= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Relevanta dokument
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Binomialsatsen och lite kombinatorik

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Kombinatorik. Torbjörn Tambour 21 mars 2015

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

KOMBINATORIK. Matematiska institutionen Stockholms universitet Första upplagan 2005 Eftertryck förbjudes eftertryckligen

Analys av polynomfunktioner

Tentamen i Envariabelanalys 1

Multiplikationsprincipen

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Stokastiska variabler

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

101. och sista termen 1

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Räkning med potensserier

Föreläsning 10: Kombinatorik

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Bertrands postulat. Kjell Elfström

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Kompletterande kurslitteratur om serier

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Föreläsning G04: Surveymetodik

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Inledande kombinatorik LCB 2001

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

3-fastransformatorn 1

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Sannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Föreläsning 2: Punktskattningar

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Ett system är asymptotiskt stabilt om det efter en övergående störning återgår till sitt begynnelsetillstånd.

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Introduktion till statistik för statsvetare

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

a k . Serien, som formellt är följden av delsummor

Trigonometriska polynom

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning...

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Inklusion och exklusion Dennie G 2003


Minsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Matematisk statistik

1. Hur gammalt är ditt barn?

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Om komplexa tal och funktioner

L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.

Bredbandsmarknaden i studentbostäderna i Lund ur ett mikroekonomiskt perspektiv

Frasstrukturgrammatik

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

F10 ESTIMATION (NCT )

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER

Transkript:

TALFÖLJDER OCH SERIER Läs avsitte - och 5 Lös övigara, abcd, 4, 5, 7-9, -5, 7-9, -abcd, 4, 5 Läsavisigar Avsitt Defiitioe av talföljd i boe är ågot ryptis, me egetlige är det ågot väldigt eelt: e talföljd är helt eelt e följd av tal a, a, a, Tale a, som allas följdes elemet, a vara heltal, reella tal eller omplexa tal och följde a vara ädlig eller oädlig, äve om det seare är det valigaste i matematie När ma allmät disuterar talföljder så bruar umrerige av elemete a börja på, me det är ite ödvädigt; iblad a det vara ädamålseligt att umrera dem på ågot aat sätt Det fis flera olia sätt att defiiera elemete i e talföljd: Med hjälp av e formel som i Exempel och Reursivt, vilet iebär att a uttrycs med hjälp av ett eller flera av de föregåede elemete Följdera i Exempel 9, och är reursivt defiierade Geom ågo egesap, t ex att vote mella två på varadra följade elemet alltid har samma värde (e geometris talföljd, se eda och boe Exempel 5 samt avsitt ) På ågot aat, mer eller midre fatasifullt sätt Exempelvis sulle ma ua låta a vara atalet bostäver i ord ummer i Krig och fred Tolstojs roma är visserlige gasa tjoc, me följde blir förstås ädå ädlig Avsitt Aritmetisa följder och summor är, till sillad frå geometrisa, ite så valiga i tillämpigar Sats är därför betydligt vitigare ä Sats Sist i Sats står e meig som förmodlige är felformulerad De bör lyda så här i stället: Summa S allas e geometris summa Efter Exempel 7 iförs det vitiga begreppet serie E summa har alltid bara ädligt måga termer, meda e serie a ha oädligt måga Eftersom ma ite a lägga ihop oädligt måga termer, så är det ite självlart vad ma sall mea med summa av e serie I apitlet om gräsvärde ommer detta att disuteras Att ma måste vara atsam är ma maipulerar serier framgår av följade halsbrytade räig: Betrata talföljde a ( ),,,, och motsvarade serie a + a + a + + + + Låt oss sätta i pareteser på två olia sätt och försöa räa ut summa: å ea sida är + + + ( ) + ( ) + ( ) + + + +

