Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 3 juni 2010 kl

Relevanta dokument
4.1 Förskjutning Töjning

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 1 juni 2011 kl

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 15 mars 2011 kl

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2016

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2017

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

4.1 Förskjutning Töjning

2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2018

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2018

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2017

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2016

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)

Tentamen 2008_03_10. Tentamen Del 1

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

(x y) 2 e x2 y 2 da, D. där D är den triangelskiva som har sina hörn i punkterna (0, 0), (0, 2) och (2, 0). dx + y 3 e y dy,

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA MAJ 2011

6.8 b) Konsistenta Nodlaster med Vanlig Integrering

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 5 juni 2009 kl

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Hjälpmedel: Papper, penna, linjal. Lycka till! Problem

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

1. En dragen stång (normalkraft N) av elastiskt material (E), längd L och med varierande tvärsnittsarea A(x) skall analyseras med två metoder.

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Formelblad, lastfall och tvärsnittsdata

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) b) Bestäm volymen av parallellepipeden som spänns upp av vektorerna

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

Lösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum:

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

B3) x y. q 1. q 2 x=3.0 m. x=1.0 m

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Övning 3 FEM för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen Balkproblem och Ramverk

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

Föreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

Lösningar, Chalmers Hållfasthetslära F Inst. för tillämpad mekanik

Tentamen i Hållfasthetslära AK

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

Lösningsförslag: Tentamen i Modern Fysik, 5A1246,

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2018

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA JUNI 2016

Matrismetod för analys av stångbärverk

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Övning 1 FEM för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen

Tentamen i Hållfasthetslära AK

FEM FÖR INGENJÖRSTILLÄMPNINGAR OH-MATERIAL

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2

Lösning: ε= δ eller ε=du

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI

Tryckfel i K. Vännman, Matematisk Statistik, upplaga 2:13

σ ϕ = σ x cos 2 ϕ + σ y sin 2 ϕ + 2τ xy sinϕcos ϕ

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

re (potensform eller exponentialform)

TSRT62 Modellbygge & Simulering

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

Spänning och töjning (kap 4) Stång

Lunds Tekniska Högskola, LTH

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Manual för ett litet FEM-program i Matlab

Transkript:

Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-. Rsultat kommr att finnas tillgängligt snast dn juni. Klagomål på rättningn skall vara framförda snast n månad ftr. OBS! Tntand är skldig att visa lgitimation. Skriv ndast på n sida av bladt. Skriv tdligt namn och prsonnummr på varj blad. ösningar som är otdliga och svåra att följa kommr int att bdömmas. Hjälpmdl: Formlsamling i Hållfasthtslära, TEFYMA, BETA llr liknand och räkndosa. Eaminator: Jonas Falskog, tl. 79 8977. Btgsgränsr: F(undrkänd) p ; FX(möjlight till komplttringstntamn) p ; E p ; D p ; C p 7 ; B p ; A p, (p tnamn+bonus). P. [ poäng] Fackvrkt i Figur bstår av fjädrlmnt md fjädrkonstantrna: k k k k och k k/. Koordinatrna för d fm nodrna framgår av Figur. Fackvrkt blastas md två kraftr (P, Q) som angripr i nodrna rspktiv. Antag att P är känd. Bstäm Q så att normalkraftn i fjädrlmntt blir noll. Figur. k (, ) Q (, ) k k k (, ) (, ). [ poäng] En balk som är fast inspänd i n vägg blastas md n punktkraft P nligt Figur. Balkn har böjstvhtn EI och längdn. Då väggn j är hlt stl utan något flibl, förskjuts lastangrppspunktn δ ( + α)p ( EI), α > (n stl vägg gs av fallt α ). Väggns flibilitt modllras här av n linjär momntfjädr md fjädrkonstantn k θ k θ EI. Bstäm md hjälp av lämplig nrgimtod (komplmntär lastisk nrgi och Castiglianos :a sats) väggns flibilitt, d.v.s. bstäm k θ som funktion av α. k θ EI, Figur. P, δ. Figur visar tt turbinblad på n turbin. Rotorbladt har böjstvhtn EI, längdn, tvärsnittsaran A och dnsittn ρ. I dt aktulla fallt acclrrar turbinn md n konstant vinklacclration ω. Basrat på Eulr-Brnoullis balktori kan jämvikt för turbinblad formulras md hjälp av virtulla arbtts princip nligt EI δw w d ρaω δw + ----- d, turbinblad vänstrld och högrld motsvarar inr, rspktiv ttr kraftrs virtulla arbt för n virtull utböjning δw kring jämviktslägt givt av w. Dssutom antags här att EI, A och ρ j varirar längs balkn. (a) [ poäng] Utgå ifrån jämvikt formulrad nligt virtulla arbtts princip ovan och ta fram FEM-kvationn, nligt Galrkins mtod för valt av virtull utböjningsfunktion, d.v.s. idntifira storhtrna i kvationn k d f. ω Figur. Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-.

