser har varit utvecklande för eleverna innebär bland annat att eleverna i större utsträckning når målen, men även blir stärkta enligt läroplanen rörande delaktighet, inflytande och elevens egna individuella ansvarstagande. Vi har medvetet arbetat aktivt med att stärka elevernas eget ansvarstagande under läsåret. Vi ser att arbetet har givit en positiv effekt i undervisningen. För att nå en högre måluppfyllelse har vi utfört fler förtester, gjort riktade insatser fördjupningar och därefter nya tester för att se om eleverna når målen. Exempelvis har vi delat upp gruppen mellan pedagoger och skolans specialpedagog och riktat undervisningen i svenska/svas tydligt enligt olika delmål, exempelvis skrivprocessen och läsförståelse. Vi ser att arbetet har lett till en högre måluppfyllelse inom ämnet. I bedömningen ingår elever som är inskrivna i Kometen. 4.2 Andel elever som når godkänt på nationella proven i svenska, svenska som andraspråk respektive matematik i grundskolan år 3 Sv: Sva: Ma: Resultat nationella prov år 3 Svenska och Svenska som andra språk Klarat alla moment 17/19 35/40 Klarat alla moment förutom 1-3 delprov 0 5/40 Klarat alla moment förutom 4-6 delprov 2/19 0 Har inte klarat några moment alls 0 0 Svenska som andra språk Klarat alla moment 3/3 5/6 Klarat alla moment förutom 1-3 delprov 0 1/6 Klarat alla moment förutom 4-6 delprov 0 0 Har inte klarat några moment alls 0 0 SKL, Öppna jämförelser Matematik Klarat alla moment 20/22 37/40 Klarat alla moment förutom 1-3 delprov 0 3/40 Klarat alla moment förutom 4-7 delprov 2/22 0 Har inte klarat några moment alls 0 0 7

8 Analys Måluppfyllelsen här ligger på samma nivå som tidigare år eller har ökat något. Vi ser att vi har en hög måluppfyllelse i åk 3. Vi har arbetat mer med elevernas individuella utveckling och det är i större grad elevernas behov som styr. Vi har också satt in tidigare insatser för elever i behov av stöd, bättre kartläggning samt uppföljning. Främst har vi arbetat med kunskapsblomman och senare delen med mattecirkeln. Vi arbetar aktivt med att förbättra arbetssättet som gynnar eleverna. 4.3 Andel elever som når godkänt på nationella proven i svenska, svenska som andraspråk, matematik respektive engelska i grundskolan år 5 Sv: Sva: Ma: En: SKL, Öppna jämförelser Resultat nationella prov år 5 Svenska och Svenska som andra språk Klarat alla moment 45/52 36/47 18/33 26/32 23/30 28/37 Klarat alla moment förutom 1-2 delprov 11/33 5/32 5/30 7/37 Klarat alla moment förutom 3-4 delprov 4/33 1/32 1/30 2/37 Har inte klarat några moment alls 0/33 0/32 1/30 0 Matematik Klarat alla moment 41/52 35/47 22/33 20/32 23/30 30/38 Klarat alla moment förutom 1-2 delprov 9/33 6/32 3/30 7/38 Klarat alla moment förutom 3-4 delprov 2/33 5/32 3/30 1/38 Har inte klarat några moment alls 0/33 0/32 1/30 0 Engelska Klarat alla moment 44/52 38/47 23/33 26/32 21/30 35/38 Klarat alla moment förutom 1-2 delprov 4/33 3/32 6/30 2/38 Klarat alla moment förutom 3-4 delprov 5/33 2/32 3/30 1/38 Har inte klarat några moment alls 1/33 1/32 0/30 0 = ej dokumenterat Analys: Vi ser att resultatet på de nationella proven i åk 5 har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Bland de här eleverna har det tillkommit 7 elever med annat etnisk bakgrund det senaste året. Eleverna i den här gruppen ingår också i ett till ett-projektet, vilket innebär att de har tillgång till egen dator i lärandet. Det har gjort att det sammantagna resultatet har blivit mycket förbättrat utifrån det tidigare förväntade resultatet. Det innebär att de inte haft tillräckligt tid att hunnit ta till sig all