Barn- och utbildningsförvaltningen Källskolans och fritidshemmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleklass till åk 3 Fritidshemmen Läsår: 15/16
Innehåll Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 7 Kartläggning... 8 Förebyggande åtgärder... 11 Rutiner för akuta situationer... 13 2
Grunduppgifter Följande likabehandlingsplan har upprättats för Källskolan och fritidshemmen i Norberg. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass till årskurs 3 samt fritidshemmen. Ansvariga för planen Rektor och trygghetsgruppen. Vår vision Källskolans rektor och personal tar bestämt avstånd från alla former av kränkande och diskriminerande behandling. Vi arbetar aktivt för att förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling i enlighet med gällande lagstiftning och styrdokument. Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp- och skolnivå. Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och ska skapa goda och demokratiska relationer och lärmiljöer, som i sig innebär, att förekomsten av kränkningar och diskriminering minskar. Mål Målet är att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Planen gäller 20150817-20160610 Läsår 15/16 Elevernas delaktighet Eleverna deltar genom att gå trygghetsvandringar, fylla i trivselenkäter och genomföra sociogram. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna deltar genom att framföra sina synpunkter på likabehandlingsplanen då den presenteras för dem vid ett föräldramöte. Synpunkter tillförs sedan dokumentet. Personalens delaktighet Personalen deltar genom att genomföra trivselenkäter i klasser, stötta vid trygghetsvandringar och bidra med synpunkter på likabehandlingsplanen då den presenteras under ett personalmöte. Förankring av planen Planen presenteras för elever, vårdnadshavare och all personal i början på terminen. Planen ska vara ett levande dokument som alla ska känna till och leva upp till. Förankringen av likabehandlingsplanen hos vårdnadshavarna sker på föräldramöte där likabehandlingsplanen och Trygghetsgruppen presenteras. En eller flera av Trygghetsgruppens representanter deltar på föräldramötet för att presentera sig själva och syftet med gruppen. Likabehandlingsplanen förankras hos all person på ett APT. Dessförinnan skickas den ut per mail till all personal. Den finns också att tillgå i en pärm på personalrummet och på nätet för att göra den så lättillgänglig som möjligt. 3
Utvärdering Likabehandlingsplanen utvärderas genom sammanställningar av trivselenkäter, trygghetsvandringar och sociogram. Resultatet ligger till grund för upprättandet av nästa års likabehandlingsplan. Utvärderingen sker genom att elever, personal och vårdnadshavare utvärderar likabehandlingsplanen i början av läsåret 2015/2016. Utvärderingen sker genom att titta på om det vi bestämde har gjorts och vilken funktion de olika målen och aktiviteterna har haft för att förhindra kränkande handlingar på skolan. Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultaten av trivselenkäterna, sociogrammen och trygghetsvandringar har sammanställts och de resultat som framkommit har ställts mot de mål som den föregående likabehandlingsplanen hade. Elever, vårdnadshavare och personal har varit delaktiga. Trivselenkäterna har genomförts i årskurs 1-3 i helklass. Enkäten har haft frågor om trivsel och trygghet i skolan. För att utvärdera trivselenkäterna har klasslärarna sammanställt sin klass enkäter och sedan lämnat vidare detta till trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen har sedan sammanställt klassernas enkäter och gett råd till klasslärare hur man kan arbeta med klassen och vilka verktyg man kan använda. Sociogrammen har genomförts med klasslärare och varje enskild elev i åk 1-3 för att kartlägga kompisrelationer. Eleverna har fått berätta om de har någon eller några nära vänner och om de har uppmärksammat att någon är utanför eller blir illa behandlad. Genom att ställa frågor som vilka de skulle vilja sitta bredvid eller leka med på rasten har vi möjlighet att uppmärksamma elever som inte blir valda och kan riskera uteslutning och utanförskap. Trygghetsvandringen genomfördes av elevrådet med två representanter från årskurserna 1-3. Tre klasser saknade representanter på grund av nationella prov, bad och konsertbesök. Trygghetsvandringarna protokollfördes. Personal har haft möjlighet att framföra förslag eller påtala likabehandlingsärenden till skolans elevhälsoteam som träffats varannan torsdag. Personalen har även haft möjlighet till en direkt