Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013. 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn, elever, maj - (likabehandling) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Inskrivna barn,: 69 Gruppstorlek: Personaltäthet (kvinnor/män): Barn i omsorg på obekväma tider:0 Män i förskolan:0 Modersmål: 8 Ledningsresurs:1.0 förskolechef delas mellan 4 förskolor Specialpedagogisk kompetens:1.0 specialpedagog delas mellan alla kommunala förskolor 2
Utveckling och lärande Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Alla barn i förskolan ska utveckla sitt intresse och sin förståelse inom naturvetenskapliga området. Förskolan har arbetat med språklig medvetenhet (samlingar, dagliga samtal, sång och musik, rim och ramsor. läst/ berättat sagor. Vi har också arbetat med TRAS. Förskolan har haft matematiksamlingar samt arbetat aktivt med att utveckla en god matematisk miljö inne och ute. Skogsutflykter i tvärgrupp har genomförts varje vecka. Pedagogerna upplever att barnen tycker att de blir lyssnade till och vågar prata och berätta mer och att barnen tycker det är roligt att ha samling och ser fram emot den. Barnen använder mer matematiska ord (former, antal, olika räknesätt) och sina matematiska kunskaper i vardagen. Att arbeta i tvärgrupper har lett till nya kamratrelationer bland barnen. Barnen har blivit mer rädda om naturen både med växter och småkryp i skogen. Vi har inte kommit så långt i arbetet med att ge barnen modersmålsstöd eller att öka personalens kompetens om olika kulturer. Arbetet med NTA-lådorna har inte blivit vid så många tillfällen. Analys Vi har valt att dela barnen i mindre grupper vid flera tillfällen under dagen vilket gör att vi ser varje barns behov bättre. Medvetet val av materiel som utmanar barnen. Vi har blivit bättre på att ge barnen tid för att hitta egna lösningar, till egna tankar och handlingar. Lyhördhet för barnens intressen och arbete med att göra barnen delaktiga. Diskussioner om språkets betydelse för barnens utveckling. Svårt att hitta en bra organisation att komma igång med NTA lådor då vi har haft få NTAutbildade pedagoger som skulle ta hand om det på alla avdelningar. Alla pedagoger kan bli bättre på att ha matteglasögonen på se all matematik i vår vardag genom diskussioner. Fler pedagoger ska gå NTA-utbildning. Delta i ett modersmålsnätverk på förskolorna och ladda hem program med bl.a. sagor på våra nyanlända barns hemspråk. 3
Barns inflytande Alla flickor och pojkar ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll genom att utveckla sin förmåga att göra val, påverka och samspela med andra. Pedagogerna lyssnar på varje barn och ger varje barn den tid de behöver vid samtal. Visar barnen att vi är intresserade av det barnet berättar och ställer följdfrågor. Vi har delat upp barnen i smågrupper vid olika aktiviteter så alla vågar komma till tals. Barnen upplever att de har inflytande och pedagogerna lyssnar på dem. De flesta barn tycker att de får vara med och bestämma över sin vardag på förskolan. Barnen har blivit duktiga att vänta på sin tur. Analys Ökad medvetenhet och lyhördhet hos pedagogerna att ta tillvara det barnen berättat och arbeta vidare med det och att dela barnen i smågrupper genom diskussioner på bl.a. Lärande samtal. Fortsätta diskussioner i arbetslaget om hur barnen kan få ökat inflytande. Låta barnen vara med mer i planeringen av olika aktiviteter. Pedagogiskt ledarskap Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Trygghetsplan, lokal arbetsplan har upprättats tillsammans med personal. Systematiskt arbetsmiljöarbete sker enligt årsplan. Delegerat arbetsuppgifter. Utveckla pedagogisk dokumentation. Upprätta kompentensutvecklingsplaner. Personalenkät pedagogiskt ledarskap har genomförts. Arbeta med kvalitetsarbete i perioder 72 pedagoger svarade på enkät pedagogiskt ledarskap. Frågan i personalenkät pedagogiskt ledarskap om delaktighet, inflytande och ansvar finns i det gemensamma professionella uppdraget gav resultatet 3,4. Frågan om tydlighet om roller och ansvar fick 3,11. Frågan om utvärderingen av verksamheten är ett viktigt instrument fick 3.42. 4
Analys Alla kommunens förskolor ingår i ett gemensamt verksamhetsområde. Gemensamma dokument har arbetats fram för samtliga förskolor. Personal från förskolor möts i olika forum och utbildningsinsatser. Olika mötes och samtalsformer har utvecklats. et om roller och ansvar kan bero på att vi som förskolechefer inte tydliggjort vissa uppdrag och uppgifter. Upplevelsen är att kvalitetsarbetet har blivit mer synligt och används kontinuerligt i arbetet. Personal är mer delaktig i kvalitetsprocessen. Det påbörjade arbetet med de olika kvalitetsperioderna har utvecklat kvalitetsarbetet. Bilda nätverk. Arbeta med enkätsvaren på förskolorna. Arbeta med kvalitetsperioderna. 5