och å de adra sida är + + + ( ) ( ) Följde a är ju dessutom geometris med vote Formel i Sats a) ger att summa av serie är ( ) Har vi fuit e motsägelse i matematie? Nej, lösige på de här paradoxe är att ma får ite maipulera serier på samma sätt som ädliga summor Formel i Sats gäller till yttermera visso bara då vote uppfyller < Avsitt Summasymbole äer du förmodlige till seda tidigare, och om ite, så är det bra om du lär dig aväda de u Sats 4 iehåller bara två självlarheter och beviset a du hoppa över (det är ite ett dugg upplysade) Produttecet är ett stort pi E särsilt vitig produt är faultete som defiieras geom j j Således är! (då har produte bara e eda fator),!,! 6 osv Räa ut 4!, 5! och 6! själv Observera att för gäller ( ) ( )! De här formel aväder ma då ma sall defiiera! Om vi vill att de sall gälla äve då, så måste! ( )!! och ma sätter därför! Jämför det här med hur ma gör för att defiiera a Faulteter uppträder aturligt i måga matematisa sammahag, som du ommer att se i urse För seare bru sall vi bara äma ett sådat Låt f(x) x, där är ett positivt heltal, dvs,,, Deriverar vi f upprepade gåger så får vi f (x) x f (x) ( )x f () (x) ( )( )x f (4) (x) ( )( )( )x 4 f (5) (x) ( )( )( )( 4)x 5 och allmät f () (x) ( ) ( ( ))x

(betecige f () betyder alltså derivata av ordig till f) Derivata av ordig blir således f () (x) ( ) x Äve produte ( ) ( ( )) a uttrycas med hjälp av faulteter: ( ) ( ( )) ( ) ( ( )) ( )( ) ( )( ) ( )! Sammafattigsvis är alltså f () (x) Vi sall aväda de här formel eda Avsitt 5 ( )! x () Ett biom är ett uttryc med två termer, t ex a + b Eligt vadrerigsregel är (a + b) a + ab + b och uberigsregel säger att (a + b) a + a b + ab + b De vitiga biomialsatse är geeraliserige av de här formlera till högre poteser (a + b) För att ua formulera satse behöver ma iföra de s biomialoefficietera ( ) När och är heltal sådaa att så sätter ma!( )! () Det ommer sart att visa sig att biomialoefficietera är heltal, me det är ite självlart ur defiitioe () De här tale har massor av itressata egesaper, av vila vi sall se ågra eda Till att börja med a vi otera att Vidare är eftersom!!( )! ( )!( ( ))!!( )!

E yttig räig med brå är ( ) ( ) + Sammafattig: + ( )!( ( ))! +!( )! ( )!( + )! +!( )! ( + ) +!( + )!!( + )! ( + + ) ( + )!( + )! ( + )!!( + )!!( + )! + () (4) + för (5) Pascals triagel är ett slags tabell över biomialoefficietera i vile rad ummer iehåller tale ( ), ( ), ( ),, ( ) : ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( 4 ) ( 4 ) ( 4 ) ( 4 ( 5 4 ) ( 4 4) 5) Numrerige av radera börjar alltså med, så det översta talet i toppe av triagel är ( ) och av egesape () följer att de begräsas av ettor Formel (4) iebär att triagel är symmetris med avseede på lodlije och (5) att ett visst tal i de är summa av de två tal som står ärmast i rade ovaför, exempelvis är ( ) ( ) 4 4 + 4!!! + 4! ( ) 5! 5 6 + 4!!!! 4

De här egesape gör att ma lätt a ostruera triagel successivt med börja i toppe: 4 6 4 5 5 Sriv som övig er hela triagel t o m rad! Det här successiva sättet att ostruera Pascals triagel visar att de består av positiva heltal, vilet i si tur visar att biomialoefficietera fatist är heltal Lägg märe till att de defiieras som vissa ratioella tal och att det ite är uppebart att ma alltid a förorta bort ämara Vi a u formulera biomialsatse: (a + b) a b Om ma aväder ( ( ) ) och a b så blir detta utsrivet ( ) ( ) ( ) (a + b) a + a b + a b + + ab + b Ma a ju lägga märe till att ( ) ( )!( )! Beviset för biomialsatse igår ite i urse och framför allt sall du ite försöa läsa det bevis som fis i boe (det aväder e tei som allas idutio som vi ite sall prata om) För de som är särsilt itresserad följer här ett aat, lite elare bevis som aväder derivata Sätt f(x) ( + x) ; då är f ett polyom av grad Vad häder är ma multiplicerar ihop de paretesera ( + x) ( + x)( + x) ( + x)? Jo, ma får e summa i vile termera uppstår geom att ma tar atige eller x ur var och e av paretesera och multiplicerar ihop dem Termera i summa har alltså utseedet x för,,,,, så det fis tal c sådaa att ( + x) c x + c x + c x + + c x + c x 5

