KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (1) Styrelse/Nämnd: Kulturnämnden Dag, tid: , kl. 14:00 Plats: Övrigt: Knferensrum Kulturförvaltningen Gummifabriken Kl 14 Mnica Falk bkbussbiblitekarie Kl 16 Tbias Hörnqvist rundvandring i Gummifabriken Ärenden: Dnr: Sida: Beslutsärenden 1 Sammanträdesdatum Plan för upphandling KN Redvisning av delegatinsbeslut 3 Delegatinsbeslut 2018 KN Beredningsärenden 4 Lkal kulturplan 5 Mtin Kulturbussen breddar KN Infrmatinsärenden 6 Bkbussutredningen MF 7 Förvaltningen 57 8 Knstärenden 9 Rapprter 10 Meddelanden Kurs knferens Övrigt Eva Törn Ordförande Slgerd Wilhelmssn Sekreterare

2 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kulturnämnden Dnr: Sammanträdesdatum 2019 Beslut Kulturnämnden beslutar att gdkänna förslagen på sammanträdesdatumen för Ärendebeskrivning Följande datum ligger sm förslag ch kulturnämnden tar beslut på nästa sammanträde: 30 januari 28 augusti 27 februari 25 september 27 mars 30 ktber 24 april 27 nvember 22 maj eller 12 juni 18 december Beslut expedieras till: Justerare

3 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kmmunstyrelsen Dnr: KS Sammanträdesdagar 2019 Beslut Kmmunstyrelsen beslutar att gdkänna förslag till sammanträdesdagar för Kmmunstyrelsen föreslår kmmunfullmäktige besluta att gdkänna följande sammanträdesdagar 2019 för kmmunfullmäktige: 31/1, 28/2, 28/3, 25/4, 29/5, 19/6, 29/8, 26/9, 31/10, 28/11 ch 12/12. Ärendebeskrivning Kmmunledningsförvaltningen har upprättat förslag till sammanträdesdagar 2019 för sammanträden med kmmunfullmäktige, kmmunstyrelsen, persnalutskttet ch ks-strategimöte med nämnders presidier. Beslut expedieras till: Samtliga nämnder Tekniska utskttet HR-avdelningen Utvecklingsavdelningen Justerare

4 SAMMANTRÄDESSCHEMA JAN Ks Pu Kf FEB Ks Pu Ks* Kf MARS Ks Pu Ks Kf APRIL Ks Pu Ks Kf MAJ Ks Pu Ks* Ks bu Kf JUNI Ks Pu Ks Kf JULI AUG Ks Pu Ks* Kf SEPT Ks Pu Kf OKT Ks Pu Ks Kf NOV Ks Pu Ks* Kf DEC Ks Pu Kf Ks Ks = kmmunstyrelsen, Kf = kmmunfullmäktige, Pu = persnalutskttet, Ks * = ks-strategi (med nämndspresidier ch förvaltningschefer), Ksbu = ks endast för budgetärenden

5 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kmmunstyrelsen Dnr: KS Plan för upphandling Beslut Kmmunstyrelsen beslutar att skicka ut Plan för upphandling på remiss till samtliga nämnder ch tekniska utskttet. Ärendebeskrivning Plan för upphandling är ett förslag på ett nytt styrdkument sm syftar till hur kmmunens upphandlingar ska fungera sm ett strategiskt verktyg för att sträva mt Värnam kmmuns visin. Den ffentliga sektrn upphandlar varr ch tjänster för stra summr, någt sm innebär att en mer strategisk upphandling möjliggör såväl besparingar sm flera andra psitiva effekter i samhället. De ffentliga inköpen ses även sm en viktig funktin till uppfyllandet av FN:s agenda 2030 för långsiktigt hållbar eknmisk, scial ch miljömässig utveckling. Upphandling inm Värnam kmmun ska ske på ett strategiskt sätt utifrån ett långsiktigt ch hållbart perspektiv sm skapar mervärden för samhället. Upphandlingsnämnden beslutade 13 augusti 2018, 62 att gdkänna Plan för upphandling att skicka ut Plan för upphandling på remiss till samtliga nämnder. Beslut expedieras till: Samtliga nämnder Tekniska utskttet Justerare

6 6 Förslag Plan för upphandling Antagen av kmmunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx

7 2 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 7 Reglemente Kmmunala beslut sm utöver kmmunallag ch andra författningar styr ch reglerar kmmunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsrdningar, Blagsrdningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kmmunala taxr ch avgifter. Plicy Anger principer ch värdegrundsbaserat förhållningssätt ch tjänar sm vägledning inm det aktuella mrådet. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnam sm kmmun, ch utvecklingsarbete inm kmmunens rganisatin. Åtgärdsplan Anger knkreta åtgärder, tidsramar ch ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst mråde, så att den bedrivs effektivt ch med gd kvalitet. Fastställd av: Xxxxx Datum: 20xx-xx-xx, xxx Dkumentet gäller från: 20xx-xx-xx Dkumentet gäller för: Kmmunstyrelsen ch kmmunens nämnder ch utsktt Dkumentansvarig: Harrieth Frsberg, förvaltningschef, Upphandlingsförvaltningen

8 3 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 8 1. Inledning Vi befinner ss i ett samhälle där medbrgare ställer allt högre krav på den ffentliga sektrn. Medbrgarnas förväntningar ska tillgdses genm en välfungerad samhällsservice där ffentlig upphandling har en betydande rll. Den ffentliga sektrn upphandlar varr ch tjänster för stra summr, någt sm innebär att en mer strategisk upphandling möjliggör såväl besparingar sm flera andra psitiva effekter i samhället. De ffentliga inköpen ses även sm en viktig funktin till uppfyllandet av FN:s agenda 2030 för långsiktigt hållbar eknmisk, scial ch miljömässig utveckling. Upphandling inm Värnam kmmun ska ske på ett strategiskt sätt utifrån ett långsiktigt ch hållbart perspektiv sm skapar mervärden för samhället. I den strategiska arbetsprcessen används avtalskategrisering sm ett verktyg för att definiera vilken inköpsstrategi sm ska tillämpas i respektive upphandling samt hur resursfördelningen ska vara mellan avtalskategrierna. 2. Syfte Planen syftar till att beskriva hur kmmunens upphandlingar ska fungera sm ett strategiskt verktyg för att sträva mt Värnam kmmuns visin. Planen ska tydliggöra vilka strategier sm ska pririteras. Med hjälp av avtalskategrisering klargörs vilka metder sm används i respektive upphandlingsmråde. Primär målgrupp för Plan för upphandling är upphandlare på kmmunen, plitiker, medbrgare ch tjänstepersner i Värnam kmmun. 3. Värnam kmmuns mål Denna plan är i linje med Värnam kmmuns övergripande mål. Vi applicerar målen i det strategiska arbetet enligt nedan. Delaktighet I en upphandling står alltid intressenternas behv i centrum. För att klargöra intressenternas behv krävs en tät dialg innan, under ch efter genmförd upphandling. Kmpetensförsörjning Vi har specialistkmpetens inm upphandling, e-handel ch lgistik, ch tillgdser vidareutveckling av våra medarbetare. En kmpetensutvecklingsplan för varje medarbetare utarbetas i samråd med förvaltningens intressenter. Klimat Vi ska ha ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv i upphandling av varr ch tjänster. Särskilda satsningar görs för avtal sm avser inköp av frdn, transprter ch livsmedel. Kvalitet Vi ska upprätthålla en gd kvalitet i de upphandlingar sm genmförs. Varr ch tjänster sm upphandlas ska uppfylla uppsatta kvalitetskrav ch tillvarata de mervärden sm är möjliga att realisera.

9 4 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 9 4. Strategier Värnam kmmuns visin är Värnam den mänskliga tillväxtkmmunen, invånare Den har fyra målkriterier sm är: - hållbarhet, attraktivitet, trygghet ch tillväxt. För att sträva mt visinen ska Värnam kmmun arbeta med upphandling sm ett strategiskt verktyg. Nedan förklarar vi hur vi arbetar med upphandling utifrån respektive målkriterie. 4.1 Hållbarhet Upphandling ska användas sm ett strategiskt verktyg för att skapa mervärden sm i lika aspekter kan bidra till ett hållbart samhälle. Ur Plan för Värnam kmmuns miljöarbete står det att Miljö, energi ch klimatfrågr spelar en allt större rll i takt med att vår kunskap ökar kring människans påverkan på jrdens eksystem ch planetens begränsningar. Värnam kmmun vill agera föredömligt ch ambitiöst på miljömrådet ch behandlar därför inte eklgisk hållbarhet sm en islerad fråga vid sidan m rdinarie verksamhet. Ett miljöperspektiv måste integreras i, ch genmsyra alla verksamheter för att vi ska kunna utvecklas hållbart Hållbar upphandling Tjänster ch entreprenader För tjänster ch entreprenader sm ger en betydande miljöpåverkan ska vi ställa miljökrav på leverantören. Möjligheten att ställa miljökrav är berende av upphandlingens strlek, vad sm upphandlas ch hur tillgången på miljömärkta prdukter ser ut på den aktuella marknaden. I varje enskild upphandling ska kmmunens miljömål tas i beaktande samtidigt sm upphandlingen ska värna m en gd knkurrens. Vi ställer krav på att leverantören ska ha ett miljöledningssystem när det är lämpligt ch mtiverat. Kravet ska vara prprtinerligt, d.v.s. kpplat till upphandlingsföremålet. Kravet har att göra med leverantörens rganisatriska kapacitet att utföra ett uppdrag. Oftast är det mtiverat vid tjänster ch entreprenader med str miljöpåverkan. I enlighet med principen m ömsesidigt erkännande gdtas även likvärdiga intyg från andra rgan sm är etablerade inm EES (Eurpeiska Eknmiska Samarbetsmrådet) Varr I upphandling ska det ställas energikrav, så sm tekniska specifikatinskrav på prduktens energiprestanda. Energikrav ska även ställas sm tilldelningskriterier eller sm särskilda kntraktsvillkr i de fall man vill driva utvecklingen framåt. Det gäller på prduktkategrier inm elektrnisk utrustning ch maskiner så sm vitvarr, datrer ch armaturer. Med hjälp av upphandlingsmyndighetens kriteriedkument kan upphandlaren på ett enkelt sätt ställa relevanta energikrav inm respektive prduktmråde. Kraven är avstämda hs bransch ch myndigheter ch tar hänsyn till EU:s gällande ekdesign- ch energimärkningsförrdningar.

10 5 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling Livsmedel Andelen hållbara livsmedel i våra verksamheter ska öka utan bekstnad på baskvalitén. Maten ska bestå av råvarr prducerade efter miljömässiga ch etiska principer med fkus på långsiktighet, ett hållbart samhälle ch människvärde. Vid upphandling av livsmedel ska upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier för basnivå användas, m sådana finns. Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier innehåller t.ex. krav på djurskydd, prduktinssätt ch klimatpåverkan sm ska mtsvara regler sm gäller för svenska jrdbruk. I alla upphandlingar av livsmedel ska den avancerade kravnivån ch spjutspetsnivån övervägas. Vid priritering för inköp av livsmedel gäller följande rdning: 1. ett bassrtiment av livsmedel med gd kvalitet 2. livsmedel sm i så str utsträckning sm möjligt är prducerad så nära sm möjligt 3. en spets av eklgiska ch Fairtrade märkta livsmedel Det ska alltid ställas krav på certifierad eklgisk märkning samt i förekmmande fall Fairtrade-certifiering på följande prdukter: mjölk, kaffe ch bananer. Fisk ch skaldjur ska vara MSC-märkt eller ha mtsvarande märkning Frdn Frdnshanteringen i Värnam kmmun ska genmsyras av en effektiv användning av frdnen. Inköp fkuserar på fssilberende frdn, där särskilda satsningar finns för infrastruktur ch inköp av miljöbilar. Antalet frdnsmdeller ska minska vilket innebär effektivare hantering ch minskad miljöpåverkan. Kmmunen har en bilpl vilket medför en effektiv användning av de frdn sm kmmunens verksamheter nyttjar. Långsiktig planering säkerställs genm en löpande översyn av frdnsparken sm styr hantering ch inköp av nya frdn Transprter Samtliga varr sm transprteras till Värnam kmmun ska levereras via kmmunens upphandlade varudistributinscentral. Syftet med varudistributinscentralen är att så effektivt sm möjligt leverera varr till kmmunens lika verksamheter. Varudistributinslösningen är tidsbesparande för kmmunens verksamheter ch minskar antalet tunga transprter i kmmunen, vilket ckså bidrar till att reducera utsläppen av växthusgaser. Vid upphandling av kmmunens transprter ska krav ställas på att frdn sm används för uppdraget drivs med förnyelsebart bränsle, där så är möjligt.