kunskap ännu. De senaste åren har målen kommunicerats med eleverna på ett mycket tydligare sätt, vilken har lett till att medvetenheten om målen har ökat. Pedagogerna har större kännedom om de nationellt satta mål som ska styra verksamheten. Pedagogerna arbetar efter årsplan för diagnostisering för att i ett tidigare skede hitta de elever som är i behov av särskilt stöd och sätta in åtgärder. I engelskan har vi en ökad medvetenhet och kommer att påbörja engelska redan i förskoleklassen. I resultaten ovan finns de elever som finns inskrivna i Kometen med. 4.4 Andel föräldrar som anser att BUN:s verksamheter stimulerar deras barn till utveckling och lärande Fö: Gr: Fr: 8 Brukarenkät Resultat 78% av Eleverna åk 5 och I åk 5 ansåg 100% av föräldrarna att deras barn fick uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande. I åk 3var motsvarande siffra 82%. Enkätsvaren visade att 63% ansåg att fritids stimulerade till utveckling och lärande. 27% ansågs sig inte kunna göra den bedömningen. Svarsfrekvensen var 34%, resp. 27%, vilket inte är tillräckligt för att göra bedömning som är med sanningen överensstämmande. Not.4.4 mäts genom förvaltningens brukarenkät fråga 1, samt fråga 2 på enkäten för de föräldrar med barn på fritidshem. Svarsalternativen ganska mycket och helt räknas som positiva svar.

9 Perspektivmål 5. Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda. Nämndmål 5. Anställda och förtroendevalda inom BUN:S verksamhetsområde har bra samverkan och dialog med föräldrar, barn och ungdomar 5.1 Andel föräldrar med barn i BUN:s verksamheter som är nöjda med sitt inflytande i verksamheten Fö: Gr: Fr: 9 Brukarenkät Resultat 72% av föräldrarna i åk 3 och 69% av föräldrarna i åk 5 var nöjda med det inflytande de hade i verksamheten. (Fråga 16) Kommentar: Frågan är ställd på ett sätt att det är svårt att veta vad de kan påverka. I föräldrarnas kommentarer finns tex. att de inte kan påverka hur många som är ute på rastvakt, hur mycket lärare det ska finnas ex. Svarsfrekvensen var 34%, resp. 27%, vilket inte är tillräckligt för att göra bedömning som är med sanningen överensstämmande. Not.5.1 mäts genom förvaltningens brukarenkät frågorna 13, 15/16, samt fråga 17 på enkäten för de föräldrar med barn på fritidshem. Svarsalternativen ganska mycket och helt räknas som positiva svar. 5.2 Andel elever i grundskola/fritidshem som är Gr: nöjda med sitt inflytande över verksamheten Fr: Brukarenkät 73% av föräldrarna är nöjda med det inflytande de har över fritidsverksamheten. 18% bedömde att de inte kunde svara på frågan. Kommentar: Frågan är ställd på ett sätt att det är svårt att veta vad de kan påverka. I föräldrarnas kommentarer finns tex. att de inte kan påverka hur många som är ute på rastvakt, hur mycket lärare det ska finnas ex. Svarsfrekvensen var 27%, vilket inte är tillräckligt för att göra bedömning som är med sanningen överensstämmande. Not.5.2 mäts genom förvaltningens brukarenkät fråga 13, samt fråga 14 på enkäten för de elever som går på fritidshem. Svarsalternativen ganska mycket och helt räknas som positiva svar. 5.3 Andel föräldrar med barn i BUN:s verksamheter, samt elever i grundskolan, som är nöjda med utvecklingssamtalen kring utveckling och lärande Fö(förälder): Gr(förälder): Gr(elev): Brukarenkät Resultat I de enkätfrågor som finns är frågeställningen inte lika som målet, vilket gör att bedömningen av hur stor nöjdhetsgrad det är inte går att mäta. Skolan bedömer att föräldrar i huvudsak är nöjda med utvecklingssamtalen. I en klass har det påbörjats ett utvecklingsarbete med elevledda utvecklingssamtal. Not.5.3 mäts genom förvaltningens brukarenkät frågorna 4, 6/7 och 5. Svarsalternativen ganska mycket och helt räknas som positiva svar. 5.4 Andel skolor med fungerande elevråd 100 procent Resultat Sätunaskolan har ett fungerande elevråd. Följande svar kom fram vid de frågeställningar som ställts till Elevrådet på Sätunaskolan. 