Skolan för elektro- och systemteknik (EES)

Transkript

1 Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

2 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Augustirapporten Oktoberrapporten Februarirapporten Junirapporten tema JÄMSTÄLLDHET- Halvår tema NYBÖRJARE Tertial II tema GENOMSTRÖMNING tema UTBILDNINGSPROGNOS Tertial I Denna rapport är en uppföljning av första halvåret 214 och har tema Jämställdhet. Den är en del av det rapportpaket som årligen levereras till ledningen för KTH. Syftet med rapporterna är att tillgodose ledningens önskemål om en samlad uppföljning av KTH totalt och per skola. Denna rapport ska tillgodose skolans behov utifrån ett ledningsperspektiv. Tema Jämställdhet innebär att förutom en övergripande uppföljning av perioden finns också ett avsnitt med fokus på jämställdhet i rapporten. Definitioner finns i slutet av rapporten. Utöver detta vill vi också informera om att de diagram som visar mindre än 5 HST/HPR får märkliga diagramskalor. Vi har ändå valt att ta med dem då antal och trender stämmer. Utöver dessa årliga rapporter presenteras Indikatorrapporten i april varje år avseende de senaste fyra åren och speglar ranking och målen i utvecklingsplan för KTH. I en bilaga till Indikatorrapporten finns uppdelning per skola på de flesta indikatorer. Innehållsförteckning 1 Kommentarer från skolledningen 3 Resultaträkning i tkr med jämförelser per Resultaträkning i tkr med jämförelse bakåt per halvår 6 HST och HPR för Anslagsfinansierad utbildning per typ av utbildning 8 HST och HPR för Studieavgiftsfinansierad utbildning per typ av utbildning 9 Totalt HST och HPR 1 Examina på grund- och avancerad nivå 11 Examina på forskarnivå 12 Personal - utveckling senaste fem åren, mätt i årsarbetskrafter uppdelade på män/kvinnor 16 Ett antal poster ur ekonomisystemet per avdelning samt antal årsarbetskrafter per avdelning 18 Definitioner

3 EES-Skolans kommentarer Ekonomiskt utfall Som helhet avviker EES-skolans utfall för första halvåret inte så mycket från budget. Resultatet blev 5,4 Mkr, att jämföra med budgeterat 1,5 Mkr och förra årets utfall på +2 Mkr. Omsättningen har minskat med ca 2 Mkr. Den största avvikelsen från budget ligger på transfereringar, vilket inte påverkar resultatet. Bland annat är avdelningen för Mikro och Nanosystem, MST, koordinator för ett stort EUprojekt, Norosensor, och avdelningen för Elektroteknisk Teori och konstruktion, ETK, är koordinator för Swegrid. Stora summor på dessa projekt transfereras till bland annat Uppsala universitet och Karolinska institutet. Den största differensen mellan utfall och budget per verksamhetsgren, ca 4 Mkr, återfinns på stöd forskning. Nedan följer en analys per verksamhetsgren. Verksamhetsgren 1, Utbildning Resultatet för VH1 är 3,5 Mkr, medan budgeterat resultat är -176 tkr. Det beror främst på att personal-, lokal- och gemensamma kostnader är högre än budgeterat, men samtidigt är intäkterna högre än budget. Kostnaderna har blivit högre då en avdelning flyttat lönekostnader från forskning till utbildning (org. enhet EH). Verksamhet 2, Uppdragsutbildning Verksamheten i år består främst av ett uppdrag för Sveriges kommuner och landsting. Uppdraget går med förlust som finansieras med balanserat kapital. Verksamheten motsvarar mindre än,1 % av omsättningen på skolan. Verksamhet 3, Forskning Utfall för både intäkter och kostnader ligger strax under budgeterade belopp. Resultatet för verksamheten blev -667 tkr mot budgeterat - 3,5 Mkr. Verksamhet 4, Uppdragsforskning Verksamheten är mycket större än budgeterat men motsvarar bara ca 1 % av den totala omsättningen på skolan. Anledningen till differensen mot budget beror på att ett projekt budgeterats som forskningsprojekt men behövde ändras till uppdragsforskning. Verksamhet 9, Stöd Några avdelningar har höga stödkostnader, som inte täcks av ersättningen, det gäller främst stöd forskning. Det beror dels på högre stödkostnader än budgeterat och dels på lägre lönekostnader på verksamhetsprojekten, som betalar till stöd. Skolgemensamt har fått högre resultat på stöd utbildning +1,1 Mkr medan stöd forskning ligger på -476 tkr. En stor anledning till detta är att avdelningen Industriella informationsoch styrsystem ICS har ökat sina lönekostnader på utbildningssidan med 1,8 Mkr jämfört med samma period förra året. Verksamhetens utfall Andelen forskning på skolan ligger på 86%, övrigt är utbildning. Det är samma nivå som åren 21 och 211. För 212 och 213 var andelen några procent högre. Omsättningen i verksamhetsområde utbildning har varit konstant under ett antal år, men har ökat under det första halvåret 214. Omsättningen i verksamhetsområdet forskning har ökat stadigt de senaste åren, men har nu planat ut. HST och HPR för civilingenjörsutbildningen ligger på en högre nivå 2146 än tidigare år. Detta är en effekt av att vi sedan ett par år tar in fler studenter, samt att genomströmningen ökar, det vill säga fler klarar sig och stannar. För masterutbildningen är skillnaden inte så stor. Inkommande utbytesstudenter är något lägre, medan studieavgiftsfinansierad utbildning är högre. Examina är bättre för skolan än tidigare år, närmare 5 civilingenjörsexamina har utfärdats det första halvåret 214 vilket är en kraftig ökning. Master- och kandidatexamina har också 1

