Utvärdering av FSHex13 En gränsöverskridande ledningsövning mellan Danmark och Sverige Sjö och Land

Transkript

1 2013 Utvärdering av FSHex13 En gränsöverskridande ledningsövning mellan Danmark ch Sverige Sjö ch Land

2

3 Sammanfattning Det största ljeutsläppet i Östersjön hitintills inträffade Oljan från fartyget Fu Shan Hai:s förlisning drabbade både Danmark ch Sverige. En sällan-händelse sm faktiskt inträffade ch krävde att ledning, samverkan ch kmmunikatin skedde gränsöverskridande. Övningen (table tp)planerades under våren 2013 med fem gemensamma arbetsdagar av Räddningstjänsten Sydöstra Skåne (ledare), Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Beredskabsstyrelsen, Søværnets Operativa Kmmand ch Rigsplitiet. Deltagarna bar sina egna kstnader. De övriga utgifterna hamnade på SKr. ch gör därmed övningsupplägget trligt kstnadseffektivt. Syftet med övningen hade fkus på gränsöverskridande krdinering av ledning ch infrmatin samt att använda en gemensam metd för praktisk insatsanalys (OSHBIP). Spelet genmfördes den 30 maj 2013 i Simrishamn mellan kl ch Uppslutningen var gd ch alla 21 beslutsfattare fanns på plats, så sm i ett verkligt fall. Tack vare att lyckan var känd sedan tidigare kunde fkus läggas direkt på beslutsprcessen, insatsanalysen ch krdineringen. Övningsledningen knstaterar att deltagarna står sig starkare ch bättre rustade tack vare övningen. De visade att det är möjligt med en gränsöverskridande krdinering av ledning ch infrmatin. Men för att lyckas fullt ut behövs förändringar ch övningar. Utvärderingen bygger på både interna ch externa utvärderares rapprter, resultatet från inlämnade enkäter från deltagare ch bservatörer (64% av ttalt 59 st.) samt en gemensam Ht Wash Up i direkt anslutning till övningen. I utvärderingsrapprten har 14 rekmmendatiner gjrts ch de gäller mrådena: Ensad terminlgi ch perativ användarmanual Insatsanalys ch beslutsprcess Samverkansbefäl ch enskild kntaktpersn Krdinering av ledning ch infrmatin Larmkedjan ch mvärldsbevakning Maritime Assistance Service Kmpetens/expertis Dansk Miljöatlas Dags att låta bservatörsgruppen få sista rdet ch därmed lägga några förslag på nästa 10 års arbete: Kan Sverige fatta snabba beslut i en kmplex gränsöverskridande händelse? Vad händer m utsläppet sker på land ch sprider sig till havs? Hur gör vi en enkel skiss av en kmplex insatsrganisatin? Hur ser beslutsgången ut för nödbgsering av högrisk fartyg över natinsgränsen? Övningsledningen vill varmt tacka deltagare, utvärderare ch bservatörer för det stra engagemang sm visades. Strt tack även till Regin Skåne, Marint Center Simrishamn, Kim Baltic Sea ch FBU Fredriksberg. Ftgrafierna är tagna av Peter Askman Regin Skåne, Jörgen Blch Rigsplitiet, Mats Jhanssn FBU Fredriksberg ch Eva Ljungkvist Oceanus AB

4

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND VAD HÄNDE 2003 OCH DÄREFTER? Miljöatlas ch Seatrack Web Maritim hjälp, nödhamn ch nödmråde Kmmunikatin Miljöräddningstjänst ch nödbgsering Trafikreglering till havs Gränsöverskridande ledning lägesbild ch insatsanalys VILKA RISKER FINNS DET IDAG? SYFTE, MÅL OCH MEDEL MED ÖVNINGEN ÖVNINGSPLANERING FÖRUTSÄTTNINGAR, AVGRÄNSNINGAR OCH DELTAGARE OBSERVATÖRER UTVÄRDERARE UTVÄRDERING RESULTAT GENOMFÖRANDET TERMINOLOGI, ANALYS OCH LÄGESBILD BESLUTSPROCESS GRÄNSÖVERSKRIDANDE KOORDINERING AV LEDNING OCH INFORMATION KUNSKAP OM RESURSER, KAPACITET OCH FUNKTIONER REFLEKTION PÅ UTFORMNING AV ÖVNING SAMMANFATTNING MÅLUPPFYLLELSE DISKUSSION REKOMMENDATIONER BILAGA 1 DELTAGANDE ORGANISATIONER BILAGA 2 OSHBIP - PRAKTISK INSATSANALYS BILAGA 3 VISUALISERAD INSATSORGANISATION BILAGA 4 BRIDGE REKOMMENDATIONER -UTDRAG FRÅN UTVÄRDERINGSRAPPORT... 22

6

7 1 Inledning Övningen planerades under våren 2013 med tre planeringsträffar hs räddningstjänsten i Ystad. Övningsledningen har bestått av Räddningstjänsten Sydöstra Skåne (ledare), Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Beredskabsstyrelsen, Søværnets Operativa Kmmand ch Rigsplitiet. Budgeten har medvetet hållits på en låg nivå då syftet med övningen endast är att invlvera beslutsfattare i lika ledningsfunktiner i frm av en Table Tp trrövning. Detta gör att kstnadsdrivande fartyg, helikptrar ch flygplan inte behövs. Se ft 1. Ft 1 Ledningsövningen startar ch alla tre grupperna sitter i samma lkal. Närmst fönstret sitter svenska land, i mitten danska land ch till höger sitter den dansk-svenska sjögruppen. 2 Bakgrund 2.1 Vad hände 2003 ch därefter? Det största ljeutsläppet i Östersjön hitintills inträffade Oljan från fartyget Fu Shan Hai:s förlisning drabbade både Danmark ch Sverige. En sällan-händelse sm faktiskt inträffade ch krävde att ledning, samverkan ch kmmunikatin skedde gränsöverskridande. Se ft 2. Under våren 2012 km idéer från Sjöfartsverket, Kustbevakningen ch kmmunala räddningstjänsten m att göra en ledningsövning i södra Sverige med scenari likt haveriet på bulkfartyget Fu Shan Hai. Ett antagande gjrdes Ft 2 Fu Shan Hai sjunker. att de berörda myndigheterna ch rganisatinerna har under årens lpp justerat sina rutiner, metder ch regler utifrån tidigare erfarenheter. Grunden för ledningsövningen blev fartygskllisinen sm inträffade 31 maj 2003 i Södra Östersjön. Några av de mråden sm har utvecklats beskrivs krt i följande underkapitel Miljöatlas ch Seatrack Web Digital Miljöatlas ( infrmerar m mråden längs den svenska kusten ch de stra sjöarna sm är extra känsliga för ljeutsläpp ch innehåller infrmatin m strandtyper ch förslag på lämpliga saneringsmetder. Se ft 3.Danmark har inget liknande verktyg. Ft 3 Svensk kust är dkumenterad i verktyget Miljöatlas. Utsnitt från Brnhlmsgattet. 1