1. Hur många möten har elevrådet på din skola haft under 2010? Under året 2010 har Sätunaskolans elevråd genomfört 17 möten. I samband med olika arrangemang som elevrådet ansvarar för genomförs ytterligare ett antal planeringsmöten. En annan processmodell vi använder oss av på Sätunaskolan Vid snabba beslut där eleverna ska vara delaktiga kallar vi till ett snabbt möte, ofta med kort varsel. (Utifrån Frankel & Friends idé runt elevens delaktighet och inflytande) Exempel; Fler elever år F-6 påpekar att de vill förändra reglerna för Kanonkullen (pulkabacke). Vi genomför då ett möte med 2 representanter från varje klass en pojke och en flicka. När mötet genomförs arbetar vi med olika frågeställningar Vad ska förändras? Hur ska vi förändra? På sittande möte skriver en eller ett par elever protokoll. Vi genomför förändringarna efter diskussion och på sittande möte sätter vi ett uppföljningsmöte efter ett par veckor för att se hur det har fungerat och om reglerna behöver justeras.

10 Personal som deltar på mötet är exempelvis en representant från skolans MåBra-grupp och en från elevrådet. Elevernas uppgift: Protokollet ska komma ut senast dagen efter. Förändringarna gäller från och med att protokollet har delats ut i alla klasser. Eleverna som deltagit på mötet berättar för sin klass och sina mentorer/klasslärare vad som gäller. Personalen får vidare information om förändringarna då vi träffas på Öppet forum (möte för all personal 1/vecka). 2. Går det alltid ut dagordning och förs det alltid protokoll på möten? Arbetet innebär att vi alltid har protokoll. Protokollet fungerar även som en form av dagordning, vad vi ska ta upp vid nästa mötestillfälle. Protokollet mailas ut till alla elever och all personal på skolan. I samband med att protokollet skickas ut bifogas även en affisch inför kommande möte. 3. Finns det en tydlig koppling mellan klassråd och elevråd? Det finns en tydlig koppling mellan klassråd och elevråd eftersom eleverna har klassråd varje vecka och de har med sig sina protokoll från klassrådet som vi sen har genomgång på när elevrådet träffas. I arbetet får elevrådsrepresentanterna ibland med sig frågor eller uppgifter som ska tas upp på klassrådet och därefter följas upp på kommande elevråd. 4. Nämn tre olika elevrådsbeslut som har lett konkreta åtgärder i skolan. Insyn i flickornas omklädningsrum som vi åtgärdat Duschdraperier i alla duscharna på idrotten Fler vuxna på rasterna Gemensam skolfest för alla elever på skolan Fler sköljvatten till disktrasorna samt diskussion med matsalspersonal om matfrågor Elevrådet är skolans miljöråd från och med Perspektivmål 6. Alla ska känna sig trygga i vardagen Nämndmål 6A. I Sigtuna kommuns förskolor och skolor får barn och ungdomar utvecklas under arbetsro och trygghet 6.3 Andel elever som känner sig trygga i skolan Brukarenkät Resultat I åk 3 ansåg 90% av föräldrarna att deras barn kände sig trygg i skolan. 96% av eleverna i åk 3 kände sig trygga i skolan. I åk 5 ansåg 77% av föräldrarna att deras barn kände sig trygg i skolan. 89% av eleverna i åk 5 kände sig trygga i skolan. 