4 ökat. Vi har lämnat de sämsta åren (26 till 28) bakom oss, så det är naturligt att vi får en uppgång, fler från 29 bör kunna ta examen i tid. Vi har även hjälp av att 27 hp examen fasas ut. Samtidigt har antalet dubbeldiplomstudenter inte minskat. Master går upp dels på grund av fler internationella studenter samt ökad genomströmning bland CELTE. Forskarexamina ligger på en fortsatt hög nivå, för helåret 214 förväntas all time high. Antalet årsarbetskrafter har ökat stadigt de senaste åren, men verkar nu plana ut på samma nivå som för 213, det vill säga 366 årsarbetskrafter. Den största ökningen återfinns bland forskarstuderande, som ökat med närmare 3 % sedan 21. Tema Jämställdhet Många av skolans satsningar har handlat om likabehandling, icke-diskriminering och mångfald i bred mening och således har jämställdhetsfrågor också diskuterats. Fokus har varit främst på att skapa en inkluderande och välkommande miljö för alla kategorierna oavsett kön, etnisk bakgrund, religion, etc. Om man tittar på den kvantitativa jämställdheten ska andelen kvinnor i fakulteten uppgå till minst 25 %. Idag har vi ca 9 %. Andelen kvinnor bland forskarstuderande är 21 %. VT 214 har skolan för första gången haft två kvinnliga professorer i lärarkåren, dels genom befordran av en kvinnlig universitetslektor under 214 och genom nyrekrytering av en kvinnlig professor under 213. Situationen med få kvinnor i fakulteten är liknande över hela världen inom elektroteknikområdet. Vi planerar därför långsiktigt genom att rekrytera fler kvinnliga doktorander, andelen ligger omkring 25 % bland nyintagna. För att säkra högkvalitativa, jämställda och icke-diskriminerande doktorandrekryteringar har EES-skolan under våren 214 organiserat en heldagsutbildning om kompetensbaserad rekrytering där hela lärarkåren bjöds in. Att öka andelen kvinnliga doktorander ser vi som en väg till att långsiktigt öka den kvinnliga andelen av fakulteten. Andelen kvinnor bland studenterna ska vara minst 35 procent på civilingenjörsprogrammet och minst 25 procent på högskoleingenjörsprogrammet. Bland de nyantagna studenterna till elektroprogrammet hösten 214 är 13 % kvinnor vilket är en viss ökning i jämförelse med de senaste åren. Skolan gör aktiviteter såsom VIP-kvällar, student för en dag, förbättrar info på webben och övrigt informationsmaterial. Vetenskapens hus kommer att hjälpa skolan med en sommarkurs för tjejer. Många av skolans satsningar har haft som syfte att vidareutbilda och öka medvetenheten om likabehandling, diskriminering och jämställdhet. En inbjuden föreläsare har hållit seminarier på tema Mångfald och inkludering i praktiken inför ledningsgruppen på ledningsgruppens internat samt inför den teknisk-administrativa personalen på dess årliga konferens. Skolans introduktionsmöte med de nyanställda som hölls i mars rymde ett särskilt moment där en inbjuden talare upplyste om KTH:s policyer om jämställdhet och mångfald, samt om nolltoleransen för diskriminering. I början på 214 har skolans broschyr som delas ut till de nyanställda blivit tryckt i en ny upplaga vilken innehåller ett helt nytt kapitel som behandlar ämnena ovan. Utbildningsinsatserna har på så sätt varit spridda så att de nåttalla medarbetare, från nyanställa till ledningsgrupp. Skolan har så länge saknat ett forum för diskussioner kring JML-frågor. Den 3 april 214 hade dock skolans nybildade JML-grupp sitt första möte. Gruppen består av skolchef, HRansvarig, representanter för avdelningscheferna, för TA-personalen och för doktorandrådet. Under mötet kom man bland annat fram till att det finns ett behov att översätta KTH:s värdegrund kring jämställdhet, mångfald och likabehandling till mer konkreta råd och förslag. Detta kommer att mynna ut i skolspecifikt informationsmaterial vars utkast kommer att diskuteras på gruppens nästa möte i september. 2