11 6 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 11 Attraktivitet Upphandling bidrar till knkurrens ch ger fler möjlighet att leverera kvalitativa varr ch tjänster till kmmunens verksamheter Upphandling för ökad knkurrens Mångfald av leverantörer Upphandlingsförvaltningen arbetar för att ge rätt förutsättningar för små- ch medelstra företag att delta i kmmunens upphandlingar. Arbetet med en varudistributör underlättar den lkala distributinen, vilket gör att fler företag kan vara med ch leverera. Uppdelning av upphandlingsmråden gegrafiskt eller i mfattning bör alltid övervägas för ökat engagemang från mindre leverantörer. Infrmatin, vägledning ch stöd via möten ch infrmatinsmaterial till intresse ch branschrganisatiner ökar förståelsen för hur upphandlingsprcessen går till. En kmmunikatinsplan för upphandling finns framtagen för att säkerställa att samtliga intressenters behv av delaktighet tillgdses Knkurrensutsättning av kmmunala verksamheter Upphandling ska inte användas sm ett sätt att mäta kmmunens egna verksamheters effektivitet. Vid beslut m knkurrensutsättning av egna verksamheter ska kmmunens deltagande i upphandlingen uteslutas. Inför beslutet m knkurrensutsättning ska samtliga effekter av att verksamheten inte utförs i egen regi vara klarlagda. Om en verksamhet ska knkurrensutsättas genm upphandling ska en tät dialg med samtliga intressenter föras för att skapa en tillfredsställande bild av behvet. 4.3 Trygghet Upphandling skapar en sund användning av de ffentliga medlen vilket bidrar till att resurserna kan nyttjas för kärnverksamheterna Scial hänsyn Främja möjligheter till anställning Värnam Kmmun vill främja möjlighet till anställning hs de grupper sm står långt från arbetsmarknaden. Målgrupper sm ska pririteras är ungdmar, utrikesfödda ch funktinsnedsatta. Upphandlingsförvaltningen ska, i samråd med berörda förvaltningar, utarbeta en plan för upphandlingar av avtal sm berör fastighet, entreprenad ch lkalvård där dessa krav kan ställas m det är lämpligt Jämställdhet ch tillgänglighet Varr ch tjänster sm upphandlas ska främja likabehandling av människr avsett kön, ålder, etnicitet, eller funktinsvariatin. I upphandlingar ska det, där det anses vara lämpligt, ställas krav på att upphandlingsföremålet ska vara tillgängligt för persner med funktinsvariatin. Kmmunen ska vid upphandling arbeta för att lkaler, material, varr ch tjänster är anpassande för persner med nedsatt rörelse- eller rienteringsförmåga.

12 7 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling Mänskliga rättigheter ch scialetisk hänsyn Värnam kmmun är genm SKL Kmmentus Inköpscentral (SKI) ansluten till ett ramavtal för uppföljandekntrll av etiska ch sciala krav. Genm ramavtalet följer SKLs leverantör upp ramavtal ch kntrllerar att kmmunens leverantör når upp till de etiska ch sciala krav sm ställs i upphandlingen. Värnam kmmun ställer krav på att leverantörer ska följa FN:s knventiner m mänskliga rättigheter Idéburna rganisatiner Värnam kmmun ska där det är möjligt, underlätta för idéburna rganisatiner; sciala företag, kperativ, samfund, stiftelser, ideella rganisatiner att lägga anbud i upphandlingar. Det gör vi genm att beakta de juridiska förutsättningar sm finns för dessa rganisatiner. Det är även viktigt att bistå med gd infrmatin, vägledning ch tydliga spelregler. Pririterade branscher där vi kan ha idéburna rganisatiner i beaktande är inm fastighet, entreprenad, lkalvård ch catering Samverkan Reginal samverkan Värnam kmmun ska ha en tidig dialg med kmmunerna inm GGVVreginen för att skapa möjligheter till gemensamma upphandlingar. Ett samverkansavtal har tecknats mellan GGVV-kmmunerna för att reglera denna hantering ch tillvarata effekterna av den reginala samverkan. Kmmunen ska även samverka med övriga kmmuner i eget ch närliggande län m möjlighet uppstår. Kmmunen har även ett samverkansavtal med Regin Jönköpings län sm genmför gemensamma upphandlingar för prduktgrupper inm hälsvård. Kmmunens upphandlingsverksamhet samrdnar planerade upphandlingar ch utför särskilda upphandlingsuppdrag för Värnam kmmuns kmmunala blag i mån av tid ch resurser Natinell samverkan Värnam kmmun använder sig av ramavtal från SKL Kmmentus, Kammarkllegiet ch HBV i utvalda upphandlingar. Centrala ramavtal lämpar sig för avtalsmråden med många leverantörer där värdet för enskilda varr ch tjänster är låg, exempelvis kntrsmaterial ch bränslepellets. 4.4 Tillväxt Upphandling ger förutsättningar för leverantörer att ta fram nya lösningar vilket bidrar till ökad tillväxt Innvativa lösningar Tidig dialg För att upptäcka vilka lösningar sm marknaden kan erbjuda eller utveckla utefter specifika behv är det fördelaktigt att invlvera ptentiella leverantörer, branschrganisatiner, experter ch brukare i ett tidigt skede. Upphandlingsförvaltningen ska initiera en tidig dialg för att underlätta utfrmningen av ett krrekt förfrågningsunderlag sm inte riskerar att utestänga nya lösningar utan är i linje med marknadens erbjudande.

13 8 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling Krav på funktin Vi ska ställa krav på funktin istället för att ställa krav på specifika varr eller tjänster. I upphandlingens kravställning utgår vi från vilket resultat upphandlingen ska uppnå. Detta kan bidra till en ökad knkurrens då fler företag ch rganisatiner kan vara med ch lämna anbud. Krav på funktin bidrar även till ökad innvatinsförmåga då anbudsläggarna får möjlighet att tänka till m nya lösningar ch innvatiner Digitalisering E-handel Under 2019 kmmer ett nytt e-handelssystem tas i bruk vilket kmmer att medföra att fler krrekta inköp genmförs. Den elektrniska handeln ska användas i syfte att förbättra ch säkerställa de interna inköpsprcesserna genm att beställare vid beställningstillfället får tillgång till krrekt infrmatin m avtalsleverantörer, avtalsprdukter ch priser. Effekter sm ökad avtalstrhet ch minskad handläggningstid beräknas innebära stra besparingar för kmmunen. En ökad andel elektrniska beställningar möjliggör analyser sm visar på nya upphandlingsmråden ch ger en bättre priskntrll ch översyn av avtalsartiklar. Vid alla upphandlingar ska vi tidigt i upphandlingsprcessen klargöra ch överväga m e- handel ska vara möjligt på det kmmande avtalet sm upphandlingen resulterar i. Krav på e-handel ska ställas i upphandlingens förfrågningsunderlag Uppföljning Värnam kmmun har ett inköpsanalyssystem sm ger en möjlighet att visualisera ch granska verksamheternas inköp ner på fakturaradnivå. Systemet möjliggör analyser sm ger uppslag för nya upphandlingsmråden, priskntrll samt översyn av avtalsartiklar. Avtalsartiklar sm uppfyller verksamhetens behv, sm avrpas ch levereras enligt fastställd rutin, ger effektiva avtal med gd kstnadskntrll ch bidrar därmed till en sund förbrukning av kmmunens resurser. Utöver den uppföljning sm sker via inköpsanalyssystemet kmmer kntrll av avtalens villkr ske för att säkerställa att samtliga skapade mervärden tillvaratas Kmpetensförsörjning Verksamhetsutveckling Upphandlingsförvaltningen är en servande rganisatin vars intressenter ställer stra krav på medarbetarnas kmpetensnivå. Verksamhetsutveckling sker utifrån inventering av behv, prcesskartläggning ch utveckling av specialistfunktiner Kmpetensutveckling I samråd med förvaltningens intressenter utarbetas en individuell kmpetensplan för varje medarbetare. Detta bidrar till att upphandlingsförvaltningen har adekvat specialistkmpetens inm samtliga verksamhetsmråden.

14 9 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling Metd ch tillvägagångssätt 5.1 Avtalskategrisering ch applicering av målkriterier För att priritera resurserna i upphandlingsarbetet kategriserar upphandlingsförvaltningen alla ramavtal utifrån den etablerade Kraljicmdellen. Mdellen används sm ett verktyg för att definiera vilken inköpsstrategi sm ska tillämpas i respektive upphandling, någt sm bidrar till en strategisk upphandlingsprcess. Det strategiska arbetet förutsätter en förenklad hantering av kmmunens direktupphandlingar. Genm reviderade riktlinjer för direktupphandlingar samt utökad delegatinsrätt till förvaltningarna förenklas hanteringen för inköp under direktupphandlingsgränsen. Med krav på redvisning av nyttjad delegatinsrätt från samtliga förvaltningar följer upphandlingsförvaltningen upp hanteringen av dessa inköp. För avtal sm kategriseras sm strategiska ska en utökad dialg ske med kmmunens ledningsgrupp för att bevaka särskilda intressen ch sakfrågr. Varje kategri beskrivs utförligt i detta avsnitt. Inm respektive kategri visas en tabell sm redgör för hur vi tillämpar målkriterierna utifrån kategriseringen av avtal. Hög 2. Hävstång 4. Strategisk Upphandlingens eknmiska betydelse 1. Icke-kritisk 3. Flaskhals Låg Upphandlingens kmplexitet Hög Icke-kritisk Avtal inm den här kategrin är knkurrensmässigt prissatta genm att det finns många leverantörer på marknaden. Leverantörernas prismarginaler är redan pressade, någt sm bidrar till att en mfattande upphandling inte är nödvändig. Lägst pris används ftast sm utvärderingsmdell då kvalitén ftast är likvärdig mellan de lika leverantörerna. I första hand ska samverkansavtal användas eftersm utvärderingskriterierna inte är kmplicerade. Kntrsmaterial ch sjukvårdsmaterial är exempel på upphandlade prdukter inm denna kategri. Upphandling inm den här kategrin kan avslutas med auktin. Målkriterier sm appliceras i icke-kritiska avtal:

15 10 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 15 Upphandling för ökad attraktivitet Scial hänsyn Samverkan Digitalisering Mångfald av leverantörer Knkurrensutsättning av kmmunala verksamheter Jämställdhet ch tillgänglighet Mänskliga rättigheter ch scialetisk hänsyn Reginal samverkan Natinell samverkan E-handel Uppföljning Uppföljning : Kntrll av avtalspriser, 1 gång per år Uppföljningsmöte, vartannat år Hävstång I den här kategrin finns många leverantörer på marknaden ch upphandlaren kan knkurrensutsätta varr/tjänster i hög grad. Det är viktigt med en bra marknadskännedm då det kan variera strt på prduktegenskaper ch kvalitet. Utvärderingskriterier sker utifrån en kmbinatin av kvalitet ch pris. Exempel på prdukter är datrer ch tjänstebilar. Samverkansavtal kan användas i de upphandlingar där det ses sm fördelaktigt. Målkriterier sm appliceras i hävstångsavtal: Hållbar upphandling Tjänster ch entreprenader Varr Frdn Upphandling för ökad attraktivitet Scial hänsyn Samverkan Mångfald av leverantörer Knkurrensutsättning av kmmunala verksamheter Jämställdhet ch tillgänglighet Mänskliga rättigheter ch scialetisk hänsyn Reginal samverkan Natinell samverkan Innvativa lösningar Digitalisering Tidig dialg Krav på funktin E-handel Uppföljning Kmpetensförsörjning Verksamhetsutveckling Kmpetensutveckling Uppföljning : Kntrll av avtalspriser, 1 gång per år Uppföljningsmöte, vartannat år Flaskhals Avtal i den här kategrin ska levereras med tillfredställande kvalitet då de har str betydelse för kmmunens verksamheter. Exempel på sådana tjänster är IT-tjänster/prgramvarr ch sphämtning. Upphandlarens

16 11 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 16 förhandlingspsitin är vanligtvis svag eftersm det är svårt att hitta lämpliga leverantörer, samtidigt sm de upphandlade bjekten är avgörande för verksamheten. Det är viktigt att föra en tidig dialg med leverantörsmarknaden innan förfrågningsunderlaget fastställs för att förtydliga de faktiska behven. I den här typen av avtal undviks ramavtal ch längre avtal. Det underlättar m den första avtalsperiden med en ny leverantör är krt, eftersm det blir lättare att byta leverantör m den inte fullföljer sina åtaganden. Sm förebyggande åtgärd ska vi undvika att avtal blir en flaskhals genm att hitta alternativa lösningar sm leder till att avtalet hamnar i kategri icke-kritisk eller strategisk. Det kan göras genm att dela avtalet i flera mindre avtal, alternativt göra fler avtal till ett större gemensamt avtal. Vi undviker ramavtal på flaskhalsar. Målkriterier sm appliceras i flaskhalsavtal: Hållbar upphandling Varr Upphandling för ökad attraktivitet Scial hänsyn Mångfald av leverantörer Knkurrensutsättning av kmmunala verksamheter Främja möjligheter till anställning Jämställdhet ch tillgänglighet Mänskliga rättigheter ch scialetisk hänsyn Idéburna rganisatiner Innvativa lösningar Digitalisering Tidig dialg Krav på funktin E-handel Uppföljning Kmpetensförsörjning Verksamhetsutveckling Kmpetensutveckling Uppföljning : Den första avtalsuppföljningen, efter 6 månader Kntrll av avtalspriser, 1 gång per år Uppföljningsmöte, 1 gång per år Strategisk Inm den här kategrin finns avtal sm utgör en str kstnad ch sm har en betydande rll för den berörda verksamheten. Leverantörsmarknaden är kmplex ch leverantören har ftast en bra förhandlingspsitin gentemt upphandlare. Upphandlingen ska fkusera på kvalitet till ett gdtyckligt pris. Fkus ligger på relatinsbyggande under avtalstiden, där samverkan mellan kmmun ch leverantör är av str betydelse för att uppnå förväntat resultat. Här fkuserar vi på längre avtal ch undviker ramavtal. För att genmföra en lyckad upphandling krävs det att flera delar i rganisatinen är delaktiga i upphandlingsprcessen. Exempel på strategiska varr/tjänster är telefnitjänster, sklskjuts ch livsmedel Ledningsprcess för strategiska avtal Upphandlingsförvaltningen ansvarar för bevakning av avtal inm kategrin. För avtal med särskilda förutsättningar så sm exempelvis avtal med längre