8 Seatrack Web är ett Östersjögemensamt verktyg för driftprgnser ch spårning av lje-, kemikalie- ch andra substansers rörelser till sjöss. Seatrack Web används vid en händelse för att ta fram en driftprgns av ljans spridning men kan även användas för att spåra ett knstaterat ljebälte tillbaka till utsläppskällan. Se bild Maritim hjälp, nödhamn ch nödmråde Den 13 nvember 2002 gick en av Prestiges tlv tankar sönder ch lja läckte ut. Under den vecka sm följde begärde fartygets kapten, sm fruktade att fartyget var på väg att sjunka, hjälp från Spanien, Frankrike ch Prtugal. Alla tre länderna nekade Prestige hjälp myndigheterna ville inte riskera att ljeutsläppet skulle Bild 1 Skärmdump från Seatrack Web ch dess ljeprgns när Fu Shan Hai sjönk inträffa nära den egna kusten. Htet från Prestiges lja blev allt större ju mer tiden gick ch ju mer Prestige gick sönder. När det var klart att en ljekatastrf var undviklig försökte man bgsera Prestige längre ut till havs men försöket misslyckades. Redan efter förlisningen av Erica 1999 hade EU påbörjat arbetet med MAS (Maritime Assistance Service) ch utpekade nödmråden (Places f Refugee). Katastrfen efter Prestige fick prcessen att skyndas på. IMOs (Internatinal Maritime Organizatin) reslutinerna Res 950 MAS ch Res 949 Places f Refugee, sm tillsammans ligger till grund för EUs övervakningsdirektiv uppmanar medlemsländerna att lista lämpliga skyddade platser för att undvika miljöförstöring. Danmark ch Sverige har i dagsläget valt två helt lika strategier. MAS: En servicefunktin sm hjälper fartyg sm behöver a kmma till en skyddad plats. MAS är kntaktpunkt för alla sm är intressenter när ett fartyg får prblem ch människliv inte är i fara. Place f Refugee: En skyddad plats sm lämpar sig för ett fartyg sm behöver assistans / möjlighet att rätta till prblem mbrd. Danmark har genmfört direktivet ch i samband med det utsett 21 st nödmråden (hamnar ch vikar). 13 av dessa är lämpliga när det är hög risk för miljöskadr. Sverige har i dagsläget inte utsett några fasta nödmråden eller nödhamnar. Vid de händelser sm MAS-funktin aktiveras kmmer valet av plats bestämmas i stunden Kmmunikatin Sveriges riksdag beslutade 2003 m utbyggnad ch införande av RAKEL för att stärka den svenska krisberedskapsförmågan. Beslutet innebar att 200 analga kmmunikatinssystem ersätts av ett enda digitalt system. Sedan 2010 har Sverige ett landstäckande kmmunikatinssystem. Staten äger RAKEL-systemets infrastruktur. MSB ansvarar för utbyggnad, drift, förvaltning ch utveckling av RAKEL. RAKEL bygger på Tetrateknik. Det är en eurpeisk teknisk standard sm används inm många länder för kmmunikatin mellan aktörer sm arbetar med skydd ch säkerhet. I Nrge, Finland ch Danmark används system sm bygger på Tetrateknik ch det finns tekniska lösningar idag för att möjliggöra kmmunikatin mellan Rakel ch Tetrasystemen i de övriga nrdiska länderna. Terrristattacken 11 september 2001 i New Yrk satte en dagrdning ch 2006 beslutade den danska regeringen att köpa ett enda digitalt radikmmunikatinssystem för all katastrfhantering i Danmark. Systemet km att kallas SINE (säkerhetsnätet). Beredskapsrganisatinerna, inklusive plisen, har tillsammans ca terminaler sm kan ansluta till nätverket. Systemet innehåller ckså ett antal kntrllstatiner sm visar de lika enheternas psitin på en karta. Detta gör det enkelt att få en översikt ch att samrdna de övergripande aktiviteterna ch resurserna i Danmark. 2

9 Under klimatmötet i Köpenhamn 2009 samverkade Rakel ch SINE för att möjliggöra kmmunikatin i Öresundsmrådet. Tack vare Gateway Öresund kunde Rakelanvändare kmmunicera direkt med SINE-användare i sina respektive mbilstatiner Miljöräddningstjänst ch nödbgsering Mt bakgrund av erfarenheterna efter de stra lyckrna med fartygen Erika (1999) ch Prestige (2002) höjdes kraven på att kuststaterna skulle kunna skydda sina kuster. Miljö- /transprtministrar i Östersjöländerna blev överens vid Helcm Köpenhamns överenskmmelse (2001) m att det bör byggas upp en adekvat räddningskapacitet för nödbgsering. Kustbevakningens miljöfartyg i 00-serien gavs, förutm förmågan att nödbgsera, utrustning för kraftfull ljeupptagning ch för läktring, (pumpa över lja från ett fartyg till ett annat). De har även utrustning för effektiv brandsläckning ch kemikalieinsats. Sverige grundar sin insatsförmåga i miljöräddning till sjöss på att högst två tankar i ett tns fartyg skadas ch att upp till tn lja kmmer ut. Kustbevakningens miljöräddning är därför dimensinerad för att ta upp tn lja till havs, ch Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap (MSB) tillsammans med kmmunal räddningstjänst är dimensinerade att ta upp tn i strandznen Trafikreglering till havs Under smmaren 2006 infördes trafikreglering i farvattnen mellan danska ch svenska kusten - Tre år efter fartygskllisinen sm ledde till Fu Shan Hais förlisning. Den internatinella sjöfartsrganisatinen (IMO) administrerar reglerna m trafikseparering i trånga upptagna farleder. TSS mråden (Traffic Separatin Scheme) är etablerat i bla Engelska kanalen, Tyska bukten, Kap hrn ch finns alltså sedan sju år även i Brnhlmsgattet. Se bild 2. Ett körfält finns för nrdst-gående trafik på danska sidan ch för sydväst-gående trafik på svenska sidan. Mellan trafikznerna finns kusttrafikzner (ITZ Inshre Traffic Zn) med begränsad åtkmst för större fartyg än 20 meters längd. Bild 2 Trafikregleringen i Brnhlmsgattet Gränsöverskridande ledning lägesbild ch insatsanalys Många av de perativa rganisatinerna har utvecklat egna metder för att göra en enkel bedömning av lyckan. Ett exempel på detta är den praktiska insatsanalys sm används av svenska räddningstjänsterna ch framtagen på MSB. Se ft 4. Praktisk insatsanalysen (OSHBIP-mdellen) går att lära sig på 10 minuter ch används numera i både unifrmerade ch civila rganisatiner: Objekt Skada Ht Beslut Insats Prgns Fakta m lyckan ch platsen Fakta m skadr på liv, egendm ch miljö Knsekvensanalys för liv, egendm ch miljö i hela det drabbade sammanhanget Taktisk grund-inriktning, mål med insats ch priritering för genmförande Vad har gjrts? Vad sker nu? Vad ska göras? Uppskattad insatstid, uppskattad effekt av insats, mfallsbedömning Se även Bilaga 2 OSHBIP Praktisk insatsanalys 3