6% visste inte. Not. 6.3 mäts genom förvaltningens brukarenkät fråga 6. Svarsalternativen ganska mycket och helt räknas som positiva svar. 6.4 Andel elever i grundskola som upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar Brukarenkät Resultat I åk 3 ansåg 73% av föräldrarna att flickor och pojkar ges samma förutsättningar. 18% visste inte. 75% av eleverna i åk 3 tyckte att flickor och pojkar ges samma förutsättningar 20% visste inte. I åk 5 ansåg 84% av föräldrarna att flickor och pojkar ges samma förutsättningar. 8% visste inte. 83% av eleverna i åk 5 tyckte att flickor och pojkar ges samma förutsättningar.11% visste inte. Not.6.4 mäts genom förvaltningens brukarenkät fråga 9. Svarsalternativen ganska mycket och helt räknas som positiva svar. Nämndmål 6B. Inom Bun:s verksamheter råder nolltolerans mot våld, mobbing och trakasserier 6.6 Andel elever som tycker att vuxna i skolan aktivt motverkar om någon behandlas illa Brukarenkät I åk 3 ansåg 78% av eleverna att skolan arbetade aktivt för att motverka att någon behandlas illa. 18% uttryckte att de inte visste. I åk 5 ansåg 64% av eleverna att skolan arbetar aktivt för att motverka att någon behandlas illa.25 % uttryckte att de inte visste. Not.6.6 mäts genom förvaltningens brukarenkät fråga 10. Svarsalternativen ganska mycket och helt räknas som positiva svar. 10

11 6.7 Elever som utsatts för mobbing, trakasserier eller kränkning inom BUN:s verksamheter Mäts, redovisas och målsätts Frågeställningar: 1. På vilket sätt har barn/elever varit delaktiga i arbetet med följa upp och se över den årliga likabehandlingsplanen 2010? 2. På vilket sätt har personalen varit delaktig i arbetet med att följa upp och se över planen 2010? 3. I vilka sammanhang har planen lyfts fram/diskuterats med barn/elever 2010? 4. I vilka sammanhang har planen lyfts fram/diskuterats med personalen 2010? 5. I vilka sammanhang har planen lyfts fram/diskuterats med föräldrarna? 6. Är all personal införstådda med vad planen innebär för dem? 7. Vilka åtgärder/insatser har varit framgångsrika i ert arbete med likabehandlingsplanen? Skola Sätunaskolan år 1-3 Antal elever som besvarat enkäten (år 1-3,4-6, 7-9) Instämmer helt Instämmer inte alls Vet ej antal Fråga Fråga Fråga 3* (*2 ej svar) S:a Antal elever som besvarat enkäten Ofta Ibland Nästan aldrig antal Aldrig Vet ej Fråga 4* (*1 ej svar) Fråga 5* (*1 ej svar) S.a Skola Sätunaskolan år 4-6 Antal elever som besvarat enkäten (år 1-3,4-6, 7-9) Instämmer helt Instämmer inte alls Vet ej antal Fråga Fråga Fråga S:a Antal elever som besvarat enkäten Ofta Ibland Nästan aldrig antal Aldrig Vet ej Fråga Fråga S.a Andel förskolor och skolor som aktivt arbetar med likabehandlingsplaner 100 procent 2009:100% Sätunaskolan arbetar aktivt med Likabehandlingsplanen. Årligen vid 2 tillfällen utvärderas och mäts insatta åtgärder och det resultat som blivit. I den årliga Likabehandlingsplanen sätts nya mål upp. Likabehandlingsplanen för läsåret 2010/2011 finns på skolans hemsida. Svar på gemensamma frågor i enkät till skolorna: 1. På vilket sätt har barn/elever varit delaktiga i arbetet med följa upp och se över den årliga likabehandlingsplanen 2010? Vid framtagandet av planen inför läsåret 10/11 planerades en uppföljning in med barn/elever i november för att se om åtgärderna i likabehandlingsplanen har givit önskat resultat. Uppföljningen genomfördes i dialogform med 3 barn/elevgrupper den 30/11: Elevrådet F-3 Elevrådet 4-6 Kamratstödjargruppen år