17 12 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 17 avtalstider, avtal sm är kmmunövergripande eller avtal sm berör tredje part sammanställer upphandlingsförvaltningen årligen en uppföljning för kmmunens ledningsgrupp. Uppföljningen innehåller en analys av nuvarande avtal samt genmgång av förutsättningarna inför en ny upphandling. Till avtal sm redvisas för kmmunens ledningsgrupp tillsätts en styrgrupp med representanter från berörda förvaltningar. I styrgruppen utses en färdledare sm ansvarar för att kalla presidier från berörda nämnder. Genmförd dialg ch behandling rapprteras tillbaka till kmmunens ledningsgrupp av färdledaren. Upphandlingsförvaltningen ansvarar för upphandlingens genmförande med stöd från styrgrupp ch färdledare. Målkriterier sm appliceras i strategiska avtal: Hållbar upphandling Tjänster ch entreprenader Varr Livsmedel Frdn Upphandling för ökad attraktivitet Scial hänsyn Mångfald av leverantörer Knkurrensutsättning av kmmunala verksamheter Främja möjligheter till anställning Idéburna rganisatiner Jämställdhet ch tillgänglighet Mänskliga rättigheter ch scialetisk hänsyn Innvativa lösningar Digitalisering Tidig dialg Krav på funktin E-handel Uppföljning Kmpetensförsörjning Verksamhetsutveckling Kmpetensutveckling Uppföljning: Den första avtalsuppföljningen, efter 6 månader Kntrll av avtalspriser, 1 gång per år Uppföljningsmöte, 1 gång per år 5.2 Resursfördelning inm respektive kategri

18 13 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 18 Resursfördelning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nuläge Nyläge 1. Icke-kritisk 2. Hävstång 3. Flaskhals 4. Strategisk Nuläge beskriver nuvarande fördelning av arbetstid inm respektive kategri. Fördelningen av arbetstid har ett mer linjärt förhållande mellan mängden upphandlingar ch antal arbetstimmar inm respektive kategri. Nyläge visar en önskad framtid där upphandlaren, med hjälp av avtalskategriseringen, har arbetat aktivt för att minimera antalet upphandlingar inm kategrin flaskhalsar, förenklat hanteringen av upphandlingar inm icke kritiska, ch lagt mer tid på avtalsvård ch upphandling av hävstångs- ch strategiska avtal. Organisatin ch ansvar Upphandling är en strategisk uppgift, där upphandlingsnämnden har ansvaret. Respektive nämnd/utsktt ansvarar för att upphandling sker i enlighet med denna plan. Planens eknmiska knsekvenser Kstnader för det löpande, övergripande upphandlingsarbetet anges i budget för upphandlingsnämnden. För andra kstnader gäller samma princip sm för ansvar: den sm ansvarar för verksamhet, prjekt eller aktivitet ansvarar ckså för kstnader sm uppstår kpplat till upphandling så sm exempelvis överprövningar ch sakkunniga knsulter. Dkumentansvariga På plitisk nivå ansvarar Kmmunfullmäktige för Plan för upphandling. Ansvarig tjänsteman är förvaltningschef på upphandlingsförvaltningen. Uppföljning

19 14 ( 14 ) Förslag Plan för upphandling 19 Planen följs upp årligen av förvaltningschef på upphandlingsförvaltningen inm ramen för intern kntrll. Referenser Kstplicy Reseplicy Plicy för upphandling ch inköp Plan för Värnam kmmuns miljöarbete Plicy för frdn under 3,5 tn Revidering Revidering senast

20 DELEGATIONSBESLUT Kulturförvaltningen Dnr: KN Beslut i enlighet med kmmunstyrelsens delegatinsrdning antagen , 83 Nr Nr Nr BiH Förening Värnam Vi dansar ss glada, föreläsning 3 nvember 2018 Värnam Blues ch Rckförening Rcktber 27 ktber 2018 Histriska sällskapet Gamla Wenam Hyra arkivlkaler i Tingshuset Extra bidrag. 1 (1)

21 SWOT-analys bibliteksbussen juni INTERNA EGENSKAPER Styrkr Kstnadseffektiv verksamhet Mbilt bibliteksrum Kunnig persnal Inarbetad/ känd verksamhet Del av initiativet Levande landsbygd Svagheter Ej anpassad verksamhet efter ändrade bibliteksbehv Det fysiska utrymmet Sårbar verksamhet Få vikarier/ersättare vid ledighet EXTERNA EGENSKAPER Möjligheter Ny buss anpassad till dagens förutsättningar Externa verksamheter/samarbetspartners Strt behv hs sklr ch servicebenden Ht Förändrade användarbehv Läsvanr hs yngre Förändrad efterfrågan hs verksamheter vi servar Besparingar

22 22 Utvecklingsmöjligheter med mbil bibliteksverksamhet Bilaga till: Utredning m investering av ny bibliteksbuss. Frdn ch verksamhet. Kulturförvaltningen 1

23 Sammanfattning 3 24 Utvecklingsmöjligheter med mbil bibliteksverksamhet 4 Liten buss för uppsökande verksamhet 5 Utvecklingsförslag 5 Äldre- ch handikappmsrg 5 Integratin 5 Talbken kmmer 6 Bken kmmer 6 Bka hem en biblitekarie 6 Försklebarn 7 Försklr 8 Sklr 8 Fritidshem ch fritidsgårdar 8 Hela Värnam läser 8 Pp-up-biblitek 9 Referenser 10 Sammanfattning Biblitekets uppsökande verksamhet skulle kunna utvecklas genm att bli mer mbilt. Framtiden är snart här ch det gäller att blicka framåt. Värnam växer sm kmmun. Den kmmunala servicen bör utvecklas i samma takt. Med en liten buss sm kan köras på B- körkrt blir bussen tillgänglig för kulturförvaltningens biblitekarier för lika verksamhetsuppdrag. De medbrgare sm av lika skäl har svårt att ta sig till bibliteket kan få sitt servicebehv av bibliteksverksamhet uppfyllt genm den mbila verksamheten. Uppsökande verksamhet är ckså en metd för bibliteket att nå icke-besökare eller sällananvändare av biblitek. 3

24 Utvecklingsmöjligheter med mbil bibliteksverksamhet 25 Vilka utvecklingsmöjligheter ser vi med kmbinatinen buss ch bibliteksverksamhet på lite längre sikt? Biblitekets uppsökande verksamhet skulle kunna utvecklas genm att bli mer mbilt. De förslag sm framförs här får ses sm möjligheter till utveckling ch kräver mer resurser eller mfördelning av befintliga resurser i frm av persnal ch budget. En mindre buss sm lätt tar sig fram i tättbebyggt mråde eller på mindre vägar på landsbygden vre ett bra kmplement till den stra bussen. En liten buss lämpar sig till att besöka ett antal enskilda individer eller mindre grupper. Biblitekarien byter ut beståndet i bussen utifrån vilka sm ska besökas. Den stra bussen rymmer fler medier ch ger ett brett utbud av medier för att vara attraktivt för allmänhet ch sklr. Den utvecklingsptential vi ser kräver i första hand mdispnering i befintliga tjänster men även mer resurser i frm av persnal ch frdn berende på hur mfattande utvecklingen av uppsökande verksamhet ska få bli. En del av förslagen kräver ckså kmpetensutveckling. Den största utbildningssamrdnaren inm biblitekssektrn är den reginala bibliteksverksamheten. Läsdelegatinen föreslår att det görs ett natinellt läsfrämjandelyft för biblitekarier där staten tar ett större ansvar för kmpetensutvecklingen för biblitekarier. Kmmunen bör i samarbete med reginen verka med särskilt fkus på barn ch ungas läsning. Kmpetensutveckling är således ett gemensamt ansvar för stat, regin ch kmmun för att bibliteksverksamheterna ska få bra förutsättningar att utvecklas (SOU2018:57, s ). Liten buss för uppsökande verksamhet Värnam växer sm kmmun. Den kmmunala servicen bör utvecklas i samma takt. En kmpletterande buss för uppsökande verksamhet skulle bidra till att ge en service bättre anpassad till den växande beflkningen. Utredningen visar på att den uppsökande bibliteksverksamheten skulle kunna utvecklas ch nå grupper ch individer sm själva har svårt att ta sig till bibliteket. Bedömningen är att det krävs tid ch resurser för att arbeta fram en mbilt uppsökande verksamhet ch förankra den i de lika kmmunala verksamheterna ch i den egna rganisatinen varför det arbetet bör påbörjas så snart sm möjligt. En utökning av den mbila verksamheten skulle främja kmmunala verksamheter sm försklr, äldre- ch handikappmsrg. Avtal ch uppföljning med de kmmunala verksamheterna kan ckså säkra verksamheten på sikt. 4

25 En liten B-körkrtsbuss skulle fungera väl för uppsökande verksamhet. En B-körkrtsbuss tar sig lätt fram i stadsmiljö. De flesta av biblitekspersnalen har B-körkrt ch har möjlighet att köra frdnet i tjänsten. Det är inte så många biblitekarier sm har eller är beredda att ta C1- körkrt för tung lastbil mellan 3,5 ch 8 tn, vilket krävs för de medelstra bkbussarna, eller C-körkrt för tung lastbil (avsett vikt) vilket krävs för att köra de större bkbussarna. 26 Det finns inte möjligheter inm befintlig budget eller investering att köpa in ytterligare en buss för nästan 2 miljner krnr plus årliga driftskstnader. Genm en ansökan m Stärkta biblitek till Kulturrådet för en buss sm kan köras på B- körkrt, medier till bussen samt en prjekttjänst under en ett till tre års tid så skulle denna verksamhet kunna etableras. Beviljas detta har Värnam gda förutsättningar att permanenta verksamheten efter prjektåren under förutsättning att kulturförvaltningen kan få beviljat en årlig driftsbudget för en liten uppsökande bibliteksbuss samt ett medieanslag för denna buss. Utvecklingsförslag Här presenteras ett antal möjliga utvecklingsmråden för uppsökande verksamhet. Äldre- ch handikappmsrg I dag lämnar bibliteket böcker på några äldrebenden i kmmunen, vårdcentraler ch flktandvård. En mindre buss skulle underlätta transprterna ch förbättra servicen ch utbudet av medier. Bibliteket anrdnar även ett antal kulturarrangemang riktade till handikappmsrgen ch sm publiceras i deras fritidsalmanacka. Kulturutbudet kan utvecklas. Genm fördjupat samarbete mellan kulturförvaltning ch äldre- ch handikappmsrg skulle man tillsammans kunna arbeta med att öka persnalens kunskap ch användande av kultur i det dagliga vård- ch msrgsarbetet. Syftet är att skapa en gd flkhälsa ch livskvalitet. Bkbussens uppsökande verksamhet kan vara en del i arbetet med att förbättra tillgången av kultur för äldre persner ch persner med funktinsnedsättningar. Integratin Bibliteksbussen kan ta sig till rter ch mråden där många nya invånare br. Använd bussen för lika integratins-arrangemang för lika grupper, till exempel bkpratsturnéer ch bkcirklar med Lättläst-böcker för nya svenskar. Samtidigt tar man med sig aktuell ch relevant infrmatin. Då kan man till exempel infrmera m Låna en Värnamb. Tjänsten 5

26 Låna en Värnamb innebär att man sm nysvensk kan bka en Värnamb att samtala med för att öva svenska språket samt få infrmatin m hur det fungerar i lkalsamhället. 27 Talbken kmmer Biblitekspersnal ringer ch samtalar med talbkslåntagare ch skickar sedan hem talböcker enligt önskemål per pst eller digitalt via talbksspelare. Det finns ckså en bkcirkel för talböcker på bibliteket. Utöver det finns ett behv för fysiska besök i hemmet, en scial samvar kring litteraturen. Talbkslåntagarna uttrycker på lika sätt behvet av en uppsökande verksamhet på grund av sina svårigheter att besöka bibliteket. Det finns persner med synskada sm tar risker för att själva ta sig till bibliteket för att få till en stunds persnligt möte med en biblitekarie. Bken kmmer Bken kmmer är en tjänst sm ett litet antal kmmuninvånare använder. Främst är det persner ute på landsbygden sm blev drabbade när bkbussens turer lades m till färre ch större hållplatser där den stra bussen lättare kan ta sig fram ch kan stå längre stunder. Även enstaka senirer i centrala Värnam har tjänsten. Bibliteket håller på att ta fram riktlinjer för Bken kmmer-verksamheten för att kunna marknadsföra ch erbjuda tjänsten till fler kmmuninvånare, sm har behv av hemleverans av böcker. En mindre bibliteksbuss kan vara en resurs i Bken kmmer-tjänsten. Bka hem en biblitekarie Bibliteket har börjat med en tjänst sm heter Bka en biblitekarie för att erbjuda våra besökare fördjupad hjälp med inm lika tjänster: Databassökning E-media (e-böcker ch e-ljudböcker) E-tjänster, t.ex. Bibli, Pressreader, Ztry Fjärrlån Kurslitteratur Lästips Släktfrskning Språklust recept Talböcker ch Legimus-avtal Vetenskapliga artiklar. Det finns nu ett nytt natinellt uppdrag sm heter Digitalt först. För biblitekens del innebar det att först kmpetensutveckla persnalen för att sedan aktivt arbeta med att öka invånarnas 6