10 Under de gångna åren har det skett många övningar med det specifika syftet att träna gränsöverskridande. En av dem är Baltic Sarex sm sker varje år på Brnhlm ch i sin mfattning ch utfrmning är den världsunik. Baltic Sarex har fkus på livräddning till sjöss samt den ledning sm behövs för insatsen. Ansvarigt befäl på skadeplatsen med tillhörande krdinatrer får möjligheten att övas skarpt. I 2013 deltg 10 flygburna enheter ch 35 vattenburna enheter. Det var 9 natiner sm deltg med en str bredd på deltagande enheter militärt, civilt ch icke-myndighets rganisatiner. Prgrammet pågår under en vecka i maj ch innehåller, förutm de praktiska övningarna, även teretiska övningar ch diskussiner. Ft 4 Ett fint exempel på insatspltting från en kmplex övning under Baltic Sarex 2013 där ni natiner tränade gränsöverskridande krdinering av ledning ch analys i fullskaleövningar till sjöss. 2.2 Vilka risker finns det idag? Den danska kustbevakningen har gjrt en undersökning av vraket Fu Shan Hai ch analysen är att det finns lja kvar (värsta scenarit är ca 400 m 3 IFO 380 ch 30 m 3 smörjlja/hydraullja) sm vid lyckstillfället inte kunde pumpas brt. Den danska bedömningen är att det finns risk (dck ingen akut) att vraket kan börja läcka. Sedan förlisningen har den kmmunala räddningstjänsten tillsammans med den svenska ch danska kustbevakningen kntinuerlig kntakt ch infrmatinsutbyte. Och under åren har även ett gränsöverskridande samarbete fördjupats både över natinsgränserna ch mellan sjö ch land. Läktringen sker under smmaren Se ft 5 ch bild 3. MSB ch HaVs utredningar pekar på att risken för ett ljeutsläpp är högre nu än för 10 år sedan. En risk sm tas på allra största allvar av alla ansvariga myndigheter ch rganisatiner. Bild 3 3D visualisering av dykningsfartyget sm ligger rakt över lastrum 3 på Fu Shan Hai. Efter 26 arbetsdagar har ca 200 m 3 lja läktrats. Ft 5 Örlgskapten Frank Kiel Rasmussen, SOK är perativt ansvarig för läktringen. Den tunnflytande ljan är ett lika strt miljöprblem nu sm för 10 år sedan. 4

11 2.3 Syfte, mål ch medel med övningen Övningsscenarit var identiskt med Fu Shan Hai:s förlisning med möjlighet för de ansvariga myndigheterna att besluta m ex bärgning, nödhamn ch ffervik. Övningen gällde räddningstjänst till sjöss ch land ch syftena var: Utöka samarbetet över rganisatinsgränser ch natinsgränser på mrådet för räddningstjänst - liv, egendm ch miljö - till sjöss ch på land på nrmativ- /systemledningsnivå ch Respektive rganisatin prövar sina ljeskydds- /krisplaner Öka förmågan att leda, samverka ch kmmunicera gränsöverskridande Pröva under övningen att använda samma praktiska insatsanalys för att öka möjligheterna till en gränsöverskridande krdinering av ledning Pröva förmågan att skapa ch skicka ut en gemensam infrmatin (pressmeddelande) sm bygger på övningens insatsplan Infrmatinsövning i mindre skala Mål för övningen var: En ensad terminlgi ska användas för den praktiska insatsanalysen Beslutsfattarna i räddningstjänstfasen kan arbeta gränsöverskridande ch besluten för ledning av insats är synkrniserade En gemensam metdutveckling praktisk insatsanalys med gemensam lägesbild av hela lyckan Ökad kunskap m MAS funktinen i Danmark ch utvecklingen i Sverige Ökad kunskap m kapacitet hs KBV 00 serien ch miljöflyget Ökad kunskap m trafiksepareringen TSS i Brnhlmsgattet Ökad kunskap m svenska ch danska verktyg för miljöpririteringar Spelledare var Frank Kiel Rasmussen, SOK med hjälp från Eva Ljungkvist, Oceanus (ansvarig för gruppen 3- svensk land) ch Claus Munk Beredskabsstyrelsen (ansvarig för gruppen 2 - dansk land),. Guide för bservatörsgruppen var Anders Jönssn, Senir Adviser Sjöfartsverket. Observatörerna fick ställa frågr in i spelet ch till deltagarna. Danska ch svenska användes. 3 Övningsplanering 3.1 Förutsättningar, avgränsningar ch deltagare Förutsättningen för att övningen skulle uppnå sina mål var att beslutsfattare fanns representerade från alla berörda räddningstjänster ch civila myndigheterna. Inbjudan gick ut till: Beredskabsstyrelsen Brnhlm Brnhlms Pliti Brnhlms Reginskmmune Beredskab Brnhlms Reginskmmune Miljøafdeling Brnhlmske Hjemmeværn Frsvarets Center fr Operativ Oceangrafi Försvarsmakten (MR Syd) Kustbevakningen (KBV) Länsstyrelsen Skåne (LST) Maritime Overvågningscenter Miljöförbundet Ystad Österlen Myndigheten för samhällsskydd beredskap (MSB) Oljejuren Sverige Plisen mråde Södra Skåne Rigsplitiet Räddningstjänsten SÖRF Rönne Hamn Sjöfartsverket (SjöV) Sjöräddningssällskapet (SSRS) Søværnets perative kmmand (SOK) Spelet började med att den Cypernflaggade Gdynia rände in i babrdssidan på det 200 meter långa kinesiska fartyget Fu Shan Hai på tn. Platsen var strax nrr m Brnhlm. Nödsignal gick ut direkt ch inm en kvart var både Søværnet i Danmark ch svenska kustbevakningen larmade. Prgns var att senare på kvällen kmmer haveristen Fu 5

12 Shan Hai att sjunka till ett djup av 65 meter. All infrmatin, filmer ch bilder fanns tillgängliga för deltagarna på övningens egen hemsida. Spelet utgick från praktisk insatsanalysmdell (se kapitel 2.1.6) ch lyckans lika faser (se bild 4 samt Bilaga 2 OSHBIP Praktisk insatsanalys): Nödhamn FSH bärgas Överhängande fara lja läcker Offervik Läktring Till sjöss Kllisin ch Mayday Livräddning till sjöss MAS Miljöräddningstjänst På land Till sjöss FSH sjunker Olja läcker Miljöräddningstjänst På land Bild 4 En visualisering av lyckans lika faser. Bilden kan även användas för att förtydliga de lika rganisatinernas ansvar ch lagrum. Övningen var en tidsbegränsad extrardinär uppgift i samverkan, tydligt avskild från rdinarie verksamhet. I övningen medverkade inte näringslivet. Det fanns heller inte fkus på teknik eller taktik ch inte heller någn fråga för insatsledning eller uppgiftsledning. Det fanns inte någt mtspel utan det var den verkliga världen sm gällde. Vid varje kntakt med verkligheten skulle den övande vara tydlig med att det var en övning BRIDGE:s utvärderingsrapprt kmmer i ett separat dkument ch i Bilaga 4 finns ett utdrag med de rekmmendatiner sm görs av prjektet. 3.2 Observatörer Guide för bservatörerna var Anders Jönssn, senir adviser, Sjöfartsverket ch bservatörerna km från följande myndigheter ch rganisatiner (Se ft 6 ch 7): Baltic Sea Actin Grup Beredskabsstyrelsen Brnhlms Pliti Danske Flketinget Frsvarsministeriet Frum fr Samfundets Beredskab IVL Kustbevakningen Frsvarskmmanden Havs ch Vattenmyndigheten Kim Baltic Kmmunplitiker Miljö MSB Oskarshamn, Kalmar Län Regin Skåne Sjöfartsverket Sjöräddningssällskapet Svenska riksdagen SÖRF WMU 6

