TFYA84-Optik - teori och tillämpning

1 (7) TFYA84-Optik - teori och tillämpning Sändlista Håkan Örman Torun Berlind Elin Önstorp Matilda Leinsköld Håkan Örman Kenneth Järrendahl Magnus Johansson Kurskod TFYA84 Examinator Kenneth Järrendahl Kursen gavs Årskurs 1 Termin VT Kursens delar Ansvarig sektion Program Period 2 Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt Y-sektionen Y, Yi, MED FyN Tentamina Inlämningsuppgifter Seminarier Annat Antal studenter som deltagit i utvärderingen Totalt antal studenter på kursen Y - 29, Yi - 10, MED - 16, Fyn - vet ej ca 160

2 (7) Utvärderingen är genomförd av Stina Mauritzon, student Mustafa Adnan, student Kenneth Järrendahl, IFM Simon Karlsson, SNY Ansvarig studienämndsordförande Jonas Hartman Sammanfattning och återkoppling från tidigare år Sammanfattning av tidigare års utvärderingar där åsikter och förändringsförslag nämns. Återkoppling under kursen från examinatorn angående föregående års utvärdering. Kursen Vågfysik delades inför detta läsår upp i de två nya kurserna Oscillationer och mekaniska vågor samt denna kurs, Optik - teori och tillämpning. Av denna anledning finns ingen återkoppling från tidigare år att hämta. Sammanfattning av utvärderingen Sammanfattning av det viktigaste som tas upp i utvärderingen tillsammans med förbättringsförslag. I stort verkar studenterna vara mycket nöjda med kursen. De ansåg att de övriga kursmomenten varit mycket givande. Ett problem som dök upp var dock att RVU, redovisningsuppgifterna, tog mycket av lektionstiden. Ett annat var att Lisam inte ännu fungerar tillräckligt bra. Utvärderingens genomförande En utförlig sammanfattning av de olika processerna i utvärderingens genomförande. Klassrepresentanterna höll ett möte med sin klass, varje klass var för sig, där kursen diskuterades. Alla klassrepresentanter hade eget ansvar för att samla sin klass till ett utvärderingstillfälle, om de ville kunde SNY i förväg boka en sal. Under utvärderingen med klasserna togs alla punkter i ett diskussionsunderlag upp och åsikterna antecknades. Anteckningar hanterades sedan på ett förmöte, som anordnades av ansvarig klassrepresentant, och sammanfattades så att alla klassers åsikter fanns med i ett dokument. Därefter hölls ett möte mellan två utvalda klassrepresentanter och examinatorn där en SNY-representant var närvarande och protokollförde. Representanten

3 (7) från SNY skrev sedan utvärderingen enligt gällande utvärderingsmall och utkastet kontrollerades först av de nämnda klassrepresentanterna och sedan av examinatorn innan utvärderingen var färdigställd. Kursens innehåll jämfört med studiehandboken Jämförelse av studiehandbokens mål, förkunskapskrav, organisation, kursinnehåll, kurslitteratur och examination mot kursens genomförande. Studenterna ansåg att innehållet väl stämde överens med kursens innehåll. Vissa studenter ansåg att studiehandboken innehöll för lite information vilken examinatorn ska ta med sig. Kursen i utbildningen Kursens relevans i utbildningen och hur kursens innehåll står i relation till programmålen. Kursens placering i programmet samt arbetsbelastningen i förhållande till poäng. Studenterna anser att kursen är mycket relevant i utbildningen, att arbetsbelastningen är lagom och att kursen är välplacerad i första året av utbildningen. Examinatoren påpekar att ämnet är brett och grundläggande och dyker ofta upp i senare kurser. Kursens organisation Kursens upplägg och de olika momentens relation till kursens mål. Kommunikation mellan studenter och lärarlaget, samt hur studenterna har uppfattat kommunikationen mellan kursens lärare samt andra involverade lärare. Föreläsningar Kursens upplägg var bra och kommunikationen mellan lärare och studenter fungerade väl. Dock kunde Lisam krångla ibland och detta problem är examinatorn medveten om. Examinatorn uppmanar också alla studenter att skicka mejl till helpdesk så fort problem dyker upp. Sammanfattning av föreläsningarna gällande innehåll, struktur, föreläsarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. De flesta studenterna är mycket nöjda med föreläsningarna och anser att upplägget är bra och att föreläsningarna upplevs välplanerade och strukturerade. De uppskattar också att det finns med humor i föreläsningarna. Dock upplevde en del studenter att det var rörigt då det hoppades mellan slides och anteckningar på tavla.

