Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete



Relevanta dokument
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Arbetsplan 2015/2016 Kubens förskola Skolförvaltning sydväst

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Kometen

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Måttsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Årsunda förskola

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning Läsår

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Likabehandlingsplan 2015

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Lergökens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Lokal arbetsplan läsåret

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Avdelningsplan! för! Havet!

Lokal verksamhetsplan Förskolan

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Arbetsplan Jämjö skolområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Förskollärarprogrammet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Skolplan för Svedala kommun

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr

Lokal arbetsplan läsåret 2014/15. Vilans öppna förskola

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Arbetsplan Jämjö skolområde

En försko k la l Ett arbetslag Hur går vi vidare?

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Kvalitetsanalys för Föräldrakooperativet IUS Blåbäret läsåret 2013/14

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Upplands Väsby kommun

Förskolan Skogsgläntan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stöttestenens Förskola

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

Ansökan om drift av fristående förskola Åby ängar

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Katarina Magnusson

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Skogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är

Verksamhetsplan för förskolan

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Tällbergs skola och fritidshem

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Årsberättelse 2013 /2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Riktlinjer för medborgardialog

Transkript:

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Sörgårdens förskola nov-15. Kristine Johansson 9. Sammanställ och dokumentera Hur blev det? 8. Utvärdering av genomförda åtgärder 1. Nuläge Var är vi? Barns delaktighet, inflytande och tillgänglighet i förskolan. Normer o värden 2. Analys av nuläget 3. Vision/ Målformulering Vart ska vi? 4. Prioritering av utvecklingsområden 7. Genomförande 6. Handlingsplan Vem gör vad och hur? 5. Arbetsgrupp/utvecklingsgrupp Hur gör vi? Vilka prioriterade mål skall vi arbeta med under ht 2015-vt 2016 Normer och värden. (kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning) Förskolans lärmiljö är utformad så att det gynnar barn lärande och utveckling när det gäller normer och värden. Barns delaktighet, inflytande och tillgänglighet i förskolan Skapa reflektionstid i förskolan tillsammans med barnen för att ge dem möjligheter att uttrycka sina åsikter och påverka sin egen situation samt ta ansvar gällande rättigheter och skyldigheter i vårt demokratiska samhälle.

Analys av situationen (steg 1-2 i årsklockan)beskriv situationen: (Hur ser det ut idag?) Använd bedömning av förskolans kvalité Sörgårdens förskola består av två avdelningar Myran och Myggan. Vi är fyra förskollärare och två barnskötare. Vi samarbetar vanligtvis mycket mellan avdelningarna men i nuläget är barnen indelade i tvärgrupper större delen av dagen. 1-3 åringarna är på Myrans avdelning, då vi anpassat denna avdelning för de yngre barnen. Vi har 19 barn i den gruppen. Från och med januari 2016 kommer ännu en ettåring att skolas in i denna grupp. 4-5 åringarna är på Myggans avdelning där det finns mer aktiviteter som är anpassade för denna grupp. Vi har 17 barn i den gruppen. Vi har flera barn i båda grupperna som är i behov av särskilt stöd. Vi jobbar med att utveckla lärmiljön för att främja alla målområden i läroplan. Det vi ska fokusera på är normer och värden(kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning), barns delaktighet, inflytande och tillgänglighet i förskolan. Vad gäller normer och värden har vi utvecklat lärmiljöer. Det finns bl.a. bilder och dockor med olika funktionsnedsättningar och olika etniska tillhörigheter. I hallen sitter ett collage som barnen har satt bilder på olika slags familjer. Barnen får låna hem en bokväska med temat normer och värden och på så vis blir föräldrarna delaktiga i verksamheten. Vi talar om att människor har olika religioner och vi firar jul och påsk på olika sätt, en del firar inte alls Vi läser litteratur som belyser olika sexuella läggningar. Vad gäller barns delaktighet, inflytande och tillgänglighet ges barnen tillfällen under dagen att välja vad de vill göra efter eget behov och intresse. Det vi behöver utveckla är uppföljningen av barnens val. Vi ska finnas tillgänglig för dem då. Med hjälp av samspel som lyfter har vår medvetenhet om bemötandet av konfliktlösning ökat Vi har påbörjat ett projekt gällande utegården. Barnen har varit delaktiga i projektet och kommit med många olika förslag på förändringar gällande utemiljön. Flera av dessa har genomförts. Även föräldrarna är delaktiga i projektet. Vi har en idè låda där de kan lämna sina förslag. Detta projekt fortsätter till våren -16.