13 Ft 6 (vänster) Från sin plats kan bservatörsgruppen följa ledningsarbetet mycket nära, på både svenskt ch danskt land ch till sjöss. Ft 7 (höger) Observatörerna tg vara på möjligheten att ställa frågr direkt in i spelet. Här diskuteras bland annat nödbgsering över natinsgränser med svenska riksdagsledamten Annicka Engblm i spetsen (tredje från höger). 3.3 Utvärderare Utvärderarna km från flera lika rganisatiner ch länder. Språken var nrska ch svenska. Utvärderare från deltagande rganisatiner var Jhan Mårtenssn, Sjöfartsverket ch Örjan Martinssn, Kustbevakningen. Den andra gruppen bestd av BRIDGE ch dess utvärderare Mrten Wenstad ch Per Ketil Riisem, Crisis Training AS samt Andreas Carlssn, Saab Technlgy AB ch Peter Wahlgren, Universitetet I Stckhlm. Stöd till BRIDGE ch till övningsdeltagarna var Patrik Risberg, Kustbevakningen, Jörgen Blch, Rigsplitiet ch Agneta Dahl, Directr f Exercises and Preparedness NJ Resurces, tidigare kmmendörkapten USCG. Se ft 8. Ft 8 Jan Krappe, Försvarsmakten lämnar material till Patrik Risberg ch Agneta Dahl sm stöttade övningsdeltagarna med stabsfunktin. Bedömningen av beslutsprcessen byggde på: Är följande väldefinierat? -Objekt, Skada, Ht, Beslut, Insats, Prgns Är beslut m förlarm taget? Är beslut taget m räddningstjänst eller inte? Genmförs en mvärldsbevakning? I tidigt skede? Skickas samverkansbefäl? Tas beslut m nödbgsering eller bärgning? Finns analys av lyckan ch krdineras den med andra? Etableras stab ch ledning redan vid mvärldsbevakning? Ta beslut m fördröjning alternativt begränsning av miljöskada? Diskuteras definitin m hur rent är rent på land? Diskuteras transprt av haverist över gräns? Görs ch diskuteras resursmfördelning över gräns? Görs en gränsöverskridande miljöbedömning? Används miljöverktygen n-line ch sm beslutsunderlag? Används ljeprgns verktygen sm beslutsunderlag? Diskuteras nödmråde ch ffervik? Diskuteras uthållighet ch värsta scenari i SAR, MAS ch miljöräddningstjänst? Diskuteras behv av mfall? Är ansvarsfördelning ch gränsdragning klarlagt? Finns en gemensam lägesbild? Finns en gemensam insatsplan? Finns det en förståelig insatsrganisatin? Under hösten 2013 sker presentatin av utvärdering för deltagande rganisatiner samt HELCOM ch BRIDGE:s målgrupp. Erfarenheterna följs upp på natinell nivå både i Sverige ch i Danmark. 7

14 3.4 Utvärdering Utvärderarna utgick från samma uppsättning av frågr men använde lika metder i dkumentering ch sammanställning av resultat. Utvärderarna från de egna deltagande rganisatinerna följde de traditinella metderna med att lyssna, reflektera ch ntera på papper. Se ft 9. Bridge använde ett verktyg sm kallas AKKA ch sm stödjer situatiner där stra mängder infrmatin samlas in från flera källr. Nteringarna görs i ett verktyg med hjälp av förutbestämda rapprtmallar där uppgift/uppdrag är definierade. En enkät delas ut till alla närvarande i samband med ledningsövningen med följande frågr: Ft 9 Delar av sjögruppen diskuterar ch flankeras av lyssnande utvärderare. Hur väl lyckades övningen nå målen? Utveckla Hur väl möttes dina förväntningar på övningen? Utveckla Hur kan vi förbättra den gränsöverskridande ledningen i kmplexa lyckshändelser? Andra reflektiner? En Ht Wash Up genmfördes i direkt anslutning till att övningen var färdig ch berörde alla närvarande. Se ft 10. Mrten Wenstad ch Agneta Dahl ledde de fyra grupperna (Sjö, Danska land, Svenska land ch bservatörer) genm frågrna - Vad var bra? Vad kan bli bättre? 4 Resultat 4.1 Genmförandet Spelet genmfördes den 30 maj 2013 i Simrishamn mellan kl ch Uppslutningen var gd ch alla beslutsfattare fanns på plats, så sm i ett verkligt fall. Se Bilaga 1 Deltagande rganisatiner. Transprtstyrelsens representant var dck inte vid dm övades brd utan i bservatörsgruppen där han kunde dela specialkunskaper m hur Maritime Assistans Service funktinen fungerar ch vem sm har mandat att besluta m vad samt vilka kriterier sm ska införlivas innan man aktivt börjar hantera en haverist till havs. Se ft 11. Diskussinen var spännande m hur tillvägagångsättet i lika länder ser ut. MASfunktinen i Danmark är ansvarig för miljösanering till sjöss men även fall med att Ft 10 Observatörerna reflekterar djupt ch brett under Ht Wash. Ft 11 Rnnie Hanzén, Transprtstyrelsen (andra från höger) delar med sig av det senaste när det gäller den svenska MAS-utvecklingen. hantera haverister när SAR är avslutat ch innan miljöutsläpp har börjat. Spelledningens inspel med att bgsera ett skadat fartyg från danskt territrialvatten till Place f Refugee (nödhamn) på svenskt territrium blev höjdpunkten innan man övergick till miljöräddning till havs, då fartyget förlist. 8