5 Resultaträkning med jämförelse E Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Resultaträkning tkr Utfall tom: 2146 Motsvarande period föreg. år Utfall i % av föreg. år Skolbudget år: 214 Utf i % av budget Riktpunkt: 5,% Intäkter GRU-anslag ,% ,2% FOFU-anslag ,9% ,4% Bidrag fr externa finansiärer ,4% ,2% Uppdrag fr externa finansiärer ,6% ,2% Övriga intäkter ,8% ,9% Finansiella intäkter ,5% ,2% Summa: Intäkter ,% ,3% Kostnader Personalkostnader ,% ,8% Lokalkostnader ,4% ,2% Resor och traktamenten ,1% ,4% Utrustning exkl avskr ,4% ,7% Konsulttjänster ,1% ,4% Drift och övrigt ,% ,1% Gemensamma kostnader ,1% ,1% Avskrivningar ,3% ,2% Finansiella kostnader ,1% 61 35,8% Summa: Kostnader ,8% ,3% Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar ,% ,3% Transfereringar ,% ,3% Summa: Transfereringar ets kapitalförändring Specifikation av myndighetskapitalet Myndighetskapital ets kapitalförändring Ingående myndighetskapital Utg. myndighetskapital S:a myndigh. kap. Utb Fofu Utb Fofu Utb Fofu EES

6 Resultaträkning med jämförelse (helår och halvår) E Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Resultaträkning (tkr) Intäkter GRU-anslag FOFU-anslag Bidrag fr externa finansiärer Uppdrag fr externa finansiärer Övriga intäkter Finansiella intäkter Summa: Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Resor och traktamenten Utrustning exkl avskr Konsulttjänster Drift och övrigt Gemensamma kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Summa: Kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar Transfereringar Summa: Transfereringar ets kapitalförändring Grundläggande högskoleutbildning Intäkter GRU-anslag FOFU-anslag Bidrag fr externa finansiärer Uppdrag fr externa finansiärer Övriga intäkter Finansiella intäkter Summa: Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Resor och traktamenten Utrustning exkl avskr Konsulttjänster Drift och övrigt Gemensamma kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Summa: Kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar Transfereringar Summa: Transfereringar ets kapitalförändring 4