kontakta med rektorn, skolkurator och skolsköterska vid behov. Möjligheten har även funnits på personalens morgonmöte som äger rum måndagar, onsdagar och fredagar. Personal från fritids, förskoleklasserna och skolan har i tvärgrupper diskuterat och utvärderat de förebyggande arbeten som finns beskrivna i föregående likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, trygghetsgruppen, klasslärare, förskollärare och fritidspersonal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsplanen har varit förankrad hos elever, vårdnadshavare och personal. Eleverna informerades via sin klasslärare. Personalen informerades på personalmöte och vårdnadshavarna informerades på föräldramöte. Dock har det framkommit att det inte till fullo varit förankrat hos eleverna vilka som representerar trygghetsgruppen och vad som är trygghetsgruppens syfte. Det framkom i trivselenkäterna att elever upplevde en otrygghet då de vistades på den skolgård som de i vanliga fall inte leker på. En del elever upplevde även att det var otryggt att gå igenom elevhallen på Centralskolan när de skulle ha idrott. Även enskilda elever som utsätter andra, som 4
blir utsatta eller som inte alltid har någon att leka med nämns i enkäterna. Det framkom att trivselenkäterna behöver ses över för att lätta kunna mäta huruvida målen i likabehandlingsplanen har uppnåtts. I sociogrammen framkom att det finns elever som inte alltid har någon att leka med. Dock har den största andelen barn någon att vara med. Under trygghetsvandringen uppmärksammade eleverna att det fanns ett hål i staketet som vetter mot vägen och kyrkan. Eleverna saknade också staket vid gräsplanen vid fotbollsplanen som visade var gränsen går och så att ingen kommer i vägen för firmans olika bilar. På vissa ställen på skolgården så hör inte eleverna ringsignalen när det är dags att komma in. De tycker att det ska finnas vuxna på skolgården och det är bra att de har gula västar. Helst skulle de vilja ha övervakningskameror på skolgården så att det går att se vad som händer. Det framkom att personal önskar högre tillgång till handledning och stöd i grupp från kurator, beteendepedagog och ART-instruktör än vad som har funnits. För att förankra likabehandlingsplanen och tydliggöra vilka som är representanter av trygghetsgruppen skulle personalen vilja att trygghetsgruppen gick ut i klass och presentera sig, gärna med hjälp av rollspel. Temadagar, sångsamlingar och Nobeldagen upplever personalen skapar gemenskap och inkluderar elever och vuxna på ett bra sätt. Det betyder också mycket för att skapa en vi-känsla, särskilt för nya elever och nya elever från andra kulturer. Ett förslag är att ta in mer från andra kulturer till FN-dagen, helst med fokus på de kulturer vars elever går på skolan. Under höstterminens start är det bra att fortsätta med två veckor där klasserna ägnar sig åt samarbetsövningar och värderingsövningar. Även personal har uppmärksammat att elever upplever vissa platser som otrygga. Genom sammanställningen blev resultatet att det finns platser på och i anslutning till skolan som upplevs otrygga. Cykelparkeringen nämndes som en sådan då barn som leker lekar är rädda att bli påkörda av elever som sparkar sparkcykel eller cyklar. Det framkom även att den delen av skolgården som man inte brukar leka på känns otrygg. Förflyttningar mellan Källskolan och Centralskolan upplevs ibland som otrygga och att passera genom elevhallen i Centralskolan var också en otrygg plats. Årskurs 3 har agerat faddrar åt förberedelseklasserna vilket fungerade bra i början av läsåret men sedan rann aktiviteterna ut i sanden. Det kan möjligen bero på att det fanns två 3:or och tre förberedelseklasser. Det har även varit lärarbyte och intensivt med nationella prov vilket kan förklara att aktiviteterna avtog. Eleverna själva har dock lyft detta med sina klasslärare och faddrar verkar vara en efterfrågad insats. Edward Tulanes fantastiska resa var planerad att läsa som klassbok i årskurs 3. Syftet med det var att illustrera känslor och väcka tankar och diskussioner kring känslor. Detta genomfördes och klasserna såg även en teater om denna. För att förankra planen för eleverna framför representanter från Trygghetsgruppen ett rollspel som ska tydliggöra vad Trygghetsgruppen gör och när man som elev kan vända sig dit. Det kommer också att finnas foton på Trygghetsgruppens representanter i skolmiljön och i 5