15 Svenska landgruppens Yttre befäl från Räddningstjänsten satte direkt igång med att lägga upp en taktik ch planera för en skadeplatsrganisatin. Man bildar stab vid Ystad brandstatin med Plis, Kmmuner, Miljöförbund, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Försvarsmakten ch NGO rganisatiner (icke-myndighetsrganisatiner). Flera andra myndigheter tg ganska mycket plats i diskussinen vid svenska landbrdet, dessa är inte perativa i ett initialskede. Räddningstjänstens befäl kallade på stöd från Länsstyrelsen, Plisen, MSB, kmmunerna när lägesbilden klarnat ch behvet var tydligt. Se ft 12. Vid danska landgruppen var det plisens insatschef sm tg kmmandt på ett tydligt sätt. Han samverkade med Beredskabsstyrelsen, Rönne kmmun, Rönne hamn, Hemvärnet m.fl. ch behöll sin psitin sm enskild kntaktpersn (Pint f Cntact) för allt perativt sm skedde på Brnhlm. Detta gjrde att han hade lägesbilden samlad ch aktuell under hela övningen. Se ft 13. En diskussin m att använda Rönne sm nödhamn pågick under ca 20 minuter utan att någn talade m haveristens strlek. FU SHAN HAI var ett bulkfartyg i panamax strlek sm seglade i internatinell trampfart. Fartyget var 225 meter långt 32 meter brett ch hade ett djupgående på 13,6 meter innan kllisin. Rönne hamn har ett max djup på 9 meter. Observatinerna, sm gäller hela insatsen, kan sammanfattas med följande: Man klassade ärendet sm miljöräddning då man fick kännedm m fallet. Ingen gemensam larmfunktin finns. Många satte igång sin rganisatin på infrmatin från media Ingen samverkan med sjöfart i mrådet dvs. att man inte försökte anlita de fartyg med bgser Kapacitet sm fanns inm 1,5 h räckvidd från lycksplatsen Räddningstjänster på land har väl inarbetade rutiner ch valde in extern expertis i stab. När ljeutsläppet var sm störst hade de bägge landrganisatinerna svårt att få en bild av vad sm hände till sjöss ch vice versa. Resurs- ch infrmatinsutbyte mellan skadeplatsrganisatinerna land Sverige ch land Danmark har inte genmförts i verkligheten. Larmad ETV- Emergency Twing Vessel (KBV 002 i Visby) hade 15 timmar till lycksplatsen 4.2 Terminlgi, analys ch lägesbild Under övningen blev det tydligt att det är svårt att hänga med i de andras facktermer ch ännu svårare m det ckså är på ett annat språk. Trts språkförbistring så var det få sm frågade m förtydliganden under spelets gång. Störst skillnad i terminlgi ch rutiner är det i de lika 9 Ft 12 Svenska landgruppen samlade för diskussin. Ft 13 Danska landgruppen visade på gd arbetsstruktur ch snabb beslutsprcess.

16 landrganisatinerna, Danmark ch Sverige. I den blandade gruppen Sjö fanns det en gemensam terminlgi ch inarbetade rutiner. Se ft 14. Alla beslutsfattare använde den praktiska insatsanalysmdellen ch det resulterade i att grunden för en gemensam insatsplan gick att skönja. Metden funkade avsett vad respektive rganisatin har för interna rutiner ch metder. De civila myndigheterna arbetade efter samma metd sm de unifrmerade ch på så sätt km tex miljö att få ett ökat fkus i insatsen. Se bild 4. Tre mråden utkristalliserades sig sm mycket viktiga för att lyckas med gränsöverskridande krdinering av ledning: kmmunikatin insatspltting ch -analys samverkansbefäl Ft 14 Sjögruppen uppvisade mycket gtt samarbete, ensad terminlgi ch gd arbetsstruktur. Bild 4 Jhan Mattssn, Frsvarets Center fr Operativ Oceangrafi, försåg övningen med en skarp ljeprgns från Seatrack Web. Den faktiska vädersituatinen var den allra värsta med ljepåslag på både svensk ch dansk kust (rött markerar lja). 4.3 Beslutsprcess Under övningens gång krävdes det handfast styrning av spelledningen för att få fram de lika besluten. Det behövdes även stöttning för att visualisera insatsrganisatinen. Se Bilaga 3 Visualiserad Insatsrganisatin. Det finns liten vana att hantera kmplexa gränsöverskridande lyckr med fkus på krdinering. Vissa frågr var så svåra att det under övningen aldrig blev någt beslut. Tack vare att representanter fanns i bservatörsgruppen från danska flketinget ch svenska riksdagen blev dessa uppmärksammade på svårigheten att exempelvis få ett snabbt beslut att nödbgsera ett högrisk fartyg över natinsgräns. I ch med att de bägge landgrupperna satt bredvid varandra i samma lkal var det mycket tydligt hur lika våra länder arbetar. Danskarna kan sammanfatta ch tala med en röst. Detta utan att inkräkta på de ingående myndigheternas suveräna ansvar ch arbete. 10

17 I den svenska landgruppen uppgav flera deltagare frustratin över svårigheterna med att få till ett effektivt samarbete. Detta innebar i förlängningen att krdinering internt ch externt inte kunde utvecklas sm önskat. I både Ht Wash Up:en ch i enkäterna ställdes frågan m Sverige kan fatta snabba beslut. I diskussinerna efter övningen pekades det på fördelarna med de danska rutinerna sm används avsett lyckans karaktär. Se Bilaga 3 Visualiserad Insatsrganisatin. I lggen, sm fördes under övningen, finns alla rganisatinernas praktiska insatsanalys. Nedanstående punkter visar ett utdrag av den danska landgruppens beslut ett av många gda exempel: Etablera lkal beredskaps stab med rep från plis, SOK/MOC syd försvaret, miljöberedskap (kmmun), beredskapsstyrelsen, hemvärnet ch naturstyrelsen. Börja förbereda mttagning ch registrering av evakuerade. Kntakt med SOK ch Sverige för att krdinera hur evakuerade förs i land. Undvik att använda Rönnes hamn sm nödhamn Förbereder mttagning ch inkvartering av evakuerade. Beslut m mängden natinell miljömateriel. Rekvirerar alla natinella länsr till Brnhlm (4000 m). Den lkala beredskapsstaben larmar den natinella perativa staben (NOST) för att uppnå natinell/internatinell krdinering m var FSH skall nödbgseras ch hanteras. Staben vill att FSH antingen hanteras mt Sandhammaren (SE) alternativt Sandvigbugten (DK). Den lkala beredskapsstaben utvidgas med SOK, Arbetarskydd, Embedslgen. Västsidan på Brnhlm ska inte skyddas. Östsidan av Brnhlm ska pririteras av miljöräddningstjänsten. Larmar övriga beredskapcenter ch delar ut resurser (människr ch materiel). Rekgnserar kusten för alternativa insatsplatser där länsr kan läggas ut ch samla upp lja. Plitiet krdinerar kntakten till NOST. Ordnar en mttagningsstatin i Rönne för upptagen lja (upp till 1000 tn kapacitet) Klargöra platser/depåer för uppsamlad lja. Resursbehv är klargjrt i staben - även de lkala resurserna beskrivna. Priritering av kuststräckr på Ostbrnhlm sm skall ch kan pririteras med insats från land. Begär assistance från Rigsplitiet, rganiserar dkumentatin av alla aktiviteter sm behövs för efterfrskningen ch följande efterspel i ev dmstl/rätt. 4.4 Gränsöverskridande krdinering av ledning ch infrmatin Bra samarbete fanns mellan myndigheter inm landet men inte över natinsgränsen. Det var svårt få igång samarbetet mellan ländernas landrganisatiner. Det finns ett behv av nätverk mellan myndigheter ch genm persnliga möten vid övningar underlättas samverkan vid skarp insats. Samverkansbefäl är nyckeln till bra krdinering mellan länderna. En åsikt från deltagarna var att det behövdes en enhetlig ledningsrganisatin. Vidare var det många sm efterfrågade schematiserade rganisatinsschema för att ge en tydlig bild för beslutsfattare. Samla ansvaret i ledningsgruppen ch det är en nödvändighet rätta kmpetenser finns representerade. Det behövs en ökad kunskap m hur resurser ska kunna ges ch tas emt över landsgränserna. 11