Vilket/vilka områden ska åtgärdas? Utveckla arbetet med normer och värden och få in det mer i vardagen. Fortsätta utveckla arbetet med Samspel som lyfter. Personalen ska fördjupa sitt eget kunnande inom normer och värden genom litteratur, fortbildning och internet. Introducera Tecken som stöd med vardagsord, veckans tecken. Utveckla och förändra de pedagogiska lärmiljöerna både ute och inne utifrån barnens olikheter. Kamratövningar. Finns påbörjat utvecklingsarbete inom dessa områden? Påbörjat samarbete med specialpedagog från SPSM. Lpfö träffar med Lars Thorin. Projektmöte med förskolechef. Systematiskt kvalitetsarbete på APT. Vi har börjat utveckla lärmiljöer och satt upp hur många barn som kan jobba vid olika stationer. Kompetensutveckling gällande Samspel som lyfter handledning från pedagoger från Undersåker. Vi samlar barnens spontana reflektioner kring våra målområden i en låda för att se hur barnens tankar och funderingar utvecklas under året. Barnens val, barnen sätter upp sin smileys på tavlan där de olika lärmiljöerna finns uppsatt. Vad vill vi uppnå? (steg 3-4 i årsklockan) Vilken vision har förskolan på 4-5 års sikt? Att vi använder den pedagogiska dokumentationen som utgångspunkt för reflektion både individuellt och gemensamt i arbetslaget. Att alla våra lärmiljöer är inspirerade och utvecklande utifrån våra mål och barnens inflytande och delaktighet. Att vi använder TRAS fullt ut som ett underlag till den pedagogiska dokumentationen så att det gynnar barnens utveckling och lärande. Att alla barn och vuxna på förskolan har en samsyn samt respekterar varandra och allas olikheter.

Åtgärder/aktiviteter (steg 5-7 i årsklockan) Vilka aktiviteter skall genomföras? Vilka är ansvariga för genomförandet? Handlingsplanen klar mitten av okt. Pia, Lena, Lpfö träffar Pia, Lena Krisplanen sep. Maria o Kerstin Utveckla lärmiljöerna Åsa, Lena, Maria, Jennie, Kerstin, Pia Plan mot diskriminering o kränkande behandling. Okt. Åsa Kvällplanering 1gång/mån Planeringsdag 1/10 Föräldramöte okt Pia, Lena, Kerstin, Maria, Åsa, Jennie Utbildning. Övningsförskola ht-15 Projektmöte o apt 1gång/månad. Lena, Jennie, Åsa, Maria, Pia, Kerstin Läsa Barn som väcker funderingar Kerstin, Jennie, Åsa, Maria, Lena, Pia Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning SPSM Utvärdering o fortsatt planering av uteprojektet Lena, Maria Grupper: 1-3 år Kerstin, Åsa, Maria 4-5 år Lena, Pia, Jennie Skogen som lärmiljö Lena, Åsa, Kerstin, Pia, Maria, Jennie Fonomix 5års gruppen Kamratövningar Tecken som stöd Pedagogiska planeringar till aktiviteter Använda TRAS som underlag för planering Grupp planering mån. o tors. 9,30-11,00 Ta del av materialet Fonomix Lena, Jennie Lena, Pia, Jennie Kerstin, Pia Lena, Pia, Jennie, Kerstin, Åsa, Maria Pia, Jennie, Lena, Åsa, Maria, Kerstin Mån: Pia, Lena, Jennie Tors: Maria, Kerstin, Åsa Pia, Kerstin, Jennie, Lena, Maria, Åsa Normer och värden: Läsa och reflektera utvald litteratur tillsammans med barnen inom våra gällande målområden. Jobba med boken Jösta och Johan Pia, Lena, Jennie (Häst o äppelgruppen) Familjen: Hur ser barnens familj ut? Kerstin, Åsa, Maria (apelsingruppen) Barnens val varje dag efter lunch, barnen sätter upp Pia, Lena, Jennie. sin smileys i den lärmiljö som de väljer att vara vid. Dag schema med bilder för att skapa tydlighet Öppnings personlen Matterum Lena och Jennie

Utvärdering och analys (steg 8-9 i årsklockan) Hur skall målen utvärderas? Vad blev resultatet och varför blev det på detta sätt? ( observationer, intervjuer, enkäter, arbetslagsdiskussioner mm) Genom observationer med både papper, penna och Ipad, arbetslagsdiskussioner, intervjuer med både barn och föräldrar. Reflektioner på personal planeringen i respektive grupp. Arbetslagsdiskussioner på apt. Blev det som vi hade tänkt? Vad har barnen varit med och påverkat? Hur har kommunikationen mellan vuxna-barn och barn-barn förändrats efter arbetet med tecken som stöd? När skall målen utvärderas och av vem? Dec-15/jan-16 och maj-16. Arbetslaget Apt varje månad. Arbetslaget På vecko planeringen. Personal i resp. grupp Utvärderingsresultat Vilka resultat kan vi se? Varför blev det som det blev? Vad berodde det på? Sammanställ detta i ett dokument och lämna in till utvecklingsledaren i maj månad Denna sammanställning lämnas till beredningsgrupp skola inför målarbetet Se vår bilaga skala