(b) [ poäng] Analsra turbinbladt m.h.a. av tt tvånodrs balklmnt ( frihtsgradr/nod) och bstäm: (i) utböjning och vinkländring i turbladts ttränd ( ) och (ii) turbinbladts inspänningsmomnt, d.v.s. raktionsmomntt vid (OBS! här måst n ttr punktlastvktor addras till lastvktorn, vilkn j är plicit mdtagn i uttrckt för virtulla arbtts princip ovan).. [ poäng] En rktangulär plåt (, tjocklk h) md dnsittn ρ rotrar kring sin vänstra kant (-aln) md n konstant vinklhastight ω, s Figur. Plåtn modllras md tt plant bi-linjärt lmnt. Bstäm tröghtskraftns bidrag (från rotationn) till lmntlastvktorns komponntr tillhörand nod, intgraln skall bräknas numriskt mha Gauss-kvadratur. Tröghtskraftn modllras här som n volmskraft: K ρω. Välj så många intgrationspunktr som krävs för akt utvärdring av intgraln. dning: om m intgrationspunktr används, kan tt polnom av gradtal m intgrras akt. Figur. ω. En rktangulär skiva (, tjocklk h), blastad av sin gntngd, är via två punktr upphängd i tt lutand tak, dn högra punktn kan röra sig parallllt md takt, s Figur (a) ndan. Matrialt har dnsittn ρ och är isotropt, linjärt lastiskt (E, ν). Plan spänning rådr i skivan och ν. Figur (b) ndan visar n förnklad FEM-modll av skivan bstånd av tt nda -sidigt bilinjärt isoparamtriskt lmnt. Egntngdn kan modllras som n volmkraft ( K, K ) ρg( sinϕ, cosϕ), tngdacclrationn g kan anss känd. Elmntts stvhtsmatris och rsultrand förskjutningsvktor är givna i figur (c) ndan. (a) [ poäng] Visa att gntngdns bidrag till lastvktorkomponntrna i nod är: f b -- h ρgsinϕ rspktiv f. b --h ρgcosϕ (b) [ poäng] Bräkna raktionskraftrna i nod. (c) [ poäng] Bräkna förskjutningsvktorn u i punktn {, }. (a) tjocklk h Figur. ρ g ϕ (b) ϕ Elmntts Jacobimatris: J (c) K Eh ------ 8 6 6 6 6 d d d d d d d d d ρg ---- 6E cosϕ 8 7 sinϕ Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-.

FORMEBAD GOBA BESKRIVNING FÖR ENDIMENSIONEA EEMENT D k D D φ D K k a a a a altrnativt a l l m l m m a c sc sc s c s cosφ sinφ l cosφ ( ) m cosφ ( ) ( ) + ( ) Balklmnt: Utböjning: d d, EI d d ξ d N w( ξ) N d + N d + N d + N d Nd, B - d N ( ξ + ξ ) N ( ξ ξ + ξ ) N ( + ξ ξ ) N ( ξ + ξ + ξ ) ----- d N - dξ B T Bdξ N T ( α + βξ)dξ α + β ------ 6 6 Numrisk intgration (Gauss-kvadratur): I N i F( ξ) dξ F( ξ i )w i I F( ξ, η) dξdη F( ξ i, η j )w i w j i i j I F( ξ, η, ζ) dξdηdζ N i N j N k i j k N i F( ξ i, η j, ζ k )w i w j w k N j Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-.