7 Forskning/forskarutbildning Intäkter GRU-anslag FOFU-anslag Bidrag fr externa finansiärer Uppdrag fr externa finansiärer Övriga intäkter Finansiella intäkter Summa: Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Resor och traktamenten Utrustning exkl avskr Konsulttjänster Drift och övrigt Gemensamma kostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Summa: Kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel för transfereringar Transfereringar Summa: Transfereringar ets kapitalförändring

8 Helårsstudenter och helårsprestationer (HST och HPR) Utfall till och med period 2146 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Anslagsfinansierad utbildning Civilingenjörs- och arkitektutbildning HST Antal HST, ackumulerat under året Antal HPR, ackumulerat under året HPR Antal HST, ackumulerat under året Masterutbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR

9 Antal HST, ackumulerat under året Inkommande utbytesstudenter HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR Antal HST, ackumulerat under året Vidareutbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR

10 Helårsstudenter och helårsprestationer (HST och HPR) Utfall till och med period 2146 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Studieavgiftsfinansierad utbildning Antal HST, ackumulerat över året Masterprogram HST Antal HPR, ackumulerat över året HPR

11 Helårsstudenter och helårsprestationer (HST och HPR) Utfall till och med period 2146 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Summa HST och HPR per typ av finansiering Antal HST, ackumulerat under året Total Anslagsfinansierad utbildning HST Antal HPR, ackumulerat under året HPR Antal HST, ackumulerat över året Total Studieavgiftsfinansierad utbildning HST Antal HPR, ackumulerat över året HPR

12 Examina Antal utfärdade examina till och med period 2146 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Grund- och avancerad nivå Civilingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen Antal, ackumulerat under året Antal, ackumulerat under året Antal, ackumulerat under året Teknologie masterexamen 12 hp Antal, ackumulerat under året Teknologie kandidatexamen 18 hp

13 Examina Antal utfärdade examina till och med period 2146 Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Forskarnivå Doktorsexamen Licentiatexamen Antal, ackumulerat under året Antal, ackumulerat under året

14 Personal - utveckling senaste 5 åren Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Antal årsarbetskrafter *) Lärare Professor Lektor Biträdande lektor Forskarassistent Adjunkt och gästlärare Forskare o forskn ing Forskarstuderande Adm o bibl personal Teknisk personal *) Lärare Forskare o forskn ing Forskarstuderande Adm o bibl personal Teknisk personal *) avser fram till och med

15 Personal - utveckling könsfördelning senaste 5 åren Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Antal årsarbetskrafter *) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Lärare Professor Lektor Forskarassistent Biträdande lektor Adjunkt och gästlärare Forskare o forskn ing Forskarstuderande Adm o bibl personal Teknisk personal Utveckling kvinnor Utveckling män 4 15 sarbetskrafter kvinnor sarbetskrafter män *) *) Lärare Forskare o for... Forskarstuder... Adm o bibl per... Teknisk perso... Lärare Forskare o for... Forskarstuder... Adm o bibl per... Teknisk perso... Utveckling lärare kvinnor Utveckling lärare män 5 4 sarbetskrafter kvinnor sarbetskrafter män *) *) Professor Lektor Biträdande lek... Forskarassist... Adjunkt och g... Professor Lektor Biträdande lek... Forskarassist... Adjunkt och g... *) avser fram till och med

16 Personal - könsfördelning inom olika lärar- och forskaranställningar Skola: Skolan för elektro- och systemteknik (EES) 12% Professor exkl gäst- och adjungerade 1% Lektor exkl gäst- och adjungerade 1% 8% 8% 6% 4% 6% 4% 2% 2% % *) % *) Andel män Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Antal årsarbetskrafter Kvinnor Män Antal årsarbetskrafter Kvinnor Män *) *) % Biträdande lektor 1, Adjunkt 1%,8 8%,6 6% 4%,4 2%,2 % *), *) Andel män Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Antal årsarbetskrafter Kvinnor Män Antal årsarbetskrafter Kvinnor Män *) *) 14