skolkatalogen. Förankringen sker också kontinuerligt då samtal kring kamratskap och arbetet kring Trädet pågår året om under den ordinarie skoldagen. Likabehandlingsplanen ska även finnas tillgänglig i varje klassrum. Som lösning på de otrygga platserna har föreslagits att lärarna följer med eleverna för att leka och bekanta sig med hela skolgården. Detta för att minska oron och otryggheten under raster och fri tid. Otrygghet när eleverna förflyttar sig mellan Källskolan och Centralskolan kan minskas om eleverna väljer en annan väg än den genom elevhallen. Den alternativa vägen för pojkar är att gå via ingången vid aulan och den alternativa vägen för flickor är att gå in vid mellanstadiets skolgård vid skolsköterskan. I årskurs 1 går eleverna med en vuxen till och från Centralskolan. Från och med årskurs 2 går eleverna själva utan vuxen. Eleverna i årskurs 2 och 3 kommer att delas in bestämda grupper som ska följas till och från Centralskolan. Varje klasslärare ansvarar för att dela in eleverna. Vid behov kan en vuxen följa enskilda elever eller grupper. Genom att eleverna går andra vägar och/eller går i grupp är förhoppningen att det ska öka tryggheten. För att få igång faddersystemet igen föreslås att årskurs 2 blir faddrar åt förskoleklasserna istället för årskurs 3. Årets plan ska utvärderas senast 2016-05-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom att kartlägga med hjälp av trivselenkäter, trygghetsvandringar och sociogram kan årets resultat jämföras med fjorårets för att bedöma huruvida årets likabehandlingsplan har uppnått målen. I utvärderingen ska elever, vårdnadshavare och personal delta. I årets plan kommer vårdnadshavares delaktighet i utvärderingen ske via en enkät som genomförs med hjälp av Infomentor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor 6
Främjande insatser Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde och ska bidra till en skolmiljö där alla känner sig trygga och utvecklas. Det riktar sig till alla och föregås inte av något särskilt problem. Det ska omfatta alla diskrimineringsgrunder. Det är en av verksamhetens fortgående uppgifter och drivs därför i det dagliga skolarbetet. De handlar om att i undervisningen skapa ett gott skolklimat. Ordningsregler Ordningsregler som gäller generellt för skolan har tagits fram med hjälp av eleverna, personalen och rektor. Varje klass har även sina egna ordningsregler som eleverna har varit delaktiga i att ta fram. Områden som berörs av insatsen Likabehandling och värdegrund. Mål och uppföljning Målet med ordningsreglerna är att säkerställa en god trivsel på skolan men även för att öka tryggheten och synliggöra skolans värdegrund. Ansvarig Rektor och all personal. Datum när det ska vara klart Insatsen initieras i början av nytt läsår under höstterminen med utvärdering 20160530. Trädet vårt värdegrundsarbete På Källskolan har vi valt att arbeta med ett värderingsarbete som vi kallar Trädet. Vi använder trädet som en symbol för oss själva där kronan på trädet är det som syns utanpå och rötterna det som känns inuti. I de dagliga samtalen med eleverna använder vi denna symbol för att stärka eleven, reda ut konflikter/missförstånd och utveckla empati. I den dagliga verksamheten arbetar skolan med att utveckla elevernas förmåga att känna respekt för allas lika värde och använder i samtalen de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder). Vi arbetar under läsåret med att utveckla olika förmågor som att respektera varandra, ta ansvar och samarbeta. Detta kan ske genom t.ex. samarbetslekar, dramaövningar, film-diskussion, boksamtal och påminnande övningar. Områden som berörs av insatsen Likabehandling, trakasserier och diskriminering Mål och uppföljning Målet med arbetet med Trädet är att utveckla elevernas respekt för sig själva och andra, samarbetsförmåga och trivsel. Ansvarig Rektor och all personal. Datum när det ska vara klart 7
Arbetet pågår löpande under läsåret fram till 20160530 då utvärdering sker. Rastaktiviteter Under en rast per vecka ansvarar en klass för rastaktiviteter. Det innebär att elever har planerat och förberett särskilda aktiviteter som samtliga elever på skolan får delta i. Exempel på detta har tidigare år varit ansiktsmålning, lekar och Spöktunnel. Skolverkets utvärdering visar att i skolor där elever varit delaktiga i aktiviteter som syftar till en god atmosfär förekommer färre kränkningar. Områden som berörs av insatsen Trivsel, likabehandling och kränkningar. Mål och uppföljning Målet är att skapa möjlighet för eleverna att leka klassöverskridande och på så vis skapa fler kompisrelationer. Målet är också att färre kränkningar