12 Syftet med samtalet var att lyfta fram och diskutera frågeställningarna under Tydliga mål och konkreta åtgärder. Vi samtalade om hur man aktivt har jobbat med de riktade åtgärderna under höstterminen Samma vecka svarade alla elever år F-6 på en enkät. Frågorna belyser samma område tydliga mål och konkreta åtgärder. Enkätsvaren håller i nuläget på att bearbetas. Svaret kommer att analyseras på olika nivåer; klass, arbetslagen samt för hela verksamheten. 2. På vilket sätt har personalen varit delaktig i arbetet med att följa upp och se över planen 2010? Under samma vecka genomfördes samtal i alla arbetslag utifrån frågeställningarna i Likabehandlingsplanen. Arbetslagen har dokument svaren och de blir en del av analysen för hur vi kommer att arbeta vidare under vårterminen När sammanställningen är klar görs en ny uppföljning tillsammans med all personal. 3. I vilka sammanhang har planen lyfts fram/diskuterats med barn/elever 2010? Vid läsårets start i augusti arbetade alla elevgrupper aktivt med Likabehandlingsplanen och skolans Värdegrund. Samtal om Likabehandlingsplanen sker i olika sammanhang, exempelvis på klassråd, vid allvarliga händelser och i kamratstödjargruppen. Elevrådet har diskuterat innehållet i planen vid ett antal tillfällen. Skolans vänortsskola i Raiso, Finland var här på besök i augusti. I samband med besöket presenterade och berättade elevrådet om vad en Likabehandlingsplan innebär och hur den ser ut här på skolan. 4. I vilka sammanhang har planen lyfts fram/diskuterats med personalen 2010? På studiedagen den 1 februari arbetade vi heldag med Likabehandlingsplanen. Arbetet innebar att vi gick igenom; lagstiftning, styrdokument, skadestånd, handlingsplikt, definitioner av olika begrepp så som diskriminering, kränkande behandling och mobbning. Vi arbetade i grupper och grupperna tog fram förslag på hur Sätunaskolan kan utveckla arbetet med att förebygga all form av kränkande behandling. Planen har lyfts fram/diskuterat i olika mötessammanhang; arbetslagsmöten, ledningsgrupp, Krisgruppen, MåBra-gruppen, samt andra forum där all personal träffas, exempelvis på utvecklingskvällar, Öppet forum. 5. I vilka sammanhang har planen lyfts fram/diskuterats med föräldrarna? Alla klasslärare/mentorer presenterade planen på höstterminens första föräldramöte med fokus på tydliga mål och konkreta åtgärder. Föräldrasamrådet har haft möjlighet att lämna in synpunkter på Likabehandlingsplanen och planen presenterades i sin helhet på höstens första föräldrasamråd. Andra sammanhang där planen lyfts fram/diskuterats med föräldrar är exempelvis på utvecklingssamtal eller vid allvarlig händelse, där personal tillsammans med barn/elev och vårdnadshavare har ett samtal. Några föräldrar har också sökt upp personal och ställt frågor som berör planen. Vid ett fåtal tillfällen har skolans kontaktat vårdnadshavare och följt planen handlingsplikt, utifrån att en elev/barn har upplevt att personal bemött dem på ett sätt som upplevs/känns mindre bra. Föräldrar som blivit kontaktade har uppskattat att skolan har agerat. 6. Är all personal införstådda med vad planen innebär för dem? Ja, de allra flesta medarbetarna är införstådda i vad planen innebär. Det finns händelser/situationer där personal kan arbeta mer aktivt och ta hjälp och stöd av planen. Vi ser att vi har områden att utveckla vidare. Ett utvecklingsområde är att skapa rutiner för att gå igenom planen med ny personal och vikarier. Ledningsgruppen ansvarar för att se över rutinerna. 7. Vilka åtgärder/insatser har varit framgångsrika i ert arbete med likabehandlingsplanen? Framgångsrika åtgärder/insatser Kontakt med vårdnadshavare där planen och riktade åtgärder utifrån en händelse har diskuterats. Skolans rutiner för förebyggande arbete, rutiner för åtgärder och uppföljning för skolan. Samlade åtgärder i ett arbetslag utifrån likabehandlingsplanen. Personal upplever likabehandlingsplanen som ett stöd. Antalet fler elever upplever en större trygghet i samband med idrottslektionerna/ombyte. 12