18 Under övningen blev det tydligt vem ch hur det kmmuniceras mellan länderna. Det är av str vikt att gtt samarbete ch en öppen dialg etableras. Kmmunikatinen mellan länderna var inte ptimalt även m det fungerade bättre än någn hade förväntat. Behvet av förutbestämda kntaktvägar tydliggjrdes ch hade det funnits skulle kmmunikatinen mellan rätt instanser gett mer ch gått snabbare. I varje kmplex lycka med stra knsekvenser är det ännu viktigare att vara förberedd på kraven ch behven från medier. Hur hade deltagarna hanterat det m situatinen varit skarp? I en tid där infrmatin flödar hämmat, behöver man säkerställa att de primära målgrupperna, för ett meddelande, nås. I ett scenari där frågrna är kmplexa ch många inblandade innebär det att kmmunikatin måste krdineras. Detta sker mest effektivt genm att analysera den övergripande målsättningen med infrmatinen ch gränsdragningen mellan ansvariga rganisatiner. Det är även viktigt med planering så att alla deltagare förstår hur deras respektive infrmatin ses sm en referens till det övergripande meddelandet. När det skapas en gemensam referensram, blir det sedan nödvändigt att välja ett begränsat antal talesmän eller experter vid kntakt med media. Dessa talesmän ska kunna leverera budskapet på ett begripligt sätt. Se ft 15. Verklig framgång i media ch m målgrupperna har nåtts, är svårt att mäta. Bedömning måste dck göras på hur infrmatinen har nått fram ch hur den har uppfattats. Utifrån analysen kan det finnas behv av att ändra strategi, förbättra krdineringen ch utveckla infrmatinen med mer fakta ch med mer nyanser. Se Bilaga 3 Visualiserad Insatsrganisatin. 4.5 Kunskap m resurser, kapacitet ch funktiner De lika resurserna ch respektive rganisatins kapacitet blev diskuterad ch deltagarna upplevde att styrkr ch svagheter belystes lärrikt hs bägge länderna. Några efterfrågade ännu mera tid till att fördjupa diskussinen m varandras rganisatiner. Det är även viktigt att se skillnaderna mellan länderna sm ger en bättre förståelse ch en gd utgångspunkt för framtida samarbete. Deltagare efterfrågade även att skillnader ch likheter i respektive lands lagar ch regelverk brde redas ut i förväg. Avslutningsvis var det deltagare sm tackade för ökad kunskap m kmplexiteten hs en ljelycka. Se ft 16 ch Bilaga 3 Visualiserad Insatsrganisatin. Ft 15 Frank Kiel Rasmussen intervjuas av media ch använder sig av den pressplicy sm krdinerats mellan svenska ch danska infrmatörer med Jesper Duevang Rasmussen, pressfficer SOK, i spetsen. Ft 16 FBU Fredriksberg, Katastrfhjälp Fågel ch Vilt samt Sjöräddningssällskapet var några av de frivilliga grupperna sm visade upp sina resurser. 12

19 5 Reflektin på utfrmning av övning Under de ti år sm har gått sedan Fu Shan Hai sjönk har det genmförts många övningar. De har varit antingen i seminariefrm, table tp eller praktiska. Utifrån dessa erfarenheter bestämde övningsledningen att lägga ett mycket tydligt fkus på gränsöverskridande krdinering av ledning ch beslutsprcessen. Det var även viktigt att själva förberedelserna skulle vara enkla att göra samt att utvärderingen skulle vara knkret ch tydlig. Övningsledningen träffades 3 arbetsdagar ch planerade för övningen ch behven under dagen. Utöver detta användes 2 arbetsdagar till att lägga detaljerna i själva spelet. Dagen innan övningen användes för förberedelser ch att synkrnisera detaljerna mellan spelledning, utvärderarna ch infrmatörerna. Inbjudan till övningen gick ut 2 månader innan ch en gemensam hemsida ( upprättades för dels övningsinfrmatin ch dels nyhetsinlägg till alla intresserade. Varje deltagande rganisatin bar sina egna kstnader. Övningens övriga kstnader, utöver detta, hamnade på SKr. Genm att använda sig av en faktisk lycka sm redan är känd ch där det finns färdiga bilder, filmer ch prgnser uppnås flera fördelar. Erfarenheterna från lyckan tas tillvara ch varje deltagare kan förbereda sig innan spelet. Tack vare det sist nämnda blir det självstudier av både den egna rganisatinens rutiner ch planer samt att varje deltagare på egen hand gör en föreställningsträning på den egna rllen. I ch med övningens fkus ch att alla beslutsfattare var på plats var det möjligt att stryka staber, stabsrum ch kmmunikatinssystem. Detta kräver dck att övningsdeltagarna kan spela med denna gränsdragning under övningen. Mycket riktigt så var det några av övningsdeltagarna sm tyckte det var svårt med övningsförutsättningarna ch att det löpande arbetet kunde ha åskådliggjrts bättre. Men å andra sidan så var det några sm önskade mindre infrmatin till landrganisatinerna inledningsvis samtidigt sm några önskade att spelledningen skulle ha gett arbetsgrupperna mer tid. Flera föreslg att det skulle finnas fler mikrfner ch någn att det gemensamma övningsspråket brde vara engelska. Någn ville ha färre mål medan någn annan ville ha mer övergripande mål. Majriteten av övningsdeltagarna var mycket nöjda med övningsutfrmningen ch att det sattes fkus på beslutsprcessen. Flera var mycket nöjda med att spelledningen pressade övningsdeltagarna till att fatta beslut. Det var även mycket uppskattat att spelet var snabbt ch det var enkelt att nå de andra att sitta i samma rum var perfekt. Några var väldigt nöjda med att på ett så enkelt sätt lärt sig mer m andra rganisatiner ch att få pröva med att krdinera sin rll med andras. En annan framgångsfaktr sm tas fram var att rätt beslutsfattare fanns på plats från bägge länderna ch från både sjö ch land. Sammantaget så vill majriteten att fler övningar genmförs regelbundet med den här metdiken mellan Sverige ch Danmark ch med det upplägg sm spelledningen följde. Flera deltagare nämner andra prjekt/övningar ch internatinella/bilaterala överenskmmelser sm skulle kunna fånga upp övningsupplägget. 13

20 6 Sammanfattning måluppfyllelse Efter genmgång av allt material ch resultat från övningen gick övningsledningen tillbaka till de beskrivna syftena ch målen. Den samlade bedömningen är att det blev ett utökat samarbete över gränserna både natinella ch rganisatriska. Förmågan att leda ch kmmunicera gränsöverskridande ökade ch erfarenheterna från lyckan 2003 användes. En metd för praktisk insatsanalys prvades av alla rganisatiner ch visade att det mycket enklare att ensa terminlgi ch krdinera analyser. Infrmatörer från både dansk ch svensk sida fanns representerade under övningen ch enades m en gemensam pressplicy. Under övningen gjrdes två ändringar dels genm att pressknferensen ströks ch media fick fritt tillträde under pågående övning ch dels genm att pressplicyn utgick från själva övningen ch inte spelet. När det gäller att pröva den egna ljeskydds-/krisplanen så var det upp till respektive deltagande rganisatin att säkerställa användandet. Av de 7 målen så uppnåddes 4 av dem helt: En ensad terminlgi används för den praktiska insatsanalysen En gemensam metdutveckling praktisk insatsanalys med gemensam lägesbild av hela lyckan Ökad kunskap m MAS funktinen i Danmark ch utvecklingen i Sverige Ökad kunskap m trafiksepareringen TSS i Brnhlmsgattet Övningen lyckades även med att ge ökad kunskap m svenska verktyg för miljöpririteringar (Miljöatlas) ch kapaciteten hs KBV miljöfartyg (00-serien). Däremt så nåddes inte målet för att ge ökad kunskap m danska verktyg för miljöpririteringar ch inte heller m KBV miljöflyg. Vidare så lyckades det endast delvis för beslutsfattarna att arbeta gränsöverskridande ch krdinera ledning av insats. De allra flesta av deltagarna fick sina förväntningar mötta ch de upplever även att övningen nådde sina mål. En av deltagarna var dck tveksam till att dennes förväntningar uppfyllts. Hur väl möttes dina förväntningar på övningen? 3% 17% 81% Hur väl lyckades övningen nå målen? 5% 30% 65% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Tveksamt Okej Väl 14