27 digitala kmpetens. Inm det uppdraget bör bibliteken utfrma nya arbetssätt för att nå de invånare sm av lika anledningar vanligtvis inte använder sig av bibliteket sm en resurs. 28 Den natinella bibliteksstrategin påtalar att biblitekens rll för barn med språkliga svårigheter ch läsprblem ch för barn med funktinsnedsättning brde uppmärksammas mer (Kungliga bibliteket, 2018). Persner med dyslexi har till exempel fta ett inre mtstånd att gå till bibliteket på grund av sina läs- ch skrivsvårigheter. Persner med dyslexi har rätt till talböcker. Tjänsten Legimus, har utvecklats för att individen själv ska kunna ladda ner talböcker till önskad digital enhet. Tjänsten tillhandahålls av myndigheten MTM, sm gett bibliteken i uppdrag att teckna avtal med persner med läshandikapp. Ett besök på individens egen arena, istället för i bibliteket, kan resultera i en bättre måluppfyllelse för bibliteket ch MTM i att förmedla talböcker. För individer ch familjer med dyslexi (ärftligheten är str) förbättras tillgången till talböcker ch kan bidra till att öka läsförmågan ch läsglädjen samt möjligheten till en större delaktighet i samhället. Ett samarbete med lkala eller reginala dyslexiföreningar samt sklrnas specialpedagger ch sklbiblitekarier kan vara lämpligt. Försklebarn Hembesök med gratisbk för att nå ut till alla småbarn ch deras föräldrar. Bkstart är en natinell mdell sm 2015 börjat sm prjekt i några kmmuner (Kungliga bibliteket, 2018). Det är en satsning på småbarns språk- ch läsutveckling. Inm Bkstart kan man arbeta med gåvböcker, hembesök ch språkstimulerande aktiviteter. Samarbetet mellan biblitek, barnhälsvård ch förskla där man stödjer barns läsutveckling utifrån lika kmpetenser ch arbetsmetder är en förklaring till varför mdellen bkstart ger så bra resultat. Att infrmera ch stödja föräldrar i högläsningens betydelse för barnets läsutveckling är ckså en viktig del. Föräldrarnas engagemang är av str betydelse för barnens läsutveckling. Undersökningar visar att barn sm börjar sklan med tillräcklig språklig medvetenhet ch för litet rdförråd, vilket påverkar läsförståelsen, inte klarar att ta igen detta under grundsklan utan ligger hela tiden efter sina sklkamrater sm haft en bättre språklig start (SOU 2018:57). Barns tillgång till litteratur, biblitek ch kultur hör samman med föräldrarnas utbildning ch deras resurser (Kungliga bibliteket, 2018). Kungliga bibliteket uppmärksammar de gda resultaten från prjektet Bkstart ch vill se att det uppsökande arbetet ökar i Sveriges kmmuner. 7

28 En liten bkbuss kan vara ett redskap i ett språkstimulerande arbete. Det finns statliga pengar att söka från Kulturrådet m kmmunen vill göra en sådan satsning på en mer likvärdig språklig start för små barn före sklstart. 29 Försklr Bkutlåning till försklrnas minibiblitek på svenska ch andra språk. Böcker till kapprumsbiblitek med hemlån för föräldrar. Infrmatin m läsfrämjande på försklans föräldramöten. Dramatiserade sagstunder. Barnbiblitekarier i bkbussen kmmer till försklrna m försklrna inte kan kmma till bibliteket. Sklr En liten buss med en sklbiblitekarie kan kmplettera den stra bussens sklbesök, till exempel när man besöker en specifik klass ch väljer att hålla verksamheten i klassrummet. Bkprat ch undervisning i källkritik ch internetsökning lämpar sig väl att hålla i sklans lkaler. Att stimulera barns läsintresse kpplat till den digitala tekniken kan ckså vara lämpligt. Inm några år finns trligen fler digitala läsplattfrmar riktade till barn ch unga. Fritidshem ch fritidsgårdar Undersökningar visar att barn ch ungdmars läsning minskar. Sklans fritidshem vänder sig till barn i åldrarna 6-13 år. Fritidshemmen har ett uppdrag att kmplettera utbildningen i förskla ch grundskla. Läsdelegatinens föreslår att Kulturrådet pririterar bidrag för läsch litteraturfrämjande insatser på fritidshem (SOU 2018:57, s. 121). I samarbeten mellan fritidshem ch sklbiblitek eller flkbiblitek finns gda möjligheter att skapa en brygga mellan läsning på fritidshem ch läsning på fritiden. Riktade läsfrämjande insatser med läslv, på såväl smmarlvet sm höstlvet, kan vara någt för bibliteken ch fritidshemmen att samverka kring. När det finns ett samarbete med fritidshemmen kan det vara läge att även vända sig till fritidsgårdarna. Läsdelegatinen kmmer i sin utredning fram till att en strukturerad samverkan mellan flkbildning, flkbiblitek ch fritidsgårdar kräver ett starkt samarbete på reginal nivå sm stöd för lkala insatser. Här finns en utvecklingsptential för flk- ch sklbiblitek i Regin Jönköpings län. Hela Värnam läser Läsfrämjandeprjekt sm främst planeras att införas för vuxna läsare. Bibliteket väljer ut en bk till Hela Värnam Läser, köper in böcker, marknadsför ch håller lika arrangemang 8

29 kring den valda litteraturen ch temat, sm till exempel bkcaféer ch författarbesök. Med bkbussen blir det lättare att nå hela Värnam kmmun med läsfrämjandeprjektet. 30 Pp-up-biblitek Bibliteksbussen finns på plats vid lika arrangemang, t.ex. Värnamdagarna eller besöker badplatser. Ppup-bibliteket ger en möjlighet att vara kreativ sm biblitekarie genm att prva på nya sätt att arbeta ch finnas på andra ställen än på bibliteket. Det ger besökaren en möjlighet att titta in spntant i bibliteksbussen. Uppsökande verksamhet är en metd för bibliteket att nå icke-besökare eller sällananvändare av biblitek. 9

30 Referenser 31 Kungliga bibliteket (2018) Från rd till handling. På väg mt en natinell bibliteksstrategi. Utkast. WEBB.pdf ( ) SOU 2018:57. Barns ch ungas läsning ett ansvar för hela samhället. ( ) 10

31 32 Utredning m investering av ny bibliteksbuss. Frdn ch verksamhet. Kulturförvaltningen 1

32 Innehållsförteckning 34 Sammanfattning 5 1.Bakgrund 6 Styrdkument 6 Bibliteksbussen i Sverige 7 Värnams frdn 7 2.Verksamhet 7 Bibliteksbussens verksamhet 7 Medier ch service 8 Bibliteksbussen sm sklbiblitek 9 3.Utredning 9 Bestämmelser m sklbiblitek 9 Frskning m sklbiblitek 10 Studiebesök på bibliteksbussar 11 Falkenberg 11 Kungsbacka 11 Brås 12 Lindesberg 12 Trsby 13 Lidköping 13 Investering av ny bibliteksbuss 13 Investeringsalternativ av buss 13 En ny klimatsmart buss 14 Dagens diesel- ch gasmtrer 14 HVO 15 FAME 15 CNG 15 Flytande gas 16 Eldrift 17 4.Slutsatser 17 3

33 Samverkan inm kmmunen 17 Kmmunal sklbibliteksutredning 18 Ny bkbuss Medel för knstnärlig utsmyckning 20 Nya bussens drivmedel 20 Diesel ch slpaneler 20 Övriga bränslen Referenser 22 Bilagr SWOT-analys juni 2018 Utvecklingsmöjligheter med mbil verksamhet 4

34 36 Sammanfattning Under arbete Värnam kmmuns nuvarande bibliteksbuss är från 2006 ch det är aktuellt att planera för investering av en ny buss. Bibliteksbussens verksamhet består av service till såväl sklr ch försklr samt allmänhet i kmmunens kransrter. I utredningsarbetet har det gjrts litteraturstudier gällande såväl nya bestämmelser m sklbiblitek sm lika tänkbara bränslen för inköp av en klimatsmart buss. Studiebesök har gjrts på andra kmmuners bibliteksbussar för att lära, få inspiratin ch dela erfarenheter. Utredningen föreslår en ny bkbuss 2021, till vilken det i dagsläget finns 5 miljner krnr beviljade av kmmunfullmäktige?. Den nya bibliteksbussen förses med ett utskjut, sm breddar bussen när den står parkerad på hållplatserna. Ett utskjut möjliggör en mångsidig verksamhet med utrymme för ett gtt utbud av medier, samhällsinfrmatin, kulturarrangemang ch sm fungerar sm en mötesplats i kransrterna. Den nya bkbussen förses med en Eur6- dieselmtr, med målet att huvudsakligen tanka frdnet med HVO100, sm reducerar fssila växthusgaser till % jämfört med fssil diesel. Till biblitekets eldrift vid hållplatserna föreslås slpaneler kmbinerade med batteridrift. Utredningen föreslår att det tillsätts medel för knstnärlig utsmyckning av den nya bibliteksbussen. Utredarna har även tagit fram förslag på framtida möjlig verksamhetsutveckling i mbil verksamhet vilket presenteras i en bilaga. Värnam kmmun Mnica Falk Leif Jutengren Kulturförvaltningen 5

35 37 1.Bakgrund Denna utredning beskriver den mbila bibliteksverksamheten ch ger investeringsförslag för inköp av en ny buss, till vilken det har beviljats 5 miljner till Vi kartlägger hur dagens ch framtidens behv av en ny bibliteksbuss kmmer att se ut. Vilka risker ch möjligheter finns? Hur kan den fysiska bussen utfrmas för att möta invånarnas behv av infrmatin, ett brett ch intressant medieutbud samt lika srters arrangemang? Styrdkument Biblitekslagens senaste ändring gäller biblitekens stärkta uppdrag gällande läsfrämjande (2013:801). Sklan har det grundläggande uppdraget att lära barn läsa. Läsförmågan hänger mycket samman med lusten att läsa ch faktisk läsvana ch här spelar biblitekens läsfrämjande uppdrag en viktig rll (Kungliga bibliteket, 2018). Skillnaderna i människrs läsvanr, läsförmåga ch läsförståelse ställer stra krav på biblitekariernas läsfrämjande metder. Det är viktigt att biblitekarierna har rätt ch aktuell kmpetens. Det läsfrämjande arbetet riktas mt många lika målgrupper varför kmpetensen måste vara såväl bred sm djup. I juni 2018 km Läsdelegatinens betänkande Barns ch ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57). Läsdelegatinen knstaterar att det finns många vägar till läsning ch att många av de läsfrämjandeinsatser sm görs är betydelsefulla. Syftet med utredningen är att bidra till att ge alla barn ch ungdmar likvärdiga förutsättningar för en fullgd läsförmåga ch lustfyllda läsupplevelser. Kungliga bibliteket (KB) har sm bibliteksmyndighet regeringens uppdrag att ta fram en natinell bibliteksstrategi under 2018 (ww.kb.se/bibliteksmyndigheten). KB knstaterar att det är viktigare att bedriva ett läsfrämjande arbete än ren utlåning. Myndigheten avser att stärka sitt arbete för barn ch barnlitteratur ch menar att införlivandet av FN:s barnknventin i svenska lag ska knkretiseras i biblitekens arbete. Statliga utredningar ch måldkument påverkar bibliteksverksamheterna reginalt ch lkalt att jbba emt de nya målen. Det görs genm att erbjuda bibliteken möjlighet att söka statliga eller reginala medel för en viss verksamhetsutveckling eller kmpetensutveckling 6