E term x a ma få bara geom att ta :a ur alla pareteser och e term x får ma geom att ta x ur e paretes och :a ur de adra paretesera E term av forme x får ma geom att ta x ur pareteser och :a ur de övriga Allmät gäller att c är atalet sätt att få e term x, vilet är lia med atalet sätt att välja ut x ur pareteser och :a ur reste Eftersom c :a tydlige betyder atalet sätt att göra ågot, så måste de vara positiva heltal Lihete ( + x) c + c x + c x + + c x gäller för alla x, speciellt gäller de för x Me då blir västerledet lia med och i högerledet blir bara c var Alltså är c Om vi deriverar båda lede så får vi ( + x) c + c x + c x + + c x och sätter vi x här så får vi c Här påstår vi alltså att derivata av f(x) (+x) är f (x) (+x) ; för e motiverig av detta se eda För att bestämma oefficiete c sall vi derivera gåger Vi har för det första Alltså är f () (x) ( ) ( ( ))( + x) f () () ( )! ( + x) ( )! (6) Eligt formel () ova är derivata av ordig av x j lia med då j <! då j då j >! (j )! xj De termer i f () (x) som iehåller ett eller flera x blir då vi sätter x och de eda term som överlever är!, dvs Eligt (6) och (7) är således!c f () ()!c (7) ( )!, så att c!( )! Vi har u visat att ( + x) c x x 6

För att härur få biomialsatse gör vi så här: Om a är satse självlar (båda lede är lia med b ) Om a så a vi göra omsrivige ( ( (a + b) a + b )) a ( + x), där x b a a Alltså är (a + b) a x a a a b ( ) ( ) b a a b Beviset är lart, så är som på att vi sall motivera varför derivata av f(x) ( + x) är f (x) ( + x) Defiitiosvis är f f(x + h) f(x) ( + x + h) ( + x) (x) lim lim h h h h Sätt ett ögoblic + x t; då är f (t + h) t (x) lim h h Me gräsvärdet i högerledet är ju iget aat ä derivata av t, som vi eligt gymasiematematie vet är lia med t Alltså är f (x) t ( + x) Lösigar till ågra övigar d) Ledig: Tale, 4, 6 och 56 osv är poteser av 5 Beteca radie frå börja med R och radie efter 4 dagar med R Motsvarade volymer är V 4πR / respetive V 4πR / 4 dagar är 4-dagarsperioder, så V V 8V Härav får vi R 8R och R R 9 Om det :te talet är a och vote, så gäller a a Alltså är a a, vilet ger 7 a ( /) och a 8 Det sjätte talet blir a 6 8( /) 5 7/8 Låt orgaismes vit frå börja vara m Efter e matig väger de och efter två matigar m m + m m( +, 5), 5m m m +, 5m, 5 m 7

osv, så att m, 5 m För att få reda på är de har fördubblat si vit måste vi lösa evatioe, 5, som ger l / l, 5 4, Svaret är alltså efter 5 timmar 9b) p p p+ 8 p+ p p p 8 8 p 8 ( 8 Detta är e geometris serie med vot /8 /4 Eftersom vote ligger mella och så är serie overget och dess summa är 8 /4 d) Som de står är serie ite geometris, me ma a dela upp de i två geometrisa serier: p ) p i i + 5 i i i i i + i 5 i i i /5 /5 + / / 5 4 ( ) i + 5 i ( ) i Observera att serieras voter /5 och / ligger mella och så att seriera är overgeta e) Sätt t + : t e t 4 t+ e 4 e ( e ) e 4 eftersom vote e/4 ligger mella och f) ( ( ) p p ( ) ) p p e/4 4 e (4 e) ( ( ) ) p ( ) p p (/) / eftersom votera (/) och / ligger mella och 8

c) Biomialsatse ger ( ) 4 x + x (x + x) 4 4 4 ( ) 4 x (4 )+ ( ) 4 (x ) 4 (x) 4 ( ) 4 x 4 x 4 + 4 x + 6 4x + 4 8x + 6x 4 x 4 + 8 x + 4 + x + 6x 4 4 Eligt biomialsatse är ( ) x x (x / x ) ( ) ( ) x ( ) ( ) (x / ) (x ) ( ) ( ) x 5 5/ För att e term sall vara oberoede av x måste 5 5/, dvs Terme i fråga är ( ) ( ) 45 5a) Efter dagar har populatioera storleara a ( +, ), respetive b, Biomialsatse ger a ( +, ) ( +, +, +, ) ( +, +, +, ), och b ( +, +, +, ) b) Vi måste bestämma det mista värde på sådat att b a, dvs,, Olihete a srivas,, och logaritmerig ger dvs Svaret är således efter 9 dagar ( ), l l,, l ) 8, l (,, 9