21 7 Diskussin Ensad terminlgi Under övningen blev det återigen tydligt att en ensad terminlgi behövs. Vid en översyn så brde en priritering göras av begreppen sm rör ledning, räddningstjänst ch praktisk insatsanalys. Danskar ch svenskar förstår varandra tillräckligt bra i de vardagliga samtalen men prblem uppstår när bägge sidr börjar använda sig av facktermer ch fraser. Förslag fanns från deltagare att engelska skulle användas istället. Det finns både fördelar ch nackdelar avsett vilket språk sm används. Under övningen så var det inget hinder för de sm inte förstd att fråga m eller att använda andra språk ex engelska. Å andra sidan så skulle användandet av engelskan ge nya språkprblem. I dagens överenskmmelser mellan Danmark ch Sverige så förespråkas nrdiska språken. Praktisk insatsanalys Varje rganisatin ch land har sin metd för praktisk insatsanalys. Övningsledningen valde metd inför övningen för enkelhetens skull. Det är därför mycket glädjande att alla deltagare kunde använda den fullt ut avsett de egna interna rutinerna. Tack vare detta kunde bland annat analys, ledning ch beslutsprcess synkrniseras. Det bästa av allt är att metden lärdes ut på stående ft. Samverkansbefäl ch gemensamt helhetsperspektiv Det finns tekniska skillnader mellan Sverige ch Danmark samt mellan rganisatiner. Trts detta är det redan nu möjligt att överföra lägesbilder ch analyser smidigt. Samverkansbefäl används idag inm respektive land men inte över landsgränser. Sjörganisatinerna har här kmmit längre i rutinerna att skicka samverkansbefäl över natinsgränserna. Tack vare att övningsdeltagarna satt i samma lkal var det mycket enkelt för alla beslutsfattare att direkt nå andra. Denna chans tgs inte. Prblemet aktualiserades mycket tydligt vid exempelvis nödbgsering över natinsgräns ch vid resursfördelning när skadeplatsmrådet gick över natinsgräns. Beslutsprcessen Deltagarna uttryckte samma priritering sm övningsledningen att beslutsprcessen måste prövas ch övas. Samverkansavtal finns redan för både sjö ch land men behv finns att knkretisera utbyte på insats. Ett sätt är att träna förmågan att fatta svåra beslut i kmplexa gränsöverskridande händelser. En gd förutsättning för utvecklandet av internatinella regelverk ch överenskmmelser var det stra intresset i bservatörsgruppen med sina lkala, reginala ch natinella plitiker. En fördjupad dialg började redan under övningen när det gäller samverkansavtal ch plitisk visin för de kmmande 10 åren. Den svenska landsmdellen utmanas mer vid en kmplex gränsöverskridande händelse där danska landsmdellen är funktinell avsett lyckstyp. Den enskilda myndigheten/rganisatinen syntes ha ett gtt grepp m det egna ansvaret. När det gäller den egna rllen gentemt samverkanspartners så är beslutsprcessen inte lika självklar. Denna klarhet ch med så lika mdeller resulterar i att det tar längre tid för att fatta krdinerade gränsöverskridande beslut. Sjörganisatinerna har visat på en gemensam ledningsstruktur ch därigenm krtare beslutsprcess. 15

22 Krdinering av ledning Sjörganisatinerna arbetade bra tillsammans med tydlig krdinering av ledningen. Detta har bland annat sin grund i de regelbundna samverkansövningar sm sker enligt Köpenhamnsavtalet ch de skarpa insatser sm inträffat (ex Köpenhamnsövningarna ch Baltic Carrier). Däremt utvecklades inte krdineringen av ledningen för de bägge landrganisatinerna sm förväntat. Den danska rganisatinen hade en enskild kntaktpersn ch det var någt sm saknades på svensk sida. Bland de svenska deltagarna talades det m en frustratin ch en förväntan m att någn brde ta ledarrllen i gruppen. Det blev synligt att den gränsöverskridande krdineringen av ledning blir lidande m beslutsprcessen i någt led inte fungerar tillfredställande. Ledningsrganisatin Deltagare föreslg att det brde finnas en enhetlig ledningsrganisatin. Övningsledningen knstaterar att varje myndighet ch land är självständiga med egen laglig suveränitet i att utfrma sitt arbete samt sin ledningsstruktur. Därför är en enhetlig ledningsrganisatin inte möjlig. Det finns trts det ett behv att krdinera ledningen. Ett sätt är en visualisering av insatsrganisatinernas ledningshierarki. Detta underlättar för ex samverkansbefäl i deras arbete ch för den enskilde beslutsfattaren i tvärsektriella ch bilaterala kntakter. Det finns avtal mellan våra länder sm möjliggör ömsesidigt stödjande både under övning ch i skarpa situatiner (ex Nrdred ch Köpenhamnsavtal). Frågan är hur str kunskapen är m dessa förutsättningar. Infrmatinskrdinering Infrmatinsflödet går dels inm insatsrganisatinen ch dels till medbrgarna/medier. Varje myndighet har kunskap m infrmatinsförmedling i dessa två delar men krdineringen mellan rganisatiner ch länder är dest svårare. Övningen i gränsöverskridande infrmatinskrdinering var ett sklexempel på prblemet. Vid övningen fanns representanter från systemledning, plitisk ledning samt media. I varje kmplex händelse sm detta är det möjligt att nå ett strategiskt samförstånd mellan rganisatinerna. Genm en drivande linje från infrmatörerna lyckades ett krdinerat budskap frmuleras ch talespersner utses. Tack vare detta kunde ledamöter från ex flketinget ch riksdagen snabbt få en gemensam grund att bygga diskussinerna på där det behövs förändringar på plitisk nivå eller i samarbete mellan länder/rganisatiner. Lagar ch regelverk Spelet byggde på en välkänd lycka ch satte fkus på insatsrganisatinen. Deltagare efterlyste en genmgång av respektive lands lagar ch regelverk i förväg. Övningsledningen är av annan åsikt. Det är varje enskild beslutsfattares ansvar ch skyldighet att kunna sina lagar ch därefter kunna förmedla nödvändig kunskap till samverkanspartners. Beslutsfattarna är experter på sitt mråde ch bidrar därigenm till den gemensamma insatsanalysen. Den här typen av övning ger deltagarna en helhetssyn på livräddning till sjöss ch på miljöräddningstjänst till sjöss ch på land. Måluppfyllelse Det är naturligt att det finns lika uppfattningar m måluppfyllelsen. Majriteten av deltagarna anser att både syfte ch mål är nådda. Till övningsledningens glädje anser de flesta även att övningen var bra, engagerande ch lärrik ch i flera fall mycket bättre än förväntat. En av deltagarna ansåg dck att målen inte var uppnådda för att de var för detaljerade. 16