Plana lmnt (D): -sidigt triangllmnt: d d d Förskjutningar: u (, ) v (, ) N N N d Nd d N N N d d d d A d d d N [( A )( ) + ( )( )] N [( A )( ) + ( )( )] N [( A )( ) + ( )( )] d d Töjningar: ε ε Bd N i B B B B B i N i γ N i N i -sidigt isoparamtriskt lmnt: d d d d d d d d i N i i i N ( ξ) ( η), N ( + ξ) ( η) N ( + ξ) ( + η), N ( ξ) ( + η) N i i η ξ Förskjutningar: u( ξ, η) v( ξ, η) N N N N d Nd N N N N Töjningar: ε ε ε Bd N i B B B B B B i N i γ N i N i N i N i J N i ξ J N i η ξ ξ η η Spänningar: σ σ σ σ Cε C E -- ( ν ) ν ν ( ν) (P.S) C ν E( ν) ----- ( + ν) ( ν) ν (P.D) ( ν) FEM Ekv. (tt lmnt): B T CBdV d N T tds + N T KdV V S V t spänningsvktor K volmskraft Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-.

. D ÖSNINGSFÖRSAG: FEM FÖR INGENJÖRSTIÄMPNINGAR, JUNI, D D 8 D7 D 9 D 6 D D D D Randvillkor: D D D D D D 6 D 7 D 9 F 8 P, F Q Elmntstvhtsmatrisr: K k a a i, a a a & : c sc c, sc s s cosφ sinφ k k k, a { φ } -- : k k, a { φ ( ) } -- : k --k, a { φ 9 } Assmblring: Ekv. (8) & (): K k k -- D 8 D D 8 P Q D Normalkraft i lmnt : N k δ k k, δ D 8 Alltså N D 8 Q P P Q k P Q ------. Frilägg balkn! M R R EI, jämviktskv. och obkanta (M R, R) > Statiskt bstämt, jämvikt gr att R P, M R P k θ R M R P, δ Komplmntär lastisk nrgi: M R P W -- + ------- P --- + ------ 6EI k θ 6EI EI k θ M R Förskjutning (nl. villkor): δ W P P --- + ------ ( + α) P --- k P EI EI k EI θ θ ------ α (a). (b).. Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-.

d N Förskjutningsansats: w ( ) Nd w Bd B - d Här är d lmntts förskjutningsvktor och N innhållr tillhörand formfunktionr. d N Virtull förskjutning, ansätt (Galrkin): δw( ) Nβ δw Bβ B - d Här är β n godtcklig vktor av samma dimnsion som d Insatt i virtulla arbtts princip gr sdan FEM-kv. för tt lmnt, nligt T β EI B T Bd T T d β ρaω N + ----- d k Då β är n vktor md godtckliga kofficintr fås FEM-kv. som: k d f f FEM, lmntindlning: d d, EI d d Förskjutningsrandvillkor: d d ξ Elmntstvhtsmatris: k EI B T Bd EI astvktor, bakta nbart utbrdd last: F utbrdd ρaω N T + ----- d ρaω N T + --ξ dξ Md förskjutningsrandvillkorn (d d ), fås dt rducrad kv.sst. ρaω - 8 7 6 Ekv. (, ): EI d d ρaω - 7 d ρaω - 6 6 EI d Ekv. () gr sdan raktionsmomntt (M R ) vid nligt EI ρaω - ( 6 + ) EI -----ρaω + M R M R --ρaω Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-. 6

.. Koordinat- ( + ξ) η J transformation: Bidrag från volmslast till lmntlastvktorn: f b N T f v J hdξ J dη För nod gällr: f N ρω ( + ξ) h d ξdη, f f f ρω ( + ξ) v ρω hi I F( ξ, η) d ξdη, F ( ξη, ) ( + ξ) ( η) Gauss-kvadratur ( pkt. i ξ-ld och pkt. i η-ld gr akt lösning): ξ-ld: ξ, w ξ ; ξ, w ξ η-ld: ( + ξ) ( η) N -- I F( ξ, η ) + F( ξ, η ) 6 f 6ρω h η, w η (a) (b) Egntngdns bidrag till lmntlastvktorn är: För nod gällr att: Ekvationssstm: K d f f p T d.v.s. J f b f f p + f b T R R R, f b f b f b f b f b f b f b f b f b f b N T f v dv N ρgsinϕ h J dξdη f b ρgcosϕ V ( ξ) ( η) -----, N - N dξdη f b f b ρgh ------- sinϕ V.S.V. cosϕ N T f v h J dξdη Raktionskraftrna i nod gs av Ekv. () och () (OBS! R ) nligt R R f b Eh ------ 6 8 d f b ρgh ( cosϕ sinϕ) (c) Förskjutningsvktorn i punktn --, { ξ, η } gs av u u ρg N ξ, η d ---- u E sinϕ cosϕ Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-. 7