som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Relevanta dokument
som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

Tentamen TEN1, HF1012, 1 juni Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:00-12:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Föreläsning 9. Digital signalbehandling. Kapitel 6. Sampling. LTH 2014 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

re (potensform eller exponentialform)

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Uppgift 1. (3p) a) Bestäm definitionsmängden till funktionen f ( x) c) Bestäm inversen till funktionen h ( x)

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Något om funktionsföljder/funktionsserier

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Digital signalbehandling

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Digital Signalbehandling i multimedia

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Tunnling. Förra gången: Spridning mot potentialbarriär. B T T + R = 1. Föreläsning 9. Potentialmodell (idealiserad): U = U B U = 0

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Programinformation Teknikcollege Allhamra. Kinda Lärcentrum Kontakt. Teknisk utbildning, för framtida anställning

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 6. Ex) på användning av z-transform: En avancerad hörapparat

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

Investering = uppoffring av konsumtion i dag för högre konsumtion i framtiden

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Laboration 1a: En Trie-modul

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) b) Bestäm volymen av parallellepipeden som spänns upp av vektorerna

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Räkning med potensserier

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

SF1625 Envariabelanalys

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

ρ. Farten fås genom integrering av (2):

En krona dagen om dag ona om r e k n n E E n n k e g o r a d m o a n

Schrödingerekvationen i 3 dim: Väteatomen.

F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

Digital Signalbehandling i multimedia

Transkript:

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio PARTELL NTEGRATON uu(vv ( dddd uu(vv( uu (vv(dddd ( ), (pppppppppppppppp iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii) KKKKKKKKKKKKKK: uuuu dddd uuuu uu vv dddd Förklrig: Eligt produktrgl hr vi uu(vv( uu (vv( + uu(vv ( Om vi itgrrr åd ld hr vi uu(vv( dddd uu (vv(dddd + uu(vv (dddd EEEEEEEEEEEEEEEE uu(vv( dddd uu(vv( får vi u(vv( uu (vv(dddd + uu(vv (dddd som gör forml (*) om vi flyttr först itgrl till västrldt. Prtill itgrtio för stämd itgrlr: u ( v ( d u( v( u ( v( d Amärkig. måg öckr väds följd kvivlt forml (smm som ov, om vi tckr ' ( f ( u ( g( ) Sts (PARTELL NTEGRATON) Om F ( är primitiv fuktio till f (, dvs F ( f ( g( d F( g( F( g f ( d (. (**) v och, då gällr Bvis: Dt räckr tt vis tt drivt v högrldt är lik md f ( g( : d d ( F( g( F( g ( d F ( g( + F( g ( F( g ( F ( g( f ( g(, vd skull viss. 1 v 8

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio Vi vädr prtill itgrtio, dvs forml (*) för tt räk ågr (it ll) itgrlr v typ f 1( f ( d. TPS: När vi räkr itgrl f 1( f ( d md hjälp v prtill itgrtio tckr vi fktor, f 1( ) llr f ( ), som u och som v. Fråg är hur sk vi välj u rspktiv v. Här fis tips för två grudtypr v itgrlr lämplig för prtill itgrtio: TYP 1. Om fktor är polyom och dr fktor potilfuktio siusfuktio llr cosiusfuktio väljr vi u polyom, ( g polyom, om m vädr (**) v (llr F) potilfuktio, siusfuktio llr cosiusfuktio. TYP. Om fktor är polyom och dr fktor logritmfuktio llr rcusfuktio väljr vi u (llr g) logritm- llr rcusfuktio, v (llr F) polyom Uppgift 1. Bräk itgrl: dddd, Lösig. Vi räkr itgrl dddd md hjälp v forml för prtill itgrtio uuuu dddd uuuu uu vv dddd Vi tckr d hör gåg först fktor md u dvs. u, och därmd v. Därftr räkr vi u ( gom tt drivr u) och v ( gom tt itgrr v ). Vi väljr u och v (typ 1, vi väljr upolyom): u ; v och räkr u 1 v ( Dt räckr md primitiv fuktio till, kostt C läggr vi till i slutsvr). v 8