36 inm mrådet. Förslag på framtida verksamhetsutveckling i Värnam kmmun finns sm bilaga till denna utredning. 38 Bibliteksbussen i Sverige I Sverige finns 1145 flkbiblitek varav 445 är integrerade flk- ch sklbiblitek (Svensk bibliteksförening, 2016). Antalet flkbiblitek har minskat med 315 stycken sedan 2000 men antalet bkbussar består. Det finns ett 80-tal bibliteksbussar i Sverige. Det enda län sm saknar bkbuss är Blekinge. Värnams frdn Värnam kmmuns bibliteksbuss är byggd 2006 ch har avverkat mil på kmmunens vägar. Värnams bibliteksbuss är med sina 15 meter Sveriges längsta mbila biblitek. Bruttvikt 21 tn. 2.Verksamhet Bibliteksbussens verksamhet Bkbussverksamheten har funnits i Värnam i 43 år. Bussen har genm åren ersatt 13 landsbygdsbiblitek. Bibliteksbussen är kmmunens största närbiblitek ch det är bara stadsbibliteket sm lånar ut fler böcker per år. Bibliteksbussen besöker 51 hållplatser enligt ett månadsschema. Därav 6 sklr ch 15 försklr/ fritidshem. De 51 hållplatserna är fördelade på 24 månadshållplatser, 26 varannanveckahållplatser ch en veckhållplats. Hållplatserna besöks måndagar-trsdagar mellan ca kl På fredagar är det generellt underhåll ch service av bussen samt planeringstid ch möten för busspersnal. Persnalen utgår från stadsbibliteket ch har arbetspass på båda ställen. Förmiddagsturerna är främst riktade till sklr ch försklr. Då är bussen dubbelbemannad eftersm det är många besökare på krt tid. På kvällsturerna till allmänheten är bussen enkelbemannad. Bussen är i bruk 30 timmar per vecka. Hållplatstiden är 22 timmar per vecka därav 6,5 timmar på sklr ch försklr. Turlistan utvärderas ch uppdateras varje år för att bibliteksbussen alltid ska kunna finnas där låntagarna ch användarbehvet finns. I medbrgardialgerna kan 7

37 vi ckså fånga upp önskemål ch behv av nya hållplatser. Vid planering av nya hållplatser finns en gd samverkan mellan kulturförvaltningen ch samhällsbyggnadsförvaltningen så att önskvärda förändringar kmmer med i stadsplaneringen. 39 Medier ch service Målsättningen är att bibliteksbussen ska erbjuda samma digitala tjänster sm stadsbibliteket för att tillgdse alla kmmuninvånares rätt till digitala ch uppkpplade lösningar. I vår digitala tid har möjligheten till ett uppkpplat liv blivit en demkratisk fråga. Biblitekens uppgift har alltid varit att besitta ch tillhandahålla infrmatin för samhällsinvånarna, i en tid av digitalisering förflyttas därför biblitekens uppdrag till att även tillgdse individens digitala möjligheter till kunskap ch delaktighet. Möjligheten till digital delaktighet bör inte vara en gegrafisk fråga ch det mbila bibliteket är därför utfrmat för att kunna tillgdse dessa behv i största möjliga mån. Här kan besökare låna en datr, scanna, skriva ut ch kpiera. Det finns även wifi. Biblitekets digitala tjänster: Biblitekskatalgen - en självservice på nätet sm erbjuder mlån, reservatiner av medier ch nedladdning av e-böcker. Databaser via biblitekets hemsida, sm kstnadsfritt kan användas genm lånekrtet. Bibli ljudbksapp Avtal m egen nedladdning av Legimus talböcker för persner med läsnedsättning Tidskriftsappar Infrmatin ch instruktiner av hur man sm låntagare kan använda biblitekets digitala tjänster. Det fysiska beståndet av medier i bussen är frtfarande centralt. Det ska finnas ett brett ch intressant utbud av medier. Fack- ch skönlitteratur för barn ch vuxna, medier på svenska ch andra språk. Strstilsböcker, lättlästa böcker på svenska, ljudböcker ch filmer erbjuds. Nya ch aktuella böcker har störst efterfrågan. Efterfrågan styr ch gör att mediebeståndet på bussen växlar. Det är viktigt med ett medieanslag sm räknas upp årligen för att vi ska kunna hålla ett aktuellt ch intressant utbud i lika frmat. Kstnaderna för e-böcker ch e- ljudböcker ökar i takt med ökat användande. 8

38 Bibliteksbussen är en resurs för att nå ut med samhällsinfrmatin på de mindre rterna i Värnam kmmun. På några av bkbussturerna följer kmmunens energi- ch klimatrådgivare, knsumentvägledare ch bygglvshandläggare med för att kmma i kntakt med invånarna ch ge en gd service inm sina verksamhetsmråden. I valtider erbjuds invånarna förtidsröstning på rter sm besöks av bussens kvällsturer. Bkbusschaufförerna får utbildning sm röstmttagare ch Valnämnden bemannar med ytterligare röstmttagare på bussen för att kunna genmföra förtidsröstning i kmmunens kransrter. 40 Av platsskäl är det begränsat med vilka kulturarrangemang sm kan genmföras på bibliteksbussen, vilket ckså gäller de övriga filialbibliteken i kmmunen. Bibliteksbussen sm sklbiblitek Bibliteksbussen har tidigare gdkänts ch fungerar idag sm ersättning för ett bemannat sklbiblitek på sex sklr på följande rter: Kärda, Hånger, Tånnö, Fryele, Hrda ch Gällaryd. Eleverna har tillgång till sitt mbila sklbiblitek varje vecka; en gång varannan vecka genm sklturen samt en gång varannan vecka på kvällstid på rtens hållplats för allmänheten. Vid sklturerna är bibliteksbussen dubbelbemannad för att kunna bistå de många elever ch pedagger sm samtidigt besöker bussen. Kvällstid är bussen enkelbemannad. 3.Utredning Bestämmelser m sklbiblitek I skllagen regleras bestämmelserna m sklbiblitek (Skllagen, 2010:800). Det sm påtalas i lika utredningar är att det saknas en riktig definitin på vad ett sklbiblitek är. Läsdelegatinen föreslår därför i sin utredning att en tydlig definitin av vad en sklbibliteksverksamhet ska innehålla förs in på förrdningsnivå, t.ex. i sklförrdningen ch gymnasieförrdningen (SOU 2018:57). Den 1 juli 2018 gäller ett nytt direktiv från regeringen sm är ett tillägg till befintliga kursplaner i grundsklan ch gymnasiesklan (Malmberg, 2018 ch Regeringen, 2017). Där definieras sklbibliteken sm en viktig pedaggisk funktin i sklan. Sklbibliteket har i uppdrag att verka för språkutveckling ch digital kmpetens i undervisningen. Direktivet 9

39 förtydligar att det är rektrns ansvar att rdna med funktinella sklbiblitek. Ändringarna gäller från ch med läsåret 2018/ Tillsynsmyndigheten Sklinspektinen (2018) utgår från tre punkter när de inspekterar sklbiblitek: Eleverna har tillgång till ett sklbiblitek i den egna sklenhetens lkaler eller på rimligt avstånd från sklan sm gör det möjligt att kntinuerligt använda bibliteket sm en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna Bibliteket mfattar böcker, facklitteratur ch skönlitteratur, infrmatinsteknik ch andra medier Bibliteket är anpassat till elevernas behv för att främja språkutveckling ch stimulera till läsning. Det betyder att sklbiblitek kan rdnas på lika sätt utifrån lkala förhållanden (Malmberg, 2018). En liten skla på landsbygden kan ha andra behv ch förutsättningar än en skla i strstaden. Även m huvudmannen frmellt ansvarar för hur tillgången till sklbiblitek ska lösas så blir det rektrn sm i praktiken får besluta m hur sklbibliteket ska bedrivas på den enskilda sklan. Sklinspektinen genmför ckså ett antal kvalitetsgranskningar av sklr. I sina granskningar påtalar Sklinspektinen vikten av att: sklbibliteket utgör en integrerad del av undervisningen samverkan mellan biblitekarie, lärare ch rektr i planeringen av undervisningen att sklbiblitekets persnal ska bistå med att välja ut material ch medier utifrån elevernas intressen ch förutsättningar. Frskning m sklbiblitek Aktuell frskning visar på tre viktiga faktrer gällande sklbiblitekets effekt på elevers lärande (Gärdén, 2017): En kvalificerad biblitekarie Ett brett ch varierat utbud av resurser Ett gediget samarbete mellan lärare ch biblitekarier. 10

40 För att sammanfatta det hela så kan sklbibliteken fungera sm en integrerad resurs i sklan genm att: 42 Vara en pedaggisk resurs i sklans arbete, till exempel när det gäller elevernas infrmatinssökning ch källkritik samt för att hitta lämplig litteratur i sklarbetet Genm tillgång till Legimus talböcker samt lättlästa böcker ge elever med läs- ch skrivsvårigheter stöd i deras läsning Genm tillgång till lättlästa svenska böcker samt böcker på mdersmålet ge stöd till elever med utländsk bakgrund Stimulera läsning ch läsförståelse genm både fysiska ch digitala böcker Främja elevernas intresse för läsning ch litteratur även på fritiden. Studiebesök på bibliteksbussar Persnalen vid bibliteksbussens verksamhet har under året besökt Kungsbacka, Falkenberg ch Brås kmmuns bibliteksbussverksamheter samt Bkmässan i Götebrg sm visade upp tre nybyggda bkbussar för Lindesberg, Trsby ch Lidköpings kmmuner. Ett av våra syften med studiebesöken har varit att hitta inspiratin till nya lösningar på tillgänglighet, arbetsmiljö ch smart nyttjande av den begränsade ytan. Vi har velat undersöka nya driftslösningar sm gasdrift ch slpaneler. Det har ckså varit intressant att studera vilka lika delar av den mångskiftande flkbibliteksverksamheten sm använder sig av bussen för att nå sina pririterade grupper av låntagare. Falkenberg Falkenbergs kmmun har två bibliteksbussar, en str ch en mellanstr. Den stra bussen är 10,4 meter ch används för att nå allmänheten samt sklr. På sklturerna är bussen dubbelbemannad ch på kvällsturerna enkelbemannad. Den mellanstra bussen är 7,8 meter ch används på förmiddagarna till besök i försklr. Denna ersätter även vid behv den stra bussen på kvällsturerna. Man är därför inte lika sårbar m det uppstår service- eller reparatinsbehv på den stra bussen. Bibliteket har 4,5 tjänster för bkbussverksamheten. Falkenbergs kmmun har bärbart larm sm följer med biblitekspersnalen ut på turerna. Falkenberg bygger nytt biblitek ch planerar nytt bussgarage där bussarna kan köra ut ch in i båda ändarna av garaget. Det går smidigare att köra in ch ut ch man undviker farliga backningar i stadsmiljön. 11

41 Kungsbacka 43 Kungsbacka kmmun har två bibliteksbussar. Kungsbacka har generellt en str bibliteksbussverksamhet sm alltid är dubbelbemannad. Det är 11 av biblitekspersnalen sm är invlverade i bussverksamheten. Den nya bussen är på 11,8 meter ch levererades i januari Den medelstra bkbussen är på 6 tn, 3,5 år gammal, ch kallas för Bkbilen. Med bkbilen besöker man äldrebenden, träffpunkter för senirer, gruppbstäder inm handikappmsrgen samt försklr. Man har ckså uppsökande verksamhet för individer med talböcker ch Bken kmmer-verksamhet. Den stra bussen besöker försklr ch grundsklr på förmiddagsturerna ch allmänheten på mindre rter under eftermiddags- ch kvällsturerna. Det finns framtagna taxr där skla ch äldremsrg betalar för bibliteksservicen enligt avtal. Den nya bussen har två upphandlingar, en för själva frdnet ch en för knstnärlig utsmyckning. Kungsbacka har köpt rättigheten till ett antal illustratiner, sm pryder bussen såväl utvändigt sm invändigt. Dessa bilder är gjrda av den halländska illustratören Kristina Digman. Bussen drivs av kmprimerad bigas, CNG. Gasdriven webast ch två gasdrivna värmepumpar. Bussen har även slpaneler på taket sm kmplement till det gasdrivna värmesystemet. Kstnad ca 5 miljner. Brås Brås bibliteks bkbuss besöker sklr ch försklr. Bussen är alltid dubbelbemannad för att ge en gd service ch 1,7 tjänster är avsatta för bkbussverksamheten. Det får plats cirka 10 elever i taget i frdnet. Efter en skltur är bibliteksbussen i princip tömd på medier. Bkbussen är byggd på ett lastbilschassi. Bibliteksbussen är medelstr med en maxvikt på 5,4 tn. Lindesberg Lindesbergs bkbuss var extra intressant att besöka. Den är den första bibliteksbuss sm är byggd med ett utskjut, sm gör att man kan bredda bussen när den står stilla på hållplats med plant underlag. Värnam kmmun hade önskemål m utskjut vid investeringen av sin nuvarande buss men 2005 fanns inte tekniken för att bygga utskjut. Lindesberg använder utskjutet för att kunna ta emt större grupper av både barn ch vuxna för att få plats med en självservice-autmat med utlån ch återlämning ch publik datr för infrmatinssökning. Utskjutet har betydelse för att bussen ska fungera sm en viktig mötesplats på landsbygden. 12