ska uppstå. Uppföljning sker under vårterminen genom trivselenkäten. Ansvarig Klasslärare för respektive klass. Datum när det ska vara klart Insatsen pågår regelbundet under en rast per vecka fram tills likabehandlingsplanen ska utvärderas. Faddrar Äldre elever agerar faddrar åt de yngre och deltar i aktiviteter. Områden som berörs av insatsen Likabehandling. Mål och uppföljning Målet med att ha faddrar är att skapa kamratrelationer över klassgränserna och en god gemenskap. Uppföljning sker under vårterminen. Ansvarig Klasslärarna. Datum när det ska vara klart Arbetet fortgår löpande under läsåret fram till vårterminen 20160530 då utvärdering sker. Temadagar Den officiella Nobeldagen uppmärksammas i och med aktiviteter för hela Källskolan. Även FNdagen och återkommande sångsamlingar sker under läsåret. Områden som berörs av insatsen Likabehandling, trakasserier och diskriminering Mål och uppföljning 8
Målet med arbetet under temadagarna är att förstärka vi-känslan samtidigt som eleverna samarbetar kring ett gemensamt tema. Utvärdering sker 20160530. Ansvarig Rektor och klasslärare. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår löpande under läsåret fram till 20160530 då utvärdering sker. 9
Kartläggning Kartläggningen ska ske systematiskt och syfta till att belysa elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån kartläggningen ska risker i verksamheten identifieras och insatser kan således planeras. Kartläggningsmetoder Trygghetsvandring, trivselenkäter och sociogram är metoder som kan kartlägga platser, situationer och uppfattningar av skolklimat och skoltrivsel. Områden som berörs i kartläggningen Kartläggningen omfattar platser, situationer och särskilda delar av verksamheten där elever upplever otrygghet eller att kränkningar sker. Den ska omfatta diskriminering och attityder som rasism, islamofobi, antisemitism, antiziganism och homofobi. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har deltagit i trivselenkäter, genomfört sociogram och medverkat i trygghetsvandring. De deltar också i skolans kontinuerliga arbete om likabehandling och värdegrund. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har ansvarat för att genomföra trivselenkäter och sociogram samt stöttat eleverna i genomförandet av trygghetsvandring. 10
Förebyggande insatser utifrån resultat och analys Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för trakasserier och kränkningar. Grunder för detta är att systematiskt göra kartläggningar av elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning av förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Gå-kompisar Eleverna går i grupp till och från lektioner på Centralskolan. Områden som berörs av åtgärden Skolgården, Centralskolan och vägen till och från Centralskolan. Mål och uppföljning Målet med insatsen är att alla elever ska känna sig trygga under förflyttningar till och från skolan. Åtgärd Eleverna delas in i grupper och följs sedan åt till och från lektioner som innebär förflyttningar. På så vis undviks situationer där någon blir ensam och det skapar en trygghet under skoldagen att veta att man alltid har några att gå med. Grupperna ska behållas i samma konstellationer under hela terminen. Motivera åtgärd På grund av att eleverna upplevt förflyttningar till och från skolan som otrygga har insatsen satts in. Ansvarig Klasslärare. Datum när det ska vara klart Arbetet fortgår löpande under läsåret fram till vårterminen 20160530 då utvärdering sker. Rastvärdar Flera vuxna ska finnas på skolgården under raster. Mål och uppföljning Målet är att eleverna ska känna sig trygga under raster och kunna vända sig till en vuxen vid behov. Uppföljningen sker 20160530. Åtgärd Tillräckligt många rastvakter för att hålla uppsyn över hela skolgården ska finnas ute under raster. De ska bära gula västar för att tydliggöra för eleverna att de finns ute. Rastvärdarna ska ha uppsikt över hela skolgården. Motivera åtgärd Eftersom elever har upplevt platser på skolgården som otrygga och då personalen upplevt att det under vissa raster varit för få vuxna har ett nytt, förstärkt rastvärdschema upprättats. Ansvarig Rektor. 11
Datum när det ska vara klart Insatsen pågår fortlöpande under läsåret och utvärderas 20160530. 12