4 (7) Lektioner Examinatorn är medveten om att det kan bli för mycket information på slidsen ibland men vill försöka växla mellan tavla och slide på ett tydligt sätt då det är viktigt med olika typer av intryck för att stimulera inlärningen. Stundtals upplevde studenterna att det var svårt att veta vad som var viktigt att kunna till tentamen från föreläsnignarna. Examinatorn förstår att vissa avsnitt kan vara svåra då allt det viktigate inte hunnits sorterats ut men påpekar också att läsråden som finns till alla avsnitt är till för att hjälpa med detta problem. Sammanfattning av lektionerna gällande innehåll, struktur, lektionshandledarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. Laborationer Y-klasserna tyckte att lärarna var bra och uppskattade sammanfattningarna som gavs i början av lektionen av vissa lärare. Det fanns olika åsikter om lektionsuppgifter där vissa klasser tyckte att de var bra medan andra tyckte att det skulle finnas några enklare uppgifter i början av varje lektion. C-klassen upplevde att deras lärare gick igenom en del saker som borde gåtts igenom på föreläsning. Detta ska examinatorn kolla upp. Yi-klassen tyckte att lärarens genomgångar i början av varje lektion tog för mycket tid samt att läraren ibland hade dålig koll på vissa frågor. Dock tog läraren med sig problemen och återkom med bra svar till nästa lektion. Examinatorn har pratat med läraren angående genomgångarna på tavlan och påpekar att de bara är tänkta som korta påminnelser om viktiga saker och inte repetitioner av föreläsningarna. Den gemensamma åsikten från klasserna var att RVU ofta tog för lång tid. Detta problem känner examinatorn igen och ska försöka lösa. Sammanfattning av laborationerna gällande innehåll, struktur, laborationshandledarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. Projekt Det fanns olika åsikter om det var fördelaktigt att ha laboration före eller efter att man fått hela teorin. Examinatorn förklarar att det är därför det går att anmäla sig till olika labbtillfällen, tidiga eller sena. Sammanfattning av projektet gällande innehåll, struktur, handledarnas delaktighet, tidsplanering och förbättringsförslag. Studenterna tyckte att projektgupperna var för stora och ett önskemål är att det införs fler laborationer i kursen istället för projektet. Examinatorn tycker att

5 (7) redovisningen för varandra är ett trevlig sätt att redovisa och lära sig, men tar med sig kritiken och spånar på andra idéer. Dock tyckte många studenter att projektet var roligt men tog lite för mycket tid. Då projektet baserades på mindre labbmoment blev projektet för stort då det innehöll större konferens och presentation. Studenterna och examinatorn var även överens om att assistenterna var lite väl hjälpsamma ibland vilket ledde till att studenterna inte fick fundera så mycket själva på problemen i projekten. Övriga kursmoment Sammanfattning av övriga kursmoments innehåll, struktur, tidsplanering och förbättringsförslag. Litteratur Kursen har RVU, FBU och en dugga som alla är frivilliga men som kan ge bonuspoäng till tentamen. Studenterna tyckte, som redan nämnts, att RVU tog för mycket tid av lektionerna men tycker i övrigt att det är ett bra kursmoment. Examinatorn tror att momentet ska kunna fungera då man lär sig mycket. Lektioner handlar inte om att pricka av så många uppgifter som möjligt, vilket lätt blir målet för många studenter. Kursen hade även FBU, förberedelseuppgifter, som gjordes på Lisam innan varje nytt avsnitt. Dessa tyckte studenterna var bra men ansåg att vissa frågor var svåra att förstå. Examinatorn förstår kritiken och påpekar att det är väldigt mycket jobb med att få till FBU då Lisam behöver förbättras. Om det fanns bättre möjlighter skulle frågorna kunna göras bättre. Studenterna tyckte även att den dugga som gavs var bra och lärorik. Litteraturens användningsfrekvens, innehåll och relevans i kursen. Den angivna litteraturen var bra och lätt att förstå ansåg studenterna. Dock var registret i boken dåligt men studenterna poängterade att läshänvisningarna från examinatorn förenklade det problemet. Examinatorn planerar att ta kontakt med författaren angående problemet. Examinatorn gav även ut ett addendum som uppskattades av studenterna med studenterna hade önskat få fler ledningar till uppgifter istället för endast svar. Examinatorn vill hinna göra fler ledningar men har inte haft tid till det.