13 6.9 Andel förskolor och skolor som 100 procent systematiskt arbetar med att motverka våld, mobbing och kränkningar Sätunaskolan arbetar systematiskt med att motverka våld, mobbning och kränkningar. I vår värdegrund och Likabehandlingsplan finns detta beskrivet. Dessutom finns det Värdegrundstimme i alla elevers scheman. Se svar på frågeställningarna ovan Uppfyllande av barnkonventionens artiklar Öka antalet insatser Rädda Barnens mätmetod Resultat Sätunaskolan arbetar aktivt med barnkonventionens artiklar. Vi har bland annat medverkat i ett projekt där ICDP, Barnkonventionen och Circonova länkas samman. Organisation och medarbetare styrkortsområde 3 Perspektivmål 7. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna Nämndmål 7. Sigtuna kommun är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna i förskola och skola. 7.1 Nöjd medarbetarindex 78 procent 2009: 76% Medarbetarenkät 2009 Ingen mätning har skett 2010 Index Andel medarbetare som får återkoppling från sin chef på hur de fungerar i arbetet % 2010 index Sjukfrånvaro Understiger 4 procent 2009 Finns inget samlat värde att få fram i Heroma 2010 Finns inget samlat värde att få fram i Heroma 7.4 Andel medarbetare som upplever att de har en individuell utvecklingsplan % ,7% 77 procent 2009: 75% Medarbetarenkät 2009: 5,8% 85 Procent 2009: 83% Medarbetarenkät Perspektivmål 8. Kommunens medarbetare är professionella och engagerade och organisationen är effektiv Nämndmål 8. Personalen i förskola och skola är kompetent och professionell och bidrar till en effektiv och lärande organisation. 8.1 Andel behöriga lärare inom grundskolan 82,5 procent 2008: 80,1%, länet 78,7% Skolverket, Siris Den 15 oktober 2010 var 100% av lärarna behöriga. Det är då inräknat även de med lokal behörighet 8.3 Andel fritidspedagoger inom fritidshemsverksamheten 36 procent 2008: 35%, länet 35% Skolverket, jämförelsedatabas Kan inte bestämmas utifrån olika tjänster under året. 13

14 8.4 Andel rektorer som genomfört eller påbörjat rektorsutbildning Rektor på Sätunaskolan har den statliga rektorsutbildningen. 8.5 Andel förskolor och skolor som tar emot studenter inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 100 procent 2009: 100% 46 procent 2009: 44% Sätunaskolan har under 2010 inte tagit emot några lärarstuderanden. Vi har haft två av lärarna anmälda till att ta emot studenter, men tyvärr har inte studenternas behov varit matchade med den utbildning lärarna har. Perspektivmål 9. Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfald vilket är en resurs för utveckling Nämndmål 9. Förskolan och skolan är en god arbetsmiljö där jämställdhet och mångfald ses som en resurs för utveckling. 9.1 Andel kvinnor respektive män som anser att man som anställd i förvaltningen har samma möjligheter oavsett kön 2009 Ingen mätning har skett 2010 Index 81 Mäts, redovisas och målsätts Medarbetarenkät 9.2 Andel medarbetare som är väl förtrogna med kommunens arbete för mångfald och jämställdhet 2009 Ingen mätning har skett 2010 Index 81 Mäts, redovisas och målsätts Medarbetarenkät Ekonomi styrkortsområde 4 Perspektivmål 10. Kommunens verksamheter ska bedrivas resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara Nämndmål 10. Förskolans och skolans resurser skall användas kostnadseffektivt och i enlighet med budget Ekonomiskt resultat Budgetbalans 2009 Omsättning: kr +5000kr 2010 Omsättning: kr kr Sätunaskolan 16/ Carola Sjödin, rektor 14