23 Avslutningsvis Övningsledningen gör den samlade bedömningen att övningens syften ch mål i strt uppnåddes ch vill tacka deltagare, bservatörer ch utvärderare för det stra engagemang sm visades. En passande avslutning på diskussinen är att återvända till bservatörsgruppen. Med sina funderingar ch frågr fångar de intrycken från övningen ch lägger samtidigt grunden för nästa 10 års arbete: Kan Sverige med nuvarande rutiner (på land) fatta snabba beslut i en kmplex gränsöverskridande händelse? Varför kntaktade inte Sveriges landrganisatiner sina danska mtsvarigheter varken 2003 eller 2013? Vad händer m utsläppet sker på land ch sprider sig till havs? Hur visualiserar vi enkelt en insatsrganisatin? Hur ser beslutsgången ut för nödbgsering av högrisk fartyg över natinsgränsen? 17

24 8 Rekmmendatiner Övningsledningen gör 14 rekmmendatiner med syfte att utveckla förmågan att gränsöverskridande krdinera ledning ch stärka beslutsprcessen i kmplexa lyckr: 1. Gör en översyn på använd nmenklatur ch gör en samlad ch ensad terminlgi 2. Gör överenskmmelse m en gemensam metd för praktisk insatsanalys (ex OSHBIP) sm kan användas vid gränsöverskridande kmplexa händelser. Mdellen används företrädesvis av beslutsfattare på systemledningsnivå (nrmativ-). 3. Träna i att skapa ch skicka lägesbild vid övningar sm redan genmförs årligen (ex Köpenhamnsövningarna, Baltic Sarex, reginala landsövningar sv). 4. Skapa rutiner för utväxling av samverkansbefäl över landsgräns samt utbilda dessa med fkus på mandat, funktin ch placering. 5. Förtydliga ansvar ch gränsdragning med fkus på insatsledningens helhetsperspektiv. 6. Öva mer i att fatta beslut i kmplexa gränsöverskridande händelse (internatinellt). Sverige (land) har redan nu ett utvecklingsarbete på gång ch resultatet i övningen visar på att prjektet ligger rätt i både tid ch inriktning. Danmark (land) har en mdell sm är gd i sin nuvarande struktur sm behöver synkrniseras med grannarna. 7. Svenska landsidan behöver ta fram rutiner för att utse en enskild kntaktpersn för andra länder (single pint f cntact). 8. En gränsöverskridande ledningsövning behöver genmföras med beslutsfattare sm table tp ch varje år med fkus på beslutsprcess ch gränsöverskridande krdinering av ledning ch resurser. 9. Det bör utarbetas en krt perativ användarmanual för gränsöverskridande krdinering av ledning ch resurser. 10. Rutiner för krdinering av infrmatin, både till insatsrganisatinen ch till media/medbrgare, behöver tas fram. 11. Gör en översyn av larmkedjan ch förtydliga vikten av egen mvärldsbevakning parallellt med rdinarie vägar. 12. Maritime Assistans Service bör övas i Sverige, då det råder dålig kännedm m funktinens ansvar ch mandat. 13. När en liten kustkmmun i Sverige drabbas av en kmplex vanlig lycka då kan en persn med erfarenhet av tidigare händelse skickas sm stöd till räddningsledaren. Rutiner för detta bör tas fram ch kmpetens/expertis identifieras. Kmpetens sm gäller allt från ledning, skeppstekniska lösningar ch aktuell infrmatin m fartygssituatinen/insatskapacitet i mrådet mm. 14. Danmark bör utveckla ett liknande verktyg sm den svenska digitala Miljöatlasen. BRIDGE:s utvärderingsrapprt kmmer i ett separat dkument ch i Bilaga 4 finns ett utdrag med de rekmmendatiner sm görs av prjektet. 18

25 Bilaga 1 Deltagande rganisatiner Baltic Sea Actin Grup (BSAG) Beredskapsstyrelsen Brnhlm Brnhlms Reginskmmune BRIDGE Danska Flketinget FBU Fredriksberg Frsvarets Center fr Operativ Oceangrafi Försvarsmakten (FM, MRS södra) Havs ch Vattenmyndigheten (HaVs) IVL Svenska Miljöinstitutet Kim Baltic Sea Kustbevakningen (KBV) Länsstyrelsen Skåne (LST) Miljöförbundet Ystad Österlen Myndigheten för Samhällsskydd ch Beredskap (MSB) Naturstyrelsen Brnhlm NJ Resurces, Inc Oljejuren Sverige Operatins- g Beredskabssektinen (OBS) Plisen i mråde Södra Skåne Pliti Regin Skåne (RS) Rönne Hamn Sjöfartsverket (SjöV) Sjöräddningssällskapet (SSRS) Svenska riksdagen Sveriges meterlgiska ch hydrlgiska institut (SMHI) Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) Søværnets perative kmmand (SOK) Wrld Maritime University (WMU) 19

26 Bilaga 2 OSHBIP - Praktisk insatsanalys Objekt Fakta m lyckan ch platsen Skada Fakta m skadr på liv, egendm ch miljö Ht Knsekvens-analys för liv, egendm ch miljö i hela det drabbade sammanhanget Beslut Taktisk grundinriktning, mål med insats ch priritering för genmförande Insats Vad har gjrts? Vad sker nu? Vad ska göras? Prgns Uppskattad insatstid, uppskattad effekt av insats, mfallsbedömning Objekt Fakta m det ramte (bjekt) g ulykkesstedet Skade Fakta m skade på persner, miljø g ejendm Trussel Mulige knsekvenser fr persner, miljø g ejendm Beslutning Fkus, mål g priritering Indsats Hvad er blevet gjrt? Hvad sker der lige nu? Hvad skal der gøres? Prgnse Frventet tidsfrbrug. Frventet effekt. Reevaluering 20

27 Bilaga 3 Visualiserad insatsrganisatin Övningsdeltagarna upprättade en gemensam bild av insatsrganisatinen. Svenska landrganisatinen Danska landrganisatinen Sjörganisatinen Plisen Räddningstjänsten Försvarsmakten Länsstyrelsen Miljöförbundet Gemensam lkal stab SOK KBV SjV Systemledning Nivå 3 KC Räddningsledare Chef MRS Landshövding (TiB) Miljöchef Sektransvarlig MAS RL RL Insatsledning Nivå 2 PIC Skadeplatschef MIC Beredskapsdirektör (stabschef) Inspektör Teknisk insatsledare Land: kmmunen Kustnära:Beredskapsstyrels en Hav: SOK SOSC OSC Uppgiftsledning Nivå 1 Platschefer Sektrchefer Sektrchefer Handläggare Resurser NOSC Resurser Observera! Det är respektive övningsdeltagare sm har skrivit sin egen rganisatins ledningsstruktur. 21