6 (7) Examination Examinationens utformning, relevans, nivå och koppling till kursinnehållet. Kommentarerna nedan togs upp först efter utvärderingstillfället. Det enda problemet som fanns kring examinationen av den frivilliga duggan var att en student med extra skrivtid fick flytta från c-huset till fysikhuset för att få sin extra skrivtid. Detta upplevdes inte hjälpa studenten då avbrottet och förflyttningen blev störmoment. Examinatorn förklarar att det måste blivit ett missförstånd mellan lärarna och studenten då de förstod det som att studenten hade skrivit klart sin dugga, varefter de gick tillbaka till fysikhuset för att rätta duggorna. Examinatorn beklagar incidenten som verkar ha skett och välkomnar studenten att ta kontakt om något behöver diskuteras. Angående tentamen ansåg en del studenter att den inte riktigt speglade det viktigaste i kursinnehållet. Det var mycket som hade framgått som viktigt att kunna och tentan innehöll två stora uppgifter på delar som hade framgått som mindre viktiga i kursen, ansåg dessa studenter. Examinatorn förklarar att han tidigare har framfört att slutexamination (oftast tentor) bör utvärderas separat (även i webbutvärderingen) eftersom mötet med studenterna kommer innan och eftersom utvärderingen av kursinnehållet ibland påverkas av slutexaminationen. Examinatorn har därför under ett par år gjort en enkel enkät i Lisam som ger studenterna möjlighet att kommentera tentan efteråt. I år svarade en tredjedel av alla studenter och resultatet var att 75% av de som svarat tycker att överensstämmelsen var Mycket bra eller Ganska bra, vilket examinatorn är nöjd med. Att tentan dessutom ansågs Lagom svår eller För svår är också något examinatorn tycker är bra och påpekar att Skulle inte vara nöjd om många studenter ansåg att tentan var för lätt. Inför tentan gör examinatorn en uppgiftsplanering med mål om hur de maximalt 60 poängen fördelas över de sex avsnitten. Målet är inte en absolut sanning men utfallet blev rätt så bra. Till studenterna hade examinatorn förmedlat att en rimlig viktning av avsnitten var Vikt 1: Avsnitt II&III, Vikt 2:Avsnitt V&VI, Vikt 3:Avsnitt I&IV och examinatorn kan inte se att detta inte stämmer i grafen. Det är dock svårt att veta hur stor andel som hade den åsikten som studenterna framförde men examinatorn är i alla fall mycket nöjd med tentans utformning samt med resultatet (mer än 75% blev godkända och bland dessa var medelbetyget 3,84). Feedback under kursens moment Återkoppling på studenternas insatser under olika moment och dess inverkan på studenternas framtida prestationer.

7 (7) Studiemiljö Den feedback som gavs på RVU, FBU och duggan var mycket bra ansåg studenterna. Åsikter gällande studieplatser, schemaläggning, ventilation och sittplatser under kursens olika moment. Samläsning I allmänhet ansågs studiemiljön vara bra dock kunde vissa klassrum ibland bli överfulla. Examinatorn förklarar att det är ett samläsningsproblem som är svårt att påverka. Åsikter om huruvida alla studenter, oavsett programtillhörighet, har haft samma möjlighet att tillgodogöra sig innehållet i kursen samt hur samläsning med studenter från andra program har påverkat kursen i sin helhet. Lika villkor Samläsningen har fungerat bra ansåg studenterna. Åsikter om huruvida alla studenter har behandlats lika under de olika kursmomenten. Inget att påpeka. Studenternas övriga kommentarer Inga övriga kommentarer. Examinatorns övriga kommentarer Kursen verkar fungera bra. Examinatorn är även medventen om att projektet kräver en del arbete.