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio Dtt sustiturr vi i forml uuuu dddd uuuu uu vv dddd och får dddd 1 dddd + CC Svr: dddd + CC Uppgift. Bräk itgrl: llllll dddd, ) Lösig: Vi vädr forml uuuu dddd uuuu uu vv dddd och får llllll dddd llllll dddd llllll + CC Svr: llllll dddd llllll + CC Prtill itgrtio (typ, vi väljr v polyom): Vi väljr u och v uu llllll vv och räkr u och v uu 1 vv Uppgift 3. Bräk itgrl: +3 dddd, ) Lösig: uuuu dddd uuuu uu vv dddd gr Prtill itgrtio: Vi väljr u och v uu vv +3 och räkr u och v uu 1 3 v 8 vv +3

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio +3 dddd +3 +3 dddd, ftr räkig v sist itgrl hr vi +3 dddd +3 +3 + CC Uppgift. Bräk följd itgrlr ) dddd, ) dddd ) Lösig: uuuu dddd uuuu uu vv dddd Prtill itgrtio: uu uu 1 1+ vv vv dddd 1 dddd 1+ ( polyom divisio llr kortr: 1+ +1 1 1+ 1 1 1+ ) 1 (1 1 1+) dddd 1 + 1 + CC ) Lösig: dddd 1 + dddd Prtill itgrtio: uu vv 1 uu 1 1+ vv 1 1 + dddd 1 llll(1 + ) + CC Uppgift. Bräk följd itgrl ( + 8)( + ) dddd v 8

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio Lösig: ( + 8)( + ) dddd (tt )(tt)dddd och u prtill itgrtio: Först sustitutio + tt tt dddd dddd uu (tt) vv tt uu 1 1+tt vv tt tt (tt tt) (tt) tt tt 1+tt dddd (tt tt) (tt) (1 1 1 + tt tt 1 + tt) dddd (tt tt) (tt) tt + (tt) + llll(1 + tt ) + CC [( + ) ( + ) ]( + ) ( + ) + ( + ) + llll(1 + ( + ) ) + CC Uppgift 6. Bräk ) cos d ) si d ) Lösig: Vi vädr prtill itgrtio u ( v ( d u( v( u ( v( d. Vi väljr u, v cos u 1, v si cos d si 1 si d si + cos π 1 π Svr: ) 1 ) 1 v 8

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio tgrlr d, si d och cos d räkr vi gom tt väd prtill itgrtio -gågr. På smm sätt räkr vi itgrlr v typ och P( cos d där P( är polyom v grd. P( d, P( si d Uppgift 7. Bräk ) ( + d ) si d ) Lösig: ( + d (Prt it) u ( + v u + 1, v ( + ( + 1) d U + 1 V ( + ( + 1) + d U, V ( + ( + 1) + ( + 1) + C Svr: ) ( + 1) + C ) cos + si + cos + C Någr itgrlr k vi räk gom tt härld lämplig rkursiv formlr. Uppgift 8. Låt cos d. 1 ) Härld följd (rkursiv) forml. 6 v 8

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio ) Bräk md hjälp v ovståd forml cos c) Bräk md hjälp v ovståd forml cos Lösig: ) cos d cos 1 cos d d. d. u cos 1, v cos u ( 1)cos si, v si 1 [ si cos ] + ( 1)cos si d + ( 1) ( 1)cos cos (1 cos d ( 1) cos d d Alltså ( 1) ( 1). Härv ( 1) 1 och därmd V.S.B. ) Btck cos 3 3 1 ( gåg till - dl d. Eligt -dl hr vi tillämpd på ). u, v cos u 7 1, v v8 si

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio Kvrstår tt räk π cos d 1d. Därmd 3 1 3 1 π 3π. 16 3π Svr ) 16 c) Btck cos 3 1. 3 d.. Eligt -dl hr vi 1 cos d si hr vi 1 Eftrsom [ ] 1 1 3 Svr c) 1 8 8 1 8 v 8