17 1% Postdoktor 1% Doktorand m anst 8% 8% 6% 6% 4% 4% 2% 2% % *) % *) Andel män Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Antal årsarbetskrafter Kvinnor Män Antal årsarbetskrafter Kvinnor Män *) *) Forskare 12% 1% 8% 6% 4% 2% % *) Andel män Andel kvinnor Antal årsarbetskrafter Kvinnor Män *) 1 24 *) avser fram till och med

18 Ett antal poster Tkr EA EB EC ED EF EG EH EI EJ EK Oförbrukade bidrag Myndighetskapital Myndighetskapital Utbildning Myndighetskapital Forskning ets kapitalförändring ets kapitalförändring Utbildning ets kapitalförändring Forskning Intäkter Totalt varav Interna intäkter varav Bidragsintäkter Kostnader Totalt varav Personalkostnader varav Lokalkostnader varav Täckningsbidrag TBK till central KTH-nivå Transfereringar Utbetalningar sarbetskrafter siffror från 214 avser

19 Ett antal poster Tkr Oförbrukade bidrag Myndighetskapital Myndighetskapital Utbildning Myndighetskapital Forskning ets kapitalförändring ets kapitalförändring Utbildning ets kapitalförändring Forskning Intäkter Totalt varav 211 Interna intäkter varav 211 Bidragsintäkter Kostnader Totalt varav 211 Personalkostnader varav 211 Lokalkostnader varav 211 Täckningsbidrag TBK 212 till central KTH-nivå Transfereringar 211 Utbetalningar sarbetskrafter 211 siffror från 214 avser EL EM EN EO EP ET EZ SUMMA

20 Definitioner Anslagsfinansierad utbildning Antagen doktorand Avancerad nivå Examen Forskare och forskningsingenjörer Forskarstuderande (personal) Utbildning på grund- och avancerad nivå som finansieras med statligt anslag baserat på antal helårsstudenter och helårsprestationer Student som antagits till och bedriver utbildning på forskarnivå. Här menas nyantagen, dvs studenten är ny inom KTH:s forskarutbildning. Nivå i högskoleutbildning som bygger på grundnivå. Examen är utfärdad och finns registrerad i Ladok. Till kategorin räknas forskare, gästforskare, seniorforskare, senior lärare, forskningsingenjör samt postdoktor. Här ingår doktorander med anställning och utbildningsbidrag, FOFU-ingenjörer samt assistenter m utbildningsbidrag Förstahandssökande Grundnivå, utbildning på Helårsprestationer (HPR) Helårsstudenter (HST) Lärare Alla som sökt till början av ett program i första hand, enligt NyA; kan vara behöriga eller obehöriga. Utbildning inom högskolan som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och som inte utgör utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på program i gymnasieskolan och bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. Summa avklarade högskolepoäng på kurs/delkurs under en viss period dividerat med 6. Antalet studenter som är förstagångsregistrerade resp. fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängomfattning under en viss period dividerat med 6. Här ingår: professorer, lektorer, biträdande lektorer, forskarassistenter, adjunkter och gästlärare. Nybörjare 1 februari Nybörjare 15 september Antagna och terminsregistrerade på termin 1 VT som per den 1 februari saknar studieuppehåll första terminen och avbrott Antagna och terminsregistrerade på termin 1 HT som per den 15 september saknar studieuppehåll första terminen och avbrott Studieavbrott Studieavgiftsfinansierad utbildning Avbrott i påbörjade studier som ej avser ett studieuppehåll (se d:o) Utbildning på grund- och avancerad nivå som finansieras av studieavgifter, vilka betalas av studenter eller via stipendier Studieuppehåll Tidsbegränsat uppehåll i studierna om minst en termin Utbytesstudent Student som deltar i ett formaliserat utbyte mellan lärosäten i Sverige och andra länder inom avtal. 18