42 Bussen besöker sklr, försklr ch bygdegårdar samt erbjuder digital infrmatin, knsumentvägledning ch samhällsinfrmatin ch har en utställningsyta för museiföremål. Den finns planer på att besöka arbetsplatser ch köpcentra. Bussen har slpaneler på taket kpplat med batterier. Bussen är nytillverkad ch snyggt lackerad i mörk turks med inspiratin från kmmunens färger ch biblitekets lånekrt med design av Ida Rsén Branzell, Knst ch Illustratin. Längd 11 meter ch maxvikt 18 tn. Kstnad 4,4 miljner. 44 Trsby Trsby har en ny bibliteksbuss sm är 12 meter lång. Ttalvikt 18 tn. Bussen har många likheter med Lindesbergs buss då det är samma tillverkare. Inredningen skiljer sig en del åt mellan bussarna ch det är inspirerande att se lika lösningar. Kstnad ca 4,4 miljner. Lidköping Lidköpings nya bkbuss är liten ch kan köras på B-körkrt. Den rymmer ca 800 böcker. Den används vid drygt 40 lika hållplatser hs dagbarnvårdare, försklr, sklr, fritidshem ch servicehem. Den lilla bussen kstar 1,8 miljner krnr ch är byggd på ett lastbilschassi. Utvändigt har bussen en dekr designad av Annika Gannby, Unik fabrik. Investering av ny bibliteksbuss Investeringsalternativ av buss Investering av ny bibliteksbuss Budget: 5 miljner. Kulturförvaltningen utreder följande alternativ. 1. Behålla befintlig buss efter Byta till ny buss Byta till ny buss samt utöka med en mindre buss 4. Bygga buss på billigt lastbilschassi Den befintliga bussen är från Den har gått mil ch kan gå många mil till. Det blir dck ökade reparatinskstnader för att hålla ett äldre frdn i gtt skick vilket påverkar driftsbudgeten. Att skjuta på investeringen kan ske m kmmunens eknmiska förutsättning har förändrats till 2021 ch det beslutas att hålla nere investeringstakten. Det pågår en spännande utveckling smed alternativa driftsfrmer till dagens starkt dminerande dieseldrift 13

43 av lastbilar. Att vänta ytterligare några år med att upphandla ny lastbil/bkbuss skulle kunna påverka valet av drivmedel. 45 En ny buss av 2021 årsmdell har en miljövänligare mtr ch kan ckså ge möjlighet till miljövänligare drift av belysning, datrer, värme ch ventilatin. Ett nyare frdn har en större driftsäkerhet då den inte behöver byta ut ch reparera slitna delar. En ny buss ger ckså möjlighet att skapa en inredning sm utnyttjar utrymmet genm smart förvaring ch bättre funktinalitet samt skapar en förbättrad arbetsmiljö. Investera i en ny buss ch kmplettera med en mindre buss. För att kunna erbjuda en bredd i utbudet av medier behövs en str buss. En mindre buss fungerar bättre i stadsmiljö där det är trångt att ta sig fram. En mindre buss fungerar bra vid riktade besök där man kan byta ut bussens innehåll så att det passar den aktuella målgruppen. Kmmunbiblitek ch reginbiblitek har möjlighet att ansöka m statliga kulturmedel hs Statens Kulturråd. Kulturrådet fördelar 225 miljner krnr under tre år, , i satsningen Stärkta biblitek med syftet att öka utbudet ch tillgängligheten till bibliteksverksamhet. Värnam kmmun har möjlighet att ansöka m medel för att förbättra sin mbila bibliteksverksamhet ch satsa på ytterligare en buss. De flesta av befintliga bibliteksbussar i Sverige är specialbyggda utifrån ett busschassi. Det ger möjlighet att skapa en bkbuss enligt köparens behv. Det finns små ch medelstra bkbussar i Sverige sm är byggda på enklare lastbilschassi vilket ger billigare prduktin ch ett lägre pris för den färdiga bibliteksbussen. Kan denna knstruktin fungera utifrån Värnam kmmuns behv av bibliteksbuss? En ny klimatsmart buss Värnam kmmun är en klimatsmart kmmun när det gäller drift av den egna frdnsparken. Det är därför naturligt att kulturförvaltningen ser över vilka miljövänliga alternativ sm kan kmma ifråga för en ny buss med hänsyn till de långa bussturerna sm vi kör i kmmunen. Vår nuvarande bibliteksbuss har en Eur5-mtr sm kan drivas med vanlig diesel eller HVO-diesel, sm finns att tanka i kmmunens egna dieseltankar. Uppvärmningen av bussen drivs av en dieselvärmare (webast). Till eldriften används 12 truckbatterier med två mfrmare, sm ger ttalt 6000 W. Bussen är även utrustad med ett dieselelverk sm reserv vid hög belastning. 14

44 Dagens diesel- ch gasmtrer 46 Nya lastbilar ch bussar har i dagsläget Eur6-mtr sm uppfyller kraven för att köra i miljözn 2 efter år 2020 (Wikipedia, 2018). Eur6-mtrn kan fås med diesel eller gasdrift. Diesel är det vanligaste drivmedlet i Sverige ch utgör 60 % av den ttala drivmedelsmängden. HVO Hydrerad eller vätebehandlad vegetabilisk lja förkrtas HVO (Energimyndigheten, 2018, Miljöfrdn.se, 2018 ch Shell, 2018). Bränslet kan antingen låginblandas i diesel eller användas i ren frm genm drivmedlet HVO100. HVO är en syntetisk diesel ch kan användas i vanliga dieselmtrer. I ren frm uppfylls idag inte drivmedelslagens krav på specifikatinen för diesel med avseende på densitet. Därför behövs frdnstillverkarens gdkännande för att använda HVO100 i dieselfrdn. Många lastbilstillverkare har gdkänt HVO100 sm drivmedel för sina Eur5- ch Eur6-mtrer. HVO100 är ett förnybart dieselbränsle sm ger en str reducering, % av fssila växthusgaser jämfört med fssil diesel. HVO har skattebefrielse av energi- ch kldixidskatt i alla inblandningsnivåer. Den HVO100 sm såldes i Sverige under 2017 tillverkades av: PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) 39% Slakteriavfall 38% Råtalllja 11% (restprdukt vid pappersmassatillverkning) Andra vegetabiliska ch animaliska avfallsljr var HVO100 det tredje vanligaste drivmedlet efter bensin ch diesel ch står för 5,4 % av den ttala användningen, rapprterar Energimyndigheten( ER 2018:17). Det är dck mycket vanligare att blanda i HVO ch FAME i diesel än att sälja dem sm rena prdukter. FAME Bidiesel eller FAME (Fettsyrametylester) kan ckså användas i dieselmtrer. FAME prduceras genm frestring av rapslja. Utredningen går inte in djupare på FAME eftersm HVO är mer vanlig på marknaden samt att Värnam kmmun köper in HVO100 till sina kmmunala dieseltankar. 15

45 CNG 47 Frdnsgas består vanligen av en blandning av naturgas ch bigas (ER 2018:17). Gasen är den fjärde vanligaste drivmedlet i Sverige CNG (Cmpressed Natural Gas) är en kmprimerad naturgas sm används i mtr med gnisttändning. Naturgasen är fssil (SPBI, 2018). Rå naturgas består till största delen av metan. Rå naturgas kan ckså innehålla förreningar sm svavel, kvävgas ch kldixid. Brttagning av översktt av tyngre klväten än metan, svavel ch kldixid samt trkning ch kmprimering hör till de vanligaste nödvändiga prcesstegen innan en naturgas är klar för leverans in i ett ledningssystem. Naturgas är ett effektivt bränsle med mycket låga utsläpp av svavel, kvävexider, tungmetaller ch partiklar. Naturgas släpper ut 25 % mindre kldixid jämfört med lja. Metan är en växthusgas med 25 gånger högre påverkan på klimatet än kldixid ch det därför viktigt att se till att systemen är täta. Om metan läcker ut i luften så går fördelen med mindre kldixidemissiner förlrad. Gasen tar mycket plats i förhållande till sitt energiinnehåll vilket gör att CNG kräver tätare tankningar än diesel. EON har ett tankställe av gas vid Bredasten i Värnam där man även kan välja 100 % bigas (Energigas Sverige, 2018). Flytande gas Energigas Sverige är branschrganisatinen för aktörer inm bigas, frdnsgas, gasl, naturgas ch vätgas sm bevakar utvecklingen på mrådet ( Enligt rganisatinen är flytande naturgas (LBG) är på str frammarsch inm lastbilsindustrin. Med LBG i tanken blir räckvidden för tunga frdn jämförbar med dieseldrift (Alpman, 2018). En tung lastbil kan färdas 100 mil mellan tankningarna. Prestandamässigt är gasbilarna nu ifatt dieselbilarna men gasmtrerna är dyrare eftersm de tillverkas i små vlymer. Vlv lanserade hösten 2017 sin första stra Eur-gasmtr sm går på LNG. Vlv jbbar med att på sikt få fram helt utsläppsfria lastbilar. LNG kan bytas ut mt LBG, sm är flytande bigas ch därmed fssilfritt. Mtrerna känner ingen skillnad på LNG ch LBG. Scania har en str ökning av försäljningen med LNG-drivna lastbilar i de eurpeiska länder sm kmmit längst när det gäller utbyggnaden av tankställen för LNG. Drivmedlet LNG är ganska billigt på vissa marknader ch då betalar sig investeringen med gasmtr inm några 16

46 år, menar Vlv ch Scania. Ökade miljökrav ch ht m dieselförbud är en rsak till det ökade intresset för gasmtrer. Det är alltså plitiska beslut sm påverkar utbyggnaden av flytande gas. 48 Eldrift I dagsläget serieprduceras inte lastbilar med eldrift men det alternativet kmmer att finnas inm några år (Enbm, 2018). Vlv har tagit fram eldrivna lastbilar sm nu ska prvas av fältprvskunder. Batterikapaciteten måste anpassas till varje frdn utifrån frdnsvikten, vilken typ av körning, ch vilka extra strömkällr sm kan användas. I Vlvs testlastbilar används mellan 2 ch 6 batterier m 50 kwh styck. Varje batteri ger en räckvidd på mellan 20 ch 50 kilmeter. Varje batteri väger 520 kg. Det betyder att i nuläget påverkas lastkapaciteten negativt jämfört med en dieseldriven m det krävs mer än två batterier. En nattladdning tar 9 timmar. En snabbladdning tar två timmer men sliter mer på de dyra batterierna. Utvecklingen av förbättrad kapacitet på batterierna går frt så vi får följa utvecklingen på mrådet. 4.Slutsatser Samverkan inm kmmunen Bibliteksbussen är en resurs för att nå ut med samhällsinfrmatin på de mindre rterna i Värnam kmmun. Intressanta samverkanspartners: Kmmunala, reginala ch statliga tjänstemän sm har ett uppdrag att infrmera medbrgarna inhämta synpunkter ch ge delaktighet ch inflytande på lika sätt i aktuella ch lkala samhällsfrågr, t.ex. knsumentrådgivare, prjektledare ch valförrättare. En dialg med kundcenter kan ge biblitekspersnalen aktuell infrmatin m vilka tjänster sm efterfrågas ch känns angelägna för medbrgarna eftersm kundcenter har den första kntakten med alla sm ringer till Värnam kmmun. Teknikcenter på Campus Värnam kan vara en viktig samarbetspartner för att nå ut med kunskap till de mindre sklrna gällande digitalisering ch teknikanvändning i vår vardag. 17

47 Även andra verksamheter i Gummifabrikens kncept kan kmma hela kmmunen till gd genm att verksamheterna följer med bibliteksbussen ut i kmmunens kransrter. 49 Intressanta samverkanspartners gällande kulturarrangemang är Kultursklan, Regin Jönköpings län med Jönköpings läns museum ch Smålands Musik & Teater, studieförbund samt ideella föreningar sm bygdegårds- ch hembygdsföreningar. För ett antal år sedan genmfördes större kulturarrangemang på initiativ av bibliteksbussens persnal. Det skapades samarbeten på lkal ch reginal nivå för att erbjuda större arrangemang på de mindre rterna, sm en festivaldag. Det krävs mycket arbete att leda ett sådant arrangemangsarbete med planering, förberedelser, genmförande ch efterarbete av arrangemanget. Erfarenheten säger att ett sådant arbete inte ryms inm bkbusstjänsterna utan kräver någn frm av kultursamrdnare, sm har de rätta kntakterna, kmpetensen ch sm kan lägga ner tillräckligt med tid på att hålla ihp ett strt prjekt sm en festivaldag. Det behövs ckså större ytr inm- ch utmhus, till exempel vid en bygdegård. Om man vill hålla större kulturarrangemang krävs ckså en arrangemangslastbil med plats för scen, innehållande teknik ch kmpetent persnal, sm antingen hyrs in eller sm kmmunen själv förfgar över till lika verksamheter. Kungsbacka kmmun har till exempel satsat på en sådan scenlastbil. Kmmunal sklbibliteksutredning Det vre önskvärt med en kmmunal sklbibliteksutredning, sm ett kmplement till denna bibliteksbussutredning, sm klargör frågr kring ansvars- ch kstnadsfördelning mellan skla ch biblitek för att bibliteksbussen ska fungera sm sklbiblitek enligt de nya direktiven. Vilken funktin ch innehåll ska sklbibliteken på de lika rterna ha? I vilken mfattning ska bibliteksbussens persnal arbeta med sklbibliteken gällande planering ch samverkan, undervisning ch besök på sklrna? Kulturförvaltningen tar initiativ till att en kmmunal sklbibliteksutredning tillsammans med Barn- ch utbildningsnämnden m ett skriftligt avtal sm reglerar samarbete, servicenivå samt att taxr för biblitekens sklbibliteksverksamhet arbetas fram. Läsdelegatinens förslag är att Läslyftet sm erbjudits lärare även ska mfatta sklbiblitekarier. Förvaltningarna kan lämpligen samarbeta kring kmpetensutveckling för sklbiblitekarier så att den blir likvärdig avsett vilken förvaltning man är anställd vid. Pedaggiskt samarbete mellan sklbiblitekarie ch lärare utfrmas så att de uppfyller kraven i de nya statliga tilläggen m sklbiblitek i lärplanerna. 18