Rutiner för akuta situationer Policy Eleverna ska känna sig trygga på skolan. Elever, personal och vårdnadshavare ska vara väl insatta i hur arbetet mot kränkande/diskriminerande behandling bedrivs. All personal ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga alla former av kränkande behandling enligt de sju diskrimineringsgrunderna, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Alla kända ärenden av kränkande behandling ska behandlas professionellt av skolans personal. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Via samtal med elever; enskilt eller i grupp. Fånga upp signaler från kamrater och vårdnadshavare. Vid IUP samtal. Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet i lärandesituation och som rastvakt. Regelbundna möten i Trygghetsgruppen som består av representanter för arbetslagen, kurator samt rektor. Stående punkt på elevernas klassråd samt personalens arbetsplatsträff där man har möjlighet att lyfta bl.a. dessa frågor. Trivselenkät/undersökning genomförs varje läsår. Observera hög frånvaro. Närvarokontroll. Observation kan ske vid misstanke om att en elev utsätts för kränkande behandling/diskriminering. Beslut tas av rektor i samråd med Trygghetsgruppen. Föra samtal med eleverna kring text- och bildburna kränkningar/diskriminering. Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Elever och vårdnadshavare kan vända sig till klasslärare eller de personer som representerar Trygghetsgruppen. I Trygghetsgruppen deltar Victoria Åkerlund (rektor), Camilla Hultqvist (lärare), Anna Forsberg (lärare), Annica Nähr Pettersson (fritidspedagog), Annika Hjelm (lärare), Elisabeth Petersen (lärare), Ida Hölke (skolsköterska) och Anna-Maria Lundström (skolkurator). Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När en lärare eller annan personal får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling utreder klassläraren/klasslärarna situationen och vidtar åtgärder. Klasslärare kontaktar vårdnadshavare. Klasslärare ansvarar för dokumentation som lämnas till rektor. Rektor anmäler detta skriftligt till huvudmannen När situationen bedöms allvarlig eller vid upprepad kränkning anmäler lärare/annan personal detta till trygghetsgruppen och rektor med det snaraste. På huvudmannens uppdrag startar rektor skyndsamt en utredning av omständigheterna till den anmälda kränkningen efter att rektor fått kännedom om densamma. Rektor kontaktar trygghetsgruppen och lämpliga åtgärder sätts in. Det kan exempelvis vara samtal med berörda elever. Efter att en grundlig utredning genomförts ansvarar rektor för att de åtgärder vidtas som visat sig krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rektor ansvarar för om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Ärendet, inklusive insatta åtgärder, dokumenteras och återrapporteras till huvudmannen. Rektor ansvarar för att uppföljning sker inom 1-2 veckor innan ärendet avslutas. Dokumentationen förvaras på rektorsområdet. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om personal misstänks för kränkning/diskriminering av en elev ska rektor ansvara för utredningen och dokumentera. Rektor samlar information om händelsen. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. Berörd vårdnadshavare kontaktas. 13
Facklig representant meddelas angående den vuxne. Ev. åtgärder vidtas. Uppföljning inom 1-2 veckor. Rektor dokumenterar. Rutiner för uppföljning Rektor ansvarar för att uppföljning sker inom 1-2 veckor innan ärendet avslutas. Dokumentationen förvaras på rektorsområdet. Rutiner för dokumentation Noggrann dokumentation skall göras vid alla misstänkta fall av trakasserier, kränkningar eller mobbning. Detta gäller alltså oavsett om kränkningen sker mellan elev elev, vuxen elev eller elev vuxen. Rektor har huvudansvaret för att dokumentationen sker. Med dokumentation avses både tjänsteanteckningar och mötesanteckningar. Kontaktlärare ansvarar för att föra anteckningar vid samtal med elev och vårdnadshavare. Ansvarsförhållande När en förskollärare, lärare eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler lärare/annan personal detta till förskolechef eller rektor med det snaraste. Förskolechef eller rektor anmäler detta skriftligt till huvudmannen. På huvudmannens uppdrag startar förskolechef eller rektor skyndsamt en utredning av omständigheterna till den anmälda kränkningen efter att förskolechef eller rektor fått kännedom om densamma. Efter att en grundlig utredning genomförts ansvarar förskolechef eller rektor för att de åtgärder vidtas som visat sig krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Ärendet, inklusive insatta åtgärder, dokumenteras och återrapporteras till huvudmannen. Förskolechef eller rektor ansvarar för att uppföljning sker innan ärendet avslutas. Dokumentationen förvaras på rektorsområdet. 14