48 Ny bkbuss Utredningen har tittat på fyra lika alternativ på bussar. Alternativet sm rekmmenderas är att köpa ny buss Det vanligaste är att en bkbuss byggs på busschassi. Vi har även tittat på små ch medelstra bkbussar byggda på lastbilschassi. Utifrån de studiebesök sm gjrts inför investeringen av ny bkbuss bedömer vi att en större buss byggd på busschassi är det alternativ sm passar Värnam kmmuns mbila bibliteksverksamhet bäst. I Värnam finns Sveriges främsta bussmekaniker sm kan göra service på alla delar. Den stabila knstruktinen ch den styrbara bggin ger en gd väghållning för att säkert ta sig fram på lika vägar i varierande väglag. Ett specialbyggt lastbilschassi kräver fta att lastbilen körs till tillverkaren vid service ch reparatiner då inga delar, utm mtrn, är standard ch knstruktinen är svår att förstå på en vanlig serviceverkstad. Väghållningen på bkbussarna med lastbilschassi tycks variera. Bussens strlek bör vara 15 meter, precis sm dagens frdn. Det ger möjlighet att få med medier till lika behv ch verksamheter sm skla, förskla ch allmänhet. En str buss med utskjut, ger tillsammans med det ökade anslaget för kulturarrangemang på filialerna från 2019, bättre förutsättningar att erbjuda en större mångfald av arrangemang på bibliteksbussen. Bibliteket fungerar fta sm en viktig ch kravlös mötesplats i ett samhälle där människr kan träffas. En str buss med utskjut skapar en rymlig ch mångfunktinell mötesplats på de ca 50 hållplatser sm bussen regelbundet besöker runt m i kmmunen. Ett attraktivt ch aktuellt utbud av medier, infrmatinstjänster ch arrangemang är viktigt för att människr ska ta sig tid att besöka ch nyttja bussen. Små ch medelstra bussar saknar utrymme för ett större antal medier så ett mindre frdn kräver ett större dagligt arbete med påfyllnad av medier mellan turerna. Med en ny buss kan vi förbättra arbetsmiljön. Den befintliga bussen har två arbetsplatser där enbart den ena arbetsplatsen fungerar tillfredsställande. Den andra är sämre placerad, saknar tillräckligt utrymme ch blckerar en av bkhyllrna på ungdmsavdelningen. Vi arbetar med att hitta bättre lösningar på både krt sikt med nuvarande buss samt på längre sikt med en ny buss. Närmare specifikatiner m hur bibliteksbussen bör utfrmas interiört för en ptimal verksamhet ch en gd arbetsmiljö arbetas fram på förvaltningsnivå ch specificeras i upphandlingen. 19

49 En ny buss med Eur6-mtr är mer miljövänlig ch får köras i miljözn 2 efter år Miljözn 2 gäller i åtta större stadskärnr i Sverige samt i några eurpeiska länder. Det känns bra att uppgradera till ett nyare frdn sm följer utvecklingen på miljömrådet. 51 Medel för knstnärlig utsmyckning Flera av de bibliteksbussar sm vi studerat är vackert illustrerade utvändigt ch invändigt av en prfessinell illustratör eller designer. Utredningen föreslår att Värnam kmmun avsätter medel för knstnärlig utsmyckning av bibliteksbussen utöver investeringen för byggnatin av bussen. Nya bussens drivmedel Diesel ch slpaneler Det drivmedel sm utredningen rekmmenderar är dieseldrift, med fkus på HVO100. Detta dieselbränsle ger en str reducering, % av fssila växthusgaser, jämfört med vanlig fssil diesel (Energimyndigheten, 2018). Användningen av HVO100 ökar varje år så tillgången lär vara säkrad. Värnam kmmun köper in bränslet ch den nuvarande bibliteksbussen körs på HVO100 så vi vet att bränslet fungerar bra. Värnam kmmuns energi- ch klimatrådgivare stödjer förslaget med HVO-drift sm bästa alternativ för vår nya bibliteksbuss 2021 under förutsättning att den HVO100 sm kmmunen har i sina tankar är fritt från PFAD ch palmlja. Enligt uppgift är den HVO100 sm Värnam kmmun köper in i dag fri från dessa ingredienser. För eldriften vid hållplatserna föreslår utredningen att bussen utrustas med slpaneler samt batterier sm kpplas in autmatiskt vid de tillfällen sm slpanelernas elprduktin inte räcker till. Övriga bränslen Utredningen bedömer att de övriga bränslen sm utretts är sämre alternativ i nuläget än diesel till vår nya bibliteksbuss Gasen CNG används mest i frdn sm kör krtare sträckr. Bibliteksbussen tankas en gång i veckan. Det krävs tankning av gas varje eller varannan dag m mtrn går på CNG ch driftelen, sm förbrukas vid hållplatserna, drivs av en kmbinatin av CNG ch slpaneler. Varje tankning tar cirka en halvtimme. 20

50 Den flytande gasen fungerar bra i de eurpeiska länder sm satsat på det men systemet är inte klart för plitiskt beslutat i Sverige ch någn utbyggnad är därför inte genmförd i landet. Den flytande ch fssilfria bigasen LBG bedömer vi sm ett mycket intressant alternativ till dieseldrift i framtiden. Vår bedömning är att det kan ta 5-10 år innan systemet kan vara utbyggt ch så länge kan vi inte vänta på ny bibliteksbuss. 52 Lastbilar för eldrift finns ännu inte i prduktin ch vart utvecklingen går för eldrift gällande tunga lastbilar känns alltför säker. 21

51 Referenser 53 Alpman; M. (2018). Het marknad för lastbilar på iskall gas ( ) Enbm, S. (2018). Nästan lika tyst sm en segelbåt. Trailer magazine, 8, s Biblitekslag 2013:801 ( ) Energigas Sverige (2018) Tanka gas. ( ) Energimyndigheten (2018). Förslag till styrmedel för ökad andel bidrivmedel i bensin ch diesel.en rapprt inm uppdraget Samrdning för energimställning i transprtsektrn. medel-fr-kad-anvandning-av-bidrivmedel-i-bensin-ch-diesel.pdf ( ) Energimyndigheten (2018) ER 2018:17. Drivmedel Redvisning av uppgifter enligt drivmedelslagen ch Hållbarhetslagen. r+enligt+drivmedelslagen+ch+h%c3%a5llbarhetslagen ( ) Gärdén, C. (2017). Sklbiblitekets rll för elevers lärande. En frsknings- ch kunskapsöversikt år in.pdf Kungliga bibliteket (2018) Från rd till handling. På väg mt en natinell bibliteksstrategi. Utkast. WEBB.pdf ( ) Malmberg, S. (2018) Sklbiblitek. En handbk för sklbibliteksansvariga. Stckhlm: Natur & kultur. Miljöfrdn.se (2018) Tanka HVO. ( ) Regeringen (2017) Stärkt digital kmpetens i sklans styrdkument. Prmemria. matinsmaterial-starkt-digital-kmpetens-i-sklans-styrdkument.pdf ( ) 22

52 Regeringen (2015) Den nya skllagen för kunskap, valfrihet ch trygghet. ( ) 54 Shell. HVO ( ) Sklinspektinen (2018) Sklbiblitek. ( ) Skllag 2010: _sfs ( ) SPBI (2018). Naturgas CNG LNG. ( ) SOU 2018:57. Barns ch ungas läsning ett ansvar för hela samhället. ( ) Svensk bibliteksförening. (2016). Riksrapprt 2016 aktuell utveckling inm det svenska bibliteksväsendet. ( ) Wikipedia (2018) Miljözn. ( ) Bilagr SWOT- Analys, Kulturförvaltningen, 2018 Utvecklingsmöjligheter med mbil bibliteksverksamhet 23

53 TJÄNSTESKRIVELSE Kulturförvaltningen Kulturnämnden Dnr: KN Mtin Kulturbussen breddar Ärendebeskrivning Scialdemkratiska kmmunfullmäktigegruppen har till kmmunfullmäktige inkmmit med mtinen Kulturbussen breddar ch sprider utbudet i hela kmmunen. I mtinen yrkas att kulturnämnden får i uppdrag att utreda 1) Hur en Kulturbuss utfrmas för att kmplettera kulturutbudet i kmmunen. 2) Hur verksamheten via Kulturbussen ökar tillgängligheten till kultur för lika åldrar. 3) Hur Kulturbussens verksamhet finansieras ch drifthålls. 4) Att utredningen presenteras för kmmunfullmäktige ch kmmunstyrelsen i gd tid innan budgetarbetet för Kmmunstyrelsen beslutade att remittera mtinen till kulturnämnden att besvaras senast Beslutsförslag Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att uppdra till kulturförvaltningen att utreda mtinen Kulturbussen breddar ch sprider utbudet i hela kmmunen. att i utredningsarbetet utgå från Utredning m investering av ny bibliteksbuss. Lars Alkner Kulturchef 1 (1)

54 Mtin till Värnam Kmmunfullmäktige Kulturbussen breddar ch sprider utbudet i hela kmmunen 56 Kulturen spelar en viktig rll m tillväxten skall bli psitiv i samhället. Kultur medverkar till gd flkhälsa ch främjar kreativitet. Värnam Kmmun har höga ambitiner, vill ha tillväxt ch vi välkmnar fler invånare. Med ett ökat kulturutbud ökar ckså attraktiviteten. Denna mtin handlar m en av alla åtgärder för att öka ch bredda kulturutbudet i hela kmmunen. Härmed yrkar vi att Kulturnämnden får i uppdrag att utreda 1. Hur en Kulturbuss utfrmas för att kmplettera kulturutbudet i kmmunen 2. Hur verksamheten via kulturbussen ökar tillgängligheten till kultur för lika åldrar. 3. Hur Kulturbussens verksamhet finansieras ch drifthålls. 4. Utredningen presenters för KF ch KS i gd tid innan budgetarbetet för (S) Visin: Värnam, en framtidskmmun för alla Övergripande mål: Jbb ch framtidstr; Verksamheten i Värnam Kmmun ska främja fler ch bättre jbb Ansvar för kmmande generatiner; Verksamheten i Värnam Kmmun ska på ett meningsfullt ch långsiktigt hållbart sätt främja trygg ch skapande miljö. Pålitlig samhällsservice; Verksamheten i Värnam Kmmun ska på ett ansvarsfullt ch hållbart sätt möta medbrgarna Kultur- ch fritidsutbudet är en viktig del för att öka attraktiviteten i kmmunen. Både flkhälsan ch kreativiteten ökar genm att delta i deras utbud. Sedan Vandalrum öppnade ch nu när Gummifabriken blivit klar finns två nya spännande platser för kultur utöver vad sm funnits tidigare. Kulturnämnden begärde i budgeten för 2019 nytt anslag för att kunna öka kulturverksamheten riktad till skla ch äldremsrg. Det är ett bra ch efterlängtad förslag sm vi uppskattar att Kmmunfullmäktige blev eniga m att tillföra Kulturnämnden pengar för detta. Därutöver vill vi Scialdemkrater se en större spridning av kulturverksamhet i hela kmmunen. Även m Gummifabriken känns ny ch spännande så måste kulturmötena spilla ut, En åtgärd kan vara en kulturbuss. Likt bkbussen rör den sig i hela kmmunen med verksamhet. Kulturbussen kan ha föreställningar, knserter, föreläsningar inm allt från vetenskapliga teman till Ljungbys sagmuseums skrönr. Utfrmningen får naturligtvis anpassas till lkalens förutsättningar ch på vissa platser i vår kmmun finns större lkaler man kan kmbinera utbudet med. Fördelen med kulturbussen är i första hand att kulturutbudet kan kmma på hemmaplan, rent praktiskt blir det krtare resr för publiken i närmrådet vilket trligen innebär att fler kmmer. Samt kulturbussens verksamhet kan ckså en tillgång till de landsbygdssklrnas arbete med estetiska ch kreativa ämnen. Även samverkan med studieförbund ch föreningar görs möjligt med kulturbussen. Organisatriskt anser vi att Kulturnämnden är de sm skall ha ansvar för kulturbussen ch dess verksamhet, men vi ser det sm självklart att det ckså blir ett gynnsamt samarbete med kultursklan ch dess verksamhet. Värnam augusti 2018 Scialdemkratiska kmmunfullmäktigegruppen Genm Ulla Gradeen, Senada Besic, Birgit Hf

55 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kmmunfullmäktige Dnr: KS Delårsbkslut per Beslut Kmmunfullmäktige beslutar enligt kmmunstyrelsens förslag att gdkänna upprättad delårsrapprt per , att ntera att åtgärdsplaner enligt kmmunstyrelsens begäran inkmmit från samhällsbyggnadsnämnden, tekniska utskttet, överförmyndaren, msrgsnämnden ch medbrgarnämnden, dck ej från barn- ch utbildningsnämnden sm begärt förlängd svarstid, att bevilja barn- ch utbildningsnämnden förlängd svarstid till ch med , att uppmana de nämnder sm visar undersktt i helårsprgnsen att genmföra de åtgärder sm nämnden anser nödvändiga för att långsiktigt uppnå en budget i balans med inriktning att bibehålla en kärnverksamhet med gd kvalitet ch så långt det är möjligt nå budgetbalans vid 2018 års slut, att undanta den del av överförmyndarens ch medbrgarnämndens verksamhet för ensamkmmande barn sm är under mställning från kravet på eknmisk balans vid årets slut, att verksamheten för vatten- ch avlpp inm tre år ska återställa det eventuella undersktt sm uppstår under 2018, att tekniska utskttet, msrgsnämnden, medbrgarnämnden, barnch utbildningsnämnden får i uppdrag att rapprtera till kmmunstyrelsen 20 nvember hur arbetet med åtgärderna frtlöper, att uppdra åt de berörda nämnderna att återkmma till kmmunstyrelsen med knkreta åtgärdsförslag i de fall beslut krävs av kmmunfullmäktige, samt att för att uppnå en balans i eknmin för hela kmmunen 2018 påtala för samtliga nämnder att frtsatt eknmisk återhållsamhet gäller till årets slut. Ärendebeskrivning Eknmiavdelningen har upprättat delårsrapprt för första halvåret 2018 med därtill hörande helårsprgns per Kmmunens revisrer har behandlat rapprten den 19 september 2018 ch överlämnat i samband med detta ett utlåtande till kmmunfullmäktige. Revisrernas sakkunniga biträde har granskat rapprten ch underlagen till denna. Frts. Justerare

56 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kmmunfullmäktige Kf 177 (frts) Helårsprgnsen sm lämnas i samband med delårsrapprten per visar på betydande undersktt 2018 för de största nämnderna. Barn- ch utbildningsnämnden -13,9 miljner krnr Omsrgsnämnden -14,8 miljner krnr Medbrgarnämnden -17,3 miljner krnr Tekniska utskttet (KS) -7,2 miljner krnr Ttalt visar prgnsen ett negativt resultat för hela kmmunen för 2018 med -17,1 miljner krnr. Detta är inte acceptabelt. Vissa mindre undersktt för nämnderna kan uppstå i en mfattande ch ibland svårpåverkabar verksamhet men inte i denna mfattning. Ofta finns en försiktighet i de första prgnserna sm upprättas under året men det räcker inte sm förklaring till den uppkmna situatinen. Andra mständigheter utm kmmunens kntrll är inte heller tillräckliga skäl. Kmmunfullmäktige beslutar vilka nämnder sm ska finnas (några är bligatriska). Genm beslut m reglementen tilldelas nämnderna uppdrag att bedriva viss verksamhet. Kmmunfullmäktige beslutar årligen vilken budgetram dessa nämnder ska tilldelas för att genmföra uppdraget. Inm budgetramen har nämnderna ch dess förvaltningar en str frihet att själva bestämma hur budgetmedlen ska fördelas ch hur verksamheten ska rganiseras ch bedrivas; dck med beaktande av de lagar, föreskrifter ch avtal sm finns för verksamheten. Nämnderna måste bedriva verksamheten inm den tilldelade budgetramen. Någn rätt att använda andra medel än dessa har inte nämnderna utan ett gdkännande från kmmunfullmäktige. Även m utbud, kvalitet ch mfattning av verksamheten påverkas måste en anpassning ske till det eknmiska utrymme sm finns. Någt annat uppdrag har inte kmmunfullmäktige gett kmmunstyrelsen ch nämnderna. För att begränsa de berörda nämndernas undersktt till årets slut måste aktiva ch genmgripande åtgärder beslutas av berörda nämnder ch mgående genmföras. Kmmunledningsförvaltningen har inkmmit med skrivelse daterad 13 september Frts. Justerare

57 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kmmunfullmäktige Kf 177 (frts) Kjell Franssn, bitr. kmmundirektör ch Peter Karlssn, redvisningschef redgör för upprättad delårsrapprt. Anders Berglund (S), rdförande i kmmunrevisinen, redgör för revisrernas utlåtande. Kmmunstyrelsen har behandlat ärendet 18 september 2018, 338 ch beslutade även att samtliga nämnder under resterande del av året inte får lyfta några medel ur sina resultatfnder, att användning av ytterligare medel ur anslag för kmmunstyrelsen förutsedda behv, särskilt avsatta medel för att nå de övergripande målen samt medel till extra kmpetensutveckling ska ske med mycket str restriktivitet under resterande del av året, samt att påtala för samtliga nämnder att övertid ch mertid för persnalen samt nyrekrytering vid vakanser ska ske med extra str återhållsamhet. HR-avdelningen får i uppdrag att följa upp detta ch redvisa löpande till kmmunstyrelsen. Beslut expedieras till: Samtliga nämnder /förvaltningar Tekniska utskttet Eknmiavdelningen Kmmunens revisrer Justerare

58 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kmmunstyrelsen Dnr: KS Sammanträdesdagar 2019 Beslut Kmmunstyrelsen beslutar att gdkänna förslag till sammanträdesdagar för Kmmunstyrelsen föreslår kmmunfullmäktige besluta att gdkänna följande sammanträdesdagar 2019 för kmmunfullmäktige: 31/1, 28/2, 28/3, 25/4, 29/5, 19/6, 29/8, 26/9, 31/10, 28/11 ch 12/12. Ärendebeskrivning Kmmunledningsförvaltningen har upprättat förslag till sammanträdesdagar 2019 för sammanträden med kmmunfullmäktige, kmmunstyrelsen, persnalutskttet ch ks-strategimöte med nämnders presidier. Beslut expedieras till: Samtliga nämnder Tekniska utskttet HR-avdelningen Utvecklingsavdelningen Justerare

59 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kmmunstyrelsen Dnr: KS Budgetuppföljningar under 2019 Beslut Kmmunstyrelsen beslutar att budgetuppföljningarna under 2019 ska ske per 30 april, 31 augusti ch 31 ktber. Ärendebeskrivning Kmmunledningsförvaltningen föreslår att budgetuppföljningarna under 2019 ska ske per 30 april, 31 augusti ch 31 ktber. Förslagen innebär att antalet budgetuppföljningar under 2019 blir tre istället för de fyra sm genmförs under Kmmunledningsförvaltningen föreslår i skrivelse 4 ktber 2018 att budgetuppföljningarna under 2019 ska ske per 30 april, 31 augusti ch 31 ktber. Beslut expedieras till: Samtliga förvaltningar Eknmiavdelningen Justerare

60 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kmmunstyrelsen Dnr: KS Budgetuppföljning per Beslut Kmmunstyrelsen beslutar att gdkänna budgetuppföljning per 30 september 2018, samt att i övrigt hänvisa till kmmunstyrelsens beslut 18 september 2018, 338 ch kmmunfullmäktiges beslut 27 september 2018, 177. Ärendebeskrivning Eknmiavdelningen har överlämnat budgetuppföljning per med helårsprgns. Den nya helårsprgnsen efter september visar att, m allt blir sm prgnsen säger, kmmer kmmunen att ha ett översktt på 3,2 miljner krnr när året är slut. Det är nästan 27 miljner sämre än budget, men alltså betydligt bättre än det såg ut vid halvårsskiftet. Frtfarande gäller kmmunstyrelsens beslut 18 september 2018, 338 ch kmmunfullmäktiges beslut 27 september 2018, 177. Beslut expedieras till: Eknmiavdelningen Samtliga nämnder Tekniska utskttet Justerare

61 64

62 SAMMANTRÄDESSCHEMA JAN Ks Pu Kf FEB Ks Pu Ks* Kf MARS Ks Pu Ks Kf APRIL Ks Pu Ks Kf MAJ Ks Pu Ks* Ks bu Kf JUNI Ks Pu Ks Kf JULI AUG Ks Pu Ks* Kf SEPT Ks Pu Kf OKT Ks Pu Ks Kf NOV Ks Pu Ks* Kf DEC Ks Pu Kf Ks Ks = kmmunstyrelsen, Kf = kmmunfullmäktige, Pu = persnalutskttet, Ks * = ks-strategi (med nämndspresidier ch förvaltningschefer), Ksbu = ks endast för budgetärenden

63 Frm: Flk ch Kultur Sent: Thu, 27 Sep :25: T: Kultur Subject: Flk ch Kultur 2019 utvecklas 66 Prblem att läsa? Se det i webbläsaren. Sista dag för anmälan av prgrampunkt är 22 Oktber Flk ch Kultur 2019 utvecklas Ni talade ch vi lyssnade. Tack vare den feedback ni gav presenteras här en rad nyheter inför knventet den 6 9 februari 2019.

64 67 Ft: Jsé Figuera Förberedelserna inför Flk ch Kultur är i full gång. Här kan ni ta del av några av de förbättringar sm ska göra knventet 2019 till en ännu bättre mötesplats. Tydligare målgrupper: Ni får möta de besökare sm är mest intressanta för er genm att nsdag-fredag är branschdagar ch lördagen är riktad till allmänheten. Lättare till möten: Årets mråde är mer fkuserat ch kncentrerat genm att alla seminarier ch wrkshps sker i Munktellmrådet. Krtare avstånd ch fler människr på mindre yta öppnar upp för spntana möten. Rligare ch billigare för fler besökare: Lördagen är nu gratis för alla besökare ch utställartrget är fritt varje dag. Nytt för i år är att du sm representerar en ideel förening får rabatt på deltagandet. I övrigt är priserna samma sm förra

65 68 året. Rabatt för beslutsamma deltagare: Early Bird priser för dig sm bkar innan 19 nvember Mer rörelse på Utställartrget: För att få ett dynamiskt flöde ch mer energi på Utställartrget kmmer scenen i år användas till publikdragande seminarier. Mitt på trget kmmer det även finnas ett café för att skapa en viktig mötesplats för alla. Välj era utställardagar: I år är det lättare för er sm utställare att rikta era resurser ch förverkliga er strategi. Vill ni bara delta under branschdagarna (nsdag fredag) går det bra. Vill ni nå allmänheten ställer ni ut på lördag. Självklart kan man även välja att ställa ut samtliga fyra dagar. Mättare ch gladare deltagare: Med krtare lunchköer finns det mer tid till annat. I år kan ni därför förköpa lunchkupnger när ni anmäler er sm gäller till Västra Prten i Stiga Sprt Arena. Hela övervåningen kmmer att vara förvandlad till restaurang där ni även kmmer kunna ladda era mbiler. Energikickar när ni behöver det: Det kmmer finnas kaffe lättillgängligt. Träffa, samtala, interagera mer: Elite Stadshtell är Flk ch Kulturs nya vattenhål, med specialpriser i baren för deltagare blir det en naturlig mötesplats. Redan nsdag kväll kan ni mingla här ch trsdag kväll blir det Flk ch Kulturs stra Fest med livemusik ch dans! Vill du anmäla dig? Just nu har vi rabatt på priset / early bird priser. Klicka här.

66 69 Vill du arrangera ett seminarium eller wrkshp? Klicka här. Vill du arrangera ett knstnärligt inslag? Klicka här. Vill du medverka på Utställartrget? Klicka här. Varmt välkmna till Flk ch Kultur 6 9 februari 2019 Anmälan är öppen! Arrangörer ch initiativtagare till Flk ch Kultur är Länsteatrarna i Sverige, Reginal Musik i Sverige ch Länsmuseernas Samarbetsråd i samarbete med Eskilstuna kmmun ch Landstinget Sörmland.

67 71 INBJUDAN Kulturfrum 2018 Lördagen den 10 nvember klckan efterföljande mingel ch mat. Plats: Gummifabriken, Värnam Kulturtinget har bytt skepnad, nu kallar vi vår årliga mötesplats för dialg ch kunskapsutbyte mellan kultursektrns aktörer för Kulturfrum! På Kulturfrumet får du möjlighet utbyta tankar för att utveckla kulturlivet i Jönköpings län ch att nätverka med kulturintresserade föreningar, rganisatiner, enskilda aktörer, plitiker, tjänstepersner ch prfessinella kulturskapare. Du får höra reginala plitiker berätta m sina visiner ch det reginala föreningslivet m sina verksamheter. Du kan nätverka med kulturintresserade föreningar, rganisatiner, enskilda aktörer, plitiker, tjänstepersner ch prfessinella kulturskapare. Hur vill du att kulturen i länet ska utvecklas? Hur kan vi samarbeta på bästa sätt? Ta chansen att mingla med Kulturlivet i Jönköpings län! PROGRAM OCH ANMÄLAN Prgram ch infrmatin m anmälan för Kulturfrum 2018 finns på Sista anmälningsdag är den 27 ktber, begränsat antal platser. För frågr m Kulturfrum kntakta Jörgen Lindvall, kulturchef Annie Jhanssn, kulturutvecklare Välkmmen att lyssna, prata, nätverka ch påverka! Regin Jönköpings län